Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland"

Transkript

1 Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland Samuel Pettersson Högskolan på Åland serienummer 2013:11 Maskinteknik Mariehamn 2013 ISSN Mariehamn 2009

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Maskinteknik Samuel Pettersson Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland Göran Henriksson BioEnerMart AB, Martin Nilsson Abstrakt: Examensarbetet har gjorts på förfrågan av Martin Nilsson på BioEnerMart AB. Syftet med arbetet är utreda gårdsbaserade biogasanläggningars förutsättningar på Åland. I början av arbetet beskrivs den mikrobiologiska processen och nedbrytning av gödsel samt kriterier för att få en jämn och stabil biogasproduktion. Arbetet beskriver situationen på Åland gällande tillgängliga gårdar, stöd och produktion av biogas på gårdarna. Möjlig utrustning och teknik för kraftvärmeproduktion presenteras och granskas för biogasanläggningar. Två gårdar utreds noggrannare med två anläggningar från anläggningstillverkare. Produktions, - kostnads, - och lönsamhetskalkyler presenteras. Till arbetet har jag använt mig av information från internet, bönder och områdesexperter inom lantbruk, ekonomi och teknik. Nyckelord (sökord): Biogas, metan, rötning, nedbrytning, kraftvärmeproduktion, gasmotor, biogödsel Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2013: Svenska 63 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Marine engineering Samuel Pettersson Agricultural Biogas Production in Åland Göran Henriksson BioEnerMart AB, Martin Nilsson Abstract: This thesis is made on commission by BioEnerMart AB, Martin Nilsson. The purpose of this thesis is to investigate agricultural biogas production conditions in Åland. At the beginning of the thesis the microbiological process is described, the decomposition of the manure and criteria to maintain a stable and steady process. The thesis describes the situation in Åland according to available farms, promotion and production of biogas on the farms. Possible equipment and technology for combined heat and power production have been presented and looked into for biogas production. Two farms have been further examined with biogas plants from two plant manufacturers. Production, costs and viability analyses are also being presented. To find information and knowledge to the thesis I have used internet, asked farmers and experts in agriculture, economics and techniques. Key words: Biogas, methane, decomposition, combined heat and power production, gas engines, bio fertiliser Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2013: Swedish 63 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLLFÖRTECKNING 1 INLEDNING Projektuppgiften Syfte och motiv Metod och tillvägagångssätt Avgränsningar BAKGRUND UTREDNINGAR KRING BIOGASPRODUKTION PÅ ÅLAND BIOGASPROCESSEN Definitoner och terminologi Anaerob rötning Mesofil eller termofil processtemperatur Betydelsefulla faktorer för processen Våtrötning och torrötning Biogasen Biogasens sammansättning Biogasens egenskaper och hälsorisk Gasutbyte Anläggningens komponenter Blandningsbrunn Rötkammare Rötresten Gasanvändning DE ÅLÄNDSKA GÅRDARNA Gårdarnas förutsättningar Råmaterialet Biogaspotential från gårdarna... 26

5 5.4 Kartläggning av de åländska gårdarna kommunvis Geta Saltvik Sund Finström Jomala Hammarland Lumparland KRAFTVÄRMEPRODUKTION Gasmotor och dieselmotor Gasturbin Övriga kraftvärmeproducerande anläggningar Sterlingmotor Bränslecell RÖTRESTEN Näringsinnehåll och egenskaper Hantering av biogödsel Värdering av biogödsel STÖD OCH TARIFFER Elförsäljning Koppling till elnätet Elförsäljning EXEMPELGÅRDARNA Case Anläggningstillverkare Produktionskalkyl för anläggningarna Investerings- och lönsamhetskalkyl Case

6 9.2.1 Anläggningstillverkare Produktionskalkyl Investerings och lönsamhetskalkyl SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR... 63

7 1 INLEDNING 1.1 Projektuppgiften Gårdsbaserad biogasproduktion på Åland görs åt BioEnerMart som är projektbeställare. Martin Nilsson och hans företag BioEnerMart utför ingenjörs- och konsulttjänster inom bioenergibranschen. Det var under sommaren 2012 då jag gjorde min verkstadspraktik på ÅCA (Ålands Centralandelslag) som jag kom i kontakt med Martin och hans firma BioEnerMart. Vi började diskutera tanken om hur åländska bondgårdar kunde på det enklaste och billigaste sättet producera biogas ur gödseln. Hur skulle man ta tillvara på biogasen från gödseln och hur kunde energin i gasen bäst användas på gården. Eftersom jag själv är intresserad av bioenergi och biogas samt att Martin hade förfrågningar om biogasprojekt så kom vi överens om ett examensarbete gällande biogas på åländska bondgårdar. 1.2 Syfte och motiv Arbetets syfte är att redogöra förutsättningarna ett på det enklaste och mest ekonomiska sättet utvinna biogas ur gödseln på de åländska gårdarna. Utgående från det skall jag få svar på följande frågeställningar: 1. Vad är biogaspotentialen på de åländska gårdarna? 2. Vad skall den producerade biogasen användas till? 3. Vad är en biogasanläggnings lönsamhet och återbetalningstid samt hur ser framtiden ut? Arbetet görs som en utredning för att se ifall det finns förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion på Åland. Utredningen skall fungera som ett underlag till de åländska bönderna och djurägarna. Även andra intresserade som har olika sorters bioavfall som kan rötas i en biogasrektor kan tänkas dra nytta av detta arbete. 3

8 1.3 Metod och tillvägagångssätt För att söka information och kunskap inom ämnet har jag använt mig främst av internetsökning. Mycket information finns att tillgå på nätet och det har gått mycket tid åt att samla på sig relevant och tillförlitligt material. Det har gjort många examensarbeten om gårdsbaserade biogasanläggningar i både Sverige och Finland. Genom att analysera dem har jag kunnat jämföra dem med åländska förhållanden gällande gårdsupplägg, substrat och det geografiska läget. Jag har använt mig av rapporter, faktaböcker och gjort undersökningar. Även viktiga diskussioner och synpunkter i form av intervjuer har framförts mellan mig, bönder och personer inom bioenergibranschen. Jag kommer att ha två gårdar som exempel och som jag noggrannare studerat förutsättningarna för. Min fokus ligger i att ta reda på det senaste inom biogas. I Europa är det Tyskland är ledande inom biogasutvecklingen och den teknik som finns tillgänglig. I Sverige har man kommit lite längre än Finland gällande biogas och senaste teknik. Jag valt att söka offerter och anläggningspris från finska biogasanläggningstillverkare då priserna är i euro och intresset är stort för biogas i Finland. För att hjälpa mig att räkna, ställa upp kalkyler och diagram samt att visa resultat, figurer och tabeller har jag använt mig av Microsoft Excel. 1.4 Avgränsningar Arbetet kommer att i huvudsak behandla förutsättningarna för åländsk gårdsbaserad biogasproduktion med gårdsbaserade biogasanläggningar på fasta Åland. Skärgården utelämnas p.g.a. att så få gårdar finns där. Arbetet kommer inte att behandla några byggnadstekniska lösningar gällande t.ex. gashantering, byggnader och markarbeten. Inte heller miljö, hälsa och säkerhets analyser kommer att behandlas i någon större utsträckning. 4

