Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland"

Transkript

1 Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under Kristina Homman, Länsstyrelsen i Dalarna Projektet är finansierat av svenska staten och EU gemensamt. INLEDNING Projektet har som mål att samla in erfarenheter från ekologiska grönsaks- och bär- odlare angående användningen av Biovinass. Biovinass är ett flytande gödselmedel som är KRAV godkänt och som ekologiska odlare har möjlighet att använda. Biovinassen används som kväve- och kalium- källa. Åtta odlare som använt Biovinass har kontaktats och fått frågeformulär angående deras erfarenheter om användningen av Biovinass. Jag har med hjälp av rådgivare i andra län funnit de få ekologiska odlare som använt Biovinass ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland. Av de 8 odlare som fått frågeformuläret har 6 stycken svarat. Svaren angående användningen avser inte bara år 2002 utan erfarenheter från år 2001 och år 2000 finns också med. På gård 1 har Spurwayanalyser tagits för att följa hur Biovinass påverkat mängden kväve och kalium under odlingssäsongen. På samma gård finns också en markkarteringsanalys. På övriga gårdar har inga analyser tagits i samband med detta projekt. GÅRDARNA Av de gårdar som svarat på enkäten så ligger två i Dalarna, en i Västmanland och tre stycken i Västra Götaland. Gårdarnas storlek och odlingsinriktning varierar mycket. Tre gårdar har en stor areal spannmål förutom grönsaker eller bär. Fyra av gårdarna odlar potatis. Två av gårdarna har djur. Alla gårdar är inte heller helt omlagda utan några har även konventionell odling parallellt med den ekologiska grönsaks- och bär- odlingen. ODLINGSSÄSONGERNA ÅR 2000, 2001 och 2002 Odlingssäsongen 2000 startade med en tidig och varm vår för att sedan övergå till en mycket nederbördsrik sommar. September var ljus och nederbördsfattig medan följande höstmånader var varmare än normalt och nederbörden riklig. Säsongen 2001 började med en varmt och soligt maj för att följas av ett kyligt och grått juni. Under juli stabiliserade sig vädret och det var varmt och soligt. I början av augusti blev det kyligt för att återigen bli varmare i slutet av månaden. September var förhållandevis varm men nederbörden var också riklig. Odlingssäsongen 2002 startade med en varmt och soligt maj och juni för att sedan övergå i en ostadigare period i slutet av juni då det lokalt föll mycket stora regnmängder. Sommaren blev sedan extremt varm, solig och nederbördsfattig. Från mitten av september t.o.m. oktober blev det mycket kallt men fortfarande nederbördsfattigt.

2 BIOVINASS Biovinass är en restprodukt från jästindustrin. För att framställa jäst används bla betsockermelass (kolhydrat- och kalium- källa), ammoniaklösning (kvävekälla) och fosforsyra (fosforkälla). Vid jästframställningen bildas spillvatten som bla innehåller kolhydrater, kväve, kalium och fosfor. För att ta bort restprodukterna ur vattnet behandlas det i en indunstare där en av produkterna blir Vinass. ( Informationen hämtad från Den slutliga produkten Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P och 6 % K. Biovinass säljs genom Lantmännen. Biovinass är en billig kväve- och kalium- källa i jämförelse med andra fabriksframställda ekologiska gödselmedel. För vidare information ang Biovinass se bilaga 1

3 BESKRIVNING AV GÅRDARNA OCH SAMMANSTÄLLNING AV SVAR GÅRD 1. Avser 2002 Gårdens totala areal inkl arrende är 53,5 ha och grödorna som odlas är 14 ha spannmål, 7 ha potatis och 0,5 ha isbergssallat. Vall odlas på 15 ha och 17 ha har legat i träda. Ett växthus där tomater odlas finns också. Gården har inte några djur. Omläggning av gården gjordes Grönsakerna säljs direkt till butik genom en lokal odlarorganisation som har en säljare anställd. Under säsongen 2002 har en del av sallatsodlingen varit demonstrationsodling vilket beskrivs längre fram. Växtföljd där Biovinass använts: 1. Vall 2. Vall 3. Isbergssallat 4. Isbergssallat Vallen innehåller timotej, engelskt rajgräs, vitklöver, rödklöver. Vid brytning innehåller vallen 30 % klöver. Odlingsfakta för isbergssallat där Biovinass använts. Gård 1 Isbergssallat Roxette Förfrukt Vall 2 Plantering 22 maj Radavstånd 30 cm Plantavstånd 26 cm 1400 l Total areal isbergssallat där Biovinass använts 40 kvm 8 juni och 23 juni Koncentration 2 % Övrig gödsling / ha 20 ton hästgödsel Skördetidpunkt Vecka 28 Avkastning, ton / ha 34 Isbergssallaten odlas på bäddar med måttet 1,20 x 30 m. Bädden täcks med svart plast som det görs hål i vid planteringen. Fyra rader planteras per bädd En injektorpump av märket Dosatron ger den 2 % lösningen. Gödselblandningen går sedan ut i 2 twinwallslangar av märket Loticos t-tape som placerats på bädden.

