Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Transkript

1 Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland År 2006 Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare: Karin och Ingvar Arvidsson, Lena och Magnus Larsson, Lars-Erik Lennartsson, Lotta och Dick Ohlsson, Gun och Arne Rosén, Maris Gustavsson och Sven Stålberg

2 Innehållsförteckning Inledning sid 2 Beskrivning av företagen sid 5 Företag 1 sid 5 Företag 2 sid 12 Företag 3 sid 17 Företag 4 sid 23 Företag 5 sid 28 Företag 6 sid 35 Sammanfattning sid 39 Bilagor sid 45 1

3 VÄXTNÄRINGSUTNYTTJANDE I EKOLOGISK TOMATODLING Ett dokumentationsprojekt som utförts under åren 2005 och 2006 i Västra Götaland av Tomatodlare: Karin och Ingvar Arvidsson Borås Lena och Magnus Larsson Mariestad Lars-Erik Lennartsson Tjörn Lotta och Dick Ohlsson Frändefors Gun och Arne Rosén Skövde Maria Gustavsson och Sven Stålberg Töreboda Rådgivare: Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Rådgivare: Anders Ryberg Länsstyrelsen Dokumentationsprojektet är delfinansierat av EU. Inledning Bakgrund Många av de ekologiska grönsaksproducenterna som odlat på friland i Västra Götaland har de senaste åren även investerat i ett mindre växthus. Detta för att kunna utöka sitt produktsortiment då ett flertal numera säljer sina varor på till exempel Bondens Marknad samt för att kunna bedriva en mer kontrollerad odling med tanke på sommarens osäkra väderbetingelser. För att uppnå ett gott odlingsresultat behövs kunskap inom många olika områden och en av flaskhalsarna är växtnäringsförsörjningen i den ekologiska tomatodlingen. Som ett led av detta och efter att ha tagit del av det växtnäringsprojekt som drivits av Elisabeth Ögren och Kristina Homman i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland under nu 7 år startade vi vårt projekt med sex deltagande växthusföretag i Västra Götaland år Detta projekt har nu fortsatt under år 2006 och vi har härmed fått mera och en bredare kunskap om Växtnäring i ekologisk odling av tomat. Syfte Med detta projekt vill vi medverka till en vidareutveckling av den ekologiska växthusodlingen. En av flera viktiga faktorer för att uppnå ett bra odlingsresultat är en välbalanserad växtnäringstillförsel. Genom en sådan kan man optimera produktionen, minimera risken för växtnäringsläckage samtidigt som man sparar pengar för producenten. Genom detta projekt vill vi på sikt därför visa på vikten av att anpassa gödslingen efter kulturens utvecklingsstadium, skördenivå och lokala förutsättningar i ekologisk odling av tomater i växthus. Vi vill samtidigt inspirera odlarna till att göra växtnäringsbalanser, både före odlingssäsongens start, för att upprätta en gödslingsplan efter förväntad utveckling, samt en växtnäringsbalans efter säsongens slut för att kontrollera om gödselnivåerna har stämt överens med den verkliga skördenivån. 2

4 Målsättning Detta projekt syftar till att på sikt finna modeller för gödslingsstratergier i ekologisk tomatodling. Projektet syftar till att lära främst odlare men också rådgivare hur man ska tolka analysresultat och med utgångspunkt från dessa sedan gödsla vid ekologisk odling av tomater. Ett mål är att kunna utarbeta förbättrade rekommendationer för gödsling i ekologisk tomatodling i växthus vid olika grundförutsättningar och skördenivåer. Tillsammans med resultaten från paralellprojektet i Västmanland och Dalarna ger resultaten från detta växtnäringsprojekt i Västra Götaland ett bra underlag att gå vidare med i arbetet med att ta fram modeller för gödslingsstratergier i ekologisk odling av tomater. En modell är under utformning och provas så smått redan i Västmanland och Dalarna. Växtnäringsprojekt här i Västra Götaland leder till ett stort mervärde för de odlare som deltar i projektet samt för de som på andra sätt t.ex. genom enskild rådgivning, tidningsartiklar, lokala kurser och fältvandingar tar del av resultaten från projektet. Arbetssätt Projektet har nu pågått i två år och vi har samlat in material och information om företagens struktur, producenternas odlingsätt samt analyserat samtliga svar på de prov som tagits på jord, gödsel och plantor. Bland annat med utgångspunkt från dessa provsvar har vi sedan försökt reglera gödslingen under säsongen. Varje företag tog en markkarteringsanalys i början av året. Med utgångspunkt från denna analys och årets första spurwayanalys samt resultatet från förra årets växtnäringsbalans fastställde vi sedan det eventuella behovet av en grundgödsling före utplanteringen. Flertalet företag har följt det uppgjorda schemat för de provtagningar som vi fastställt i början av året. Varje företag har tagit upp till 7 spurwayanalyser vardera. Dessa har vi analyserat efter de börvärden som finns framtagna för tomatodling men som blivit lite redigerade utefter de erfarenheter man gjort i växtnäringsprojektet i Mellansverige. Vi har kommenterat analysresultaten efter hand under säsongen och när det känts befogat har vi rekommenderat någon typ av gödslingsåtgärd. Varje företag har också tagit 2-4 bladanalyser. Förra året valde vi att ta plantsaftsanalyser men eftersom bladanalyserna ger en bredare bild över hur det näringsmässigt stått till i plantan den senaste tiden samt vilka reserver som finns tillgängliga en liten tid framöver ändrade vi provtyp detta år. Odlarna har även skickat in prover på de flesta av de egna gödselmedlen som tex klövergräsklipp, hästgödsel, ensilage mm. Dessa analyssiffror har vi använt då vi räknat på gödselgivor samt i växtnäringsbalanserna. Övriga uppgifter om växtnäringsinnehåll i olika gödselmedel är hämtade från växtnäringsbalansprogrammet STANK. 3

5 För var och en producent har vi upprättat en växtnäringsbalans efter odlingsårets slut. Precis som vi gjorde i början av detta året har vi med utgångspunkt från de lärdomar vi fått under odlingssäsongen och med växtnäringsbalansen i bakhuvudet fastställt preliminära förslag till de individuella gödslingsplaner som kommer att upprättas inför nästa års odlingssäsong. Då vi räknat på växtnäringsbalanserna har vi använt siffror som hämtats från Lena Gäredals och Bengt Lundegårds forskningsprojekt om växtnäringstillförsel i ekologisk tomatodling vid SLU, Ultuna. Tomatplantornas behov är enligt detta 22,1 g N, 2,9 g P och 37,4 g K per 10 kg frukt. Nytt för detta året har varit att två av odlarna haft så kallade visarplantor med i projektet. På dessa har producenten noterat hur många frukter som satts på varje klase. Tre av odlarna har också noterat vid vilken klase som gödslingen har skett under säsongen. Fem av de sex deltagande företagen har i år också provat på ympade plantor. Grundstammen har varit Beaufort och den påympade tomatsorten Pronto. Förutom växtnäringsfrågorna har vi även tittat på flera andra frågeställningar som berör produktionen då sådana dykt upp. Vi har till exempel haft en hygrometer utställd hos en odlare för att kunna följa luftfuktighetens svängningar under dygnet. Frågeställningar har uppkommit gällande tomatsorter, olika typer av klimatfrågor, pollinering av frukterna, tillväxtproblem, bevattning, sjukdomar och kvalitetsfrågor. Vi har försökt att se till helheten för odlarna då det gäller problem och möjligheter av olika slag. 4

