Hållbara strategier för markbördighet i ekologisk växthusodling
|
|
- Lisa Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbara strategier för markbördighet i ekologisk växthusodling Seminar on organic greenhouse production Uppsala 5 February 2015 Wim Voogt Wageningen UR Greenhouse Horticulture, Bleiswijk (NL) Översättning till svenska Christina Winter, Jordbruksverket
2 Innehåll Markbördighet är en komplex fråga Begränsningar Tillvägagångssätt: Vad, Hur, När... Balansera växtnäringsämnena Särskilda problem
3 Avgränsningar i presentationen Grönsaker Intensiv odling: växthus med medel- eller hög teknisk nivå Europeiska förhållanden natural soil naturlig jord (odling i markjorden)
4 Markbördighet Bevattning Gödsling Temperatur Lermineral Struktur Vatten Gasutbyte Organic matter air Vattenhålland e förmåga ph Salter Gravel grus Sand K, Ca, Mg P Ledningstal EC N Mo/mjäla Mikronäringsämnen Utbyte med grundvattnet
5 Markbördighet: Ur ekologisk odlings synvinkel Marklivet och jordens naturliga bördighet, jordens stabilitet och biologiska mångfald skall bibehållas och förstärkas, jordkompaktering och jorderosion skall förebyggas och bekämpas och växter skall huvudsakligen ges näring genom markekosystemet. Council Regulation (EC) No 834/2007, article 5 Växthusodling ska bedrivas i en levande jord som har kontakt med alven och berggrunden. (IFOAM EU Group, Position paper on Organic greenhouse production, 2013)
6 Tillvägagångssätt Hur närma sig markbördighet Temperatur Lermineral Konventionell odling Struktur Gas utbyte Organiskt material luft Vattenhålllande förmåga Jordanalys före plantering Jordtyp Gröda K-tillförsel Grundgödsling ph vatten P salter grus Tilläggsgödsling/växtnäringsbevattning Jordanalys för uppföljning Återkoppling -> tillförsel Sand N Mikronäringsämnen KNO 3 K, Ca, Mg K, Ca, Mg EC Mo/mjäla K 2 SO 4 KH 2 PO 4 K KCl organiskt material
7 Hur närma sig markbördighet Ekologisk Holistic approach Temperatur Tempera ture Struktur Structure Gas exchange utbyte Organic matter Vattenhållande Waterholding capacity förmåga Filosofi : Gödsla jorden Clay lermineral luft air Organiskt material inte plantan vatten water ph ph salter salts gravel grus P P sand Sand K, K, Ca, Ca, Mg Mg EC EC N Mo/mjäla loam Micro Mikronärings- nutrien ämnen ts ts För växthus: Realistiskt? Möjligt att tillämpa? Hållbart?
8 Huvudsakliga frågor Vilken sorts gödselmedel När ska det spridas Hur ska det spridas Hur mycket Hållbarhetsfrågor P mättnadsgrad Cirkulera växtnäringen Reducera utlakning Undvika toppar med N Kväve avgår i gasform
9 Begränsningar Regelverk I Grundläggande principer och filosofi i ekologisk odling ((EC) No 834/2007) I första hand markbördighet genom naturliga åtgärder sorter, växtföljd, gröngödsling, recirkulering, jordbearbetning. Minimera icke förnyelsebara resurser Minimera resurser utifrån Recirkulera överskott och biprodukter Lokal ekologisk balans Skiljer från konventionell: vattenanvändning och utlakning av näringsämnen
10 Begränsningar Regelverk II Ekologiska krav ((EC) No 834/2007) Växtföljd Organiska gödselmedel (Lista i bilaga till (EC) 889/2008) Organiskt material från stallgödsel Generella krav (kan vara nationella krav) Maximal N-tillförsel Maximal N-tillförsel från stallgödsel Maximal tillförsel av P (Gäller t.ex. i Sverige) Gränsvärden för mineralkäve i marken Begränsningar för utlakning av N och P...
