Trafikutredning för centrala Kristianstad. Slututgåva

Transkript

1 Trafikutredning för centrala Kristianstad Slututgåva

2 2

3 Innehåll Förord 4 Inledning och bakgrund 4 Dagens situation 8 Utformningsförslag 17 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Nya Boulevarden 18 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Södra Kaserngatan 25 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Finlandsgatan3 0 Korsningen mellan Västra Boulevarden och Södra Boulevarden3 2 Korsningen mellan Nya Boulevarden/Kanalgatan/Götgatan3 5 Korsningen mellan Snapphanevägen/Götgatan 40 Korsningen mellan Snapphanevägen/Lasarettsboulevarden 42 Korsning mellan Snapphanevägen/Södra Kaserngatan/Ambulansvägen 44 Korsning mellan Snapphanevägen/Kanalgatan 47 Busstorget vid Östra Centrum samt korsningen mellan Södra Kaserngatan, Östra Boulevarden och Kanalgatan 50 Kapacitet på sträcka 58 Buller 58 Trafikkonsekvenser av föreslagna åtgärder inom centrumområdet 60 Kostnadsberäkning 62

4 Förord Kristianstads kommun har gett Ramböll i uppdrag att studera hur viktiga korsningar på den sträcka som pekats ut som den mest lämpliga för busslinjen Kristianstadslänken ska utformas. Syfte Syftet med denna trafikutredning är att klargöra den framtida situationen av trafiken i Kristianstad med en utbyggd högkvalitativ bussförbindelse genom centrum, Kristianstadslänken. Inledning och bakgrund Kollektivtrafiken i Kristianstad står inför stora förändringar de närmaste åren. Tankarna är att koppla ihop de stora målpunkterna i Kristianstad - högskolan, järnvägsstationen, centrum och sjukhuset med hjälp av ett högklassigt kollektivtrafikstråk kallat Kristianstadslänken. Genom denna stärks kopplingen mellan buss och tåg, och tillgängligheten till tågtrafiken förbättras för hela nordöstra Skåne. Beställarens organisation Ombud Projektledare Trafikplanering Trafikreglering, LTF Kollektivtrafik Rambölls organisation Ombud Uppdragsledare/ Teknikansvarig trafikanalys Bitr. uppdragsledare/ Trafikplanering Trafiksäkerhet Trafikanalys/Buller Trafikanalys/Buller Extern konsult trafiksignaler Mats Augbeck Jörgen Sjödahl Stefanie Engel Lars Nyström Cecilia Olsson, Skånetrafiken Johan Brantmark Hamid Rezaie Lars Olofsson Lars Ekman Karolina Andersson Anna Windal TKS AB Johan Steen Kristianstadslänken är ett högklassigt kollektivtrafikstråk som ska trafikera högskolan i norr, järnvägsstationen, Kristianstads centrum, Östra centrum och sjukhuset i öster. Kopplingen mellan buss, både regional och lokal, och järnväg är viktig. Idag är resecentrum för buss lokaliserat vid östra centrum. För att stärka kopplingen mellan buss och järnväg, och därmed öka Kristianstads tillgänglighet för den omgivande regionen, föreslås att resecentrat flyttas till järnvägsstationen. Det område som är aktuellt för en ny bussterminal vid stationen är området söder om stationen som idag används för parkering, busshållplatslägen, taxizon, cykelparkering och Pressbyråkiosk. Kristianstadslänkens sträckning har utretts tidigare, och där har man kommit fram till att kollektivtrafikstråket i centrala Kristianstad bör dras på en separat bussväg parallellt med Västra Boulevarden via Södra Kaserngatan vidare mot sjukhuset. Vid den yta som upptas av det nuvarande resecentrum finns planer på att uppföra en handelsgalleria med bostäder. Söder om denna etablering föreslås en storhållplats som angörs av en stor del av busslinjerna i Kristianstad. 4

5 Högskolan Järnvägsstationen Sjukhuset Östra Centrum Figur : Kristianstadslänkens målpunkter i centrala Kristianstad. 5

6 Omfattning Uppdraget går ut på att studera följande korsningar: 1. Västra Boulevarden/Nya Boulevarden. 2. Västra Boulevarden/Södra Kaserngatan. Detaljutformning samt trafiksimulering. 3. Västra Boulevarden/utfart från Finlandshuset. Detaljutformning samt trafiksimulering. 4. Västra Boulevarden/Södra Boulevarden. Detaljutformning samt trafiksimulering. 5. Nya Boulevarden/Kanalgatan/Götgatan. Detaljutformning samt trafiksimulering. 6. Snapphanevägen/Götgatan. 7. Snapphanevägen/Lasarettsboulevarden. 8. Snapphanevägen/Södra Kaserngatan. 9. Snapphanevägen/Kanalgatan. Kapacitetsberäkning ska göras på följande platser: 10. Södra Kaserngatan öster om Västra Boulevarden. 11. Långebro bro. 12. Götgatan öster om Österlånggatan. Bullerberäkning ska göras på följande platser: 13. Snapphanevägen söder om Götgatan. 14. Götgatan öster om Österlånggatan. 15. Södra Kaserngatan öster om Västra Boulevarden. Uppdraget innebär också att studera och utforma området vid nuvarande bussterminalen till en storbusshållplats samtidigt som den passerande cykeltrafiken kan passera området med god kvalitet och trafiksäkerhet. De föreslagna åtgärderna kan påverka trafiksituationen i övriga centrala Kristianstad, därför ingår det också i uppdraget att studera vilka konsekvenser avseende enkelriktningar, angöring och parkering som åtgärderna kan tänkas få. Figur: Korsningar som ingår i uppdraget. De föreslagna åtgärderna ska kostnadsberäknas. 6

7 Metod och genomförande Detaljutformningen av de i uppdraget ingående korsningarna görs med hänsyn till trafiksäkerhet, tillgänglighet, miljö m.m. Utformningen följer i stort riktlinjerna i VGU, Vägars och gators utformning. Kapacitetsberäkningar har genomförts med hjälp av trafiksimuleringar i programmet VISSIM 5.1 alternativt i CAPCAL 3.0. Trafikflödena som används i beräkningarna är prognosvärden för år Nuvarande trafikflöden har räknats upp med 0,69% per år fram till 2020 och mellan 2020 och 2025 har trafiken räknats upp med 0,45% per år. Östra Centrums etablering har tillförts med 4000 fordon/dygn (ÅDT) fördelat på detaljplanens definierade in- och utfarter. Bullerberäkningar har gjorts med hjälp av Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik med hjälp av Trivectors program för vägbuller. Tidigare utredningar Trivector traffic har tagit fram utredningen Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum ( ). Denna rapport redovisar möjliga alternativa sträckningar för Kristianstadslänkens dragning. Rapporten anger att stråket Västra Boulevarden Södra Kaserngatan har de bästa förutsättningarna för kollektivtrafiken. Trivector traffic har även tagit fram utredningen Stadsbusslinjer i centrala Kristianstad med Kristianstadslänken ( ). I denna beskrivs ett antal möjliga lösningar för busstrafiken i centrala Kristianstad med en utbyggd Kristianstadslänk. WSP Samhällsbyggnad har tagit fram rapporten Kristianstadslänken Trafiktekniskt PM ( ). I denna redovisas översiktliga trafiklösningar vid de korsningar och sträckor som trafikeras av Kristianstadslänken. Samma konsultfirma har även tagit fram rapporten Östra Centrum, Kristianstad Trafiktekniskt PM ( ). Syftet med denna rapport är att utgöra ett trafiktekniskt underlag för detaljplanearbete vid Östra centrum. Mer om planarbetet återfinns i kommande avsnitt. WSP har tagit fram rapporten Kristianstadslänken alt 10, Parkeringsutredning ( ). White har tagit fram rapporten Kristianstadslänken - utredning av miljökonsekvenser. ( ). Figur: Illustrationsbild från tidigare utredningar om Kristianstadslänken. 7