4 Sallatsomgång nummer två ingick i demonstrationsodlingen, där togs fyra Spurwayanalyser för att följa upp hur näringsnivån förändrades vid utvattningen av Biovinass. Tabell 1. Protokoll över Spurwayanalyser, mg/l jord och gödsling. Gård 1 Dat ph Lt N0 3 NH P K Mg S Ca Na Cl Mn B Gödsling per ha. 4 20/4 Hästgödsel 1) 20 ton 23/5 6,8 0, ,9 0,3 7/6 6,6 0, ,1 0,3 8/6 Biovinass 2) 700 l = /6 6,7 0, ,8 0,4 23/6 Biovinass 700 l = 910 k 18/7 6,9 0, ,5 0,3 1) Hästgödsel innehåller 0,5 % N, 0,1 % P, 0,4 % K 2) Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P, 6 % K Spurwayanalysen visar på låga värden av kväve, ammonium, fosfor, svavel och bor. Kalium, magnesium och kalcium ligger på en bra nivå. Analyserna har tagits före eller en lång tid efter att Biovinass spridits. Detta gör att det är svårt att säga något om hur Biovinassen påverkat kväve- och kalium- nivån direkt efter utvattningen. Enligt dessa analyser har inte näringsnivåerna förutom kalium och kalcium varierat särskilt mycket under odlingssäsongen. Tabell 2. Markkarteringsanalyser, mg/100 g jord. Gård 1. Datum: ph 6,5 P-Al 7,2 K-Al 12 Mg-Al 14 K/Mg 0,9 Ca-Al 140 Bor 0,4 Markkarteringsanalysen visar på P- Al klass III och K- Al klass III vilket ligger på gränsen till vad som anses vara tillräckligt när grönsaker ska odlas. K/Mg kvoten bör ligga på 1-3 men är här är låg pga av mycket magnesium i förhållande till kalium. Borvärdet är lågt vilket gör att gödsling med Bor behövs.

5 Tabell 3. Växtnäringsbalans uttryckt i kg/ ha. Gård 1. N P K Ut: Isbergssallat 34 ton In: Hästgödsel 20 ton (100 % av växtnäringen ) Biovinass 1820 kg (100 % av vnäringen ) Rest Utnyttjandegrad 39 % 40 % 48 % Isbergsallat innehåller enl STANK 0,2 % N, 0,024 % P, 0,266 % K av friskvikten Hästgödsel innehåller 0,5 % N, 0,1 % P, 0,4 % K Biovinass innehåller 4 % N, 0 % P, 6 % K I balansen beräknas att 100 % av växtnäringen i hästgödseln mineraliseras första året vilket inte är fallet. Detta ger en balans med stora växtnäringsöverskott. Användningen av Biovinass upplevdes som mycket praktisk eftersom injektorpump användes för utgödslingen. Det blev hög skörd och hög kvalité på denna sallatsomgång. Senare omgångar drabbades svårt av röta vilket berodde av det mycket varma vädret. Plantorna till den här omgången var bra, senare blev plantorna något för stora innan de planterades ut. Eftersom bäddarna är täckta med svart plast är det inte några problem med ogräs. Täckning med plast var positivt för vattenhållningen i bädden det här nederbördsfattiga året. Däremot har den svarta plasten höjt temperaturen ytterligare på bädden vilket kan ha ökat rötangreppen i senare sallatsomgångar.

