Gastrointestinal cancer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gastrointestinal cancer"

Transkript

1 Gastrointestinal cancer Incidenser Prostatacancer 9663 fall/år. Gastrointestinal cancer 9378 fall/år. Framförallt åldrandets sjukdom, medianålder vid diagnos är runt 70 år. Gastrointestinalkanalen är kroppens största yta mot omvärlden men också en osynlig yta, något som fördröjer diagnostiken. Bröstcancer 8428 fall/år. Medianålder vid diagnos är runt 60 år. Dessa cancrar står för mer än 1/3 av alla cancrar i Sverige. Riskfaktorer Livsstilsfaktorer Många cancerformer påverkas av livsstilsfaktorer: Rökning Fetma ökning av relativ risk per 5 kg ökning/m 2 i BMI, dvs proportionerlig riskökning från måttlig till kraftig fetma. Högt kaloriintag, rött kött och charkprodukter, mättat fett och snabba kolhydrater är förknippat med ökad incidens av koloncancer. Alkohol Fysisk aktivitet Födointag Även efter genomgången behandling för gastrointestinal cancer spelar livsstil roll. Livsstilsfaktorer före diagnos påverkar dödligheten efter diagnos av kolorektal cancer även när man jämför patientgrupper inom samma tumörstadium. Ärftlighet Det finns ärftliga syndrom och det finns familjär anhopning. De ärftliga syndromen kännetecknas av hög risk och kartlagda mutationer i några få nyckelgener. Familjär anhopning kännetecknas av lägre riskökning och ofullständigt kartlagda mutationer. Genetiska förändringar förändringar i baspar i DNA. Epigenetiska förändringar förändringar som påverkar uttrycket av gener utan att förändra basparssekvensen, den bäst kartlagda mekanismen är metylering. Epigenetiska förändringar ökar med åldern och har i många studier kunnat kopplas till kronisk inflammation, hyperlipidemi, fetma, rökning och alkoholintag. Stor komplexitet! Kronisk inflammation Tydligt samband mellan kronisk inflammation och cancer: Ulcerös kolit och koloncancer. Primär skleroserande cholangit och gallvägscancer. Kronisk cholecystit och gallblåsecancer. Pancreatit och pancreascancer. Virushepatit och levercancer. Helicobacter pyloriinfektion och magsäckscancer obs! HP- paradoxen, dvs extremt många HP- bärare i Indien men väldigt få fall av magsäckscancer. Vill man verka för minskat lidande orsakat av gastrointestinal cancer bör man i första hand ta fram fungerande metoder för primärprevention och tidigare upptäckt. Jobba på populationsnivå! Forskning.

2 Prognos Begrepp som frisk och botad kan vara svåra att definiera i samband med cancersjukdom. Efter avslutad behandling och symptomfrihet kvarstår risken för återfall ofta i många år. Av denna anledning undviks ofta ord som har med bot att göra i cancerstatistik. Istället använder man begreppen 5- och 10- årsöverlevnad. Dessa beskriver hur stor andel av cancerpatienterna som fortfarande är i livet efter 5 respektive 10 år jämfört med en normalbefolkning i samma ålder. Exempel: den relativa 10- årsöverlevnaden bland män diagnostiserade för tjocktarmscancer är cirka 50 %, vilket innebär att dessa män har hälften så stor sannolikhet att överleva i 10 år eller mer efter diagnosen, jämfört med den friska befolkningen i motsvarande ålder. Relativ 10 årsöverlevnad för GI- cancrar Esofaguscancer 7 % Levercancer 5 % Gallblåsecancer 7 % Pancreascancer 2 % Magsäckscancer 17 % Tunntarmscancer 38 % Tjocktarmscancer 54 % Rektalcancer 50 % Analcancer 60 % Ju högre upp i mag- /tarmkanalen, desto sämre prognos! Övre gastrointestinal cancer Dessa är svåra cancersjukdomar, dels pga att patienterna drabbas mycket hårt och dels pga den dåliga prognosen. Cancerformer Skivepitelcancer: o Esofaguscancer Adenocarcinom: o Esofaguscancer o Cardiacancer o Ventrikelcancer o Duodenumcancer o Gallvägscancer o Pancreascancer o Levercancer Symptom Buksmärtor Obehag i buken Reflux Dysfagi alarmsymptom! Klassiskt symptom vid esofagus- och cardiacancer. Anemi alarmsymptom. Kan vara en måttlig anemi som inte märks av så mycket. Vanligast vid ventrikelcancer. Uppkördhet Ikterus alarmsymptom. Tyst ikterus innebär att man är gul men inte har någon smärta. Vanligast vid pancreascancer, där man oftast även har en mild diabetes. Dyspepsi Tidig mättnadskänsla