6 Beskrivning av företagen samt resultat Företag 1 Växthuset är ett 325 kvadratmeter stort båghus med enkelfolie, byggt Odlingen har skett i den befintliga jorden sedan produktionen började och de tomatplantor som ingår i projeketet odlades i år på 176 kvadratmeter. Grundgödsling våren 2006 gjordes med hästgödsel blandad med torv och gips. Tomatodlingen är inte KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2006 togs 1 markkarteringsanalys, 6 st spurwayanalyser 5 plantsaftsanalys och 1 st gödselanalys. Odlaren övergödslade tomatodlingen vid fem tillfällen med höns- och hästgödsel, hönsgödsel utspädd i vatten, Biofer och blodmjöl. Odlingssäsongen 2006 Sorter: Plantor: Stora tomater: Sparta och Jamaica Körsbärstomater: Favorita och Sakura Plantorna drar odlarna upp själva. I år har några ympade plantor provats. Plantering: 2/5 Planttäthet: Gödsling ,5 plantor per kvadratmeter. På våren 2006 tillfördes grundgödsling i form av hästgödsel, torv och gips Under odlingssäsongen har man gödslat med höns- och hästgödsel, hönsgödsel utspädd i vatten, Biofer och blodmjöl. Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 8/ Spurwayanalyser togs den 16/3, 2/6, 28/6, 24/7, 11/8 och 13/10 Plantsaftsanalys togs den 2/6, 28/7, 24/7, 11/8 och 13/10 Toppning: Plantorna toppades den 5/9 Kulturen avslutades: Kulturen avslutades 10/10 5

7 Avkastning: Kommentarer: Totalt: 12,3 kg/kvadratmeter Vanlig tomat: 5,1 kg per planta och 13 kg per kvadratmeter Körsbärstomat: 3,32 kg per planta och 8,3 kg per kvadratmeter Fördelning: Vanlig tomat 87,5 %. Körsbärstomat 12,5 % har varit ett bra odlingsår! Skörden påbörjade tidigare än vanligt detta året. Pollineringen fungerade mycket bra och klimatet i växthuset har varit bättre än förra året då odlarna investerat i ett nytt fläktsystem, vattnat med droppbevattning i högre grad samt har haft färre plantor per kvadratmeter. Eftersom det finns en del korkrot i odlingen kalkades växthustaket när det var som varmast ute. Detta gjorde att plantorna blev mindre påfrestade och mådde bättre. Under en period mot slutet sprack en hel del tomater. Odlingen drabbades av ett mindre gråmögelangrepp under sommaren. På detta företag hade man 3 visarplantor och kunde på dessa därmed följa hur många frukter som sattes på varje klase under hela odlingssäsongen och när klasarna utvecklades. Skörden jämfört med 2005: Totala skörden per kvadratmeter har höjts med ca 25 % jämfört med förra året och den sammanlagda skörden per planta har ökat med ca 42 % Spurwayanalyser och bladprov tagna under odlingssäsongen år 2006 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Mn B Fe Zn K/Mg 01-maj Plantering 2-maj Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 odlingsyta 1560 kg hästgödsel, 6 kg gips 16-mar 6,7 1,9 79 < ,87 3,3 1,9 1,3 1,4 2,2 Bladanalys 2-jun 4,5 0,47 4,6 0,49 0,62 2,6 0, jun 6,6 2,5 130 < ,7 2,6 0,95 2 1,6 0,4 15-jun 22-jun 4 kg hönsgödsel 750 kg hästgödsel Klase 6 blommar 6

8 Bladanalys 28-jun 4,2 0,35 4,3 0,33 0,46 1,3 0, jun 6,6 1, ,62 2,4 0,64 1,4 1, jul 570 l, 1 %- ig blötlagd hönsgödsel Bladanalys 24 juli 3,5 0,24 3,8 0,43 0,8 2,5 0, jul 6, ,95 1,9 1 1,3 1,5 1,1 26-jul 570 l, 1 %- ig blötlagd hönsgödsel Bladanalys 11 aug 3,2 0,22 2,8 0,36 0,67 2,1 0, aug 6, < <0,50 1,9 0,59 1,5 5,5 23-aug Bladanalys 25- sept 4,7 0,43 3,8 0,48 0,85 3,6 0, kg Biofer 15 kg blodmjöl 13-okt 6,5 1,3 73 < ,58 1,9 1,1 1,3 1,3 1,9 Hästgödseln innehåller 0,39 % N, 0,067 % P, 0,22 % K. Gips innehåller 27 % Ca, 19 % S 570 liter blötlagd hönsgödsel innehåller 43 g N, 20 g P, 17 g K Hönsgödsel innehåller 1,5% N, 0,7 % P, 0,6 % K Biofer innehåller 6 % N, 3 % P, 12 % K Blodmjöl innehåller 14,4% N, 0,18% P, 0,9% K Lågt värde Högt värde Spurwayanalyserna visar att i början av säsongen rådde viss brist på främst N, P och Mn och från och med mitten av juli blir det även, enligt spurwayanalyserna, brist på K, S, B och Fe. ph-värdet ligger lite högt och detta bidrar till att mikronäringsämnena är svåra att ta upp för plantorna. Det märks inte på spurwayprovet att man lagt på hästgödseln då värdena istället sjunker efter tillförseln. 7

9 Efter den utspädda hönsgödselblandningen höjs endast K-värdet vid ett tillfälle. Självklart har gödslingen gjort nytta även om värdena fortfarande efter gödslingen varit låga. Det var rätt att lägga på gödsel även i slutet av säsongen vilket också märks på mätvärdena som är ganska okej i slutet av odlingssäsongen. K/Mg-kvoten har legat ganska bra hela säsongen om än något låg dvs lite för lite K i förhållande till Mg. Bladproven. Det första bladprovet åskådliggör en god näringsstatus i plantan liksom det samtida spurwayprovet gör. Det andra bladprovet visar på lite sämre värden vid jämförelse med spurwayvärdena medan tredje bladprovet visar bättre näringsstatus än spurway. Det sist tagna bladprovet åskådliggör att plantorna mår bra näringsmässigt sett, även om inte detta märks lika bra i spurwayprovet. Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu-HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 130 Kl 5 65 Kl Kl Kl 5 4,6 Högt värde Markkarteringsprovet. Både den lättillgängliga delen av fosfor och förrådsfosforn ligger i klass 5. Likaså den lättlösliga delen av kaliumreserven medan förrådet av kalium ligger i klass 3. Borvärdet i jorden visar på ett högt värde. Näringsstatusen ligger värdemässigt dock något lägre än år Gödselmedel Ts Tot N NH4+ P K Mg Aska C/N % kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton % Hästgödsel ,1 3,9 0,6 0,67 2,2 0,72 2,7 25 En C/N-kvot på 25 visar att N inte är tillgängligt direkt efter gödslingen. Det märks på K-halten att strömaterialet inte är halm utan torv då kaliumhalten är jämförelsevis låg. 8