6 GÅRD 2. Avser 2001 Den här gården brukar totalt 100 ha varav vitkål och isbergssallat odlas på 2 ha. På den övriga arealen odlas spannmål och vall.. På gården finns även 25 dikor. Grönsakerna säljs genom grossist. Omläggning av gården gjordes 1990 Växtföljd där Biovinass använts: 1. Vall 2. Vall 3. Spannmål 4. Träda 5. Träda 6. Grönsaker Vallen används som foder till djuren och är även en viktig del i arbetet med att bekämpa tistel och kvickrot. Vallen innehåller rödklöver, vitklöver, timotej och svingel. Odlingsfakta för vitkål där Biovinass använts. Gård 2 Vitkål Lennox Förfrukt Sötväppling Plantering 30 maj Radavstånd 60 Plantavstånd l = 1500 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha 3 ggr. I början av juni, slutet av juni och i juli. Koncentration 1 % vilket gav ca 40 kg N / ha? Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt September-oktober Avkastning, ton / ha Ca 20 ton Odlingsfakta för isbergssallat där Biovinass använts. Gård 2 Isbergsallat Salinas typ Förfrukt Råg Plantering 10 omgångar planterade 1 gång / v from mitten av maj till mitten av juli. Radavstånd 60 Plantavstånd kg Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha Totalt 5 gånger från juni- mitten av augusti. Koncentration 1 % Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt Från midsommar- början av september Avkastning, ton / ha Ca 20 ton

7 Både i isbergsallaten och vitkålen spreds Biovinass med hjälp av en traktorburen spruta med släpslangar. Effekten av Biovinassen var dålig både i isbergssallaten och vitkålen. I slutet av säsongen fick Binadan lov att användas för att avhjälpa bristen på näring.. Biovinassen upplevdes som lätt och praktisk att jobba med.. Säsongen 2002 spreds Biovinass genom bevattningssystemet i vitkål. Även här var upplevdes användningen som smidig men fortfarande var effekten av Biovinassen svår att se. Under odlingssäsongen 2003 ska grundgödsling med stallgödsel göras och någon ytterligare gödsling med Biovinass ska inte tillföras. Odlaren tror att Biovinass i kombination med något annat gödselmedel ex stallgödsel kan ge en bra växtnäringsförsörjning till ekologiska grönsaker.

8 GÅRD 3. Avser år 2000 Gården är en ren växtodlingsgård och har inte några djur. Gården har totalt 730 ha varav 40 ha svarta vinbär, 7 ha jordgubbar, 12 ha nypon, 150 ha potatis och 450 ha spannmål. Svarta vinbär och nypon odlas ekologiskt sedan 1998 medan övrig odling bedrivs på konventionellt sätt. Surkörsbär provodlas också. Vinbären och nyponen säljs till förädlingsindustri. Eftersom Biovinass använts enbart i vinbär som inte i ingår i någon växtföljd redovisas inte någon sådan. Mellan vinbärsraderna sås vitklöver som slås av flera gånger under säsong. Vitklövern hjälper till med kväveförsörjningen till vinbären och motverkar ogräs. Odlingsfakta för svarta vinbär där Biovinass använts. Gård 3 Svarta vinbär Ben Lommond, Ben Alder och Öjebyn Förfrukt - Plantering Buskarna är mellan 5-15 år Radavstånd 4 m Plantavstånd 0,5 m Ca 300 l Total areal vitkål där Biovinass använts 30 ha 1 gång i början av juni. Koncentration Outspädd Biovinass Övrig gödsling / ha Gröngödsling med vitklöver som klipps flera gånger Skördetidpunkt Augusti Avkastning, ton / ha Ca 2 ton Biovinassen spreds här med hjälp av hydraulspruta med slang som gav en koncentrerad stråle Biovinass i varje rad. Biovinass upplevdes inte som praktiskt eftersom munstyckena i sprutan sattes igen vid spridningen. Odlaren upplevde att Biovinass gav en god näringseffekt på vinbärsbuskarna. Under 2001 och 2002 användes inte Biovinass eftersom vitklövern då hade etablerat sig och beräknas ge näringstillskott till vinbärsbuskarna.