3 Viktnedgång alarmsymptom. Diarré Rapningar Kräkningar alarmsymptom. Alarmsymptomen måste utredas! Diagnostik Gastroskopi! Vid misstanke om esofagus- /cardiacancer och ventrikelcancer. CT vid misstänkt pancreascancer (svårt att gastroskopera pga dess läge) samt gallvägscancer. Vid misstanke om det senare kan man även göra MRCP. Kirurgiska principer Den botande behandlingen för dessa sjukdomar är kirurgi, det finns inga evidens för att man kan bota dessa patienter med cellgifter, dock eventuellt botande potential vid esofaguscancer. Vid kirurgi är följande viktigt: Att få bort cancern med marginal, marginalens storlek varierar med vilken tumör det är frågan om. Block- resektion, dvs man hackar inte resektatet i småbitar utan tar ut det som ett helt stycke. Resektion av lymfkörtlar både för stadieindelning och för radikalitet tar man i princip alltid bort lymfkörtlarna i området. Tumörerna kan spridas via fyra vägar: o Lymfkörtlar o Blodkärl o Perineuralt framförallt pancreascancer. o Lokalt invasiv växt t ex kan esofaguscancer växa över på bronker och hjärtsäck. Kirurgiska metoder: Esofagektomi med ventrikelsubstitut man kapar matstrupen ett par cm ovanför tumören samt en bit ner på ventrikeln (minorsidan) och tar bort hela stycket inklusive mediastinala lymfkörtlar. Sedan anastomoserar man majorsidan av ventrikeln med den proximala delen av esofagus genom att dra upp den i thorax. Man kan även anastomosera med tunntarm. Reservdelarna är dock aldrig lika bra som ursprunget, en dåligt fungerande esofagus är alltid bättre än substitutet, men i detta fall har man inget val, man måste rädda patientens liv. Gastrektomi med esofagojejunostomi Roux- en- Y om tumören sitter i övre delen av ventrikeln måste man ta bort hela ventrikeln. Vad gäller körtlar har inte ventrikeln någon portvaktskörtel utan det finns ett hav av körtlar som alla är numrerade, beroende på var tumören sitter tar man bort olika körtlar. Efter resektionen anastomoserar man så att det bildas ett Y, en sk Roux- en- Y- slynga eller Roux- slynga. Ventrikelresektion om tumören sitter i nedre delen av ventrikeln kan man spara en ganska stor del av den övre ventrikeln. Ihopkoppling med omegaloop eller Roux- en- Y. Whipples operation för pancreascancer. För att få marginal måste man ta bort pancreashuvudet, hela nedre magsäcken, hela duodenum ned till Treitz ligament, nedre gallgången samt gallblåsan. Därefter måste man anastomosera ihop allting. Dessa är stora ingrepp med betydande risker för komplikationer (30-60 %) samt mortalitet (5-10 %). Patienten får i princip en helt ny fysiologi och denna kan de få symptom av. Sena besvär efter övre GI- resektion Tidig mättnadskänsla

4 Reflux när man tar bort magsäcken tar man också bort övre magmunnen, särskilt stora besvär vid en hög resektion. Efter en sådan operation kan patienten aldrig mer sova platt. Illamående Viktnedgång Dumping syndrom som innebär att patienten får sk matslag där denne äter, dvs diarré, takykardi och svimningskänsla. Upplevs oftast som väldigt obehagligt. Vitamin B12- och järnbrist Diabetes vanligt framförallt vid pancreaskirurgi. Prognos 5- årsöverlevnad efter kurativt syftande kirurgi: Esofagus- /cardiacancer % Ventrikelcancer % Pancreascancer 5 % Generellt sett har övre GI- cancer dålig prognos. En spridd tumörsjukdom samt icke- radikal kirurgisk resektion innebär ingen möjlighet till bot och kort förväntad överlevnad, en fråga om månader. Hur förbättra resultaten? Neoadjuvant/adjuvant onkologisk behandling: o Esofaguscancer neoadjuvant radiokemoterapi. Anledningen är att dessa patienter blir så tagna efter operationen att de inte klarar av att få någon onkologisk terapi efter ingreppet. o Ventrikelcancer neoadjuvant kemoterapi samt adjuvant kemoterapi. o Pancreascancer adjuvant kemoterapi. Radikal kirurgi Preoperativ utredning: o Sortera bort patienter som inte har nytta av kirurgi. TNM- klassificering! Syftet:! Finna metastaserad sjukdom.! Finna T4- sjukdom tumören växer över på andra organ, lönlöst att operera.! Finna stadier där neoadjuvant onkologisk behandling är av värde. På SU har vi olika utredningsalgoritmer för olika tumörformer, oftast gör man CT. Ibland diagnostisk laparoskopi, framförallt för att hitta carcinos (tecken på metastasering). o Sortera bort patienter med stor risk för mortalitet pga kirurgin. Riskfaktorer för perioperativ morbiditet och mortalitet:! Hjärtsjukdom utred med anamnes, arbetsprov, UCG. Ev kardiologkonsult.! Lungsjukdom utred med anamnes, spirometri osv. Ev lungkonsult.! Njursjukdom! Leversjukdom! Malnutrition utred hur mycket patienten har gått ned i vikt. Åtgärda!! Ålder > 80 år Palliativ behandling Tumörspecifik behandling med cytostatika eller strålning. Smärtbehandling Nutritionsbehandling Anemibehandling med järn, erytropoetin, B- vitamin. Behandling av dysfagi med t ex stent eller brachyterapi. Take home message Om patienten söker för dysfagi: gör snabbt en gastroskopi!