10 Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. N P K UT Tomat 1234 kg 2,7 0,36 4,6 IN Hästgödsel 2310 kg 9 1,5 5,1 Hönsgödsel 4 kg 0,06 0,03 0, l blötlagd hönsgödsel, 1 % 0,086 0,04 0, kg Biofer 1,5 0, kg blodmjöl 2,16 0,027 0,135 REST plus 10,1 plus 3 plus 3,7 Växtnäringsbalansen visar på ett stort överskott speciellt av kväve samt ett visst överskott av P och K. Kvävet härstammar främst från hästgödseln men det är svårt att säga hur mycket som fastlagts i jordens humuslager och hur mycket som kommit plantorna till godo. Kommentarer Till odlingen 2006 Ett flertal åtgärder såsom ett luftigare plantbestånd, ett nytt fläktsystem samt ökad bevattning med droppslangar har troligen tillsammans med ett överlag fint odlingsväder varit bidragande orsaker till ett bättre odlingsår Avkastningen har ökat mycket och plantorna har mått bättre. Kalkning av växthustaket gjorde att plantorna klarade den varma väderleken på ett bra sätt. Det har varit en del problem med spruckna tomater mot slutet av säsongen och ett jämnare klimat mellan dag och natt skulle kunna avhjälpa det problemet. Högre temperatur nattetid är då att rekommendera. De 3 visarplantorna har gett kunskap om plantornas fruktsättning. Två av visarplantorna gav vanliga tomater och dessa satte ganska jämt med frukt hela tiden, ca 7 frukter per klase, tom 6:e klasen den 26/7. Här efter till och med klase nummer 10 den 26/8, sattes påtagligt färre frukter, ca 1 till 4 stycken per klase. Då det gäller plantan med körsbärstomater satte denna påtagligt färre frukter i början av säsongen, ca stycken, från klase 1 till och med klase 3. Sedan ökade antalet frukter rejält för att vid klase 6 tom 8 ge som mest, frukter. Här efter minskar antalet frukter igen, 16 st, tom klase 10 då mätningarna slutar, men plantorna gav bättre i slutet av odlingssäsongen än vid säsongens början. 9

11 Till resultaten 2006 Olika typer av gödselmedel har använts beroende på vad som bla enligt proverna har fattats. En grundgödsling med hästgödsel med okalkad torv gjordes vilken bidrog med både N, P och K efter en liten tid. Torven i sin tur skulle sänka ph-värdet. Man kanske kan skönja en viss ph-sänkning vid provtagningen, och då ph-värdet brukar stiga i ekologisk odling har troligen torven motverkat detta. Troligen hade plantorna behövt lite mera växtnäring under säsongens mitt då både blad och jordprov visar på låga värden. Den utspädda hönsgödseln gjorde nytta och växtnäringen i den är lättåtkomlig för plantorna att ta upp. Denna skulle kunna ha getts i flera omgångar. Blodmjölet tillsammans med Biofer som gavs i augusti gav plantorna en kick. Men med facit i hand av analyser och visarplantornas sämre fruktsättning under juli-augusti skulle man kunna lagt denna giva av Biofer och blodmjöl lite tidigare på säsongen. Det märks att det är viktigt att använda sig av både långsam- och snabbverkande gödselmedel för att kompensera då det behövs. Värdena i markkarteringsanalysen har sjunkit något och näringen har förhoppningsvis utnyttjats vid detta årets produktion. Förhållandet mellan K och Mg är bra. Det gjordes en analys av hästgödseln och denna visade att det i början av mineraliseringen krävs N istället för att ge N till tomatplantorna. Troligen har hästgödseln ett relativt lågt ph-värde då strömaterialet är okalkad torv. Detta sänkte odlingsjordens ph-värde och torven har troligen också reducerat en annars naturlig ph-höjning. Årets växtnäringsbalans visar på ett ganska stort överskott speciellt av kväve som i första hand tillförts via hästgödseln. En stor osäkerhetsfaktor ligger dock i hur mycket av kvävet som kommit plantorna till godo och hur mycket som fastlagts i jordens humuslager. Mycket talar för en fastläggning eftersom jordanalyserna har visat på underskott av kväve. Detta överskott kan bli en blivit en reserv inför kommande års produktion. Förra årets balans resulterade i ett lite högre överskott av K och P som har funnits kvar till årets produktion. Gödslingsrekommendation inför säsongen 2007 Trots att spurwayanalyserna visar på låga P-värden i jorden måste det finnas P att ta av. Både växtnäringsbalanserna från 2005 och från detta året samt bägge årens markkarteringsanalyser visar på höga P-värden. Svårigheten är att veta hur plantorna kan ta upp det. Grundgödsla gärna med hästgödsel med torv så som förra året, men ge en lite lägre giva före plantering. I denna gödsel finns både K och N som behövs vid starten. Den medför också ett lägre ph-värde vilket är positivt. Lägg på den 3 veckor före plantering så att mineraliseringen kommer igång i tid. Den andra givan hästgödsel skulle kunna bytas ut mot Biofer som ger en snabbare skjuts. Givan skulle med fördel läggas lite tidigare på säsongen dvs då klase 6 blommar för att växtnäringen ska vara tillgänglig för plantorna vid fruktbelastningsfasen vid klase

12 För att få upp S-värdet bör kalimagnesia eller gips tillföras. Kalimagnesia är att föredra då detta gödselmedel också tillför K och Mg till jorden. Håll uppsikt på manganvärdet som legat lågt under delar av säsongen 2006 dock oftare i jordanalyserna än i bladproven. Övergödsla under säsongen med Biofer samt näringslösning av hönsgödsel. Näringslösningen skulle kunna tillföras flera gånger och den sista Biofer-gödslingen läggas på i början av augusti. Tänk på att plantorna inte bör ha för mycket växtnäring i starten och att de inte får lida brist på växtnäring inför klase 7-9 då de är som mest påfrestade. Årets visarplantor gav en vink om detta! 11

13 Företag 2 Växthuset är gjort av polykarbonat och är 180 kvadratmeter stort. I år har tomatodlingen skett på 135 kvadratmeter. Växthuset sattes upp på gården under vårvintern år Bottenmaterialet är mycket sandblandad jord. Grundgödsling gjordes i maj 2005 med hönsgödsel och Algomin. Tomatodlingen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2006 togs en markkarteringsanalys, 5 st spurwayanalyser, 3 st bladanalyser och 1 analys på klövergräsklipp. Odlaren lade på torv och grundgödslade med Biofer. Sedan lades det på gödning i form av klövergräsklipp vid ett tillfälle och Biofer en gång under sommaren. Odlingssäsongen 2006 Sorter: Plantor: Körsbärstomater: Sun Cherry, Sunset Vanliga tomater: Pitenza, Furore och Svarta tomater Plommontomater: Olivade Drar upp egna plantor och har inte provat ympade plantor Plantering: 21/5 Planttäthet: Gödsling ,7 plantor per kvadratmeter Övergödsling under säsongen har skett med klövergräsklipp och Biofer Datum för markanalys: Spurwayanalyser togs den 31/3, 9/6, 3/7, 4/8 och 9/10 Markkarteringsanalys togs den 31/3 Toppning: Har inte skett Kulturen avslutades: 17/10 Avkastning: Vanlig tomat: 7,2 kg per kvadratmeter eller 4,2 kg/planta Körsbärstomat: 5,4 kg per kvadratmeter eller 3,2 kg/planta Fördelning: Vanlig tomat 77 %. Körsbärstomat 23 % Kommentarer: Bra år med mycket sol och värme. Humlorna har fungerat bra. Skuggväv har satts upp och använts. De bästa sorterna tycktes Olivade, Sunset och den svarta tomaten vara. Skörden jämfört med 2005: År 2005 slog vi ihop både stora och små tomater då vi räknade på skörden per kvadratmeter. I år har vi delat upp skörden av körsbärstomater och vanlig tomat var för sig. Om vi räknar som förra året har den totala skörden per kvadratmeter har höjts med omkring 40 % medan skörden per planta är lika stor som förra året. 12

14 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2006 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Mn B Fe Zn K/Mg Fe/Mn Gödsling per 100 m2 odlingsyta 31-mar 6, < ,9 0,37 4,3 1,6 1,7 2,3 Plantering 21-maj 9-jun 7,1 0,7 20 5, ,1 0,64 2,5 0,6 2,2 0,5 Slutet juni Bladanalys 12 jul 5,3 0,35 2,6 0,32 0,9 1,6 0, jul 6,9 0,4 < < ,3 0,39 3,2 0,5 2,2 2,5 20-jul Biofer 12 kg Gräsklipp 700 kg Biofer 55 kg 04-aug 6,3 1,7 83 < ,5 0,4 2,4 0,7 1,3 1,6 Bladanalys 3 aug 5,1 0,28 2,6 0,28 1,1 2,6 0, okt 6,4 0,7 21 < ,7 0,35 2,1 0,5 4,8 3 Bladanalys 9 okt 4,4 1,2 3 0,82 0,5 0,79 0, Gräsklipp innehåller 0,9% N, 0,089% P, 0, 72% K Biofer innehåller 6% N, 3% P, 12% K Lågt värde Högt värde Spurwayanalyserna visar på överlag låga värden då det gäller alla växtnäringsämnen utom Na, Fe och Zn som ligger enligt normerna. Värden för Ca, S, B, N och P ligger dock något högre än förra årets värden gjorde. ph-värdet har legat relativt bra under odlingssäsongen. Grundgödslingen med Biofer höjde näringsvärdena. 12 dagar efter påläggning av klövergräsklipp märks dock ingen höjning alls i spurwayprovet, tvärtom har värdena sjunkit. Då plantorna sett fina ut och som bladanalysen också visar har de dock troligen tagit upp mycket av den näring som de behövt i alla fall. Antagligen har rötterna försett sig med växtnäring som hamnat ytligt från klövergräsklippet och som inte kommit ner i bädden där den största volymen av jorden från spurwayproverna hämtats. 13

15 Den sista givan av Biofer ger ett tydligt näringstillskott till plantorna, vilket syns i proven. Sedan ges ingen mera gödsling och i oktober är näringsvärdena nere på en låg nivå. Balansen mellan K och Mg har i stort legat bra. Bladanalyserna visar främst brist på K, Mg, Zn och P. Det märks överlag en bättre växtnäringsstatus i plantorna då man ser på bladproverna. Främst kan man se detta då det gäller N, S, Ca, Mn och B. Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu- HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 7,8 Kl 3 9,2 Kl 3 4, ,4 80 Kl 2 63 Kl 4 1 Lågt värde Markkarteringsanalysen visar på medelhöga fosfor- och kaliumklasser då det gäller den lättlösliga fraktionen. Förrådet av kalium är lite sämre medan fosforförrådet ligger bra. Borvärdet har höjts till en lagom nivå sedan förra året. Övriga näringsämnen ligger också ok. Gödselmedel Ts Tot N NH4+ P K Mg Aska C/N % kg/ton Kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton Klövergräsklipp ,3 8,3 0,7 0,89 7,2 0,68 1,4 12 Analys på klövergräsklippet togs och visade på att kaliummängden var ca 80% av kvävehalten i klippet. En C/N-kvot på 12 säger att N är snabbt åtkomligt för plantorna. Detta klövergräsklipp var förhållandevis näringsrikt. 14

16 Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. N P K UT Tomat 738 kg 1,6 0,21 2,8 IN Klövergräsklipp 700 kg 6,3 0,62 5 Biofer 67 kg REST plus 8,7 plus 2,4 plus 10,2 Av växtnäringsbalansen kan vi utläsa ett överskott av främst kväve och kalium. Det fanns även en hel del näring från 2005 års odling vid 2006 års början. År 2005 användes mera i odlingen medan man istället utnyttjade mera Biofer under säsongen Kommentarer Till odlingen Skörden per kvadratmeter har höjt väsentligt detta året vid jämförelse med föregående. Positiva faktorer som spelat roll är flera plantor per kvadratmeter, det fina sommarvädret, skuggväven samt humlornas arbete. Planteringen gjordes ganska sent vilket förkortar odlingssäsongen och därmed minskar skörden. Planttätheten skulle kunna ökas med 0,8 plantor per kvadratmeter och därmed också skörden av tomater. För att ytterligare öka avkastningen behövs två humlebo per säsong eftersom man brukar räkna med att humlor är aktiva pollinatörer i högst ca 10 veckor. För att få alla tomater att mogna fram på ett bra sätt hade det varit bra att toppa plantorna i slutet av augusti. Till resultaten Då förra årets växtnäringsbalans visade på ganska stora växtnäringsöverskott fanns det en hel del näring i form av i alla fall N, P och K i jorden inför år 2006 års odling. Markkarteringen 2006 visade dock att lättlösligt K och P låg i klass 3. Odlingens spurwayvärden visar under säsongen på låga värden för de flesta näringsämnen utom då det gäller några av mikronäringsämnena som Na, Fe och Zn. Då ph-värdet legat bra har detta medfört en bättre upptagning av dessa ämnen. Vid jämförelse med förra årets mätningar ligger dock näringsstausen i jorden lite högre. Bladanalyserna visar att tomatplantorna mått bättre än vad man kan tro av spurwayproven. Det känns viktigt att ta bladprov vid gödsling med i alla fall klövergräsklipp då klippets näringstillskott visar sig dåligt i spurwaytestet men bättre i bladproven. Växtnäringstillskottet via klövergräsklippet visar sig dåligt i nästkommande spurwayanalys. Däremot kan man se höjda värden i bladprovet. Biofer ger höjda värden i båda provtyperna. Kanske kom Biofergödslingen lite för sent för att ge optimal utdelning. 15