9 2 BAKGRUND Debatterna och diskussionerna kring förnybar energi och klimat är omfattande just nu. Vi ser förändringarna och effekterna i vårt samhälle och vår natur. Media, organisationer och politiker bombarderar oss med information, rapporter och kunskap om hur vår planet lider av människors slöseri på energiresurser, nedsmutsning och klimatpåverkan. FN:s klimatpanel förutspår att jordens medeltemperatur kan öka med 1,1 6,4 grader de närmaste 100 åren. Vi måste ta vårt ansvar och leva efter förändringarna samtidigt som vi måste minska våra utsläpp och energikonsumtion. (Vattenfall, 2012) Stora organisationer som EU och IEA (Internationella energiorganet) påverkar oss i en allt större utsträckning. EU:s 20/20/20 mål utgör det centrala ramverket för den europeiska energi- och klimatpolitiken. Man vill minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi till i genomsnitt 20 % av den slutliga förbrukningen och höja energieffektiviteten med 20 % fram till år 2020 (Arbets och näringsministeriet, 2012). Man strävar efter en trygg tillgång av energi till ett konkurrenskraftigt energipris i enlighet med den centrala linje som EU:s energi och klimatpolitiska vilja framfört. Energiutvinning och samhällspositiva åtgärder framförs på ett samhällsekonomiskt och bra sätt. EU:s mål att minska användandet av fossila bränslen uppnås då biogasen kan användas vid kraftvärmeproduktion och när det uppgraderas till fordonsbränsle. (Roth, Johansson, & Benjaminsson, 2009) Utnyttjandet av förnybar energi i Finland hör till Europas främsta, med ca 28 % förnybar energi av slutförbrukningen. För att nå EU:s klimatmål till år 2020 måste andelen förnybar energi stiga till 38 procent i Finland. Den energipolitiska visionen i Finland är att år 2050 skall den förnybara energin stå för 60 % av energiförsörjningen. Strävan om ett kolneutralt energisystem kräver en stor omvälvning och för att lyckas måste den totala energianvändningen minska. (Motiva, 2009) 5

10 Biogas är en förnybar energiresurs och ökar minimalt miljöpåverkan i form av ökade växthuseffekter. Metangasen har en 20 gånger starkare påverkan som växthusgas än koldioxid. Metangasen som är huvudbeståndsdel i biogasen är ett rent bränsle och har väldigt låga utsläppsrester av tungmetaller, stoft och aska. Genom att röta avfall, slam och gödsel från djur minskar man miljöpåverkan eftersom metangas naturligt avgår från dessa produkter. Rötresten eller biogödseln som blir över i biogasprocessen kan användas som ett komplement till handelsgödseln. Handelsgödseln är energikrävande och bidrar genom tillverkning till stora koldioxidutsläpp. Biogödseln har en högre andel näringsämnen efter rötningsprocessen än innan rötning som enbart gödsel. Biogödseln är mer lättillgänglig för växterna och bidrar till andra växtrelaterade förbättringar, bl.a. ökad mullhalt och återcirkulering av näringsämnen tillbaka till jorden. (Roth, Johansson, & Benjaminsson, 2009) Landskapet Åland har som mål att i enhet med EU:s klimatmål minska klimatpåverkan. År 2007 gjordes på uppmaning av landskapsregeringen en klimatstrategi för Åland. Studien innehåller målsättningar och visioner för hur den åländska klimatpåverkan skall minimeras. I rapporten har man fokuserat på växthusgaserna och metoderna för att kunna minska dem. Olika utsläppskällor har granskats och kort redogjorts för hur man kan minimera klimatpåverkan inom varje område. Det är framförallt växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och dikväveoxid eller lustgas (N 2 O) man granskat och kommit fram till den totala mängden på kg GWP per år. GWP betyder uppvärmningspotential globalt sett (figur 2-1 visar hur situationen såg ut på Åland år 2001). (Ålands landskapsregering, 2007) Övrig Djurhållning och oljeförbränning gödselhantering 4% 11% Vägtrafik 10% Skärgårdstrafik 4% El och värme 17% Avlopp och avfall 4% Övrig sjöfart 50% Figur 2-1: Global uppvärmning fördelat på utsläppskällor för Åland 2001 (Ålands landskapsregering, 2007) 6

11 Ålands landskapsregering har beviljat olika stöd för förnybar energiframställning bl.a. till olika flis- och värmepannor för fjärrvärmeproduktion. (Ålands landskapsregering, 2007) På lång sikt vill man att 100 % av el- energiproduktionen skall vara utan koldioxidutsläpp. Vindkraft, sol- och bioenergi med bl.a. biogas ses som en stor energipotential på Åland. Biogasen skulle då tas tillvara på gårdsanläggningar och reningsverk för elgenerering och fordonsdrift. (Ålands landskapsregering, 2007) 7

12 3 UTREDNINGAR KRING BIOGASPRODUKTION PÅ ÅLAND Genom åren har det forskats kring biogas och biogasproduktion på Åland. Redan i början på 1990-talet gjorde Conny Rosenberg för Ålands teknologicentrum en utredning om biogas som energikälla på Åland. Utredningen inriktade sig på att sammanställa alla tänkbara material och vilka som material som skulle vara mest lämpade för biogasproduktion på Åland. Utredningen studerar energigrödors, jordbruksrelaterat rötningsmaterials samt livsmedel- och industriavfalls potential för biogasproduktion. Planering och beräkningar gjordes på en biogasanläggning som skulle byggas vid Ålands Lantmannaskola och som skulle röta 1950 ton substrat, främst slakteriavfall och gödsel från nöt- och svindjur. Anläggningen skulle då producera ca 1,2 GWh per år. I utredningens slutsatser kan konstateras att svårigheter med att få tillräcklig lönsamhet krävde att substratet skulle behöva vara billigt eller näst intill gratis. Samtidigt var oljan så pass billig att biogasen hade svårt att konkurrera med den. (Rosenberg, 1991) Lennart Thyselius gjorde år 1993 en noggrannare utredning av en pilotanläggning samt storskalig biogasproduktion på Åland. Rapporten är en påbyggnad av Conny Rosenbergs utredning från Thyselius utredning påvisar liknande resultat som Rosenbergs där kostnaden för substratet helst bör vara gratis för att uppnå ekonomisk lönsamhet. (Thyselius, 1993) År 2003 har SWEKO VIAK med uppdrag av Ålands miljöservice gjort en förstudie för rötning av olika avfall på Åland. Hushållsavfall, slakteriavfall och fiskavfall var de stora rötningskomponenterna i förstudien. En rötkammare på 1500 m 3 skulle röta ca 4400 ton organiskt avfall och producera närmare 4,8 GWh per år. Förstudien visar att biogasanläggningen skulle vara genomförbar både tekniskt och ekonomiskt. (SWEKO VIAK AB, 2003) 8