5 Om patienten söker för tyst ikterus och har sk double duct sign på röntgen: gör CT med rätt frågeställning, dvs pancreascancer! Kolorektal cancer Kolorektal cancer utgår från adenom. Vanligast är de sporadiskt förekommande (85 %) men det finns även samband med ulcerös kolit, FAP samt HNPCC (< 5 %). Tumörerna är inte jämt fördelade i tarmen och man brukar generellt säga att 1/3 av tumörerna sitter i högercolon, 1/3 i vänstercolon och 1/3 i rectum. Screening Pga fördelningen av tumörer har man väldigt stor nytta av att screena med flexibel sigmoideoskopi, teoretiskt sett kan man ju hitta 2/3 av alla kolorektala tumörer. Den stora fördelen med en endoskopisk metod är att man även kan hitta adenom. Skall man ta bort polyper/adenom? Individuell bedömning! Man behöver inte plocka bort en polyp på en patient som har drygt 10 år kvar att leva då det kommer att ta många år för polypen att utvecklas till en tumör och ytterligare ett par år för att ge symptom. Symptom Blod i avföringen Anemi Ändrade avföringsvanor Ofrivillig viktnedgång Buksmärtor sensymptom. Slemmig avföring? Ovanligt, framförallt vid rektalcancer. Knöl i magen måste alltid utredas! Para ihop alarmsymptomen med ett epidemiologiskt tänk, dvs det ÄR mer sannolikt att en 65- årig person har en kolorektal cancer än en åring även om det senare förekommer. Diagnostik Anamnes och status. En palpation per rectum kan säga väldigt mycket! F- Hb Rektoskopi kan hitta saker som koloskopin inte visar. Koloskopi med ev px. CT kolografi CT på en patient med tarmen fylld med koldioxid. Kolonröntgen Utredning på Kirurgkliniken: Idag ser man på Kirurgen i princip inga misstänkta cancrar utan man möter biopsiverifierade cancrar eller fjärrmetastasutredda cancrar som remitterats från vårdcentralen. Ungefär 20 % av patienterna har fjärrmetastaser när de kommer till Kirurgen! Biopsi vanligen bara vid rektalcancer. CT- buk MR bäcken vid rektalcancer. CT thorax (lungröntgen) PET- CT? Görs idag på ungefär 10 % av patienterna. Allmän operabilitetsbedömning preoperativ multidisciplinär konferens. Stadiefördelning hos patienter som kommer till Kirurgkliniken med preliminärt sikte på bot: Stadium I: 10 % Stadium II: 25 %

6 Stadium III: 45 % Stadium IV: 20 % Behandling Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid kolorektal cancer. Strategi vid botande kirurgi: Avlägsna hela primärtumören omfattande embryonala skikt. Avlägsna lymfkörtlar till centralt kärl. Avlägsna fjärrmetastaser. Målet med kirurgin är att inom ramen för botande kirurgi orsaka så lite funktionellt bortfall som möjligt. Onkologisk tilläggsbehandling vid kolorektal cancer med visad klinisk effekt: Adjuvant cytostatikabehandling vid koloncancer stadium II och III. Neoadjuvant strålbehandling, med eller utan cytostatika, preoperativt vid rektalcancer. Strålbehandling med cytostatika i konversionssyfte vid T4, fixerad rektalcancer. Metastaskirurgi: I takt med leverkirurgisk teknisk utveckling erbjuds allt fler patienten resektion av levermetastaser. Några patienten botas härmed men det saknas jämförande studier för att kunna dra slutsatser om hur stor effekten är av metastaskirurgi. Prognos Prognosen är generellt sett god i jämförelse med övre GI- tumörer.