8 Dagens situation Trafikmängder I centrala Kristianstad är det framförallt gatorna i stadsområdets ytterkanter som har de största trafikmängderna, däribland Västra Boulevarden, Södra Boulevarden, Kanalgatan och Snapphanevägen. Trafikmängden på de högst trafikerade gatorna som Västra Boulevarden, Södra Boulevarden och Snapphanevägen ligger på omkring fordon/dygn. ÅDT 7900 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT 3000 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT 8900 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT 6300 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT 7500 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT fordon/dygn Mätår 2008 ÅDT 8300 fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT fordon/dygn Mätår 2008 ÅDT fordon/dygn Mätår 2007 ÅDT 9500 fordon/dygn Mätår 2007 Figur: Trafikmängder i centrala Kristianstad. 8

9 Nuvarande busslinjenät Kristianstad har i nuläget fem stadsbusslinjer. Två av dessa, linje 1 och linje 2, har tiominuterstrafik eller tätare under rusningstrafik. Linje 4 går som mest i halvtimmestrafik. Till detta tillkommer en servicelinje med trafik endast mitt på dagen och en linje med insatstrafik mellan centrum och högskolan. Till nuvarande resecentrum vid Östra centrum kommer i dagsläget 17 regionbusslinjer, varav sju har halvtimmestrafik eller tätare. Kristianstad stadsbuss 1 Gamlegården Resecentrum Skånehuset Skånes Viby 2 Österäng Resecentrum Slättängsskolan Vä/Talldalen 4 Möllebacken Resecentrum Norra Åsum 7 Resecentrum Centralen Högskolan 10 Charlottesborg Söder Resecentrum Lyckans Höjd Wrangels allé GAMLEGÅRDEN NÄSBY Fredriksdalsvägen 1 GAMLEGÅRDEN Snapphanevägen Arkelstorpsvägen Nosabyvägen KULLTORP NÄSBY INDUSTRIOMRÅDE 7 HÖGSKOLAN ELMETORPS INDUSTRI- OMRÅDE Snapphanevägen FÄLADEN 2 ÖSTER- ÄNG ÖSTERÄNG Fjälkingevägen MÖLLEBACKE 4 MÖLLE- BACKEN ISGRANNATORP Hässleholmsvägen Karpalundsvägen Härlövsängaleden 7 CENTRALEN ÖSTER- MALM CENT- RUM LYCKANS HÖJD Snapphanevägen Södra Boulevarden EGNAHEM 10 LYCKANS HÖJD PARKSTADEN Blekingevägen BJÖRKHEMS- OMRÅDET RESE- CENTRUM 1 SKÅNE- HUSET HAMMAR Blekingevägen PALESTINA Nosabyvägen Nosabyvägen Skanslinjevägen Ringelikorsvägen 2 SLÄTTTÄNGS- SKOLAN Långebrogatan CHARLOTTES- BORG VILAN VILANS INDUSTRI- OMRÅDE 10 CHARLOTTES- BORGSHEMMET ODAL Allég HEDENTORP LÅNGEBRO Långebrogatan Åsumsvägen UDDEN SÖDER Snapphanevägen Sölvesborgsvägen HAMMARSLUND Åhusvägen Till Skåne Viby kyrka n ÄNGAMÖLLANS Figur: Nuvarande busslinjenät i Kristianstad. Hämtat från Skånetrafiken. 9

10 Trafikolyckor Kristianstads kommun arbetar med nollvisionens målsättningar om att ingen ska dödas eller få bestående men till följd av trafikolyckor. Enligt Kristianstads kommuns trafiksäkerhetsprogram sker de flesta olyckorna på det kommunala vägnätet främst på Kanalgatan speciellt korsningen med Nya Boulevarden, Näsbychaussén, Östra Boulevarden, Lasarettsboulevarden, Prästallén, Härlövsängaleden/Rörvägen De korsningar som berör detta uppdrag är framförallt korsningen mellan Kanalgatan och Nya Boulevarden, se figur nedan. Andra platser med många skadade i trafikolyckor är Östra Boulevarden i anslutning till Domusvaruhuset och resecentrum. Figur: Skadade i trafikolyckor i centrala Kristianstad under åren

11 Se detalj på föregående sida. Figur: Skadade i trafikolyckor under åren

12 Trafikreglering En stor del av trafiksystemet i centrala Kristianstad är enkelriktat. De centrala, handelsintensiva, gatorna kring Lilla Torg är gågator, liksom en kortare del av Östra Boulevarden. Figur 7: Enkelriktningar samt gågator i Kristianstads kommun. 12

13 Parkering I centrala Kristianstad finns, förutom de parkeringsplatser som ligger på gatumark, ett antal större parkeringar. På parkeringsområdet längs med Västra Boulevarden finns 240 parkeringsplatser och på parkeringsplatsen norr om Domusvaruhuset i Östra Salutorget finns 550 parkeringsplatser. Figur 8: Större parkeringsanläggningar i centrala Kristianstad samt gatuparkering som berörs av Kristianstadslänken och tillhörande trafikändringar.. 13