9 GÅRD 4. Avser 2002 Gården har 30 ha växtodling varav ekologiska hallon odlas på 1 ha sedan För övrigt odlas 24 ha spannmål på konventionellt sätt och 5 ha är träda. Det finns inte några djur på gården. Hallonen säljs direkt till affär och genom hemförsäljning. Hallonen ingår inte i någon växtföljd Odlingsfakta för hallon där Biovinass använts. Gård 4 Hallon Allgonguine, Glen Preussen, Moy Preussen Förfrukt - Plantering 1997 Radavstånd 3 m Plantavstånd 80 cm Ca 1000 l Total areal vitkål där Biovinass använts 1 ha 4-5 gånger under juni-juli Koncentration Utspädd med okänd mängd vatten. Övrig gödsling / ha Flytgödsel från nöt o svin3 kbm Skördetidpunkt Juli augusti Avkastning, ton / ha Ca 1,2-1,4 ton Här har Biovinass vattnats ut genom en droppslang som ligger i hallonraden. När Biovinassen är ny blandar den sig med vattnet och det är inga problem med igensättning av munstycken men när Biovinassen blir äldre uppstår problem med igensättning av bevattningssystemet. Stoppen går att ta bort men det tar tid. Under 1999 tillfördes endast Biovinass som gödslingsmedel. Detta gav dålig effekt vilket gjorde att även en besprutning på bladen med Biovinass gjordes. Bladbesprutningen upplevdes ge en positiv gödslingseffekt på hallonen. Vid bladgödslingen var koncentrationen 1 del Biovinass till 10 delar vatten. Bladbesprutningen gjordes för hand med hjälp av slang och sprutmunstycke. Biovinass används nu regelbundet under säsong men i kombination med flytgödsel som sprids under våren- försommaren. Odlaren tycker att Biovinass fungerar bra i hallonodlingen som komplement till flytgödslet. Någon förändring på kvalitén hos hallonen har inte märkts.

10 GÅRD 5. Avser 2002 Gården är på 300 ha varav 75 ha är ekologiskt odlat. Grödorna som odlas ekologiskt är Höstoch vår- vete vardera på 15 ha, potatis 13 ha, Morötter 7 ha, Rödbetor 6,5 ha, Vitkål 2 ha, Vall/gröngödsling 13 ha och Svartträda 3,5 ha. Omläggningen av de 75 ha gjordes mellan På den areal som inte odlas ekologiskt produceras spannmål och potatis. På gården finns också kalkoner. Grönsakerna säljs genom grossist. Växtföljd där Biovinass använts 1. Foderärtor 2. Vitkål 3. Vall 4. Höstvete 5. Vall 6. Höstvete Vallen innehåller rödklöver, vitklöver och rödsvingel. Vallen nerbrukas. Odlingsfakta för vitkål där Biovinass använts. Gård 5 Vitkål Impala Förfrukt Foderärt Plantering 17 maj Radavstånd 60 eller 80 cm Plantavstånd 43 cm 3500 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 0,4 ha 10 maj Koncentration Outspädd Biovinass Övrig gödsling / ha - Skördetidpunkt oktober Avkastning, ton / ha 48 ton Biovinassen spreds med hjälp av ett modifierat myllningsaggregat mellan raderna Problem med igensättning av munstycken kan uppstå men upplevs inte som något stort problem. Effekten av Biovinass bedömdes som god. Eftersom det är första året Biovinass används vet man inte om och hur Biovinass inverkar på lagringstiden hos vitkålen.. Skördenivån påverkades av att delar av fältet haft larvangrepp och dålig jordstruktur.

11 GÅRD 6. Avser 2001 Gården är på 30 ha inklusive arrende. Här odlas 4,5 ha grönsaker, 9 ha potatis, 13,5 ha spannmål samt 3 ha gröngödslingsvall. Gården har inte några djur. Omläggningen startade 1989 och avslutades Grönsakerna säljs direkt till butik och till kommunen. Växtföljd där Biovinass använts ( arrenderad mark för morot) 1. Spannmål 2. Potatis 3. Morot 4. Morot 5. Gröngödslingsvall Gröngödslingsvallen som brukas ner består av klöver, ängssvingel, rödsvingel och timotej. Odlingsfakta för morötter där Biovinass använts. Gård 6 Morot Bolero, Janette Förfrukt Potatis Sådd 22 maj Radavstånd 85 cm Plantavstånd plantor/m 1000 l = 1300 kg Total areal vitkål där Biovinass använts 2 ha 1 gång i slutet av juli Koncentration 1 del Biovinass och 3 delar vatten Övrig gödsling / ha I början av maj 600 kg Biokomb Skördetidpunkt Slutet av september-oktober Avkastning, ton / ha Ca 45 ton En gödseltunna med slangar där Biovinassblandningen rinner ut genom självtryck i raderna användes. Odlaren provade även med ogrässpruta men det fungerade inte eftersom munstyckena sattes igen av Biovinassen. Morotsblasten fick en grönare färg 1-2 veckor efter spridningen så effekten av Biovinass upplevdes som god.