13 4 BIOGASPROCESSEN Naturligt produceras biogas i våt- och sumpmarker med begränsad syretillgång. Biogas bildas då organiskt material bryts ner av bakterier i syrefri miljö. Biogas produceras även i avfallsanläggningar och deponistationer, reningsverk för vatten och avloppsslam. I en biogasanläggning eftersträvar man den naturliga miljön men med en mer effektiv och kontrollerad process. 4.1 Definitoner och terminologi Anaerob process eller rötning Organiskt material som bryts ner under syrefria förhållanden. Substrat Det organiska materialet som förs in i reaktorn. Rötrest Det rötade materialet som tas ut från reaktorn. Belastning Mängden substrat som matas in i reaktorn per tidsenhet, oftast kg VS per m 3 rötkammarvolym per dygn. VS (volatile solids) Glödförlust, flyktiga organiska ämnen av nedbrytbart material. VS är det som avgår efter att TS bränts i 550 C. Kvar efter förbränningen blir en oorganisk ask rest. TS (total solids) Materialets torrsubstans halt och anges i %. Torrsubstansen är det som blir kvar efter att substratet och främst vatten avdunstats genom torkning i 105 C. Uppehållstid (HRT) (Hydraulic retention time) Materialets genomsnittliga uppehållstid. Tiden varierar mellan vilken temperatur man använder, mesofil (25-40 C) eller termofil (över 45 C) processtemperatur. För mesofil processtemperatur varierar uppehållstiden mellan dygn och för termofila förhållanden mellan dygn. Metanutbyte Metanutbytet i Nm 3 per ton TS eller Nm 3 per ton våt vikt för ett givet substrat. 9

14 Flytgödsel Gödseln är pumpbar och förvaras i flytgödselbehållare. För nötdjur är TS halten i nötflytgödseln ca 9 %. Fastgödsel Gödseln kan staplas och lagras på gödselplatta. TS halten är över 20 %. Rekrytering Ungdjur, en kalv eller kviga. Rejektvatten Den del som till största del innehåller vatten efter separation från fast material. 4.2 Anaerob rötning Under den anaeroba (syrefria) processen bryts det organiska materialet ner till metan (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ) (se figur 4-1). Nedbrytningsprocessen kan indelas i 3 steg, hydrolys, syrabildning och metanbildning. De 3 stegen är kopplade till olika sorters grupper av bakterier och organismer. Samspelet mellan stegen har stor betydelse för en fungerande kedja. Om första steget inte producerar substratet vidare påverkas de två andra stegen negativt och gasproduktionen minskar. Om det tredje och sista steget inte fungerar sker en ackumulering av syror producerade i det andra steget och hela processen hämmas. (Geraldi, 2003) 10

15 Figur 4-1: Anaerob nedbrytning (Svenskt gastekniskt center, 2009) I det första steget, hydrolysen bryts kolhydrater, fetter och proteiner ner av enzymer till socker, glycerol och aminosyror. Nedbrytningshastigheten under hydrolysen bestäms av både substrats- och bakteriekoncentrationen samt yttre faktorer som ph och temperatur. (Hallin, 2008) I det andra steget, syrabildningen bryts sockret, glycerolet och de långa aminosyrorna ned med hjälp av mikroorganismer. Vid en välfungerande process bryter mikroorganismerna snabbt ned substratet med ett högt energiutbyte. Substratet omvandlas till CO 2, vätgas och ättiksyra som direkt kan användas vid metanbildningen. Ett tecken på att processen fungerar bra är att vätgasens partialtryck hålls lågt. Vid lågt partialtryck omvandlas huvudsakligen hydrolysens substrat snabbt och effektivt. En del av substrat kan dock inte med en gång 11

16 användas till metanbildningen utan måste först metaboliseras, dvs. brytas ner. Det finns då långsamtväxande organismer som bildar CO 2, vätgas och ättiksyra. De har vid metaboliseringen ett lågt energiutbyte och kräver ett lågt partialtryck samt att de är känsliga vid flödes- och belastningsvariationer. (Hallin, 2008) Metanbildningen är den tredje och sista fasen av nedbrytningen. Man kan dela de metan- och de CO 2 bildande mikroorganismerna i två grupper: de bakterier som omvandlar ättiksyran och de som förbrukar vätgasen till metangas och CO 2. Den huvudsakliga metanbilningen sker med hjälp av den första gruppen, de som omvandlar ättiksyran till metangas och CO 2. Processens ph- reglering sker p.g.a. de fettsyror som förbrukas under nedbrytningen. Förbrukningen av vätgasen är viktig för processens vätgaspartialtryck. Om metabildarna av någon orsak inte fungerar kommer det att leda till en anrikning av organiska syror och som inte övergår till det metanbildande stadiet. (Hallin, 2008) Mesofil eller termofil processtemperatur Under anaeroba förhållanden sker organisk nedbrytning oftast under mesofila eller termofila förhållanden. Temperaturen väljer vilka organismer som optimeras till processen. Vid ökande temperatur sker organismernas och enzymernas reaktion snabbare, vilket medför en ökning av tillväxthastigheten. För mesofila processer bör temperaturen hållas mellan C. Termofila förhållanden kräver en temperatur över 45 C. (Hallin, 2008) Vid en mesofil process brukar den optimala temperaturen ligga kring 37 C och vid termofila processer kring 55 C. Då temperaturen överskrider C upphör gasproduktionen i reaktorn. Den termofila processen producerar mer gas då nedbrytningshastigheten är högre. Den kan belastas hårdare och substratets uppehållstid (HRT) kan minskas (Svenskt gastekniskt center, 2009). Däremot bidrar den ökade temperaturen till en mer svårkontrollerad process som kräver mer energi för uppvärmningen. (Hallin, 2008) 12

17 4.2.2 Betydelsefulla faktorer för processen Den anaeroba nedbrytningen är en biologisk process som är känslig för rubbningar och där många parametrar har stor betydelse. En jämn och stabil processkörning bör eftersträvas och mycket noga följa upp viktiga parametrar och avikelser i processen. ph och alkalinitet är två viktiga parametrar som bör hållas inom kontrollerade nivåer. I anaeroba processer har ph sitt optimum mellan 6,0 och 8,5. Olika mikroorganismer har ett lämpligt ph där t.ex. de metanbildande organismerna har ett optimum ph på runt 7 medan de syrabildande organismerna fungerar bäst vid ett ph på ca 6. (Gregeby, 2010) Då organiska syror bildas i processen sjunker ph men då metanbildarna konsumerar syror stabiliseras ph igen. Alkaliniteten anger hur bra processens buffertkapacitet är, dvs. hur stabilt ph förhåller sig gemtemot processens belastning. Om det imatade substratet innehåller mycket organiskt bundet kväve kan ammoniak produceras och medföra en högre alkalinitet. När en minsking av ph inträffar bör man stoppa eller sänka inmatningen av nytt substrat och låta buffertkapaciteten stiga igen. Natriumkarbonat kan användas för att öka buffertkapaciteten. (Hallin, 2008) Genom att mäta upp organiska syror kan man hålla koll på processens tillstånd. Om en ökning av organiska syror uppträder kan det vara en indikation på en processtörning. Samspelet mellan de vätgasproducerande och vätgaskonsumerande organismerna behöver vara i balans för en fungerande nedbrytning. (Hallin, 2008) Flyktiga fettsyror (VFA) bör granskas för indikation av processens tillstånd. Analyser på VFA kan ge en noggrannare bild av syrorna i substratet och förklara nedbrytningen bättre med tanke på att cirka 70 % av metanbildningen sker via ättiksyra. (Gregeby, 2010) Temperaturen bör vara stabil och jämn och mätning bör ske kontinuerligt i reaktorn. För metanproduktionen är den mikrobiska tillväxten och organismernas välmående viktig. Vid temperaturvariationer kan reaktionsförloppen hos organismerna leda till försämrad tillväxt. (Gregeby, 2010) (Hallin, 2008) 13