14 Framtida förutsättningar Kommande detaljplaner Östra centrum Syftet med planen är att pröva möjligheten till en handelsgalleria samt bostäder inom området. Förslaget innebär att det inom området kallat Östra centrum uppförs en ny handelsgalleria med butikslokaler, caféer, restauranger, biograf mm. Parkeringsbehovet löses genom inbyggda parkeringsdäck över butiksvåningarna. Gallerian uppförs i två våningar och placeras utmed Östra Boulevarden. Mot Östra Boulevarden öppnas butiksentréer och gatan omvandlas till en gågata med ett genomgående cykelstråk. Nya mötesplatser skapas i torg- och platsbildningar runt om kvarteret - vid gågatan, busshållplatsen och i kanalparken. Nytt resecentrum och nya kontor vid Kristianstad C och Kvarnen 5 Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad har tagit fram ett planprogram för området kring Järnvägsstationen och Kvarnen på östra sidan av järnvägen. I planerna ingår resecentrum vid Kristianstad C, för att få en bättre koppling mellan spårtrafik och busstrafik samt att utveckla ett effektivare busslinjesystem i Kristianstad mellan de stora målpunkterna högskolan, stationen, centrum och centralsjukhuset (Kristianstadslänken). Ytorna norr och söder om järnvägsstationen föreslås utvecklas till ett nytt terminalområde med plats för bussar, cykelparkering, taxiangöring, service och verksamheter med anknytning till stationen. Ny bebyggelse föreslås kunna uppföras i anslutning till stationsbyggnaden samt en ny gångbroförbindelse över spåren mot området öster om järnvägen. Mot kanalen skapas en kanalpark med plats för lek, vistelse, uteserveringar och promenad. I kanalparken ner mot vattnet placeras ett antal punkthus med bostadslägenheter. I bottenvåningen ges utrymme för lokaler, till exempel butiker och caféer. Omkring 1000 parkeringsplatser som täcker behovet för både bostäder och kommersiella lokaler placeras under handelsgallerian. En ny gångbroförbindelse byggs över kanalen mot konserthuset och biblioteket. Kanalgatan föreslås omgestaltas i delen mellan Kulturkvarteret och Östra centrum för att stärka och synliggöra kopplingen mellan centrum och östra stadsdelen. Ett kulturstråk och kanalstråk utvecklas. I södra delen av området, vid Södra Kaserngatan, anläggs en stor busshållplats i samband med att resecentrum flyttas till järnvägsstationen och Kristianstadslänken genomförs. Därmed kommer Östra centrum också att ha ett mycket gott läge i förhållande till kollektivtrafik. Trafikförutsättningar Kristianstadslänken Tanken med Kristianstadslänken är att samla ett flertal stadsoch regionbusslinjer för att tillsammans skapa ett kollektivtrafikstråk med mycket tät trafik. På sikt räknar Skånetrafiken med att Kristianstadslänken kan trafikeras av en buss i minuten per riktning i den mest trafikerade timmen, vilket innebär omkring 120 bussar i timmen. Maxtimmen infaller under morgonperioden mellan klockan 7.30 och På den västra sidan av spårområdet föreslås befintligt parkeringshus norr om Kvarnen byggas på med 3-4 våningar för kontor. Utmed kanalen vid Norra Kanalgatan föreslås nya bostadshus kunna uppföras efter flytt av det befintliga ställverket. Korsningen över spåren, vid Nya Boulevarden/Tivolibadsgatan, föreslås omgestaltas för en säkrare trafikmiljö med tydligare gång- och cykelstråk. Utvecklingen av stationsområdet, kontorslokalerna vid Kvarnen samt nya bostäder vid kanalen följer den fördjupade översiktsplanens visioner och förslag. I den fördjupade översiktsplanen redovisas också en framtida ny vägförbindelse mot Näsby/Högskolan. Figur: Illustration ur detaljplan för Östra centrum 14

15 Figur: Detaljplan för Östra centrum 15

16 Framtida trafikmänder för år 2025 med exploatering av Östra Centrum I kommande trafikkapacitetsberäkningar och utformningsförslag har trafikmängden för år 2025 med en exploatering av östra Centrum använts. Den tillkommande trafiken till Östra Centrum bedöms fördelas lika på vägarna Götgatan, Kanalgatan och Östra Boulevarden. Figur: Trafikmängder för år 2025 med exploatering av Östra Centrum. 16

17 Utformningsförslag Kanalgatan/Snapphanevägen Sidan 44. Västra Boulevarden/Nya Boulevarden Sidan 35. Götgatan/Snapphanevägen Sidan 39. Lasaretssboul/Snapphanevägen Sidan 47. Västra Boulevarden/Nya Boulevarden Sidan 18. Södra Kaserngatan/Snapphanevägen Sidan 41. Östra Centrum. Sidan 49. Västra Boulevarden/Södra Kaserngatan Sidan 25. Västra Boulevarden/Finlandsgatan Sidan 33. Västra Boulevarden/Södra Boulevarden Sidan

18 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Nya Boulevarden Figur: Bild från korsningen Nya Boulevarden/Västra Boulevarden. Allmän beskrivning av dagens situation Korsningen mellan Tivolibadsgatan, Västra Boulevarden och Nya Boulevarden är en central korsning i Kristianstad och en viktig entrépunkt till centrum västerifrån, oavsett om man kommer som gående, cyklande eller i fordon. Korsningen trafikeras av personbilstrafik, busstrafik, gång- och cykeltrafik. Trafiken i korsningen, som är den enda tillfarten till området väster om järnvägen, är tidvis intensiv och vid vissa tidpunkter upplevs att kapaciteten i korsningen mellan Nya Boulevarden och Västra Boulevarden är ansträngd. Med en ökad busstrafik, fler korsande järnvägstransporter och en ökad trafik i området så finns risk att korsningen blir överbelastad. Detta kan få konsekvenser på busstrafiken i området som måste kunna trafikera Tivolibadsgatan utan att hindras av köande fordon. Trafikmängder Trafikmängden uppgår till omkring fordon/dygn på Västra Boulevarden (mätår 2008). Nya Boulevarden väster om Västra Boulevarden har omkring 6200 fordon/dygn (mätår 2007). Trafikolyckor I korsningen mellan Nya Boulevarden och Västra Boulevarden har totalt fem personer registrerats som trafikskadade under åren , varav två fotgängare, en mopedist och två förare eller passagerare i personbil. De två olyckor där fotgängare skadats inträffade på övergångsstället i trafiksignalen där fotgängarna blev påkörda av motorfordon. Mopedisten skadade sig i en olycka där det påkörande fordonet enligt uppgift körde mot röd signal i signalkorsningen. 18

19 Beskrivning av framtida funktion Den ökande busstrafiken på Kristianstadslänken samt behovet av ett ökat antal hållplatslägen gör att bussterminalen, som idag är lokaliserad enbart norr om Tivolibadsgatan, måste utökas till båda sidor om Tivolibadsgatan. Ett översiktligt förslag till terminaldisposition har gjorts tidigare. Bussterminalen ska ha plats för tre bussar i nord- respektive södergående riktning. Ytterligare beskrivning över trafikeringen vid de olika hållplatserna finns under avsnittet om busstrafik nedan. Kristianstadslänken kommer att få en egen busskörbana parallellt med Västra Boulevarden fram till Tivolibadsgatan där den korsar denna och angör bussterminalens norra del. Samtidigt som Tivolibadsgatan ska korsas av busstrafik ska den fungera som tillfart till området väster om järnvägen. På den västra sidan av Helge å planeras ett s.k. Naturum. I planerna för detta anges en gång- och cykelförbindelse över Helge å och vidare i Tivolibadsgatan som görs om till parkstråk. Även en parkering med 180 parkeringsplatser planeras att anläggas väster om järnvägen. Detta är en ökning med 130 parkeringsplatser jämfört med idag. Framtida busstrafik Bussterminalförslaget utformas för genomgående trafik, vilket innebär att inget utrymme för tidreglerande bussar skapas, utan tidreglering sker på annan plats utanför terminalområdet. Bussterminalen vid centralstation kommer dels att trafikeras av genomgående trafik i nord-sydlig riktning på Kristianstadslänken, men också av lokalbusstrafik som kommer österifrån på Nya Boulevarden och ska vidare söderut på Västra Boulevarden eller omvänt. Eftersom viss lokalbusstrafik angör bussterminalen från Nya Boulevarden bör angöring för dessa placeras söder om Nya Boulevarden. Figur: Funktionsstudie utförd av Trivector för bussterminalen vid järnvägsstationen. I figuren anges en funktionsstudie över bussterminalen vid järnvägsstationen. Läge A och läge B kommer att trafikeras av totalt 20 bussar i maxtimmen. Läge C och D är Kristianstadslänkens hållplatslägen, och detta kommer att trafikeras av vardera omkring 25 bussar i maxtimmen. Läge E och läge F är för lokalbusslinjerna 2, 4 och 10 och kommer att trafikeras av totalt vardera 10 bussar i maxtimmen. Läge X och läge Y är eventuella lägen för reglerplatser. Samtliga trafiksiffror är bedömda nivåer för Figur: Nuvarande busslinjesträckning vid hållplats Centralen. Kristianstadslänken kommer att trafikera den föreslagna bussterminalen söder om stationen med genomgående trafik. 19