17 Odlingsåret 2006 har man använt sig av Biofer samt av endast hälften så mycket klövergräsklipp jämfört med förra året. Anledningen till att balansen visar ett större överskott i år är att klövergräsklippet har varit mycket mera näringsrikt än förra årets klövergräsklipp och att Biofer tillför mycket växtnäring. Det är viktigt att förstå att näringsvärdet i klövergräsklipp kan variera väldigt mycket beroende på vad klippet innehåller och hur det behandlas i fråga om tidpunkt för avslagning etc års växtnäringsbalans visar alltså på ett stort överskott av speciellt N och K men även av P. Trots detta har P- och N-värdena i spurway visat på ständigt låga värden under odlingssäsongen, men visat sig ligga bra i bladproven. K-värden har vid alla provtillfällen utom ett legat lågt i både spurway och bladprov vilket är konstigt. Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2007 Markkarteringsprovet visar att det inte fanns så stora reserver i jorden att ta av vid säsongens början. Klövergräsklippet är näringsrikt och N snabbt åtkomligt för tomatplantorna. Om man tittar på bladproven verkar det som om plantorna under år 2005 oftast tagit upp det de behövt trots att spurwayproven visat på låga värden. Troligen har klimatet i växthuset varit bra så att plantorna kunnat transpirera och fungera som de ska. Klövergräsklippet verkar ha tillfört mycket näring som tagits upp av plantorna utan att det synts på jorproven. Lägg på en giva Biofer vid utplanteringen av plantorna så att mineraliseringen kommer igång lagom någon vecka här efter. För att öka på S-värdet kan ni nu använda kalimagnesia som dessutom innehåller K och Mg. Lägg på detta tidigt på säsongen gärna i slutet av maj. Klövergräsklippet bör sedan läggas på då klase nr 6 blommar så att näringen finns tillgänglig vid fruktbelastningsfasen vid klase 7-9. Biofer bör även läggas på som övergödsling. Minska på givan och dela upp den i två omgångar. Lägg på ca 3 veckor efter klövergräsklippet och den sista givan ca 2 v efter detta tillfälle. 16

18 Företag 3 Växthuset är ett bågväxthus med plastfolie på 270 kvadratmeter som är byggt år Odlingen som i år skett på 230 kvadratmeter har försiggått i den befintliga sandjorden sedan start. Grundgödsling i form av kogödsel och kompost lades på vid planteringen. Tomatodlingen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2006 togs 1 markkarteringsanalys, 6 spurwayanalyser, 3 bladprover och 1 analys på klövergräsklipp. Odlaren grundgödslade med Biofer och övergödslade sedan med ensilage, klövergräsklipp, Biofer och BioRica. Torv lades på under tidig vår. Odlingssäsongen 2005 Sorter: Plantor: Körsbärstomat: Favorita, Concita Stora röda: Maranello, Belissimo. Randiga, Flavorina, Ryska och blandade gul-oranga sorter Egen plantuppdragning. Odlaren har provat ympade plantor i år. Plantering: 4-10/4 Planttäthet: Gödsling ,5 plantor per kvadratmeter Våren 2006 tillfördes Biofer vid planteringen. Under odlingssäsongen har gödsel tillförts i form av ensilage, klövergräsklipp, Biofer och BioRica Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 16/ Spurwayanalyser togs den 16/3, 26/4, 19/5, 8/6, 6/7 och 17/11 Bladprov togs den 18/5, 9/6, 6/7 Toppning: Kulturen avslutades: Avkastning: Odlaren toppar inte plantorna I början av november Ca 14 kg per kvadratmeter, blandat vanlig tomat och körsbärstomat Ca 5,6 kg per planta, blandat vanlig tomat och körsbärstomat Körsbärstomat ca 45 %, vanlig tomat ca 29 %, andra sorter 26 % 17

19 Kommentarer: Det har i stort varit ett bra odlingsår. Inga skadeangrepp har förekommit. Våren var kall och uppvärmningen av växthusen blev därför kostsam. Det var svårt att hålla ett bra klimat under sommarens värmebölja. Pistillröta uppkom vid denna tidpunkten men försvann när klimatet blev bättre. De ympade plantorna gav en högre skörd och större frukter som tyvärr var både hårdare och smakade sämre. Favorita anses vara den godaste och bästa sorten. Av de stora tomaterna var Belissimo bäst. Produktionen sker enligt Biodynamiska förbundets såkalender. Skörden jämfört med 2005: Skörden per kvadratmeter har ökat med ca 17 % och skörden per planta har ökat med ca 11 % vid jämförelse med år Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2006 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Mn B Fe Zn 16-mar 6, < ,64 1,1 0,92 <20 2,4 1, mar Plantering 10-apr 26-apr 6,7 2,2 94 < ,64 1,1 1,2 0,21 2,9 1, maj Bladanalys 18- maj 4,3 0,46 3,3 0,29 0,54 1,3 0, K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 odlingsyta, sluten bädd 6 kubikmeter torv Biofer 25 kg Klase 3 blommar Ensilage 520 kg Klase 4 blommar Klase 5 blommar 19-maj 6,9 2,3 43 < ,77 1,2 0,76 0,2 6,9 0, maj Bladanalys 9- jun 3,8 0,28 3 0,26 0,5 1,4 0, Gräsklipp 1900 kg Klase 7 blommar 08-jun 7 2,1 54 7, ,1 1,2 1,1 0,23 4,0 1 Bladanalys 06- jul 3,5 0,28 3,2 0,29 0,4 1 0,

20 06-jul 7,3 1,3 26 8, <50 1,1 1 0,24 4,9 10-jul 24-jul Biofer 15 kg Klase 11 blommar BioRica 5 ml/planta Klase 12 blommar 17-nov 6, < <0,5 1,2 0,85 0,22 2,1 Biofer innehåller 4 % N, 1 % P, 20 % K Ensilage innehåller ca 7,1 % N, 0,57 % P, 6 % K, 0,72 % Mg. Gräsklipp innehåller 5,6 % N, 0,74 % P, 4,8 % K. BioRica innehåller 3 % N, 1 % P, 4 % K Lågt värde Högt värde Spurwayanalyserna visar följande: ph-värdet har inte sjunkit trots att torv tillförts i början av säsongen. Överlag har näringsstausen i odlingen legat bra under odlingssäsongen då man ser på Spurwayanalyserna. Kaliumvärdet har legat ganska så högt i förhållande till Mg vilket kan orsaka Mgbrist för plantorna. Detta syns också på den höga K/Mg kvoten från och med mitten av maj. Det fattades dock N och P under högsäsongen även Mn, Fe och tidvis också Zn. Det hade varit intressant att veta hur det stod till med näringen i augusti också. N påverkas inte till att stiga varken efter påläggning av ensilage eller klövergräsklipp däremot kan man se en höjning eller ihållande N-status efter Biofer. Det verkar som om Biofer ger en snabbare effekt är gräs och ensilage. K-värdet stiger kraftigt efter gödsling med ensilage och håller sedan en hög nivå under resten av säsongen. Den sista gödslingen i mitten och slutet av juli var befogad. Bladanalyserna visar överlag på något sämre näringsförhållande i plantorna än vad man kunde utläsa av spurwayanalyserna. De två proven som togs under högsommaren visar på viss N- och P- brist. K och Mg har legat lågt i bladproven trots höga värden i jorden. Till viss del även S. I bladproven märks även en brist på mikronäringsämnen. 19

21 Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu- HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 30 Kl 5 84 Kl Kl 5 91 Kl 5 1,5 Högt värde Markkarteringsanalysen som togs före odlingssäsongens början visar att alla värden har ökat betydligt och med 2-3 klasser sedan förra året. K/Mg ligger bra. Gödselmedel Ts Tot N NH4+ P K Mg Aska C/N % kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton kg/ton % Klövergräsklipp ,2 0,4 0,74 4,8 0,38 2,3 18 Analysen på klövergräsklippet visar att detta innehåller ca 15 % mera N än K. C/N ligger på 18 vilket säger att en del av N är åtkomligt direkt vid tillförseln av klövergräsklippet. Detta klövergräsklipp är vid jämförelse inte så näringsrikt. Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter. N P K UT Tomat 1391 kg 3,1 0,4 5,2 IN Biofer 40 kg 1,6 0,4 8 Ensilage 520 kg 3,7 0,3 3,1 Klövergräsklipp 1900 kg 10,6 1,4 9,12 BioRica 1,25 l 0,04 0,01 0,05 REST plus 12,8 plus 1,7 plus 15 I Växtnäringsbalansen kan vi utläsa att gödslingen inneburit ett stort överskott av näring odlingsåret 2006, särskilt då det gäller kväve och kalium. Det fanns också ganska mycket växtnäring i jorden sedan förra året vilket vi kunde se av markkarteringsanalysen 20

22 Kommentarer Till odlingen Detta odlingsåret har skörden ökat både per kvadratmeter och per planta. Det fina vädret har varit en bidragande orsak. Under sommarens varmaste period skulle en kalkning av växthuset eller en skuggväv kommit väl till pass. Odlaren funderar på en annan typ av uppvärmning för att på det sättet kunna dra ner på kostnaderna. Odlaren toppar inte plantorna eftersom tomaterna, enligt producenten, tycks bli godare då. Till resultaten Biofer som grundgödsling var befogad och gav plantorna det de behövde i början av säsongen. Trots torvtillförsel sänktes inte ph-värdet men eftersom gödsling med grönmassa höjer ph-värdet så skulle detta antagligen ha varit högre utan torvtillförseln. Man märker en mindre höjning av N-statusen i jorden efter klövergräsklipp och ensilage än efter tillförseln av Biofer. Däremot höjs speciellt K och Mg och flera växtnäringsämnen hålls på samma nivå sommaren igenom tack vare gräset och ensilaget. Det hade varit fördelaktigt att lägga på klövergräsklippet i två omgångar. Inga skador på blad eller plantor har dock uppmärksammats pga eventuell gasavgång vid inläggningen av den stora mängden grönmassa. Klövergräsklippet ger inte den bästa näringsbalansen till tomat eftersom klövergräsklippet innehåller mera kväve i förhållande till kalium och tomat önskar det omvända. Bladanalyserna visar överlag en sämre näringsnivå än spurwayanalyserna gör. Anmärkningsvärt är att K-nivån är låg i bladen trots höga spurwayvärden och en hög K/Mg-kvot. Även Mg-nivån är låg i bladen men detta kan ju bero på den höga K/Mg kvoten. Vid den sista jämförelsen mellan de bägge provtyperna ligger också Ca lågt i bladen medan det är högt i jorden. Detta tyder på att näringen i jorden som enligt Spurway ska var lätt att ta upp för plantorna inte tagits upp i alla fall. Kanske kan det bero på att klimatet i växthuset inte varit optimalt, utan allt för varmt, under högsäsongen vilket har gjort att plantorna stängt sina klyvöppningar och inte transpirerat och därmed inte tagit upp näring som de ska. En annan anledning skulle kunna vara att rotsystemet inte är helt okej, kanske pga korkrot? Halten av mikronäringsämnen har varit lite för låg under vissa delar av säsongen och här är nog det höga ph-värdet en del av förklaringen. Växtnäringsbalansen visar på stora överskott. Trots denna näringsmängd har det varit brist på N och P under en del av odlingssäsongen enligt analyserna. Kan det bero på växthusklimatet eller rotsystemet kanske? Det är svårt att veta hur mycket av näringen i klövergräsklippet och ensilaget som kommit plantorna till godo, en hel del av N har antagligen avdunstat. 21

23 Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2007 Förra årets växtnäringsbalans visade på ett ganska stort överskott på växtnäring. Likaså markkarteringen visar på höga värden i marken så det borde funnits näring att ta av inför detta året. ph-värdet ligger fortfarande högt och detta behövs åtgärdas även inför nästa säsong. Lägg på okalkad, låghumifierad torv, ca 6 kubikmeter per 100 kvadratmeter i vår gärna en månad före plantering och grundgödsling. Som en grundgödsling i vår, före plantering rekommenderas Biofer så som förra året. Lägg på denna samtidigt med planteringen. Om ensilage finns att tillgå så lägg på denna då plantorna blommar på klase nr 5 så att mineraliseringen kommer igång till klase nr 7. Den sammanlagda mängden klövergräsklipp bör dras ner till hälften. Klövergräsklippet bör också läggas på i två omgångar, den första lite tidigare än förra året, i mitten av maj och den andra giva lite senare än förra årets giva, i mitten av juni. Biofer kan användas som övergödsling i mitten av juli samt en mindre giva i början av augusti. Det har varit brist på Mn, Zn och Fe under årets odlingssäsong och det höga ph-värdet har bidragit till detta. En gödsling med mangan rekommenderas och om ph-värdet sjunker kommer tillgängligheten också att öka för mikronäringsämnena. 22

24 Företag 4 Växthuset är 280 kvadratmeter stort med skivor av glas och polykarbonat byggt år Odlingen har i år skett på 200 kvm och i halvslutna bäddar med jordkontakt i botten. Produktionen har skett i den befintliga jorden sedan starten Våren 2006 grundgödslades med en blandning av höns-, ko-, och hästgödsel som varit komposterad i 2 år. Odlarna är inte med i KRAV. Under odlingssäsongen 2006 togs 1 markkarteringsanalys, 4 st spurwayanalyser och 3 bladprov. Odlarna övergödslade vid 6 tillfällen med blodmjöl, klövergräsklipp och Vinass under säsongen. Detta med utgångspunkt från vad analyserna sagt, tomatplantans utseende samt med en viss tid mellan övergödslingstillfällena. Odlingssäsongen 2006 Sorter: Plantor: Körsbärstomater: Favorita 70 st Vanliga tomater: Belissimo 200 st och Maranello 200 st Drar upp egna plantor. Har provat några ympade plantor i år Plantering: 30/4 Planttäthet: Gödsling ,35 plantor per kvadratmeter Våren 2006 tillfördes grundgödsling i form av komposterad häst- nötoch hönsgödsel samtidigt med torv. Under odlingssäsongen tillfördes sedan övergödsling i form av blodmjöl, Vinass och klövergräsklipp Datum för markanalys: Markarteringsanalys på matjorden togs den 21/ Spurwayanalyser togs den 21/4, 31/5, 27/6, 4/8 Plantsaftsanalys togs den 31/5, 27/6, 3/8 Toppning: 20/9 Kulturen avslutades: 1/11 Avkastning: Kommentarer: Ca 10 kg per kvadratmeter eller 4,2 kg/planta. Blandad storlek. Odlingen omfattar ca 15% körsbärstomater och ca 85% vanlig tomat Odlingsåret har i stort varit bra. En vedpanna installerades under våren och denna bidrog till ett fint klimat i växthuset. Det andra humleboet fungerade inte som det skulle, kanske på grund av det varma vädret som rådde när boet var utsatt i växthuset. Sorten Maranello tycktes vara godare men gav lite mindre frukter än Belissimo. Skörden jämfört med 2005: Både skörden per kvadratmeter och skörden per planta har i år ökat med ca 30%. Fördelning: 15 % körsbärstomater och 85 % vanliga tomater. 23