11 Typskt för växthusodling Jämfört med frilandsgrödor Hög tillväxthastighet Optimala växtnäringskoncentrationer i rotmiljön Högt ledningstal (EC) som främjar kvalitet (när frukten skördas) Högre skörd (kontrollerad miljö) Högre växtnäringsbehov/ bortförsel Ingen nederbörd Ingen utlakning Stora investeringar -> kräver hög effektivitet Ingen gröngödsling eller bottengrödor
12 Exempel på växtnäringsbalanser Jämförelse av medeltal från 4 års ekologisk grönsaksodling på friland och i växthus Friland växthus Coopmans et al, 2007) Voogt et al, 2008) Surplus Leaching Crop export Mineralization Fertilizers överskott röd läckage turkos bortförsel med skörden grön mineralisering röd gödselmedel blå
13 Motstridiga aspekter Målkonflikter Praktiska frågor Tillgång Pris Tansport Lagring Spridning Ogräs Växelverkan Mata mikroorganisemrna Sjukdomshämmande organismer Avsikter i ekologisk odling Markbördighet genom naturliga åtgärder Minimera icke förnyelsebara resurser Minimera resurser utifrån Recirkulera överskott och biprodukter Lokal ekologisk balans Hållbarhetsfrågor Skiljer från konventionell: vattenanvändning P mättnad och överskott? utlakning av näringsämnen Cirkulera växtnäringen Reducera utlakning Undvika toppar med N Kväve avgår i gasform Spelplan Vilken sorts gödselmedel När ska det spridas Hur ska det spridas Hur mycket Växtens behov Struktur Hög skörd / Stort växtnäringsbehov/bortförsel ph / EC Ledningstal... Stora investeringar -> krävs hög effektivitet Ingen gröngödsling/bottengrödor Regler ((EC) No 834/2007) Växtföljd Organiska gödselmedel (Lista i bilaga till (EC) 889/2008) Regler (country specific) Max N-tillförsel Max N från stallgödsel Max P-tillförsel Gränser för mineralkväve i jorden
14 N-tillförsel och regelverk Överskott 220 kg N 1800 Överskott 900 kg N Maximal tillförsel 1550 kg/ha Överskott 220 kg N Crop removal Soil org. matter Additional fert. (other) Compost Additional fert. (manure) Manure Från stallgödsel max 170 kg N/ha N supply N avaialble N-tillförsel N tillgängligt Crop removal Soil organic matter Bortförsel blå Mullhalt brun Additional fert. (other) Gödselmedel orange Compost Kompost grön Additional fert. (manure) Gödselm. (stallgödsel)
15 P tillförsel och regelverk Standard gödslingsrekommendation : Ingen fosfortillförsel! Överskott 50 kg P Max 350 kg P/ha Crop removal Soil org. matter Additional fert. (other) Compost Additional fert. (manure) Manure Överskott 225 kg P 0 P supply P avaialble P-tillförsel P tillgängligt Crop removal Bortförsel Soil organic matter Organiskt material i jorden Additional fert. (other) Gödselmedel andra Compost Kompost Additional fert. (manure) Gödselm. (stallgödsel)
16 Förhållandet N:P:K i tillförsel och bortförsel. (medeltal av 8 ekologiska växthus ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Supply Crop demand Tillförsel N P K Växtens behov
17 Hur går vi vidare? Ska vara möjligt att tillämpa för odlarna Undersöka olika faktorer snarare än helheten på en gång Stegvist (upprepat) närma oss växtnäringstillgången Beräkningsverktyg/modeller eller andra stöd för beslut behövs
18 Steg 1 Cirkulera växtnäringen 1 st Cirkulera växtnäring och organiskt material inom gården Växtrester komposteras (tillsammans med organiska restprodukter) Eller: Blanda ner växtrester i jorden (tomat 100 kg N ha -1 yr -1 ) Material från beskärning lämnas i växthuset (tomat 166 kg N ha -1 yr -1 ) eller kompostera
19 % av totala upptaget Cirkulera växtnäringen 80% 70% 60% 50% 40% 30% K Ca N Exempel växthusgurka Exempel gurka skörd: 125 fr/m2, 42 kg/m2 N K P kg/ha kg/ha kg/ha Upptag Frukt Beskärning Stammar Blad % N K P 20% 10% 0% Fruit Leaf Shoot Stem Nutrient P Total bortförsel Att recirkulera (potential) Kan recirkuleras Under odling Under odling Växtrester Växtrester Frukt Blad Skott Stam
20 Steg 2 Växtnäringsbalans Räkna ut totala behovet för grödan (år) Skörd förväntad Relation skörd upptag (linjär) Paprika
21 Exempel beräkning Förväntad skörd Innehåll kg/ha Växtnäringsbalans kg/m2 N P K Tomater Växtrester Material beskärning netto bortförsel
22 Steg 3 Organiskt material Odlaren väljer utifrån sina egna mål Viktigaste målen Bibehålla mullhalten Källa för växtnäringsämnen (N) Förbättra jordstrukturen Förebygga och bekämpa sjukdomar... andra skäl
23 Steg 3 Organiskt material Odlaren väljer utifrån sina egna mål Typer: Stallgödsel Maximalt med stallgödsel (EU: 170 kg N ha -1 yr -1 ) Gödsel från ekologisk djurhållning Kompost Specific compost (resilient) Andra källor (tillgång) Beräkna tillförsel Behåll mullhalten Reparera struktur
24 Exempel: val av organiskt material skörd mål uppskattat behov kg/ha Växtnäringsbalans Ton/ha N P K Sallat Tomat Totalt växtnäringsbehov Ton/ha Från djur mjölkprod stallgödsel Kompost grönkompost Lusernhalm Total organiskt material jordförbättring
25 Steg 4: Komplettera med kväve Denitrifikation Immobilisering Läckage Totalt behov (minus växtdelar beskärning) 100 Oundvikliga förluster Jordens innehåll mineralkväve 10 Mineralisering SOM Organiskt material i jorden 5 Växtrester (föregående gröda/år) 5 Tillförsel m stallgödsel (working coefficient) 10 Tillförsel m kompost (working coefficient) Att tillföra med (organiska) gödselmedel 65 Jordanalyser Modell
26 Steg 5: Finjustera N särskilda gödselmedel för tilläggsgödsling som balanserar övriga växtnäringsämnen Summera totalt behov av N, P, K, (Mg) Välj tilläggsgödselmedel upprepa beräkning Flaskhalsar: N : P : K önskvärda relationer jämfört med tillgängliga K-gödselmedel
27 Resultat Växtnäringsbalans N P K Behov Total tillförsel gödselmedel Tillgängligt Växtrester Buffert i jorden Mineralisering Tidigare års gödsling 98 Organiskt material i jorden 129 Grundgödsling Tilläggsgödsling Tillgängligt överskott / brist
28 Resultat Sumary balance N P K Required Total input fertilisers Available Crop residuals Soil buffer Mineralisation Historic fertilsation 98 Soil organic matter 129 Base dressing Top dressing Available surplus / shortage
29 Steg 6: Tidpunkter för tillförseln synkronisera tillförsel och upptag Expertbedömning Erfarenhet Avancerade metoder Standardkurvor för frigörelse/mineraliseringsförlopp Jordanalyser (snabbtest) Beslut baserade på modeller
30 kg/ha N-tillgång under odlingssäsongen 1200 Crop demand Total available Grödans behov Totalt tillgängligt överskott surplus shortage brist w eeks from planting Veckor efter plantering
31 N -min kg / ha Variationer i mineralkvävehalten i jorden 700 tomat år 1 paprika år 2 tomat år Jan Apr Jun Sep Dec Mar Jun Sep Dec Mar Jun Sep Mineralkväve (kg ha -1 ); 0-25 cm cm
32 Resultat från försök med finjusterad tillförsel veckonummer
33 Modell för metoden Plan Förväntad skörd Beräkning N P K behov Databas Grödans behov Önskvärda organiska gödselmedel Kompost Stallgödsel Andra gödselmedel kvantitet Beräkning Tillförsel Databas gödselmedel Bevattningsstrategi Jämförelse Tidigare års gödsling Jordens egenskaper Mullhalt % Mineral N Beräkning Mineral N Mineralisering immobilisering Restriktioner i regelverk Denitrifikation rekommendation
34 Exempel Rekommenderad tilläggsgödsling Bodem o.s Komkommer rest Verenmeel Groencompost Meststof mullhalt i jorden växtrester gurka fjädermjöl grönkompost gödselmedel
35 Flaskhalsar Jordanalyser Endast markvätskan (mineral-n), inga uppgifter om frigörelse Ca S Inga speciella Ca-gödselmedel finns (Utom kalkstensmjöl) gips?/cw Tillräckligt från kompost, stallgödsel (bevattningsvatten) I överskott från Mg och K gödselmedel, inga alternativ! Mikronäringsämnen Källa, jord (Mn, Mo, Zn, Fe) Tillförsel kompost/stallgödsel(b, Cu) Tillgänglighet (ph) Gödsling med mikronäringsämnen är tillåtet Bladgödsling?
36 Fosfor buffring och mättnadsgrad Tillförsel av P i överskott (tidigare) P mättnadsgrad i jorden
37 Kommande krav och restriktioner 1) Ersätter maximal tillförsel av N och P? Emission (läckage) mål för N och P Under utveckling Mål 2027 noll emission (inget läckage) N emission? Kg/ha/yr
38 Salthalter Om vi siktar på ingen utlakning Då: Na, Cl and SO 4 ackumuleras Stallgödsel + kompost + gödselmedel > Bevattningsvattnets kvalitet
39 Ytterligare flaskhalsar på väg?...växter skall huvudsakligen ges näring genom markekosystemet I praktiken innebär det att i växthusodling ska: Maximalt 50% av växtnäringsämnena får ges efter plantering. Maximalt 25 % of gödningen får tillföras i flytande form. Alla växtnäringsämnen? eller N? Totalt eller tillgängligt? IFOAM position paper organic greenhosue feb kg N är max för tillförsel med stallgödsel Kommer att resultera i stora kompostgivor Ingen kompost som tilläggsgödsling!
40 Sammanfattning strategier för markbördighet i växthusgrödor: Omgärdat av många krav och begränsingar Saknar växtföljd med gröngödsling/baljväxter Höga gödselgivor, stor risk för förluster Some treads?: Höga salthalter, Regelverk (EU stallgödsel), P-mättnadsgrad Trots allt Mer kontroll över processen
Bevattningsstrategier
Bevattningsstrategier Hållbara bevattningsstrategier i ekologisk växthusodling Wim Voogt Wageningen Greenhouse Horticulture Översättning till svenska Christina Winter, Jordbruksverket Regelverk kring vattenhushållning
Läs merBALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING
BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merVäxtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014
Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg
Läs merträdgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård
Kväveläckage från frilandsodling av trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Institutionen för Mark och miljö, SLU Enheten för Biogeofysik och vattenvård Utlakning av kväve från fältmässig frilandsodling av
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merGödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter
Gödslingsguiden Grunden för medveten gödsling Växande insikter Chansa inte med din gödsling vår gödslingsguide ger dig svaren du behöver! Tillgänglig eller inte tillgänglig för grödan? Jordens totala förråd
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merNOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT
NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT 2013 NOTERINGSHÄFTE FÖR IP FRUKT Detta häfte utgör grundvalen för godkännande av din frukt som IP-odlad. Det är därför av stor vikt att du så noga som möjligt gör fortlöpande noteringar
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merPlus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+ 110 108 4T,
Läs mer3. Finns insatsvaran listad i bilaga I i EU-förordningen (EG) nr 889/2008?
Mall för bedömning av insatsvaror i ekologisk odling Ett företag, det vill säga tillverkare eller marknadsförare, som vill marknadsföra att en insatsvara är tillåten att använda i ekologisk och KRAV-certifierad
Läs merLjus & Hydroponik. Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Ljus & Hydroponik Karl-Johan Bergstrand Institutionen för Biosystem och teknologi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp 2015-06-17 Upplägg Hydroponik Ljus och växter Frågor & diskussion Definitioner
Läs merJordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merTourTurf Liquid Feed Special (FS)
TourTurf Liquid Feed Special (FS) DK: NK 7-0-9 EU: NK 7-0-11 TourTurf Liquid Feed Special (FS) NK 7-0-9 är en flytande NK-gödsel för alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner. Appliceras med markspruta.
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merSLU EkoForsk. Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
SLU EkoForsk Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Bakgrund De senaste åtta åren
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merR E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps
R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merVäxternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merSmåskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015
Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling
Läs mer12 Tillverkning av produktionshjälpmedel
12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merBiovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland
Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merSista mätningen för den här säsongen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merRegionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merVäxtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling
Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland År 2006 Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare:
Läs mer