18 För att se hur processen fungerar bör även gasflöde och metanhalt mätas kontinuerligt. Genom att jämföra processens gasflöde och metanhalt vid aktuell belastning med teoretiska värden från laboratorier kan man få svar på hur processen fungerar i realtid. (Gregeby, 2010) Genom att ta prover kan man analysera torrsubstans (TS) och glödförlust (VS) i substratet. Torrsubstansen är det som blir kvar av materialet efter torkning, d.v.s. den del av materialet som inte innehåller vatten. Torrsubstansen ger information om substratets nedbrytningsförmåga och potential. Allt organiskt material bryts dock inte helt ner. Genom att jämföra TS (total solids) för substratet före och efter reaktorn får man reda på rötningsprocessen effektivitet. Glödförlusten talar om torrsubstansens innehåll av flyktigt organiskt material. VS (volatile solids) är alltså den del som blir kvar då TS-provet har bränts. (Hallin, 2008) (Gregeby, 2010) Om substratet blandas med olika material bör C/N-kvoten (kvoten mellan kol och kväve) granskas för processtabilitet. Varje anaerob process är unik och C/N-kvoten kan variera. Mikroorganismerna förbrukar kol och kväve i ett förhållande mellan 25-30:1. Vid rötning av svingödsel är en optimal C/N-kvot mellan 10-15:1. Om en hög C/N-kvot uppnås kan man riskera försurning och bildning av fettsyror vid snabb nedbrytning. (Gregeby, 2010) Våtrötning och torrötning Det finns förhållandevis få biogasanläggningar som använder torrötning medan våtrötning med pumpbart material är den absolut vanligaste metoden. Torrötning kan ske på två sätt, kontinuerlig eller genom satsvis rötning som är vanligast. Satsvis torrötning består av två metoder, enstegsmetoden och tvåstegsmetoden (Mårtensson, 2007). Torrötning kommer inte att presenteras noggrannare som ett alternativ då det bäst lämpar sig för fastare gödsel såsom hästgödsel och energigrödor. Våtrötning med pumpbart substrat med högst 15 % TS är den vanligaste rötningsmetoden. Med våtrötning sker en kontinuerlig inmatning och utmatning av substrat. Processen kräver en välfungerande omrörning av substratet i rötkammaren och med finfördelat substrat. 14

19 4.3 Biogasen Biogasens sammansättning Vid anaerobisk rötning uppstår huvudsakligen biogas bestående av metangas (CH 4 ), koldioxid (CO 2 ) och vattenånga. Den gas som produceras beror mycket på vilket substrat som används och hur produktionsprocessen ser ut. Rötning av fett- och proteinrika substrat som i t.ex. fisk medför högre metanhalt i gasen medan kolhydratrika substrat sänker metanhalten. Nyproducerad rågas är mättad med vattenånga vilket kräver kondensatfällor i gasledningen då gasen kyls och dit vatten kan samlas. Vid trycksättning eller temperatursänkning av gasen vid t.ex. transport med gasfläkt kan rågasen börja fälla ut kondens. Det är väldigt viktigt att man tappar ut kondensvatten från gasledningar och gasapparatur då korrosionsrisk lätt kan uppstå. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Biogasen kan också innehålla små mängder av svavelföreningar. Svavlet ger biogasen en illaluktande doft som är kännbar. Svavelvätet är den vanligaste svavelföreningen och är både giftigt, frätande och korrosivt (Svenskt gastekniskt center, 2009). För att minska svavelvätet i biogasen med upp till 95 % och speciellt vid kraftvärmeproduktion kan man mata in luft till rötkammaren motvarande 3-5% av biogasproduktionen. (Edström & Nordberg, 2004) Biogasen kan även innehålla små mängder av kväve, syre och väte samt en låg koncentration av aceton och alkoholer som frigörs i processen. Se tabell 4-1 för biogasens sammansättning. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Tabell 4-1: Biogasens sammansättning (Svenskt gastekniskt center, 2009) Ämne Vol-% Metan Koldioxid Kväve 0-1 Syre Spår Väte Spår Svavelföreningar ppm 15

20 4.3.2 Biogasens egenskaper och hälsorisk Torr biogas och metangas blandar sig lätt med luft och har också lägre densitet än luft vilket gör att den stiger uppåt. Om biogasen innehåller mycket koldioxid tar den med sig metangasen nedåt och separeras först efter ett tag, då metagasen igen stiger uppåt. Biogasens brand- och explosionsrisk bestäms av gasens undre explosionsgräns (LEL) och övre explosionsgräns (UEL, se tabell 2). De två olika gränserna beskriver mellan vilka områden som gas och luft är inblandat och kan orsaka en explosion. Det kan inte ske någon antändning av metanet i gasen under eller över explosionsgränserna, då är blandingen av den brännbara gasen och luften antingen för tunn eller för tjock. Biogasens energiinnehåll varierar med metanhalten i biogasen. Koldioxiden medför ingen energi utan sänker biogasens värmevärde. Biogasen har två värmevärden, det undre och det övre värmevärdet. I det undre värmevärdet beaktar man inte energin i vattenångan och blir således lägre än det övre värmevärdet. Man anger också alltid gasens tillstånd vid normalkubikmeter, Nm 3. Vid normal tillståndet hos gasen är den rådande temperaturen 0 C och vid atmosfärs tryck. Se tabell 4-2. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Tabell 4-2: Egenskaper hos biogasen (Svenskt gastekniskt center, 2009). Rågas, 1 m 3 (60 % metan, 40 % koldioxid) Metangas, 1 m 3 (100 % metan) Ämne Övre värmevärde (kwh) 6,64 11,06 Undre värmevärde (kwh) 5,98 9,97 LEL (vol %) 7 4 UEL (vol %) De stora beståndsdelarna i biogasen består av metan, koldioxid och vattenånga och de är inte giftiga. Svavelföreningarna är giftiga om höga halter uppnås. Svavelvätet är som tidigare nämnt frätande och kan irritera vid hudkontakt. Höga halter upp emot ppm är dödliga vid bara några få minuters utsättning! En kännbar illaluktande doft av ruttna ägg kännetecknar svavelvätet. Redan vid låga halter (0,025-0,1 ppm) kan doften urskiljas, vid 16

21 högre halter bedövas luktsinnet och gasen upplevs luktlös. Biogasen tränger också undan syret om det släpps ut i ett instängt utrymme. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Gasutbyte Det rötade materialet som förs in i rötkammaren bryts ner och biogas utvinns ur processen. Hur mycket gas som uppstår vid rötningen beror på en mängd faktorer. Olika substrat har olika gasutbyte, se tabell 4-3. Viss gödsel har mer gaspotential än andra, nötgödseln har lägre gasutbyte än t.ex. svingödseln. Vallgröda och andra energigrödor har mycket mer gaspotential än gödsel. Gödseln har redan genomgått en rötingsprocess i djurens magar och har därmed ett lägre gasutbyte. Tabell 4-3: Olika substrats gasutbyte och energiinnehåll. (Carlsson & Uldal, 2009) Substrat TS VS av TS Metanhalt Nm3 CH4/ton TS Nm3 CH4/ton våt vikt MWh/ton TS MWh/ton våt vikt Djupströ, nöt 30 % 80 % 65 % ,96 0,59 Hönsgödsel 42 % 76 % 65 % ,86 0,79 Nöt flytgödsel 9 % 80 % 65 % ,67 0,14 Svin flytgödsel 8 % 80 % 65 % ,08 0,17 Vallgröda 33 % 88 % 56 % ,6 0,8 Substratets torrsubstans, nedbrytningshastighet och partikelstorlek är också avgörande faktorer för gasutbytet. Upprätthållande av konstant temperatur och en stabil process säkerställer en bra nedbrytning. Då rötbart material hela tiden förs in i reaktorn och blandas om samtidigt som det förs ut material blir substratets uppehållstid en viktig faktor. Vid rötning av gödsel brukar man dimensionera rötkammaren till mellan dygns uppehållstid eftersom gasbildandet börjar avta efter 30 dygn. Se figur 4-2. Uppehållstiden bestäms av rötkammarvolymen dividerat med volymen av det dagligen införda substratet. Ju mer man tillför rötkammaren per dygn desto kortare blir substratets uppehållstid. (Ek, 2007) 17

22 Uppehållstiden kan beräknas enligt formel: Figur 4-2: Visar hur gasutbyetet och gasbildningstakten ändrar efter tiden. (Ek, 2007) Rötkammarens organiska belastning för rötning av gödsel är vanligtvis ca 3 kg VS/ m 3 och dygn. Belastningen bestäms genom mängden organiskt material (angett i TS eller VS) som förs in i rötkammaren per dygn dividerat med den aktiva rötkammarvolymen. (Ek, 2007) Den organiska belastningen beräknas enligt formeln: Ifall man rötar ett energirikare substrat såsom vall och halm ökas gasutbytet märkvärdigt. Även foderrester och annat energirikt avfall från gården kan tänkas rötas för att öka gasproduktionen. Dessa substrat kräver en fin sönderdelning och omblandning innan de 18

23 tillförs in i rötkammaren. De långa fibrerna kan linda upp sig och sätta igen pumpar och annan utrustning. 4.4 Anläggningens komponenter Till en gårdsbaserad biogasanläggning försöker man utnyttja gårdens befintliga anläggning och utrustning så långt som möjligt. I figur 4-3 ses en schematisk bild över en gårdsbaserad biogasanläggning som tillämpar våtrötning. Figur 4-3: Gårdsbaserad biogasanläggning (Lantz, 2010) Blandningsbrunn Från ladugårdens pumpbrunn eller gödselns samlingsplats från ladugården pumpas flytgödseln till en blandningsbrunn. Annat tillgängligt växtmaterial och avfall från gården kan också tillsättas i blandningsbrunnen. Om man inte blandar in extra substrat såsom andra energigrödor eller annat växtavfall från gården kan flytgödseln pumpas direkt från befintlig pumpbrunn i ladugården till rötkammaren. Frånskiljning av skadliga föremål är viktigt för att inte skada anläggningens komponenter. Det är viktigt att man har en finfördelad homogen blandning som gör substratet bättre pumpbart och mer lättnerbrytbart i rötkammaren. För att 19

24 få en jämn och fin tillströmning av substratet till rötkammaren fungerar även blandningsbrunnen som en utjämnings och förlagringstank. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Rötkammare I rötkammaren sker den anaeroba nedbrytningen av substratet under kontinuerlig omrörning med omrörare. Tillförsel och bortförsel av substrat respektive rötrest sker kontinuerligt. För gårdsanläggningar sker omrörningen vanligast och enklast med en elmotor som driver en axel med propellerar som går genom sidan på rötkammaren, se figur 4-4. Figur 4-4: Mekanisk propelleromrörning i rötkammaren (Svenskt gastekniskt center, 2009). Dessa rötkammare är breda och låga. De har ofta ett dubbelmembran till tak där det inre flexibla membranet fungerar som gaslager. Om man har ett fast tak behöver man ett skilt gaslager. De förhållanden som råder inuti rötkammaren sätter kravet på vilket material som kan användas, vanligtvis görs rötkammaren av betong eller stål. Stålet kan vara rostfritt, syrafast, emaljerat eller svart. I toppen av rötkammaren, gränsen mellan gas och vätska och dit gasen stiger måste materialet tåla betydligt mera. Materialet bör vara av rostfritt eller syrafast stål. Om man har en betongkonstruktion bör den skyddas på lämpligt sätt, t.ex. med en epoxybehandling eller en tätningsduk. Skruvar, bultar och tätningar bör också vara av bra kvalitet för att förhindra läckage. (Svenskt gastekniskt center, 2009) 20

25 För att kunna upprätthålla en stabil och jämn process bör temperaturen hållas så konstant som möjligt. Uppvärmingen av rötkammaren kan ske på olika sätt, beroende på typ och på substratets förbehandling. Värmeslingor monteras vanligen på rötkammarens insida om den är gjord av betong. Om rötkammaren är av stål monteras värmeslingorna på utsidan, innanför isoleringen (P.g.a. sedimentering i rötkammarens botten brukar man inte installera värmeslingor där). Värmeslingorna kan vara av samma typ som används för t.ex. vattenburen golvvärme. Isoleringen av rötkammaren förhindrar värmeförluster, för en mesofil process brukar isoleringens tjocklek vara runt 20 cm. Rötkammarens botten bör också isoleras, cellplast eller något med liknande bärkraft för att bära rötkammaren skall användas. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Rötresten Rötresten eller biogödseln tas ut ur rötkammaren genom ett så kallat bräddavlopp. För att undvika att rötkammaren får kontakt med luft skall mynningen vara en bra bit under ytan. På det här sättet tillåts en viss nivåvariation inne i rötkammaren och störningar kan undvikas. Det är viktigt att inget stockar sig i bräddavloppet och som kan leda till övertryck i rötkammaren. Olika metoder finns för att förhindra igensättning, t.ex. med en sönderdelnings skruv som startas i samband när nytt substrat tillförs in i rötkammaren. (Svenskt gastekniskt center, 2009) Rötresten kan innehålla en viss gaspotential ännu efter rötkammaren beroende på hur lång uppehållstid, belastning och substrat. Man kan således ta tillvara gas ur rötresten genom efterrötning i en efterrötningstank. Efterrötningstanken är oisolerad och gasproduktionen avtar efterhand då rötresten svalnar. Man strävar efter att inte ha några metangasutsläpp i den sista förvaringsbehållaren i vilken all rötrest slutligen hamnar. Om man inte tar tillvara den kvarvarande gasen i rötresten genom efterrötning kan man utnyttja värmeenergin i rötresten och värma inkommande substrat. Vid anläggningar där substratet består huvudsakligen av vallgröda ökade gasproduktionen med 22 % med efterrötning under 10 dagar. (Edström, Jansson, Lantz, Johansson, Nordberg, & Nordberg, 2008) 21

26 Rötrestlagret eller där den slutgiltiga förvaringen för rötresten kan på en gårdsanläggning vara den urspungliga gödselbehållaren. Den är dimensionerad för den mängd gödsel som måste kunna lagras under de månaderna det inte går att sprida gödsel på åkrarna. Problemet med en öppen behållare är att tillräckligt tjockt svämtäcke skall kunna bildas på ytan. Svämtäcket förhindrar både metanutsläpp, lukt, ammoniakavgång och att rötresten blir utspädd med regnvatten. Om rötresten fortfarande är varm eller om TS halten är låg i förvaringsbehållaren kan bildandet av svämtäcke försvåras, och för att undvika problemen kan man då behöva täcka behållaren (Svenskt gastekniskt center, 2009) Gasanvändning Biogasen som produceras måste på något vis avsättas för att uppnå ekonomisk vinst på gården. Enklaset metoden är att sälja gasen till en närliggande industri som avsätter gasen. Problemet är att det inte finns så många tänkbara industrier i närheten av de flesta gårdar. Gasen som produceras brukar i normala fall mycket väl täcka den egna gårdens energiförsörjning i form av uppvärmning. Vid värmeproduktion av biogas med t.ex. en gaseldad värmepanna erhålls de billigaste investeringskostnaderna samt en enkel och beprövad teknik. Verkningsgraden är ca 90 % vid värmeproduktion i en gaseldad panna. En bättre förbränning och lägre rökgastemperatur höjer verkningsgraden för gaseldade pannor jämfört med oljeeldade pannor. En biogasanläggning producerar en relativt jämn gasproduktion över hela året medan gårdens värmeanvändning varierar mellan årstiderna. Om man inte kan avsätta biogasen i form av värmeproduktion på den egna gården kan ett alternativ vara att avsätta gasen genom värmeproduktion till ett lokalt fjärrvärmenät. (Edström & Nordberg, 2004) Elproduktion med biogas kan vara ett lämpligare alternativ då man kan förse den egna gården med el och eventuellt sälja överskottet till det lokala elnätet. Investeringskostnaden är dock hög liksom underhåll och service av motorerna. (Edström & Nordberg, 2004) 22

27 Uppgradering av biogasen till fordonsgas sker främst på större biogasanläggningar. I nuläget finns det inte underlag för små uppgraderingsanläggningar och volymmässigt producerar en gårdsanläggning för lite biogas för att uppnå lönsamhet. Ett alternativ är att flera gårdsanläggningar tillsammans förser en uppgraderingsanläggning. Problemet är att det inte finns fordonsgas på Åland och därmed inte logistik och distribuering av fordonsgas. Dessutom behöver de biogasanläggningar som producerar biogas helst befinna sig nära uppgraderingsanläggningen. (Lantz, Mikael; Björnsson, Lovisa, 2011) Ifall det uppstår tekniska problem med utrustingen måste det finnas en ett säkerhetssystem som eldar upp gasen med hjälp av t.ex. nödfackling. 23

28 5 DE ÅLÄNDSKA GÅRDARNA För att kunna få en bild av de åländska gårdarna och deras djurbesättning har jag valt att kartlägga dem och sedan utgått från områdesspecifika förutsättningar för biogasproduktion. För att praktiskt göra beräkningarna och sammanställa materialet har de gårdar med dikor, nötdjur och får som bedriver lös djurhållning på öppna marker valts bort, då det inte är tänkbart med biogasproduktion där. 5.1 Gårdarnas förutsättningar Den genomsnittliga åländska mjölkgården har mellan kor. Undantagsvis finns det en stor mjölkgård med 300 kor. De senaste åren har det tillkommit nya moderna ladugårdar samt att några stora mjölkgårdar håller på att färdigställas. En modern ladugård har mellan mjölkkor. Tendensen är att små mindre effektiva mjölkgårdar lägger ner verksamheten och stora moderna och effektiva mjölkgårdar blir allt fler. Gårdar med köttuppfödning har mellan tjurar. Nya och moderna köttuppfödnings gårdar byggs också. De åländska gårdarnas förutsättningar för biogasproduktion beror mycket på hur biogasen skall användas och hur biogödseln kan tas tillvara och säljas. Vid kraftvärmeproduktion fördelas energiinhållet schablonmässigt mellan ca 1/3 el och 2/3 värme. Vid värmeproduktion med en biogaseldad panna blir största delen av biogasens energiinnehåll värme. Kan man klassa biogödseln som ekologiskt gödsel finns en viss marknad och efterfrågan till försäljning av biogödsel vilket förbättrar den ekonomiska kalkylen. Energianvändningen i form av värme är på gårdarna låg, ladugården är i regel oftast ouppvärmd då djuren värmer sig själva. Kringbyggnader såsom maskinhallar, verkstäder och lider är också vanligtvis ouppvärmda. Bostadshuset är det enda som behöver värme och där man kan tänka sig att kunna avsätta en del värmeenergi från värmeproduktionen. Om bostadshuset har ved eller motsvarande biobränslebaserad uppvärmning vilket de ofta har kan det vara svårt att se någon nytta i att byta ut ett biobränsle mot ett annat, i detta fall biogas. Endast om man använder fossila bränslen som brännolja kan en ekonomisk och miljömässig nytta finnas för biogasbaserad energierersättning. 24

29 Om gården ligger väldigt centralt och nära en by eller ett samhälle finns andra möjligheter att avsätta energin på, t.ex. fjärrvärme för flera närliggande bostadshus, kommunala byggnader eller närliggande industrier med värmebehov. Om flera gårdar ligger nära varandra och värmebehov finns i närheten kan man samröta flera gårdars gödsel och öka biogasproduktionen och därmed få investeringskostnaden att sjunka per producerad m 3 biogas. 5.2 Råmaterialet På gårdarna producerar djuren gödsel i olika form. På de allra flesta åländska mjölkgårdar produceras flytgödsel och lite fastgödsel. Gårdens beräknade gödselmängd bestäms av antalet kor och gödseltyp. För gödsel har antagits att det i genomsnitt produceras under 10 månader av året. Under 2 månader på sommaren går djuren ute på grönbete och ingen gödsel kan samlas upp. Gödseltypen har antagits vara flytgödsel för kor och fastgödsel för rekryteringen, undantagsvis de gårdar där vi vet att rätt gödseltyp finns. Man kan grovt uppskatta den totala djurmängden på gården genom att dubblera korna. Per ko finns en rekrytering (kalv eller kviga), alltså blir totala djurmängden 80 djur om gården har 40 kor. I mina beräkningar har jag antagit att på 2 kor finns det 1 kalv och 1 kviga. (Rosberg, 2012) Gödselmängderna har jag antagit efter riktvärden från jordbruksverk samt diskussion med Kaj Rosberg. Se tabell 5-1. Tabell 5-1: Antagna gödselmängder för nötkreatur per år. (Strandmark, 2011) (Rosberg, 2012) Nötdjur: Flyt (m 3 /år) Fast (m 3 /år) Kor Kalvar < 1 år 6 3,5 Kvigor > 1år 10 6 Tjurar > 1 år 10 6 Gödselns torrsubstans (TS) är antaget för nötdjurens gödsel flytgödsel till 9 %. För fastgödsel 20 %. I flytgödsel från kor ingår disk- samt sköljvatten som behövs vid mjölkningen. Det regnvatten som samlas i lagringsbehållaren för flytgödsel ingår också i beräkningarna. 25

30 Den totala mängden gödsel som produceras av de 34 gårdar som finns med i studien ses i tabell 5-2. Tabell 5-2: Den totala mängden gödsel som produceras per år. Gödsel Nötflytgödsel Fastgödsel Mängd, m Biogaspotential från gårdarna I tabell 5-3 presenteras den teoretiska biogaspotentialen som finns om man räknar samman all gödsel som produceras per år på gårdarna. Energiinnehållet i fastgödsel för nötdjur kan antas vara samma som i djupströgödsel, eftersom fastgödseln kan innehålla lite halm och annat växtmaterial. Tabell 5-3: Den totala teoretiska energipotentialen bland de gårdar som är med i kartläggingen. Gödsel Nötflytgödsel Fastgödsel Mängd, m Volymvikt, ton/m3 1 0,75 Vikt, ton Nm3 CH4/ton våtvikt MWh/ton våtvikt 0,14 0,59 GWh totalt 5,83 2,87 Energimängden är alltså den teoretiska mängden som fås ur gödsel, i verkligheten sjunker sedan energimängden vid själva biogasproduktionen och förädlingen vid t.ex. rötningen, elproduktion m.m. Schablonmässigt med 1/3 elverkningsgrad vid elproduktion skulle det då produceras 2,6 GWh elenergi från den åländska biogaspotentialen från de åländska gårdarna. På Åland producerades totalt 63,4 GWh elenergi med förnyelsebar energi i form av biobränslen och vindkraft. Totalt förbrukades 296,4 GWh elenergi på Åland år (Kraftnät Åland, 2013) 26

31 5.4 Kartläggning av de åländska gårdarna kommunvis På fasta Åland finns det idag runt 34 tänkbara gårdar för biogasproduktion. Gårdarna har mjölkkor, gödtjurar eller värphöns. Några mjölkgårdar håller på att utvecklas och färdigställas vilket har tagits med i beräkningarna. Antalet mjölkgårdar är dominerande med 28 st. gårdar. Gårdar med köttproduktion är 4 och antalet hönsgårdar är 2. Alla gårdar är utspridda i de åländska kommunerna på fasta Åland förutom Eckerö, Mariehamn och Lemland. I Hammarland finns bara en mjölkgård, dock i den storleksordingen som anses intressant för biogasproduktion. För att på ett enkelt sätt kunna visa var gårdarna befinner sig samt att snabbt visa vad biogaspotentialen är för gårdsbaserade biogasanläggningar har jag valt att kartlägga gårdarna, se bilaga 1, samt att sammanställa biogaspotentialen kommunvis Geta I Geta finns det 5 mjölkgårdar och 1 köttdjursproducent som har potential för biogasproduktion, se tabell 5-4. Tabell 5-4: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Geta. Plats Gårdstyp Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Östergeta Mjölk 21,6 43, Gräggnäs Mjölk 36,1 72, Gräggnäs Mjölk Pansarnäs Mjölk 36,6 73, Geta Mjölk 43,6 87, Bolstaholm Kött MWh totalt:

32 Gårdarna i Geta ligger rätt samlade kring södra Geta, där 4 av gårdarna ryms inom en cirkel med en radie på ca 1,5 km. Man kan konstatera att avstånden mellan gårdarna i Geta är liten, vilket skulle gynna en biogasanläggning med samröting av flera gårdars gödsel Saltvik I Saltvik finns det för tillfället 3 mjölkgårdar som är i produktion. Just nu håller man på att färdigställer en ny ladugård för mjölkproduktion. Inom några år kommer även en till ladugård för mjölkproduktion att stå klar (Rosberg, 2012). Två gårdar med äggproduktion finns också i Saltvik. De stora och moderna ladugårdarna har bättre förutsättningar för en bra lönsamhet då man redan i byggnadsskedet kan planera in en möjlig biogasproduktion. Teoretiska energipotentialen för Saltvik ses i tabell 5-5. Tabell 5-5: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Saltvik. Plats Gårds typ Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Främmanby Mjölk 58,7 117, Kvarnbo Mjölk Kuggvik Höns Kvarnbo Höns Haga Mjölk Haga Mjölk Tengsöda Mjölk 46,6 93, MWh totalt: Samrötning är möjlig också i Saltvik, både mjölkgården och hönsgården i Kvarnbo finns med i en noggrannare utredning för biogasproduktion med samrötning, Se Case 1 i exempelgårdarna. 28

33 5.4.3 Sund Sund har i nuläget Ålands största mjölkgård och där produceras det stora mängder gödsel varje år. Den gården har i det här arbetet noggrannare studerats kring förutsättningarna inom biogasproduktion, Case 2 i exempelgårdarna. Det finns också 4 andra mjölkgårdar i Sund, 3 gårdar som ligger ganska nära varandra i norra Sund samt en gård i södra Sund, Tranvik. Biogaspotentialen i Sund ses i tabell 5-6. Tabell 5-6: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Sund. Plats Gårds typ Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Östergård Mjölk Sibby Mjölk 29,3 58, Mångstekta Mjölk 30,2 60, Strömbolstad Mjölk 40,7 81, Tranvik Mjölk 28,1 56, MWh totalt: Finström Finström har 2 gårdar för mjölkproduktion. Det finns även en gård som inriktat sig på uppfödning av kvigor. I tabell 5-7 ses Finströms energipotential. Tabell 5-7: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Finström. Plats Gårdstyp Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Pettböle Mjölk 23,2 46, Godby Mjölk 66,6 133, Mangelbo Kvigor MWh totalt:

34 5.4.5 Jomala I Jomala finns det 8 st. mjölkgårdar i varierande storlek, se tabell 5-8. De flesta är rätt utspridda i kommunen vilket inte ger fördelar för samrötning i en biogasanläggning då transporterna av gödsel blir långa. Däremot har gårdarna i Jomala by, Ytterby och Överby bättre förutsättningar för samrötning då de befinner sig rätt nära varandra. Tabell 5-8: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Jomala. Plats Gårdst yp Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Ulfsby Mjölk 56,6 113, Önningeby Mjölk 36,8 73, Ytterby Mjölk 10, Jomala by Mjölk 39,2 78, Jomala by Mjölk Vestansunda Mjölk 28,4 56, Björsby Mjölk 18,6 37, Ytterby Mjölk Överby Kött MWh totalt: Hammarland I Hammarland finns en tänkbar mjölkgård för biogasproduktion. Biogaspotentialen ses i tabell 5-9. Tabell 5-9: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Hammarland. Plats Gårdstyp Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Boda Mjölk 68,3 136, MWh totalt:

35 5.4.7 Lumparland I Lumparland är gårdarna inom ett kort avstånd ifrån varandra, 3 köttdjurproducenter och 2 mjölkproducenter, se tabell För tillfället håller en av köttproducenterna på att bygga ut för en större ladugård. Det korta avståndet skulle gynna en gemensam anläggning för biogasproduktion. Tabell 5-10: Den teoretiska energipotentialen för biogasproduktion i Lumparland. Plats Gårds typ Antal kor Djur totalt Fastgödsel m3 Flytgödsel m3 Fastgödsel MWh Flytgödsel MWh Lumparby Mjölk 58,8 117, Norrboda Mjölk 29,3 58, Lumparby Kött Klemetsby Kött Lumparby Kött MWh totalt:

36 6 KRAFTVÄRMEPRODUKTION För att kunna omvandla gasens energiinnehåll till önskad energiform måste man investera i någon form av teknisk utrustning som förbrukar biogasen. För gårdsanläggningar är det vanligast att man avsätter den producerade biogasen i en CHP (Combined Heat and Power eller kraftvärme) anläggning. En CHP anläggning producerar el- och värmeenergi. Totalverkningsgraden vid kraftvärmeproduktion ligger kring % beroende på vilken motortyp man använder sig av. Elen kan produceras med en kolvmotor som arbetar enligt Otto- eller diesel principen. Vid användning av en dieselmotor räcker inte temperaturen till för att antända gas och luft blandingen utan en liten mängd diesel tillförs vid antändningsögonblicket för att antända gas- och luftblandingen. Värmen tas tillvara från kylning av motorns avgaser och kylvatten. (Lantz, 2010) Även mikrogasturbiner finns i kraftvärme utförande (CHP) men är ännu inte så vanliga p.g.a. att priset för en mikrogasturbin är relativt mycket högre än priset för en kolvmotor. Däremot är livslängden högre för en gasturbin, även underhållskostnaderna är lägre p.g.a. färre rörliga delar i gasturbinen jämfört med kolvmotorn. Värmen tas tillvara från avgaserna. 6.1 Gasmotor och dieselmotor En gasmotor bygger på Ottoprincipen, d.v.s. gas och luft sugs in i cylindern och ett tändstift antänder den brännbara gasblandningen. Verkningsgraden för elproduktion med en gasmotor varierar mellan 30-40%. Dieselmotorn har en något högre verkningsgrad än gasmotorn men skillnader finns mellan motorer och anläggningar, se graf 6-1. Verkningsgraden höjs något för motorer med högre effekt, likaså är verkningsgraden lägre för motorer med mindre effekt. För värmeproduktion är verkningsgraden mellan 35-55%. Värmeenergin tas tillvara från motorns oljekylning, motorkylning och avgaser. (Lantz, 2010) Under en längre tid sjunker elverkningsgraden något p.g.a. motorn inte alltid kan köras på full belastning, dock skall man sträva efter att köra motorn så optimalt som möjligt. Då man dimensionerar anläggningen kan man optimera den på olika sätt. För att undvika onödig bortfackling vid överproduktion av biogas kan man installera en större gasmotor som körs på full belastning en längre tid och som sedan stängs av då gasproduktionen blir för låg. Sedan 32

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Produktion av biogas på gården. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktion av biogas på gården Fredrik Ek Publikationen är utgiven av projektet Bioenergirådgivning i Svenskfinland Pärmbild: Fredrik

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD Förstudie för biogas Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad 2011 01 20 Aktiviteten är finansierad med medel via Leader

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas från tång och gräsklipp Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen

Läs mer

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE

Mikael. Lantz. Rapport SGC 206 1102-7371 ISRN SGC-R-206-SE Rapport SGC 206 Gårdsbiogashandbok Svenskt Gastekniskt Center April 2009 Kjell Christensson (projektledare) Lovisa Björnsson Stefan Dahlgren Peter E riksson Mikael Lantz Johanna Lindström Maria Mickelåker

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Författare: Emma Bengtsson BIOGASSYS Komplement till utställningen på Biogas-centret, Framtidsannexet, Trelleborgs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet Handbok för kompostering med Ag Bag-systemet! En lyckad kompostering kräver att ingående material är anpassat för kompostering innan

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 HÖRBY KOMMUN Biogas i Hörby Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 Sid 2 HÖRBY KOMMUN Sid 2 MILJÖNÄMNDEN 2002 2010 HÖRBY KOMMUN Sid 23 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

RAPPORT ES-10-15/G-12

RAPPORT ES-10-15/G-12 RAPPORT ES-10-15/G-12 Utredning av biogasproduktion från gödsel på mjölkgården Rosdala i sydöstra Skåne September 2010 Projektgrupp Erik Thorning Joakim Persson Johan Andersson Kristin Brunge Tobias Walla

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen 2 juni 2015 Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen Innehåll Krav i gödselgasstödet 1 Hur kan du söka efter läckor? 2 Fler tips för bättre läcksökning - Mellanliggande kontroller 2 Vilket läcksökningsinstrument

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad

Biogasprocessen. Bestämning av verkningsgrad Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling EXAMENSARBETE 15HP Biogasprocessen Bestämning av verkningsgrad Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö Västerås

Läs mer

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år)

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år) BASDATA OM BIOGAS 2006 PRODUKTION AV BIOGAS I Sverige produceras årligen ca 1,5 TWh biogas vid omkring 240 anläggningar. Flest anläggningar finns vid reningsverken, där även störst produktion sker. Nya

Läs mer

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen Scenario 2020 Stockholms län Ellen Mårtensson 2007-06-26 2007-06-26 ellen@kth.se 1 Disposition 1. Inledning 2. Situationen idag 3. Konceptbeskrivning 4. Substraten

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Lokal produktion av biogas

Lokal produktion av biogas Lokal produktion av biogas Vilka förutsättningar finns det i Älvdalens kommun? Lena Eriksson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen Rapporten godkänd: 23 december

Läs mer

Produktion av biogas på gården

Produktion av biogas på gården Produktion av biogas på gården Innehåll Inledning 2 Biologin bakom biogasproduktion 3 Processens fyra steg 4 Metanbildande bakterier 4 Syre 4 Temperatur 5 ph-värde 6 Näringsämnen 6 Hämmande ämnen 7 Biogasbildningen

Läs mer

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el

Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el nr 107 Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el Mats Edström Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004 Producera

Läs mer

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Energibalans för kroppen, jorden och samhället Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan

Läs mer

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle

Läs mer

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken

Läs mer

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion

Marknadsanalys av substrat för biogasproduktion Marknadsanalysavsubstrat förbiogasproduktion frutigerlight(22p) EricFagerström CarolinaCarlsson Examensarbete2010 CarolinaCarlsson Miljö ochenergisystem Teknikochsamhälle CarolinaCarlsson LTH LTH LundsTekniskaHögskola

Läs mer

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad

Energiingenjörsprogrammet Förnybar energi Högskolan i Halmstad EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS BIOGASPOTENTIAL FRÅN ORGANISKA INDUSTRIAVFALL I SÖDRA BRASILIEN En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pågående rötningsprocess Simon Landqvist

Läs mer