20 Utformningsförslag Förslaget på området kring Tivolibadsgatan, Västra Boulevarden och Nya Boulevarden utgår i stort från den utrymmesstudie som tidigare gjorts för området. Terminalen utformas för tre bussar i nordgående- respektive sydgående riktning. Söder om Tivolibadsgatan läggs hållplats för lokalbusslinjer som trafikerar Nya Boulevarden och söderut eller tvärtom. Parallellt med järnvägsspåret föreslås en trafiksignalreglerad korsning för gående. Se detalj Figur: Trafikströmmar vid framtida trafik år 2025 med exploatering väster om järnvägsstationen. Fördelningen bygger på inventerade trafikströmmar i korsningen Västra Boulevarden/Nya Boulevarden. Figur: Uppmätta trafikströmmar Figur: Korsningen samt bussterminalen vid korsningen mellan Västra Boulevarden, Nya Boulevarden och Tivolibadsgatan. Skala 1:

21 Figur: Detalj över korsningen samt bussterminalen vid Västra Boulevarden, Nya Boulevarden och Tivolibadsgatan. Skala 1:

22 Gång- och cykeltrafik På Nya Boulevarden, väster om korsningen med Västra Boulevarden, löper enkelriktade cykelbanor på ömse sidor om gatan. På Tivolibadsgatan finns idag ingen separerad cykelbana, utan cykeltrafiken blandas med övrig trafik på denna sträcka. I utformningsförslaget föreslås att en separerad gång- och cykeltrafik anläggs på Tivolibadsgatans södra sida. Planer finns att göra om nuvarande Tivolibadsgatan till en gata enbart för gång- och cykeltrafik och förlänga denna västerut över Helge å. Det är då naturligt att förlägga en dubbelriktad gång- och cykelvägen på Tivolibadsgatans södra sida. Samtliga tillfarter i korsningen mellan Västra Boulevarden och Nya Boulevarden föreslås få passage för gående. Cykelöverfarter föreslås på den västra sidan av Västra Boulevarden i nord-sydlig riktning. Cykelvägen västerifrån på den södra sidan av Tivolibadsgatan ansluter mot denna nord-sydliga cykelväg. Cyklister som ska rakt fram föreslås göra detta genom att följa signalfasen för trafik västerifrån och efter korsningen med Västra Boulevarden ansluta till den enkelriktade cykelbanan på den södra sidan av Nya Boulevarden. Cykeltrafik som anländer österifrån på Nya Boulevarden och ska vidare västerut på Tivolibadsgatan gör detta genom en vänstersväng från en cykelbox i korsningen och vidare in på cykelbanan på Tivolibadsgatans södra sida. När den kommande bussterminalen utförs på bägge sidor av Tivolibadsgatan så finns det en risk att gående korsar på sträckan mellan de olika hållplatsdelarna mellan järnvägen och Västra Boulevarden eftersom denna väg blir genare. Detta kan, i den komplicerade trafiksituationen, utgöra en säkerhetsrisk. I förslaget föreslås att en mittremsa i mitten av Tivolibadsgatan tillsammans med övergångsmöjligheter på ömse sidor om Kristianstadslänkens bussgata ger bra möjligheter för gående att korsa Tivolibadsgatan. Utmed Västra Boulevarden föreslås en dubbelriktad cykelbana på den västra sidan. Figur: Cykeltrafik i korsningen mellan Västra Boulevarden, Nya Boulevarden och Tivolibadsgatan. Fordonstrafik Området som utgörs av gatorna vid Västra Boulevarden, Nya Boulevarden och Tivolibadsgatan är en trafikintensiv punkt. Med en ökad busstrafik och en eventuellt ökande järnvägstrafik både avseende gods- och passagerartrafik, så kommer området att bli än mer belastat. Norrifrån på Västra Boulevarden föreslås tre körfält; ett för högersvängande trafik, ett för trafik rakt fram och ett för vänstersvängande trafik. Söderifrån på Västra Boulevarden föreslås två körfält; ett för vänstersvängande trafik och ett för trafik rakt fram och högersvängande trafik. Österifrån på Nya Boulevarden föreslås av utrymmesskäl enbart ett körfält för samtliga riktningar. Västerifrån på Tivolibadsgatan föreslås två körfält; ett för vänstersvängande trafik och ett för trafik rakt fram och högersvängande trafik. 22

23 För att möjliggöra trafik i nord-sydlig riktning samtidigt som järnvägen blockerar Tivolibadsgatan föreslås att separata faser för insvängande trafik västerut från Västra Boulevarden införs. Dessa visar då rött i de fall som järnvägen blockerar Tivolibadsgatan. Vid järnvägskorsningen föreslås en trafiksignal som samordnas med signalen vid korsningen vid Västra Boulevarden. Denna kan dels användas då järnvägstrafik korsar gatan och dels för att portionera ut trafik på Tivolibadsgatans avsnitt mellan järnvägen och Västra Boulevarden. Signalen vid järnvägen kan då visa rött några sekunder tidigare än signalen vid korsningen vid Västra Boulevarden vilket får till följd att avsnittet mellan järnvägen och Västra Boulevarden kan tömmas helt från trafik. Ett förslag till fasindelning redovisas i figurerna här intill. Trafiksituationen med föreslagen utformning har simulerats, och gröntiderna i den befintliga trafiksignalen har justerats för att undvika köer på Tivolibadsgatan. Den korsande busstrafiken över Tivolibadsgatan har lagts in och i simuleringen har trafiken på Tivolibadsgatan getts väjningsplikt mot busstrafiken på den korsande bussgatan. Vid den slutliga utformningen föreslås bussgatans korsande av Tivolibadsgatan göras signalreglerad med prioritet för busstrafiken som beskrevs i stycket ovan. Trafiksignalen för bussgatan ska då inordnas i de övriga signalanläggningarna i området; dels korsningen mellan Västra Boulevarden och Nya Boulevarden samt signalen vid järnvägsövergången. Trafiksimuleringen har gjorts med trafikförutsättningarna i prognosåret 2025 samt med dagens järnvägstrafik då en tågankomst i maxtimmen blockerar Tivolibadsgatan totalt 3 minuter per tillfälle. Även trafiken utmed hela Västra Boulevarden har simulerats. Det visar sig att trafiken vid högtrafiktid kan växa vidare in i korsningen med Södra Kaserngatan. Simuleringen visar dock att köerna avvecklas så att korsande busstrafik inte blockeras. Buss Västra Boulevarden Nya Boulevarden Figur: Fasbild där den nord-sydliga trafiken (eventuell tågtrafik, busstrafik på bussgatan samt Västra Boulevarden, gångtrafik) har grön signal. Fordonstrafik har svarta pilar, gångtrafik röda pilar och cykeltrafik blå pilar. Västra Boulevarden Nya Boulevarden Figur: Fasbild där den öst-västliga trafiken har grön signal. Cykeltrafiken går tillsammans med gående på den södra sidan av Tivolibadsgatan och korsar Västra Boulevarden vidare mot Nya Boulevarden. På Nya Boulevarden är cykeltrafiken enkelriktad med färdriktningen, vilket gör att cykeltrafik som anländer till korsningen på Nya Boulevarden från öster får angöra cykelbanan på den södra sidan genom att svänga vänster i trafiksignalen. Västra Boulevarden Nya Boulevarden Figur: Fasbild med den insvängande trafiken västerut tillsammans med gångtrafik i öst-västlig riktning över bussgatan. Denna fas går inte i de fall tågtrafik blockerar spåret. 23

24 Kollektivtrafik På ömse sidor om Tivolibadsgatan placeras en bussterminal som dels ska betjäna Kristianstadslänkens linjer och regionbusslinjer samt lokala stadsbusslinjer. Busstrafiken anländer norrifrån via Västra Boulevarden och bussterminalen, söderifrån via bussgatan samt österifrån från Nya Boulevarden. Där den nord-sydliga bussgatan som löper parallellt med Västra Boulevarden korsar Tivolibadsgatan föreslås en bussprioriterad trafiksignal som är samordnad med trafiksignalerna vid korsningen mellan Västra Boulevarden och Nya Boulevarden samt trafiksignalen vid järnvägskorsningen. Förslag på fasindelning återges i föregående avsnitt om fordonstrafik. Figur: En bild från simuleringen av korsningen vid Nya Boulevarden och Västra Boulevarden med korsande bussar över Tivolibadsgatan. De längsta köerna uppkommer söderifrån på Västra Boulevarden. Slutsats Området vid korsningen mellan Tivolibadsgatan, Västra Boulevarden och Nya Boulevarden kommer att bli en trafikintensiv och komplicerad punkt i centrala Kristianstad. Eftersom viktiga busslinjer angör bussterminalen, som föreslås placeras på ömse sidor om Tivolibadsgatan, är det viktigt att fördröjningar som drabbar busstrafiken helt kan undvikas. Trafiksimuleringen som genomförts i detta projekt visar på att det är möjligt att utforma området så att det får en god funktion. Med den planerade utbyggnaden av verksamheter och bostäder på västra sidan av järnvägen (läs mer om Kvarnenområdet och utbyggnaden väster om järnvägen på sidan 14) ökar kölängderna på Västra Boulevarden, både från söder och norr, men korsningen bedöms ändå klara den ökande belastningen. Kölängderna med en full exploatering av området når som mest ner och förbi korsningen med Södra Kaserngatan, men kön blockerar inte korsningen utan hinner avvecklas innan konflikterande busstrafik kör in i korsningen. Trafik norrifrån till korsningen avvecklas bra och bedöms inte blockera utfart från bussterminalområdet. För att minska sårbarheten då enbart en korsning finns tillgänglig för att nå det västra området föreslås att ytterligare anslutningar studeras. Hela sträckan mellan Södra Boulevarden och denna korsning har simulerats. I simuleringen växer inga köer från denna korsning vidare till nästa korsning, korsningen mellan Södra Kaserngatan och Västra Boulevarden. 24

25 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Södra Kaserngatan Figur : Korsningen mellan Södra Kaserngatan och Västra Boulevarden. Allmän beskrivning av dagens situation På den södra delen av Västra Boulevarden ligger korsningen med Södra Kaserngatan. Den är idag en relativt lågt trafikerad korsning. Södra Kaserngatan är enkelriktad söderut vilket gör att enbart infart är tillåten från Västra Boulevarden. Korsningen har med dagens utformning inga kapacitetsproblem. Trafikmängder Trafiken på Södra Kaserngatan uppgår till omkring 900 fordon/ dygn (mätår 2007). På Västra Boulevarden uppgår trafiken till omkring fordon/dygn söder om korsningen samt 9600 fordon/dygn norr om korsningen. Trafikolyckor Under perioden har inga trafikolyckor registrerats i korsningen. Beskrivning av framtida funktion I korsningen mellan bussgatan som löper parallellt med Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan ska bussgatan korsa Västra Boulevarden. Det föreslås att korsningen utformas som en trafiksignal där bussarna har prioritet. I Kristianstads kommuns cykelplan föreslås en gång- och cykelväg i Södra Kaserngatan. Det föreslås därför att en gångoch cykelväg läggs i den norra delen av Södra Kaserngatan och att gång- och cykelvägen korsar Västra Boulevarden i samma signalfas som busstrafiken. Utmed Västra Boulevarden finns idag en parallell parkeringsgata som rymmer totalt 240 parkeringsplatser. I en utredning av WSP (Kristianstadslänken alt 10 - parkeringsutredning) har ett förslag på sektion för bussgatan och Västra Boulevarden tagits fram som innebär att en parkeringsrad väster om trädplanteringen kan vara kvar. Det föreslås att parkeringen samt angöringsgatan skiljs med linjemarkering mot bussgatan, se figur. 25

26 Framtida busstrafik Västra Boulevarden trafikeras både av lokalbusstrafik och av regionbusstrafik i nord-sydlig riktning. Denna trafik ska söderifrån angöra bussgatan utmed Västra Boulevarden för vidare färd mot bussterminalen vid järnvägsstationen. Kristianstadslänken trafikerar Södra Kaserngatan i öst-västlig riktning och vidare in på bussgatan utmed Västra Boulevarden. Gång- och cykeltrafik Det föreslås att en separerad cykelbana anläggs på Södra Kaserngatans norra sida. Vid korsningen med Västra Boulevarden korsar cykelvägen parallellt med busstrafiken i samma signalfas som denna. Trots att inga trafikolyckor rapporterats i korsningen är det ändå viktigt att av trafiksäkerhetskäl säkra en låg hastighet i korsningen. Det föreslås därför att korsningen utförs upphöjd, med den brantaste rampen mot Västra Boulevarden. Ramperna mot Södra Kaserngatan, som trafikeras av den största delen av busstrafiken, kan göras flackare. Vid infarten till Tivoliparken korsar både gående och cyklister tillsammans med övrig fordonstrafik bussgatan utan signalreglering. Eftersom trafiken ändå blir jämförelsevis begränsad på denna del så utgör detta inga problem. Bussgatans bredd är omkring 7 meter vid korsningen. Figur: Busslinjenätet vid korsningen Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan. Enstaka lokalbusslinjer kommer söderifrån och ska då kunna angöra bussgatan utmed Västra Boulevarden. Västra Boulevarden trafikeras även av regionbusstrafik i nord-sydlig riktning. Utformningsförslag Förslaget på utformning i korsningen går ut på att Södra Kaserngatan blir bussgata och korsningen med Västra Boulevarden utformas som en signalreglerad korsning där busstrafiken har prioritet. På den norra sidan av Södra Kaserngatan föreslås en gång- och cykelväg som korsar Västra Boulevarden parallellt med busstrafikens signalfas. Längs med Västra Boulevarden föreslås en gång- och cykelväg i nord-sydlig riktning som ersättning för det gång- och cykelstråk som försvinner då området används för busstrafik och parkering. Söderifrån in på busskörbanan föreslås ett vänstersvängfält reserverat för busstrafik. För att undvika trafikering av privattrafik på busskörbanan föreslås att infarten till parkeringen läggs i en egen infart norr om korsningen med Södra Kaserngatan. Det föreslås att parkeringsgatan skiljs från busskörbanan med en fysisk avskillnad. Figur: Gång- och cykeltrafik i korsningen mellan Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan. Figur: Sektionen framtagen av WSP i utredningen Kristianstadslänken alt 10 - Parkeringsutredning. 26

27 Figur: Korsningen Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan. Skala 1:

28 Figur: Korsningen Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan. Skala 1:

29 Fordonstrafik Fordonstrafiken i korsningen kommer då Södra Kaserngatan blir bussgata enbart att tillåta trafik i nord-sydlig riktning. Strax norr om korsningen anordnas en infart till den parallella parkeringsgatan samt till Tivoliparken. För att undvika att fordon som ska svänga vänster i denna korsning blockerar korsningen med Södra Kaserngatan föreslås ett vänstersvängfält. Trafiken i korsningen har simulerats och det visar sig att korsningen fungerar väl med den föreslagna utformningen. Förslaget innebär att Södra Kaserngatan blir en bussgata och att en ny trafiksignal med bussprioritering anläggs. Jämfört med dagens situation innebär naturligtvis förslaget en något försämrad framkomlighet på Västra Boulevarden men inga kapacitetsproblem uppstår. Kön då signalen visar rött för korsande busstrafik på Södra Kaserngatan sträcker sig som längst knappt fram till korsningen med Södra Boulevarden, men kön blockerar inte trafiken i denna korsning. Kollektivtrafik Busstrafiken på Kristianstadslänken trafikerar Södra Kaserngatan och den parallella bussgatan som löper utmed Västra Boulevarden. Korsningen med Södra Kaserngatan utformas som en bussprioriterad korsning där busstrafiken från Södra Kaserngatan har prioritet gentemot trafiken på Västra Boulevarden. Busstrafik söderifrån som ska angöra den parallella bussgatan får ett eget vänstersvängfält vid korsningen. Detta körfält samordnas med signalfasen för övrig trafik i nord-sydlig riktning. Slutsats En bussprioritering med trafiksignal i korsningen mellan Södra Kaserngatan och Västra Boulevarden gör att kapaciteten på Västra Boulevarden minskar något men inga kapacitetsproblem uppstår. Den parallella parkeringsgatan som löper längs Västra Boulevarden föreslås i WSP:s parkeringsutredning att skiljas åt från busskörbanan med en målad, heldragen, linje. Utformningen har tagits med i Stadsbyggnadskontorets planprogram där en större del av parkeringsplatserna kan sparas än i tidigare gjorda sektioner. En nackdel med den föreslagna lösningen är att det finns risk att fordon som väntar på att angöra en parkeringsplats blockerar trafiken på parkeringsgatan vilket gör att fordon bakom kan välja att köra om i busskörfältet. Detta kan innebära störningar för busstrafiken men också utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Sektionen bör därför utföras med en fysisk skillnad mellan parkeringsgatan och busskörfälten. Västra Boulevarden S Kaserngatan Infart till den parallella parkeringsgatan sker genom en separat infart norr om korsningen med Södra Kaserngatan. För att undvika köer av trafik som ska in till parkeringsgatan föreslås att denna infart förses med ett vänstersvängfält. Ljudnivån från trafiken på Södra Kaserngatan har beräknats vid en punkt strax öster om korsningen med Västra Boulevarden. Beräkningen visar att ekvivalentnivån blir omkring 59 db(a) och maxnivån omkring 90 db(a). Riktvärdet avseende maxnivån överskrids. Västra Boulevarden S Kaserngatan Figur: Förslag på signalfaser i korsningen mellan Västra Boulevarden och Södra Kaserngatan. Svarta pilar illustrerar motorfordonstrafik, röda pilar gång- och blå pilar cykeltrafik. 29

30 Korsningen mellan Västra Boulevarden/Finlandsgatan Figur: Västra Boulevarden vid den kommande Finlandsgatan. Allmän beskrivning av dagens situation Idag ansluter Finlandsgatan mot Långebrogatan och inte på Västra Boulevarden. Tankar finns dock att exploatera området vid den nuvarande anslutningen av Finlandsgatan mot Långebrogatan varför en ny anslutning av Finlandsgatan mot Västra Boulevarden behöver skapas. På sträckan där det kan bli aktuellt att ansluta den kommande Finlandsgatan finns idag ingen anslutning. Trafikolyckor Inga trafikolyckor har registrerats i direkt anslutning till den tänkta korsningen. Strax söder om har två trafikanter registrerats som skadade i trafikolyckor under åren En av de skadade var förare eller passagerare i en personbil som blev påkörd bakifrån då framförvarande fordon stannat för gående vid övergångsställe. Den andra trafikolyckan var en cyklist som körde på en fotgängare. Trafikmängder På Västra Boulevarden på detta avsnitt uppgår trafiken till omkring fordon/dygn (mätår 2007). På Finlandsgatan uppskattas trafikmängden till omkring 1000 fordon/dygn. 30

31 Beskrivning av framtida funktion Västra Boulevarden kommer att vara huvudgata även i framtiden. Finlandsgatan kommer att vara en mindre lokalgata. Framtida busstrafik Busstrafik kommer i framtiden att trafikera Västra Boulevarden i nord-sydlig riktning. Ingen busstrafik planeras att trafikera Finlandsgatan. Utformningsförslag Den nya anslutningen av Finlandsgatan görs till Västra Boulevarden i höjd med Söderportsskolan. En övergång över järnvägen måste skapas. Söderifrån föreslås ett vänstersvängfält in mot Finlandsgatan så att vänstersvängande trafik inte stör trafiken rakt fram. Norr om korsningen med Finlandsgatan föreslås ett övergångsställe som placeras i höjd med gångvägen genom parken. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafiken korsar Finlandsgatan på den gångoch cykelbana som löper i nord-sydlig riktning utmed Västra Boulevarden. Strax norr om Söderportsskolan anläggs ett övergångsställe i anslutning till gångvägen genom parken. Övergångsstället ligger omkring 160 meter från korsningen med Södra Kaserngatan viket kan göra att hastigheten blir hög i korsningspunkten, en hastighetssäkring med en busstrafikanpassad upphöjning kan därför vara motiverad. Fordonstrafik Föreslagen utformning innebär en väjningspliktsreglerad korsning där Finlandsgatan är sekundär mot Västra Boulevarden och med separat körfält för vänstersvängande trafik på Västra Boulevarden. Den nya anslutningen av Finlandsgatan får inga betydande konsekvenser på framkomligheten på Västra Boulevarden. Busstrafik Busstrafiken vid korsningen trafikerar Västra Boulevarden i nordsydlig riktning. Korsningen får inga konsekvenser på busstrafikens framkomlighet. Slutsats En ny korsning i syfte att ansluta Finlandsgatan till Västra Boulevarden skapar inga problem ur kapacitetssynpunkt. Hastighetssäkrande åtgärder vid övergångsstället norr om korsningen kan dock övervägas för att öka trafiksäkerheten. På Finlandsgatan separeras gående från övrig trafik på gångbana medan cyklarna färdas i blandtrafik med övrig lokaltrafik. I dagsläget har Söderportsskolan lokaler på ömse sidor om Västra Boulevarden. Skolan kommer dock sluta använda lokalerna väster om Västra Boulevarden när området bebyggs. Figur: Förslag på utformning av korsningen mellan Finlandsgatan och Västra Boulevarden. Skala 1:

32 Korsningen mellan Västra Boulevarden och Södra Boulevarden Figur: Korsningen Västra Boulevarden och Södra Boulevarden. Bilden är tagen från väster. Allmän beskrivning av dagens situation Västra Boulevarden och Södra Boulevarden är två starkt trafikerade gator i centrala Kristianstad. Kapaciteten i korsningen mellan Västra Boulevarden och Södra Boulevarden är ansträngd i högtrafiktid. Framförallt är det vänstersvängande mot Västra Boulevarden västerifrån som köar upp och låser riktningen rakt fram österut. Trafiken i korsningen är tidvis stark vilket gör att trafik västerifrån som ska svänga norrut på Västra Boulevarden skapar köer som blockerar trafik som ska österut på Södra Boulevarden. Korsningen ligger nära bron över Rönne å, Långebro, som är breddbegränsad till ett körfält i varje riktning. Trafikmängder Trafikmängden på Södra Boulevarden är väster om korsningen med Västra Boulevarden omkring fordon/dygn (mätår 2008)och på Södra Boulevarden öster om korsningen med Västra Boulevarden är trafiken omkring fordon/dygn (mätår 2007). Trafiken på Västra Boulevarden är strax norr om korsningen med Södra Boulevarden omkring fordon/dygn. Trafikolyckor I korsningen har det inträffat två kollisionsolyckor som resulterat i personskada samt tre singelolyckor med MC/moped. Två av dessa singelolyckor har berott på att man halkat på järnvägsspåren som korsar vägen väster om korsningen. Beskrivning av framtida funktion Korsningen ska i stort ha samma utformning och funktion som idag. 32

33 Framtida busstrafik Korsningen Västra Boulevarden och Södra Boulevarden föreslås trafikeras av både lokalbuss- och regionalbusstrafik. Busstrafik anländer enbart västerifrån och dessa svänger vänster norrut på Västra Boulevarden eller omvänt. Figur: Busstrafiken i korsningen Västra Boulevarden och Södra Boulevarden. Utformningsförslag Det föreslås att vänstersvängfältet västerifrån i en första etapp förlängs fram till Finlandsgatan. Dagens längd på vänstersvängfältet är 50 meter och med den föreslagna förlängningen ökas denna till omkring 80 meter. Det finns även möjlighet när Finlandsgatan stängs för biltrafik, och den nya anslutningen vid Västra Boulevarden norr om korsningen har etablerats, att förlänga vänstersvängfältet ytterligare västerut till en längd på omkring 130 meter. Åtgärder som ökar gröntiden för vänstersvängande norrut i korsningen kan emellertid minska problemet med köer västerifrån. Korsningens radie i det nordvästra hörnet kan minskas för att styra framförallt motorcykelförare för att minska risken att de halkar på de korsande spåren. Figur: Förslag på utformning av korsningen Västra Boulevarden/Södra Boulevarden med förlängt vänstersvängfält. 33

34 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafik korsar Västra Boulevarden i öst-västlig riktning i anslutning till korsningen. Korsning för gående i nordsydlig riktning över Södra Boulevarden finns i den östra tillfarten till korsningen. Ingen cykelpassage finns över Södra Boulevarden i nord-sydlig riktning. Cyklande hänvisas till korsningen med Västra Storgatan som även har en broanslutning över kanalen längre söderut. Med den föreslagna utformningen bedöms det inte ske några, varken positiva eller negativa förändringar, av trafiksäkerheten för gående eller cyklande i korsningen. Fordonstrafik Korsningen föreslås i stort sett få samma utformning som idag, med undantaget att vänstersvängfältet västerifrån förlängs förbi Finlandsgatan då denna stängs. Trafiken i korsningen har simulerats med utformning med trafiksignal och med förlängt vänstersvängfält till Västra Boulevarden västerifrån från Långebrogatan. Trots detta räcker inte vänstersvängfältet till med nuvarande signalfunktion och långa köer kan uppstå. Föreslagen utformning innebär därför en justering av trafiksignalen så att framkomligheten ökar i vänstersvängen från Långebrogatan. Busstrafik Busstrafiken kommer i framtiden att trafikera korsningen västerifrån från Södra Boulevarden och norrut mot Västra Boulevarden och tvärtom. I och med att trafiken mot Västra Boulevarden västerifrån ökar så finns det risk att busstrafik fördröjs i de köer som bildas vid korsningen. Slutsats Om målsättningen är att öka kapaciteten i korsningen för trafik västerifrån och som ska svänga vänster norrut i korsningen kan justeringar göras i trafiksignalen vid korsningen. Detta kan få till följd att trafiken på Västra Boulevarden ökar ytterligare, vilket kan ställa till problem i övriga korsningar i den centrala delen av Västra Boulevarden. Det kan därför övervägas om vänstersvängens kapacitet ska bebehållas i avsikt att styra trafiken till andra gator. Det bör utredas vidare om möjligheterna för att förse korsningen med kollektivtrafikprioritering för vänstersvängande busstrafik västerifrån. Figur En bild från simuleringen av korsningen vid Västra Boulevarden och Södra Boulevarden. De längsta köerna uppkommer västerifrån på Södra Boulevarden och köerna blockerar trafik som ska österut. Figur: Uppmätta trafikströmmar

35 Korsningen mellan Nya Boulevarden/Kanalgatan/Götgatan Figur: Korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan. Foto österifrån på Nya Boulevarden. Allmän beskrivning av dagens situation Korsningen mellan Nya Boulevarden, Götgatan och Kanalgatan är en viktig entrépunkt till centrala Kristianstad. Den är idag utformad som två förskjutna trevägskorsningar. Korsningen uppvisar vid vissa tider kapacitetsproblem, särskilt för trafik västerifrån från centrum mot Kanalgatan. Trafikmängder Trafikmängden på Nya Boulevarden ligger på omkring fordon/dygn (mätår 2007), på Kanalgatan norr om korsningen med Nya Boulevarden på omkring 7100 fordon/dygn (mätår 2007) och på Kanalgatan söder om korsningen ligger på omkring 7500 fordon/dygn (mätår 2007). Trafikmängden på Götgatan ligger på omkring 3000 fordon/dygn (mätår 2007). Trafikolyckor I korsningen mellan Kanalgatan och Nya Boulevarden har det rapporterats sju trafikolyckor, samtliga har resulterat i lindriga personskador. Fyra av trafikolyckorna är kollisionsolyckor mellan motorfordon, två cyklister som kolliderat med motorfordon samt ett motorfordon som kolliderat med en fotgängare. På Götgatan mellan Kanalgatan och Snapphanevägen har inga kollisionsolyckor rapporterats. Beskrivning av framtida funktion Korsningen ska fungera som en viktig entrépunkt till centrala Kristianstad österifrån, men också fungera på ett bra sätt för busstrafiken som i huvudsak kör mellan Nya Boulevarden och Kanalgatan norrut eller tvärtom. Utmed Nya Boulevarden kommer det även att finnas en in- och utfart till Östra Centrum för parkering och inlastning. 35

36 Framtida busstrafik I korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan ska huvuddelen av busstrafiken trafikera vägarna Nya Boulevarden och Kanalgatan. En busslinje föreslås köra Nya Boulevarden och Götgatan. Utformningsförslag I förslaget föreslås en cirkulationsplats i korsningen mellan Kanalgatan och Nya Boulevarden. Det korta avståndet mellan den anslutande Götgatan och cirkulationsplatsen gör att magasinet för vänstersvängande blir kort om Götgatan ansluts sekundärt mot Kanalgatan. I förslaget föreslås därför istället att Kanalgatan ansluts sekundärt mot Götgatan för att på så sätt minska risken för köer som fortplantar sig ut i cirkulationsplatsen. Den föreslagna utformningen med en cirkulationsplats ger en god trafiksäkerhet i korsningspunkten och brukar, rätt utformad, minska skadekonsekvensen av trafikolyckor för samtliga trafikslag. En del olyckor har inträffat vid cykelöverfarten och övergångsstället över Kanalgatan. Detta kan bero på höga hastigheter vid korsningspunkten samt en rörig och komplicerad trafiksituation. För att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter föreslås att samtliga gång- och cykelöverfarter höjs upp, med den brantaste rampen mot ankomstriktningen. Samma typ av upphöjning har använts bland annat i Malmö med gott resultat. Gång- och cykeltrafik En korsning som utformas som en cirkulationsplats har generellt sett en väldigt god trafiksäkerhet jämfört med andra korsningsutformningar. Det bedöms därför att korsningen med föreslagen utformning får en starkt förbättrad trafiksäkerhetssituation. Figur: Busstrafiken i korsningen Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan. Busstrafik Korsningen trafikeras av busstrafik i nord-västlig riktning via Nya Boulevarden samt Kanalgatan samt i öst-västlig riktning via Nya Boulevarden och Götgatan eller tvärtom. Slutsats En utformning av korsningen som en cirkulationsplats skapar en bra angöringspunkt med god framkomlighet och trafiksäkerhet i detta centrala läge i Kristianstad. Rätt utformad ger den goda möjligheter även för busstrafiken att köra komfortabelt genom korsningen. Gång- och cykeltrafiken är i den föreslagna cirkulationsplatsen separerad från övrig trafik. Korsning av körbanan sker i cirkulationsplatsens tillfarter. Fordonstrafik Alternativet där trafik från cirkulationen norrifrån svänger österut in på Götgatan har simulerats och resultatet visar att trafik som efter cirkulationen ska svänga vänster från Kanalgatan mot Götgatan riskerar att skapa köer som sträcker sig in i cirkulationsplatsen. Detta är en ej önskvärd effekt. På grund av detta har ett alternativ tagits fram där Götgatan ansluts direkt mot cirkulationsplatsen i korsningen mellan Kanalgatan och Nya Boulevarden. Även denna utformning har simulerats och det visar sig att denna utformning fungerar mycket väl. 36

37 Figur: Förslag på utformning av korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan med cirkulationsplats och med sekundäranslutning av Kanalgatan mot Götgatan. Skala 1:1000. Figur 32: Förslag på utformning av korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan med cirkulationsplats och med sekundäranslutning av Götgatan mot Kanalgatan. I detta förslag finns risk för att köer fortplantar sig ut i cirkulationen. Figur 33: Förslag på utformningen av korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan. 37

38 Figur: Förslag på utformning av korsningen mellan Nya Boulevarden, Kanalgatan och Götgatan med cirkulationsplats och med sekundäranslutning av Kanalgatan mot Götgatan. Skala 1:

39 Figur: Bild från söder norrut utmed Kanal 39

40 Korsningen mellan Snapphanevägen/Götgatan Figur: Korsningen mellan Götgatan och Snapphanevägen. Foto söderifrån på Snapphanvägen. Allmän beskrivning av dagens situation Korsningen mellan Snapphanevägen och Götgatan är en av de viktigare korsningarna för trafik som ska vidare mot den norra delen av centrala Kristianstad, däribland Östra Centrum. Trafikmängder Trafikmängden på Götgatan uppgår till omkring 3000 fordon/ dygn (mätår 2007). Trafiken på Snapphanevägen vid korsningen uppgår till omkring 7800 fordon/dygn (mätår 2004). Kapaciteten har beräknats i korsningen, både när det gäller dagens situation och framtida trafikmängd för år 2025 med en exploatering av Östra Centrum. En inventering av verkliga trafikströmmar i maxtimmen har genomförts av Kristianstads kommun. Enligt kapacitetsberäkningen uppkommer inga kapacitetsproblem i korsningen i dagsläget, däremot behöver korsningen kompletteras med ytterligare kanalisering vid siutationen år Den högst belastade tillfarten vid den framtida trafikmängden är västerifrån på Götgatan med en belastningsgrad på 0.54 av full kapacitet i dagens situation. Om det antas att hälften av den trafik som svänger vänster från söder till väster i korsningen mellan Snapphanevägen och Södra Kaserngatan istället väljer att trafikera korsningen med Götgatan tillsammans med den trafik som alstras av Östra Centrum ökar belastningen i den södra tillfarten och på Götgatan. Trafikbuller Ljudnivån både med dagens trafik och med framtida trafikmängd har beräknats för en punkt på Götgatan strax väster om korsningen med Snapphanevägen. Beräkningen visar att ljudnivån uppgår till omkring 61 db(a) för ekvivalentnivån samt omkring 84 db(a) för maxnivån med dagens trafik samt till omkring 65 db(a) för ekvivalentnivån samt omkring 84 db(a) för maxnivån. Värdena för maxnivån överskrider de rekommenderade riktvärdena. Trafikolyckor I korsningen har det registrerats totalt tre trafikolyckor med personskada. Två av dessa är kollisionsolyckor mellan motorfordon och en är en singelolycka med cyklist. Kollisionsolyckorna är båda upphinnandeolyckor (påkörning bakifrån) i anslutning till korsningen. Beskrivning av framtida funktion Korsningen bedöms få en ökad trafik i framtiden då korsningen kommer att ta en del av den ökande trafiken till Östra Centrum, som kommer att få en av sina två infarter mot Nya Boulevarden. Framtida busstrafik Busstrafik kommer att trafikera korsningen i riktning västerifrån och norrut och tvärtom. Belastningsgraden uppgår då till 0.66 av full kapacitet, vilket innebär att inte heller vid denna trafiksituation blir korsningen överbelastad. 40