25 Företag 4. Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2006 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Mn B Fe Zn K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 odlings-yta 21-apr 6,8 3, , ,7 0,82 1,5 0,62 1,9 2,1 25-apr Plantering 30-apr 19-maj 25-maj 26-maj 250 kg stallgödsel, 250 kg torv Gräsklipp 75 kg 10 kg blodmjöl Gräsklipp 75 kg 31-maj 6,6 3,3 220 < ,84 0,86 <0,5 0,81 2,3 0 Bladanalys 31- maj 5,4 0,73 4,9 0,72 0,92 2,5 0, jun 25-jun Vinass 5 kg Vinass 5 kg 27-jun 6,8 3,2 200 < ,7 0,92 1,6 0,49 2,5 2,3 Bladanalys 27- jun 4,1 0,63 4,2 1 1,3 4,5 0, jul Vinass 5 kg 04-aug 7 2,4 120 < ,8 0,87 0,6 0,86 2,5 0,8 05-aug Vinass 5 kg Bladanalys 03- aug 3,9 0,31 4 0,69 1,2 3,5 0, Gräsklipp innehåller 1,18 % N, 0,11 % P, 0,72 % K. Lågt värde Blodmjöl innehåller 14,4 % N, 0,18 % P, 0,9 % K Högt värde Vinass innehåller 4 % N, 0 % P, 6 % % K Den blandade stallgödseln innehåller 0,27 % N, 0,2 % P, 0,5 % K 24

26 Spurwayanalyserna visar på överlag relativt höga värden under hela säsongen. ph-värdet ligger lite i överkant detta året liksom förra. Lt har trots de ganska höga näringsvärdena varit bra, högre i början av säsongen lite lägre sedan utom då sista provet togs. N, P, Mg har legat högt tom mitten av juni för att sedan ligga på en normal nivå i augusti. K har legat högt hela odlingssäsongen. Låga värden har S, Fe och Mn uppvisat. K/Mg har legat bra liksom Ca, B och Zn-värdena. Varierande typ av gödselmedel har tillförts för att uppnå en bra näringsbalans. Vinass innehåller ingen fosfor och det kan man se på det sista mätvärdet då P-värdet minskat i värde men till en helt acceptabel nivå. Bladanalyserna visar att plantorna tagit upp det de behövt under hela växtsäsongen. Tydligen har plantorna kunnat klara av detta på ett bra sätt och i en ganska lagom mängd trots att det har funnits ett överskott i jorden enligt spurwayanalyserna. Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu- HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 340 Kl Kl , Kl Kl 5 4,3 Högt värde Av Markkarteringsprovet kan vi utläsa att både den lättlösliga delen samt förrådet av P och K ligger högt i jorden. Likaså Mg, Ca, Cu och B. K/Mg kvoten ligger bra. Gödselmedel Ts Tot N NH4+ P K Mg Aska C/N % kg/ton kg/ton kg/ton Kg/ton Kg/ton % Klövergräsklipp ,2 9,7 2,1 1,1 7,2 0,61 2,2 11 Detta klövergräsklipp var förhållandevis näringsrikt och innehöll antagligen en stor andel kväverikt klöver. Kaliumhalten var ca 60 % av kvävemängden. C/N kvoten ligger på 11 vilket innebär att N var lätt och snabbt tillgängligt för plantorna då man tillförde klippet. 25

27 Växtnäringsbalans uttryckt i kg per 100 kvadratmeter N P K UT Tomat 1000 kg 2,21 0,29 3,74 IN Stallgödsel 250 kg 0,68 0,5 1,5 Gräsklipp 150 kg 2,7 0,16 1,08 Blodmjöl 10 kg 1,44 0,18 0,09 Vinass 20 kg 0,8 0 1,2 REST plus 3,4 plus 0,55 Plus 0,13 Växtnäringsbalansen visar i år en god balans mellan tillförsel och bortförsel. Det fanns en hel del växtnäring i jorden från förra årets odling som säkert har kommit plantorna till godo. Kommentarer Till odlingen År 2006 har varit ett bra odlingsår med en större skörd både per planta och per kvadratmeter. En bidragande och viktig faktor har säkert den nyinstallerade vedpannan varit. Sorten Maranello gav relativt sett små men godare frukter i jämförelse med Belissimo. Detta påverkade förstås skörden negativt liksom att det andra humleboet som fungerade dåligt. Till resultaten Näringsstausen ligger högt då det gäller de flesta näringsämnen även under denna odlingssäsong. Intressant är att bladproven visar på en näringsnivå som ligger som den ska för i stort sett alla näringsämnen. Tydligen har plantorna kunnat klara av sin växtnäringsförsörjning på ett bra sätt och tagit upp det de behövt av de ganska stora resurser som har stått till buds. Lt har legat ganska bra hela säsongen. Kanske har klimat och rotsystem varit tillräckligt bra i kombination med höga näringsvärden i marken. Intressant är att även svavelnivån i bladen är enligt normvärdena trots en låg nivå i jorden enligt spurwayvärdena. Markarteringsanalysen visar ungefär lika värden som år Växtnäringsbalansen visar i år en god balans och eftersom det har funnits mycket näring att ta av från förra året har det i år inte varit brist. Det har ju också synts på både spurway och bladprov. Varierande gödselmedel har använts och man har under säsongen tillfört lite för lite kalium i förhållande till kväve. 26

28 Gödslingsrekommendationer inför säsongen 2006 Markkarteringsprovet visar att det fanns mycket växtnäring i jorden vid produktionsårets början. Förra årets växtnäringsbalans hamnade på ett överskott av näring som också skulle komma årets produktion till godo. Då ph-värdet fortfarande ligger lite högt skulle en giva okalkad torv göra nytta. Lägg på denna en tid före plantering och gödsling. Grundgödsla som förra året. S-värdet behövs höjas. Lägg på en giva kalimagnesia för att få magnesium och kalium på köpet. Mn och Fe har legat lite lågt i spurwayproven men bra i bladproven. Plantorna har fått det de behövt av dessa näringsämnen utan att det synts i jordproven. Håll uppsikt nästa år! Blodmjölet som lades på i slutet av maj behövdes troligen inte om man ser till vad proven visar nu efteråt. Ge det tidiga klövergräsklippet i två omgångar så som år 2006 och var noga med att växtnäringen kommer plantorna till godo vid klase 7. Den andra givan klövergräsklipp bör läggas på då klase 6 blommar för att vara lagom mineraliserat till klase 7. Byt ut övergödslingen med Vinass i andra veckan av juli mot en giva klövergräsklipp eller Biofer. Detta ger lite mera näring som dessutom räcker under en längre tidsperiod. Övergödsla annars med Vinass så som år

29 Företag 5 Växthuset är av fabrikat Jörli med mm plastfolie. Storleken på huset är 280 kvadratmeter och det är byggt år Odlingen skedde i år på 270 kvadratmeter. Jorden är utbytt år Jorden grundgödslades våren 2006 med ensilage, gips och bor. Produktionen är KRAV-godkänd. Under odlingssäsongen 2006 togs 1 markkarteringsprov, 6 st spuwayanalyser, 3 bladprovsanalyser och 2 st gödselanalyser. Odlingen övergödslades vid två tillfällen med klövergräsklipp och vid ett tillfälle lades dolomitkalk på. Vid vilken tidpunkt som gödslingen skulle ske bestämdes främst av när det fanns tid samt av väderbetingelserna. Helst bör det varken regna eller vara allt för varmt då klövergräsklippet läggs på. Odlingssäsongen 2006 Sorter: Plantor: Plantering: Planttäthet: Gödsling 2006 Favorita Odlarna drar upp egna plantor och gör egen plantjord av ca: 1 hink ensilage, 1 hink sand och 2 hinkar torv maj 3,15 plantor per kvadratmeter Våren 2006 grundgödslades jorden med ensilage, gips och bor. Torv lades på ett led för att jämföra med odlingjord utan torv. Odlaren övergödslade under odlingssäsongen sedan vid 2 tillfällen med klövergräsklipp och dolomitkalk Datum för markanalys: Markkarteringsanalys på matjorden togs den 31/ Spurwayanalyser togs den 31/3, 17/5, 9/6, 30/6, 28/7, 6/10 Bladprov togs den 9/6, 30/6, 28/7 Toppning: 15/9 Kulturen avslutades: 26/10 Avkastning: 11,5 kg per kvadratmeter. 3,6 kg per planta. Endast körsbärstomater 28

30 Kommentarer: Tomaterna har fått en något mindre storlek, ca 15 g, i år jämfört med förra året då de vägde ca 17 g. Torv tillsattes en bädd och plantorna i denna bädd tycktes växa bättre och ge lite större frukter. Odlarna har haft en smaktest för sina kunder där tomater från de ympade plantorna jämfördes med tomater från de oympade sorterna. Resultatet visade att alla deltagare utom en tyckte att de oympade tomaterna var godast. Vid jämförelse av skörden på oympade och ympade plantor gav de ympade plantorna mera skörd både då det gällde körsbärstomater och vanliga tomater. På detta företag hade man visarplantor och kunde på dessa därmed följa hur många frukter det blev under hela odlingssäsongen på varje klase och när de utvecklades. Skörden jämfört med 2005: Skörden var år 2006 ca 8% lägre per kvadratmeter och ca 10 % lägre per planta. Odlingen bestod av 100 % körsbärstomater. 29

31 Spurwayanalyser tagna under odlingssäsongen år 2006 Dat ph Lt NO3 NH4 P K Mg S Ca Na Mn B Fe Zn K/ Mg Fe/ Mn Gödsling per 100 m2 odlingsyta, sluten bädd 31-mar 7, < ,8 0,27 1,9 0,78 2,0 0,4 15-apr 04-maj Plantering 15-maj 17-maj 7,5 2,5 77 7, ,3 2,8 1,8 0,47 3,2 0,3 Ensilage 800 kg Gips 7 kg, Bor 130 g Bladanalys 9- jun 4,1 0,45 4,6 0,51 0,49 1,6 0, jun 7,6 3,1 100 < ,1 1,6 1,4 0,47 3,5 0,2 13-jun Bladanalys 30- jun 4,1 0,37 3,8 0,32 0,42 0,75 0, Gräsklipp 300 kg Klase 1 har frukter 30-jun 7,4 1, ,6 1,2 0,7 0,38 3,7 0,2 06-jul 18-jul Bladanalys 28- juli 4,5 0,23 6,2 0,56 0,49 1,1 0, Dolomitkalk 20 kg Gräsklipp 200 kg Klase 3 har frukter Klase 4 har frukter 28-jul 8, , ,2 1,6 0,97 0,31 3,1 0,2 06-okt 7,7 0,7 9,4 < ,9 0,64 1,4 0,47 1,8 0,4 Ensilage innehåller ca 0,71 % N, 0,057 % P, 0,6 % K, 0,072 % Mg. Bor innehåller 17,5 % bor Gips innehåller 27% Ca och 19 % S Gräsklipp innehåller 0,35 % N, 0,045 % P, 0,55 % K, 0,024 % Mg. Dolomitkalk innehåller 12 % Mg Lågt värde Högt värde 30

32 Spurwayanalyserna visar på brist av N, P, S, Mg och Fe under en stor del av säsongen. K/Mg kvoten har varit hög vilket visar att det funnits lite för mycket K i förhållande till Mg. ph-värdet har legat väldigt högt. Man kan se att B och S höjdes till viss del efter gödslingen med Bortrac och gips. Ensilaget som har ett ph-värde på 4,7 har inte påverkat ph-värdet i jorden vad man kan se. Klövergräsklippet ger en bra balans mellan N och K men man ser inte att varken värdena för spurway eller bladproven har höjts ca 2,5 veckor efter första påläggningen av gräs utan istället har de sjunkit. Dolomitkalken gav en bättre näringsstatus då det gäller Ca och Mg. Bladproven visar att näringsstausen legat bättre i stort men vi kan se att det varit brist på en del växtnäringsämnen under odlingssäsongen. Då det gäller mikronäringsämnen tex. Mn, Zn och till viss del B har det funnits gott om dessa om då man ser till spurwayproven men plantorna har inte tagit upp tillräckligt i alla fall. Ämnet järn har dock tagits upp i lagom mängd trots låga järnvärden i spurway och en dålig Fe/Mn kvot. Markkarteringsanalys för matjord, mg/100 g jord. Datum P-AL K-AL Mg-AL K/Mg Ca-AL Cu- HCl mg/kg K-HCl P-HCl Bor mg/kg 5,8 Kl 3 16 Kl 3 8,7 1, ,4 130 Kl 3 38 Kl 2 0,29 Lågt värde Markkarteringsprovet som togs i mars 2006 visar att näringsvärdena har sjunkit rejält i jorden jämfört med i mars förra året. Analysen visar på låga värden då det gäller Mg, B och förråds fosfor. 31