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Gastrointestinal cancer

Gastrointestinal cancer Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Del 2_8 sidor_18 poäng

Del 2_8 sidor_18 poäng Del 2_8 sidor_18 poäng Nils Hansson, 67 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Gastro-intestinala tumörer Onkologiska behandlingar

Gastro-intestinala tumörer Onkologiska behandlingar Gastro-intestinala tumörer Onkologiska behandlingar Anders Johnsson Skånes Onkologiska Klinik Källor: Cancer Incidence in Sweden 2011 Nationellt Vårdprogram för Esophagus- och Ventrikelcancer 2012 Nationellt

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng Institutionen for kirurgiska vetenskaper Tentamen i Klinisk Medicin II T6 30 hp Ht11_2012-0l-13 kl 08-15 BMC:BlO Del 5_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter

Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter Gastroesofageal cancer - onkologiska aspekter David Borg Anders Johnsson Skånes onkologiska klinik 2014-10-06 Multi Disciplinär Tumörkonferens (MDT) Terapibeslut tas, baserat på Tumörtyp Histologi Stadium

Läs mer

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

2013-10-13. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Eva I Persson 2 Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden

Esofaguscancerkirurgi faktorer som påverkar överlevnaden Page 1 of 5 Startsidan 2007-04-22 Esofaguscanceri faktorer som påverkar överlevnaden Ioannis Rouvelas, specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, försvarade nyligen framgångsrikt sin

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker?

Tyreoideacancer. Tyreoideacancer. Incidens 4-5/ (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv. Incidensökning orsaker? Tyreoideacancer Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos = många pat med risk för recidiv Incidensökning orsaker? 1 Tyreoideacancer Incidens 4-5/100.000 (kvinnor 2:1) God prognos

Läs mer

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt

Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i Bukspottkörteln och Periampullärt Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Svein Olav Bratlie September 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Oktober 2014 Koloncancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN

UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN UTVECKLINGSPLAN KOLOREKTAL CANCER I NORRA REGIONEN BAKGRUND Koloncancer Incidensen i Sverige av koloncancer är ca 4000 fall per år. Ca 380 per år diagnosticeras i norra regionen. Koloncancer drabbar något

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Övre gastrointestinal kirurgi

Övre gastrointestinal kirurgi Övre gastrointestinal kirurgi Kurs kirurgi, 5p ssk-prog T4 Magnus Sundbom 70A2, Kir klin, UAS 04-05-06 Struktur 1. Esofagus-ventrikelduodenum 2. Galla-lever-pancreas Symtom-diagnosbehandling benigna-maligna

Läs mer

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-03-06. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016 Tänkbara syften med uppföljning Hjälp med biverkningar av kirurgin

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Gynekologisk Cancer : Corpus

Gynekologisk Cancer : Corpus Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens Bakgrund Patienten berättade för oss: Jag och min make kände oss otrygga och utelämnade under utredningstiden! Jag visste faktiskt inte vart jag skulle vända mig med mina förvärrade symtom! Distriktsläkaren

Läs mer

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat feber och känner sig

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Del 4_10 sidor_ 24 poäng Del 4_10 sidor_ 24 poäng 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014 Uppsala-Örebroregionen Oktober 201 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2014

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring

Läs mer

Del 3_7 sidor_11 poäng

Del 3_7 sidor_11 poäng Sigward von Oben, 73 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen längre och han har

Läs mer

Klinisk nytta av F-Hb

Klinisk nytta av F-Hb Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen

Hälsouniversitetet i Linköping, läkarprogrammet, bildomtentamen I ditt arbete som klinisk genetiker studerar du en dag kromosomer från en cancerpatient med hjälp av så kallad SKY teknik. Du ser då att en del av kromosom 13 nu istället ligger på kromosom 10. Fråga 1

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv 8 sidor. 15 poäng På akuten kommer en 62-årig man på grund av svart avföring och tilltagande trötthet sedan två månader. Han har inte haft riktig aptit, men misstänker att det kan bero på stress. Vid undersökning

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC)

PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) PRIMÄR SKLEROSERANDE CHOLANGIT (PSC) Innehåll Primär skleroserande cholangit (PSC)... 5 Vad är PSC?... 5 Vad är orsaken till PSC?... 6 Hur vanligt är PSC?... 6 Hur diagnostiseras PSC?... 7 Vad vet vi

Läs mer

Matstrups- och magsäckscancer

Matstrups- och magsäckscancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Del 5. Totalpoäng: 20p.

Del 5. Totalpoäng: 20p. Totalpoäng: 20p. En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder. Beskriv hur du

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi En 55-årig tidigare väsentligen frisk kvinna söker på vårdcentralen efter att ha sett blod i avföringen. Hon använder ingen regelbunden medicinering. 1. Vilka viktiga anamnestiska uppgifter saknas? (3

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

2014-10-20. Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen EVA I PERSSON Dyspepsi Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Kronisk pankreatit funktionell dyspepsi Symtom Smärta-lindras ofta av födointag Halsbränna

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Endometriecancer och uterussarkom. Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer och uterussarkom Henrik Falconer Överläkare, docent Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Endometriecancer i Sverige - Flera stora förändringar de senaste 5 åren Kraftig ökning

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Centrala rekommendationer och konsekvenser Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer

Läs mer