12 Sammanfattning: Erfarenheterna från användningen av Biovinass visar på olika upplevelser om hur Biovinass fungerat som kväve- och kalium- källa. Några odlare tycker att resultatet av användningen av Biovinass varit godkänd medan andra menar att Biovinass inte haft någon effekt. Orsaken till de olika resultaten kan ex vara, vilken kultur som odlas, befintligt växtnäringsinnehåll i jorden, jordart, vilken mängd Biovinass som vattnades ut. För att få en bättre bild av orsakerna bakom de olika resultaten skulle det ha varit bra om markkarteringsanalys hade tagits för att få kunskap om jordart och dess näringsinnehåll. Spurwayanalyser skulle ha tagits för att följa upp växtnäringsförändringar under säsongen vid användningen av Biovinass hos de olika gårdarna. Dessa analyser har inte varit möjliga för mig att ta i detta projekt då gårdarna är spridda över en stor geografisk yta.

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder

Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder Marktäckning, ogräsreglering och gödsling medel och metoder Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus Nässjö den 27 mars 2012 Christina Winter, christina.winter@jordbruksverket.se Att täcka eller inte

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling Ett dokumentationsprojekt utfört i Västra Götaland År 2006 Marie Hanson Hushållningssällskapet Väst Anders Ryberg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Odlare:

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001.

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 2001. Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, samt fortsatt utveckling i fält, s Kombinationer

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Växtnäringsbalans i ekologisk grönsaksodling Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Vad

Läs mer

För en hållbar trädgård

För en hållbar trädgård PRODUKTKATALOG För en hållbar Biologisk gödning och vattenvård Biologisk universalgödning Gräsmattegödsel/mossborttagare Krukgödning med Aqua Saver Miljövänlig snigelfälla Biologisk gödning Granulat Organisk

Läs mer

Ingvar funderar på idéer som utvecklar tomatodlingen. Foto: Marie Hanson. Sara Furenhed, Linköping, april

Ingvar funderar på idéer som utvecklar tomatodlingen. Foto: Marie Hanson. Sara Furenhed, Linköping, april Sara Furenhed Rådgivare ekologisk trädgårdsproduktion Rådgivningsenhet Söder Flytande organiska gödselmedel för ekologisk odling i växthus Jordbruksverket startade 2016 ett projekt som ska kartlägga utmaningar

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Novarbos ekologiska gödselmedel

Novarbos ekologiska gödselmedel Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999.

Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999. Dokumentation av ekologisk demonstrationsodling av frilandsgrönsaker på forskningsstationen Röbäcksdalen, Umeå 1999. Innehåll: Plantuppdragning i KRAV-jordar, s 1 4 Övergödsling med organiska gödselmedel

Läs mer

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat i ekologisk grönsaksodling utvärdering av en serie dokumentationsprojekt genomförda i ekologiska grönsaksodlingar i mellansverige 1999

Läs mer

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde 2011-01-26 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Oljeväxter - Etablering och gödsling - Pollinering

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling resultat och tankegångar från grönsaksväxtföljderna i odlingsförsökssystemet i Önnestad 2007-2010 Marie-Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2009

Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Ekologisk odling i växthus

Ekologisk odling i växthus Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling

Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling LANDSBYGDSENHETEN Samband mellan odlingsförutsättningar, växtnäring och skörderesultat samt utarbetande av riktvärden för jordanalys i ekologisk tomatodling Författare: Margareta Magnusson, Elisabeth Ögren,

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015 KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Förslag testodling 2017 Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan Tanken är att locka naturliga fiender till grönsaksodlingar för att minskat trycket från

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 SJÄLVPLOCK Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer