OPTIMERING AV OMBLANDNING I ELDSTAD GENOM MODELLBASERAD IMPULSKVOTREGLERING (FÖRSTUDIE)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OPTIMERING AV OMBLANDNING I ELDSTAD GENOM MODELLBASERAD IMPULSKVOTREGLERING (FÖRSTUDIE)"

Transkript

1 TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2006/07 OPTIMERING AV OMBLANDNING I ELDSTAD GENOM MODELLBASERAD IMPULSKVOTREGLERING (FÖRSTUDIE) Slutrapport inom området Oberoende FoU Henrik Brodén och Lixin Tao September 2007 TPS-07/06

2 Titel: Författare: Rapportnummer: Version: Slutversion Datum: Språk: Svenska Antal sidor: 58 Nyckelord: Spridning: Optimering av omblandning i eldstad genom modellbaserad impulskvotreglering (Förstudie) Henrik Brodén, Lixin Tao TPS-07/06 Beställare: TPS Branschforskningsprogram för Energiverk 2006/07 - Oberoende FoU Avsändare: Godkänd av: TPS Termiska Processer AB, Box 624, Nyköping Tel , Fax , e-post ABSTRACT Genom att blanda luft och rökgaser före ett överluftregister blir det möjligt att styra gasstrålarnas inträngning och delstökiometri oberoende av varandra. Detta kallas impulskvotreglerad luftstyrning. I detta arbete har en förstudie gjorts som omfattat CFD-simulering, jämförelse med en förenklad strålinträngningsmodell, projektering och investeringsbedömning. Resultaten visar att impulskvotreglering av överluft har goda möjligheter till lönsamhet då marginalbränslepriset positivt och en rimligt stor NO x -minskning kan förväntas. För modellpannan som använts som förebild i fallstudien uppvisar impulskvotreglerad luftstyrning god lönsamhet redan vid bränslepriser över kr/mwh och NO x -minskningar på 10 %. I rapporten ges även rekommendationer för hur man som anläggningsägare skall gå till väga för att bedöma impulskvotregleringens lönsamhet för den egna anläggningen.

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Målsättning Genomförande Teori för strålinträngning Panna Visualisering av strålinträngning CFD-beräkningar Introduktion Numeriska modeller Projektering av rökgasrecirkulation Investeringsbedömning Grundläggande begrepp Kalkylmetoder Resultat Visualisering av strålinträngning CFD-beräkningar Projektering av rökgasrecirkulation Systemets uppbyggnad Systemets funktion och reglering Konstruktion och design av rökgasrecirkulationssystemet Investeringsbedömning Diskussion NO x och SNCR Luftlådor Slutsatser och rekommendationer Referenser...56

4 1 1 Bakgrund För att få driftförhållanden som skapar förutsättning för samtidigt låga utsläpp av oförbrända gaser (CO och kolväten) och kväveoxider, är det väsentligt att upprätthålla en effektiv omblandning av rökgaserna genom hela lastområdet. Till stor del sker denna omblandning med hjälp av den sekundärluft och eventuella tertiärluft som tillförs pannan. Vid en god omblandning kan det totala luftöverskottet hållas nere. Samtidigt är fördelning av förbränningsluften styrande för att ge låga utsläpp av kväveoxider. Genom att styra den lokala luftfaktorn kan man balansera kvävekemin för att minimera nettobildningen av NO x. För omblandning är det luftstrålarnas inträngning i eldstaden som är styrande. Ett mått på strålens inträngningsdjup är impulsförhållandet mellan luftstrålen och rökgasflödet i eldstaden. Vid konstant impulskvot är inträngningsdjupet lika, oberoende av den absoluta storleken för enskilda flödena. För att hålla utsläppen av kväveoxider låga är det också brukligt att styra luftfördelningen i pannan genom så kallad stegvis lufttillförsel. Förbränningen startas i en understökiometrisk primärzon (luftunderskott), förbränns vidare i en sekundärzon vid ungefär luftfaktor 1, och slutligen vid lämpligt luftöverskott i en slutförbränningszon. Den optimala fördelningen är kopplad till typ av panna, bränsle och last. Detta illustreras i Figur 1 nedan. Eftersom både lokal luftfaktor och inblandningsdjup påverkas av luftfördelningen är det inte möjligt att styra dessa oberoende av varandra. En god omblandning kan tvingas ske på bekostnad av kvävekemin eller vice versa. Ett sätt att komma runt problemet är att använda en inert gas som ballast i luftstrålarna, i praktiken recirkulerade rökgaser. Genom att blanda in lämplig mängd rökgaser med luften kan en impuls upprätthållas oberoende av hur mycket syre som samtidigt tillförs eldstaden. Nyttan av konstant impulsreglering har delvis visats efter ombyggnad år 2001 av luftregistren i Stallbacka värmeverk, Trollhättan. I kombination infördes ett system med saxade annulära dysor. I den yttre spalten tillfördes recirkulerade rökgaser, med vars hjälp impulsen kunde hållas konstant. Den sammantagna effekten visade på goda resultat med låga utsläpp av CO och ett möjligt större effektuttag. Att bygga överluftsystem där luft och rökgas blandas i syfte att upprätthålla impuls vid dellast är en större investering än ett konventionellt överluftsystem på grund av högre krav på materialdata i luftlådor och dysor. Vidare skall både mängden luft och rökgas kunna mätas och styras. Den fulla ekonomiska nyttan av installationen erhålls först då systemet styrs med korrekt impuls i ett stort lastintervall. Eftersom denna typ av system delvis är oprövad teknik är ett projekt med installation på en enskild panna förenat med tekniska risker i utvecklingsfasen. Ett sätt att minska den tekniska riskexponeringen är att genomföra en förprojektering inom Branschforskningsprogrammets regi som syftar till att etablera tekniken för att införa en mera avancerad reglering i äldre reglersystem. Mot bakgrund av detta har detta projekt genomförts.

5 2 Handspjäll 1.1 < SR < 1.4 Tertiärluft Handspjäll Motorstyrt spjäll Venturi Tertiärluft Sekundärluft 0.9 < SR < 1.1 Venturi Tertiärluft och sekluft frontvägg Motorstyrt Venturi spjäll sekluft frontvägg P < SR < 0.8 Frekvensstyrning Tryckgivare Temperaturgivare P T Venturi Tertiärluft och sekundärluft OFA-fläkt Motorstyrt spjäll Figur 1. Typisk lokal luftfaktor vid stegvis luftfördelning i eldstad. 2 Målsättning Målsättningen med projektet är att belysa den ekonomiska och miljömässiga nyttan av att installera ett överluftsystem med inblandning av rökgaser som styrs av en börvärdesregulator som bestäms av en beräknad impulskvot jämfört med ett konventionellt överluftsystem. 3 Genomförande 3.1 Teori för strålinträngning När en luftstråle lämnar dysan och går in i en tvärström ökar luftstrålens diameter från den ursprungliga av två skäl: Termisk expansion genom uppvärmning Lufttrålen suger in gas från tvärströmmen vilket ökar massflödet i strålen Det faktum att luftstrålen suger in massa från tvärströmmen, som har vertikal impuls men saknar axiell impuls, gör att luftstrålen tappar i axiell hastighet och i stället får accelererande vertikal hastighet. Den faktor förutom den axiella hastighetskomponenten som påverkar hur mycket gas från tvärströmmen som sugs in i luftstrålen är graden av rotation. Graden av rotation beskrivs med det dimensionslösa Swirl-talet och definieras 2Gσ S = (1) I d x 0

6 3 där G σ är strålens tröghetsmoment beroende på tangentialhastigheten och I x är axiell impuls som beror av axialhastighet. I en luftstråle som lämnar dysan med rotation förstärks expansionen dels av att luften som befinner sig i strålens periferi kommer att kastas ut radiellt på grund av centrifugalkraft vilket skapar ett undertryck i centrum av strålen vilket leder till att massa sugs in i strålens centrum nedströms, dels på grund av att strålen med rotation, jämfört med en stråle utan rotation, har en högre resulterande hastighet i dysöppningen trots att massflödet är lika. Detta betyder att strålen med rotation har högre dynamiskt tryck och därmed lägre statiskt tryck vilket ytterligare förstärker insugningen av gas från tvärströmmen. Ett exempel på detta visas i Figur 2 och Figur 3. Figurerna visar inträngning och avlänkning av två i övrigt identiska strålar men med olika Swirl-tal. Figur 2. Strålinträngning med Swirl-tal=0. Figur 3. Strålinträngning med Swirl-tal=0,5. Analytiska lösningar som beskriver gasstrålars expansion, inträngningsdjup och avlänkning har beskrivits i ett tidigare Branschforskningsprojekt [1]. Det finns även empiriska data framtagna för avböjningsförloppet för strålar utan rotation i enfas tvärström. En sådan korrelation, anpassad från mätdata är [2]. Avböjningsförloppet uttrycks då i dimensionslös form som: n 2 z ρtvu tv = k d ρ s0u s0 x d b (2) där k=1, n=0,33 och b=0, ρ tvu tv Den dimensionslösa kvoten 2 är förhållandet mellan tvärströmmens och luftstrålens ρ s0u s0 impulser per areaenhet och brukar betecknas λ 2. Fördelen med ett samband som ekvation (2) är att det ger ett snabbt verktyg för att ta reda på inträngningsdjup, definierat som ett antal dysdiametrar, som funktion av förskjutningen i tvärströmmens riktning, även detta definierat som ett antal dysdiametrar. Ekvation (2) visas grafiskt i Figur 4 för fem olika λ 2 som är typiska för överluftdysor i större biobränslepannor.

7 4 Exempel: Antag att vi har en dysa som är 10 cm i diameter. Om vi vill att luftstrålen skall ha nått 2,5 meter in från väggen inom 2 meter uppströms dysan kan detta krav översättas till att strålen skall ha trängt in 25 dysdiametrar när den nått 20 dysdiametrar uppströms luftporten. För att detta skall uppnås krävs ett λ 2 på ca 0,005 om man gör en grafisk avläsning i figuren. Om tvärströmens temperatur är 1000ºC är tvärströmmens densitet ca 0,3 kg/m 3. Vi antar vidare att tvärströmmens hastighet är 5 m/s. Luften i dysan antas vara 25ºC och ha densitet på 1,27 kg/m 3. Den nödvändiga gashastigheten i dysan blir då 2 0,3*5 1,27 * 0,005 34,4 m / s Konsekvensen av exemplet ovan är att strålens inträngningsdjup kommer att ändras varje gång flödet i dysan ändras, exempelvis på grund av att man vill reglera utgående O 2 -halt eller lokal delstökiometri λ 2 =0,001 λ 2 =0,005 λ 2 =0,01 λ 2 =0,05 λ 2 =0,1 x/d 0 [-] z/d 0 [-] Figur 4. Grafisk presentation av ekvation (2) för fem olika λ 2.

8 5 3.2 Panna Pannan som använts som förlaga i detta projekt är Panna 1 vid Igelstaverket i Södertälje. Pannan är ursprungligen en kolpulverpanna som byggts om till rostpanna. Rosten är av typ Noell som numera säljs av Fisia Babcock. Pannan är på 80 MW effekt eldas med en blandning av ett avfallsbränsle bestående av sorterat av fall består av 60-70% fluff och 30-40% RDFpellets. Pannan producerar hetvatten (16 bar). Efter pannan renas rökgaserna i elfilter varefter de passerar en svavelreaktor och efterföljande slangfilter. Rökgaserna kyls till 155ºC innan skorsten. Primärluften som tillförs under rosten är inte förvärmd. Däremot är sekundär- och tertiärluften förvärmd till ca 160ºC. Sekundärluften tillförs fram- och bakvägg från nedåtriktade dysbankar i valven ovan nedre eldstadsrummet. Tertiärluft tillförs från fram- och bakväggarna ovan gashalsen. Figur 5. Noell-rost sedd från askutmatningen. Källa [3] Figur 6. Rostbanans uppbyggnad. Källa [3] 3.3 Visualisering av strålinträngning Vid driften av en panna är det viktigt att sekundärluften tillsätts på ett sådant sätt att man får en god omblandning mellan sekundärluften och de oförbrända gaserna i eldstaden. Samtidigt skall inte luftstrålarna tränga in så kraftigt att turbulenta zoner med intensiv förbränning och höga lokala temperaturer uppstår. Ytterligare en viktig faktor för att åstadkomma optimala förbränningsbetingelser är att känna till vilka lokala luftfaktorer som råder på olika nivåer i eldstaden. Driftpersonalen har idag små möjligheter att avgöra om man driver pannan vid optimala betingelser i dessa avseende. Ett sätt är att lösa detta är att skapa en processbild som visualiserar luftstrålarnas inträngning och utbredning baserat momentana värden på luftflöden, last och utgående O 2 -halt. I ett tidigare Branschforskningsprojekt [4] utvecklades ett strålinträngningsprogram i Delphi som är ett Pascal-liknande programmeringsspråk som dessutom har kraftfulla grafiska möjligheter att visualisera beräkningsresultaten. Processbilden har som huvuduppgift att på ett enkelt, tydligt och snabbt sätt förmedla viktig driftinformation till operatörerna. Det gör det möjligt för dem att i ett tidigt skede vidta åtgärder för att hålla emissionerna så låga som möjligt. En förutsättning för att informationen ska förmedlas snabbt är att bilden syns på långt håll. Det bör vara möjligt att se och tolka bilden var man än befinner sig i kontrollrummet på samma vis som man tidigare kunde se och tolka de

9 6 stora analoga instrumenten på kontrollrummets väggar. Informationen i bilden ska också ge operatören hjälp att fatta korrekta beslut vid förändringar i driften. I den prototyp som utvecklades i [4] (Figur 7) presenterades en stor bild av eldstadens tvärsnitt som grund. Eldstaden är indelad i olika förbränningszoner baserat på var luft- och rökgasregister är placerade. Varje zon färg- och mönsterkodas så att det tydligt syns om syrehalten är gynnsam (grön), för hög (röd), eller för låg (blå). Dessutom presenteras värdet på den lokala luftfaktorn i varje zon som ett siffervärde. Strålarnas utbredning i eldstaden syns som skuggade fält där både strålens inträngning och utbredning kan avläsas. Vid sidan av eldstaden i nivå med varje luft- eller rökgasregister syns tydliga pilar. Ovanför pilarna visas aktuellt flöde men det skulle även kunna vara hur mycket luft- eller rökgasflödet ska ändras för att strålarnas inträngning ska bli optimal. Vid rosten presenteras det aktuella luftflödet. Inom ramen för det innevarande projektet har Delfhi-programmet skrivits om för att: 1. Visualisera Söderenergis Panna 1 i Igelsta 2. Kunna visualisera inblandning av rökgas i tertiärluftregistret Figur 7. Indikeringsbild för en rostpanna med 6 register för luft och recirkulerad rökgas. De färgade fälten anger lokal luftfaktor i det området av eldstaden, siffrorna ger luftfaktorn och färgen anger om den är rätt (grön), för hög (röd) eller för låg (blå). Källa [4]

10 7 3.4 CFD-beräkningar Introduktion Det är väl känt att omblandning mellan förbränningsluft och flyktiga gaser som bildats i bränslebädden styr förbränningshastigheten i rosteldad panna. För att erhålla god omblandning och därigenom låga emissioner av CO och oförbrända kolväten, måste utformningen av sekundär och tertiärluftportarna i en rosteldad panna säkerställa att penetrationen och omblandningen av luftstrålar med flyktiga brännbara gaser tillräckligt kraftig. Grundläggande för inträngning och omblandning av en stråle i en tvärström är dess rörelsemängd eller för att var ännu mer stringent, kvoten mellan strålens rörelsemängd och tvärströmmens rörelsemängd. För att uppnå tillräcklig omblandning så är det ofta nödvändigt att ha ganska stora massflödeshastigheter i en rostpannas sekundär- och tertiärluftportarna vilket leder till relativt höga luftöverskott jämfört med exempelvis oljeeldade eller pulvereldade pannor. En hög luftfaktor minskar inte bara pannans termiska verkningsgrad utan höjer också NO x -emissionen. För att undvika denna nackdel skulle man kunna tänka sig att tillföra recirkulerad rökgas till sekundär- och tertiärluftflödena. På detta sätt kan god omblandning erhållas i eldstaden samtidigt som luftöverskottet kan minskas. Lägre luftfaktor kommer att resultera i ökad termisk verkningsgrad och minskad primärbildning av NO x. Syftet med detta projekt är att ta fram kvantitativ information för optimering av gasomblandning i eldstaden på rosteldad panna genom använda recirkulerad rökgas. Den framtagna informationen kan användas för ytterligare utveckling av nya strategier för att optimera driftförhållandena i rosteldade pannor. Metoden som använts är CFD-modellering. Beräkningsverktyget som använts vid CFD-modelleringen är en ett modernt CFD-paket: FLUENT som TPS har lång erfarenhet av att arbeta med. Den numeriska simuleringen av pannan har gjorts baserat på faktisk ugnsgeometri och typiska drifttillstånd. Figur 8. Övergripande ugnsgeometri. Figur 8 visar den övergripande ugnsgeometrin som använts i CFD-modellen. Som framgår av figuren är rosten uppdelad i fem luftzoner. Avfallsbränslet matas in från frontsidan (den vänstra sidan i figuren) och rör sig längs rosten mot baksidan. Bränslet antas brinna på de första fyra

11 8 rostzonerna. Den återstående askan matas ut efter luftzon 5. Förbränningsluften tillförs pannan i tre nivåer. Primärluften tillförs genom rosten och sekundär och tertiärluftflödena tillförs genom ett antal luftportar placerade över rosten frontväggen och bakväggen. I detta projekt har fem olika fall studerats. Tre av dessa har varit fullastsimuleringar ((80 MW termisk effekt) och de två återstående fallen beräknades på basis av halv last (40 MW termisk effekt). Fall 1-1 utgör basfall vid vilket indata till CFD-modelleringen togs från faktisk fullastdrift. Fel! Hittar inte referenskälla. Tabell 1 visar bränsleanalysen som använts vid CFD-modelleringen. Tabell 2 visar fördelning av förbränningsluft i ugnen och bränsleflödet in som använts i basfallet (Fall 1-1). Fallen 1-2 och 1-3 är två modifierade fullastfall vid vilka massflödet tertiärluft halverats men kompenserats med motsvarande massflöde recirkulerad rökgas, se Tabell 3 och Fel! Hittar inte referenskälla.. På detta sätt har det totala massflödet i tertiärluftregistret varit oförändrat i alla tre fullastfallen. Skillnaden mellan Fall 1-2 och Fall 1-3 är den att fördelningen mellan front- och bakvägg var annorlunda jämfört med basfallet. I Fall 1-2 tillfördes 40 % av tertiärregistrets gasflöde genom luftportarna på frontväggen och 60 % genom bakväggens luftportar. I Fall 1-3 tillfördes lika stor andel av luft-rökgasblandningen till front- och bakvägg. De återstående randvillkoren som använts i Fall 1-2 och Fall 1-3 är de samma som i basfallet (Fall 1-1).Fel! Hittar inte referenskälla. Tabell 1. Bränsleanalys använd i CFD-modelleringen. Bränslets kemiska sammansättning Andel [% vikt] Fukt 14,52 Aska (TS) 13,96 Kol (Brännbar TS) 54,77 Väte (Brännbar TS) 6,99 Kväve (Brännbar TS) 0,89 Syre (Brännbar TS) (Differens) 37,36 Effektivt värmevärde (MJ/kg) 15,4

12 9 Tabell 2. Fördelning av förbränningsluft till ugnen och bränsleflöde in använt i Fall 1-1. Massflöde [kg/s] Temperatur [ C] Primärluft Zon 1 0, Zon 2 3, Zon 3 4, Zon 4 3, Zon 5 0, Sekundärluft 16 luftportar på frontväggen 12, luftportar på bakväggen 6, Tertiärluft 16 luftportar på frontväggen 4, luftportar på bakväggen 3, Kylluft rost 2, Kylluft oljebrännare 3 brännare på vänster sidovägg 0, brännare på höger sidovägg 0, Bränsleflöde in 5, Tabell 3. Fördelning av förbränningsluft till ugnen och bränsleflöde in använt i Fall 1-2 Massflöde [kg/s] Temperatur [ C] Primärluft Zon 1 0, Zon 2 3, Zon 3 4, Zon 4 3, Zon 5 0, Sekundärluft 16 luftportar på frontväggen 12, luftportar på bakväggen 6, Tertiärgasblandning 16 luftportar på frontväggen 3, luftportar på bakväggen 4, Kylluft rost 2, Kylluft oljebrännare 3 brännare på vänster sidovägg 0, brännare på höger sidovägg 0, Bränsleflöde in 5, Beräknad sammansättning på tertiärgasblandningen O 2 [% vikt] CO 2 [% vikt] H 2 O [% vikt] N 2 [% vikt] 14,75 8,79 3,62 72,84

13 10 Tabell 4. Fördelning av förbränningsluft till ugnen och bränsleflöde in använt i Fall 1-3. Massflöde [kg/s] Temperatur [ C] Primärluft Zon 1 0, Zon 2 3, Zon 3 4, Zon 4 3, Zon 5 0, Sekundärluft 16 luftportar på frontväggen 12, luftportar på bakväggen 6, Tertiärgasblandning 16 luftportar på frontväggen 3, luftportar på bakväggen 3, Kylluft rost 2, Kylluft oljebrännare 3 brännare på vänster sidovägg 0, brännare på höger sidovägg 0, Bränsleflöde in 5, Beräknad sammansättning på tertiärgasblandningen O 2 [% vikt] CO 2 [% vikt] H 2 O [% vikt] N 2 [% vikt] 14,75 8,79 3,62 72,84 Sammansättning på gasblandningen i tertiärluftregistret som den redovisas i Tabell 3Fel! Hittar inte referenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla.fel! Hittar inte referenskälla. har beräknats med formeln Y i Y = i, a m& a m& a + Y i, ex + m& ex m& ex (3) där Y i är massfraktionen av ämne i i gasblandningen, Y i,a massfraktionen av ämne i i luft, Y i,ex massfraktionen av ämne i i rökgasen, m& massflöde luft i gasblandningen [kg/s] och m& ex massflöde rökgas i gasblandningen [kg/s]. a För de två halvlastfallen utgör Fall 2-1 basfall i vilket indata till CFD-modelleringen antogs vara hälften av massflödena i fullastfallet (Fall 1-1) när det gäller primär-, sekundär- och tertiärluftflödena samt bränsleinmatningen. Tabell 5Fel! Hittar inte referenskälla. visar fördelningen av förbränningsluft till eldstaden och bränsleflöden in för Fall 2-1. Fall 2-2 är ett modifierat halvlastfall av Fall 2-1. I Fall 2-2 tillsattes rökgas till sekundär- och teriärluftflödena så att omblandningskriteriet, det vill säga att kvoten mellan gasstrålarnas rörelsemängd och tvärströmmens rörelsemängd hölls konstant. Mängden recirkulerad rökgas tillförd till sekundär- och tertiärregistren beräknades genom att använda samma rörelsemängdskvot som i Fall1-1. Tabell 6Fel! Hittar inte referenskälla. visar resultatet av beräkningen av rörelsemängdskvoter för fullastbasfallet och halvlastbasfallet.

14 11 Som framgår avfel! Hittar inte referenskälla., är rörelsemängdskvoterna i något lägre i halvlastfallet jämfört med fullastfallet. Orsaken till detta är att vi har antagit att flödena från rostkylningen och oljebrännarekylning har antagits vara konstanta. Den något lägre rörelsemängdskvoten indikerar att penetration och omblandning av gaser i ugnen i halvlastfallet borde vara något sämre än i fullastfallet. För att upprätthålla blandningsförhållandena i halvlastfallet måste en viss mängd rökgas tillföras sekundär- och tertiärluftflödena. Under antagande om att rörelsemängdskvoten skall hållas konstant (samma förhållande som i fullastbasfallet) har nödvändig rökgastillsats beräknats för halvlastfallet. Tabell 7Fel! Hittar inte referenskälla. visar beräknad nödvändig rökgastillsats. Som visas i Tabell 7Fel! Hittar inte referenskälla. utgör det den önskvärda rökgastillsatsen ca % av massflödet luft i halvlastfallet. I enlighet med analysen ovan antogs därför att rökgastillsatsen i det modifierade halvlastfallet skulle motsvara 20 % av luftens massflöde. Detta lastfall kallas Fall2-2. Tabell 8Fel! Hittar inte referenskälla. visar fördelningen av förbränningsluft till eldstaden och bränsleflöde in för Fall 2-2. Tabell 5. Fördelning av förbränningsluft till ugnen och bränsleflöde in använt i Fall 2-1 Massflöde [kg/s] Temperatur [ C] Primärluft Zon 1 0, Zon 2 1, Zon 3 2, Zon 4 1, Zon 5 0, Sekundärluft 16 luftportar på frontväggen 6, luftportar på bakväggen 3, Tertiärluft 16 luftportar på frontväggen 2, luftportar på bakväggen 1, Kylluft rost 2, Kylluft oljebrännare 3 brännare på vänster sidovägg 0, brännare på höger sidovägg 0, Bränsleflöde in 2,596 25

15 12 Tabell 6. Analys av rörelsemängdskvoter för fullast- och halvlastbasfallen. Fullast basfall Nivå Totalt massflöde [kg/s] Temperatur [ºC] Area tvärsnitt [m 2 ] Primär 20, ,12 Sekundär (front) 12, ,25 724,42 Sekundär (bak) 6, ,13 411,67 Primär + Sekundär 39, ,32 Tertiär (front) 4, ,13 186,72 Tertiär (bak) 3, , Nivå Rörelsemängdskvot Sekundär (front) mot Primär Sekundär (bak) mot Primär Tertiär (front) mot Primär + Sekundär Tertiär (bak) mot Primär + Sekundär Halvlast basfall Nivå 25,76 14,64 1,1 0,74 Totalt massflöde [kg/s] Temperatur [ºC] Area tvärsnitt [m 2 ] Primär 11, ,92 Sekundär (front) 6, ,25 181,1 Sekundär (bak) 3, ,13 102,92 Primär + Sekundär 20, ,13 Tertiär (front) 2, ,13 46,68 Tertiär (bak) 1, ,13 31,25 Nivå Rörelsemängdskvot Sekundär (front) mot Primär Sekundär (bak) mot Primär Tertiär (front) mot Primär + Sekundär Tertiär (bak) mot Primär + Sekundär 20,31 11,54 0,97 0,65 Total rörelsemängd [N] Total rörelsemängd [N]

16 13 Tabell 7. Beräknad tillsats av rökgas i halvlastbasfallet. Önskad rörelsemängdskvot Nivå Sekundär (front) mot Primär Sekundär (bak) mot Primär Tertiär (front) mot Primär + Sekundär 25,76 14,64 1,1 0,74 Total rörelsemängd [N] Totalt massflöde [kg/s] Massflöde luft [kg/s] Primär 8,92 11,53 11,53 0 Sekundär (front) 229,76 6,79 6,03 0,76 Sekundär (bak) 130,55 3,66 3,25 0,41 Primär + Sekundär 53,7 21,98 20,81 1,17 Tertiär (front) 59,22 2,47 2,19 0,28 Tertiär (bak) 39,64 2,02 1,79 0,23 Tertiär (bak) mot Primär + Sekundär Rökgastillsats [kg/s] Tabell 8. Fördelning av förbränningsluft till ugnen och bränsleflöde in använt i Fall 2-2. Massflöde [kg/s] Temperatur [ C] Primärluft Zon 1 0, Zon 2 1, Zon 3 2, Zon 4 1, Zon 5 0, Sekundärgasblandning 16 luftportar på frontväggen 7, luftportar på bakväggen 3, Tertiärgasblandning 16 luftportar på frontväggen 2, luftportar på bakväggen 2, Kylluft rost 2, Kylluft oljebrännare 3 brännare på vänster sidovägg 0, brännare på höger sidovägg 0, Bränsleflöde in 2, Beräknad sammansättning på tertiärgasblandningen O 2 [% vikt] CO 2 [% vikt] H 2 O [% vikt] N 2 [% vikt] 20,85 2,51 1,03 75,6

17 Numeriska modeller Förenklat kan förbränningsprocessen i en rosteldad panna delas in i två delar, nämligen fastbränsleförbränningen i bränslebädden och gasförbränningen i fribordet. Modelleringen av gasförbränningen i fribordet beskrivs av Reynolds tidsmedelvärderade transportekvationer för det genomsnittliga gasflödesfältet, medelvärderade gaskoncentrationsfördelningar och genomsnittliga gastemperaturer. FLUENT löser dessa styrande transportekvationer numeriskt med fint differensmetod. Av speciellt intresse för den numeriska simuleringen av en rosteldad panna är modelleringen av bränslebädden. I en rosteldad panna brinner en del av bränslet i bränslebädden och en annan del som brännbara gaser i fribordet ovan bränslebädden. Förbränningsprocessen i bränslebädden är mycket komplex. Än så länge finns det inte någon modell tillgänglig som fullständigt beskriver bäddförbränningsprocessen. Detta område är fortfarande under utveckling. Olika approximationer för modellering av bränslebädden har föreslagits i litteraturen. I praktiken utförs CFD-beräkningarna endast för fribordet ovan bränslebädden. De flyktiga gaserna som avges från bränslebädden används endast som randvillkor för inflödet av gas till CFDberäkningen. I detta projekt har en halvempirisk bäddmodell [5] utvecklad vid Lunds Tekniska Universitet använts för att beräkna randvillkoren för det avgivna gasflödet från bränslebädden (zon1-4). Fördelning av massflöde, gaskomponentkoncentrationer och gastemperatur över bädden antogs vara lika över bädden med den reservationen att massflödet av brännbar flyktig gas antogs proportionell mot massflödet primärluft i respektive rostzon. Formuleringen av den tillämpade halvempiriska bäddmodellen baseras på följande antaganden: 1. Bädden antas likformig och homogen genom hela bädden med avseende koncentration av flyktiga gaser och bränslepartiklarnas tillstånd. 2. De flyktiga gaskomponenterna antas bestå av CH 4, tjära, CO, H 2, O 2, CO 2, H 2 O och N Fyra av de åtta flyktiga gaskomponenterna antas vara kända från experiment eller från erfarenhetsbaserade värden. Härav är modellen halvempirisk. 4. Temperaturen i bädden är känd eller värmeöverföringen mellan bädd och fribord såväl som mellan rost och sidoväggar. För en given fukt- och askhalt i bränslet, totalt massflöde av primärluft och bränsle beräknas först massflödet av vattenånga och torr brännbar torrsubstans m & = m& + m& & & & Y ) m& (4) tot f a, mh2o = Ymm f, m f, daf = (1 Ym ash f För en given elementarsammansättning i bränslet (Se Tabell 1Fel! Hittar inte referenskälla.) kan grundämnenas massfraktioner av C, H, O och N i det totala massflödet beräknas Y C 2w Y m& + m& Y f, c = (5) m& h f, h f, daf h2o m& f, daf wh2o, YH = tot m& tot Y O = Y f, o m& f, daf + Y a, o m& m& tot a w + w o h2o m& h2o Y f n m& f daf Ya o m&,, +, a, YN = (6) m& tot

18 15 Från antagande 3. i den halvempiriska modellen, se ovan, antas H 2, CO, O 2, och CO 2 vara kända. Genom molbalans för syre kan H 2 O erhållas wh2o wo 2wo 2wo Y = H 2O YO YCO YCO2 YO 2 (7) wo wco wco2 wo2 Massfraktionen av oförbrända kolväten, det vill säga CH 4 och tjära erhålls från YUHC 1 YCO YCO2 YO 2 YN 2 YH 2 YH 2O = (8) Genom molbalanserna för kol och väte kan massfraktionerna av kol och väte i de oförbrända kolvätena beräknas Y cs w w c c h = YC YCO YCO2, Yhs = YH YH 2 YH 2O (9) wco wco2 wh2o 2w Massfraktionen CH 4 och tjära kan beräknas från Y = Q Y, Y = 1 ( Q UHC ) Y UHC CH 4 UHC UHC tar (10) Q UHC = X X Y x w w x w 1 cs c c c, X 1 =, X 2 = (11) 2 Ycs + Yhs wtar wch 4 wtar När den kemiska gassammansättningen som lämnar bädden är känd beräknas de flyktiga gasernas entalpi genom en värmebalans över bränslebädden. Som beskrivet ovan är variablerna i bäddmodellen definierade enligt följande: m& tot & mh 2 O m& f : totalt massflöde till bädden [kg/s] : totalt massflöde fukt till bädden [kg/s] : totalt massflöde bränsle till bädden [kg/s] m& a : totalt massflöde primärluft till bädden [kg/s] & m f, daf : totalt massflöde brännbar torrsubstans till bränslebädden [kg/s] Y ash : massfraktion aska i bränslet Y m : massfraktion fukt i bränslet Y f, c Y f, h Y f, o :massfraktion kol i bränslet : massfraktion väte i bränslet : massfraktion syre i bränslet

19 16 Y f,n : massfraktion kväve i bränslet w i : molekylvikt av ämne i i bränslet [kg/kmol] x: antal kolatomer i tjära Tjära antas i detta arbete vara C 6 H 6. Tabell 9Fel! Hittar inte referenskälla. visar använda randvillkor på, från bränslebädden utgående, randvillkor som använts i CFD-modelleringen. Tabell 9. Använda randvillkor på, från bränslebädden utgående, randvillkor. Fullastfallen Zon MF (kg/s) T ( C) N 2 (mf) CO (mf) CO 2 (mf) H 2 O (mf) CH 4 (mf) C 6 H 6 (mf) 1 1, ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0,0248 Halvlastfallen Zon MF (kg/s) T ( C) N 2 (mf) CO (mf) CO 2 (mf) H 2 O (mf) CH 4 (mf) C 6 H 6 (mf) 1 0, ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0, , ,5647 0,015 0,264 0,1025 0,0291 0,0248 MF =massflöde, mf =massfraktion, T= gastemperatur Vid modelleringen av NO x -bildningen har, de i FLUENT tillgängliga modellerna, använts. Två bildningsvägar för NO, termisk NO och bränsle-no, har antagits. Bildning av termisk NO beräknas genom att använda den välkända utökade Zeldovich-mekanismen. Bildning av termisk NO är endast betydelsefull vid höga temperaturer (>1500ºC). Detta beror på att kväveatomerna i N 2 -molekylen har en stark trippelbindning, vilken bryts upp först vid mycket höga temperaturer. Bränsle-NO härrör från bränslebundet kväve. I vilken grad bränslekväve omvandlas till NO x beror av de lokala förbränningsbetingelserna, i huvudsak gastemperatur, syrekoncentration samt ursprunglig koncentration av kvävebundna komponenter. Trots att reaktionerna som leder till att bränsle-no x bildas och bryts ned inte helt är kända är de flesta forskare ense om följande förenklade modell: O 2 NO Bränslekväve Kväveintermediärer NO N 2 Som visas ovan avges bränslekvävet genom avgasning och bildar kväveintermediärer. Kväveintermediärerna reagerar med syre och bildar NO eller återreagerar med NO och bildar N 2. Två kväveintermediärer har antagits i detta arbete. Dessa är ammoniak (NH 3 ) och vätecyanid (HCN), varav NH 3 är den helt dominerande komponenten. I detta arbete antogs att 70 % av bränslekvävet avges som NH 3 och resten avges som HCN. Bildningshastigheten för kväveintermediärerna antas vara lika med de från bränslebädden avgivna flyktiga gasers förbränningshastighet. Kväveintermediärernas nedbrytningshastighet ges av ett arbete av De Soete [6].

20 Projektering av rökgasrecirkulation 3.6 Investeringsbedömning Grundläggande begrepp En investering brukar definieras som en kapitalsatsning som ger betalnings- och kostnadskonsekvenser under en längre tid [7]. Vid investeringsbedömning är fem begrepp centrala: Grundinvestering Löpande in- och utbetalningar Restvärde Livslängd Finansiering Grundinvestering Grundinvesteringen består av samtliga utbetalningar av engångskaraktär som uppstår vid starten av projektet. I detta fall handlar det naturligtvis om utgifter som är förknippade med att installera rökgasrecirkulationen som: Rökgasfläkt med motor och fundament Kanaldragning Reglerspjäll El och instrumentering Styrsystemprogrammering Löpande in- och utbetalningar De löpande in- och utbetalningarna är alla betalningskonsekvenser av en investering under dess livslängd. Syftet med installationen i detta fall är att förbättra omblandningen i eldstaden vid ett lägre luftöverskott vilket skall ge högre verkningsgrad på pannan och lägre NO x -halt. Bland de löpande in- och utbetalningarna finns naturligtvis löpande underhåll etc. Exempel på konkreta in- och utbetalningar kan vara: Lägre bränslekostnader eller högre värmeförsäljning på grund av ökad verkningsgrad Högre återbetalning från NO x -avgiftssystemet på grund av högre verkningsgrad Lägre NO x -avgift på grund av lägre emission Underhåll Restvärde Ibland kan utrustningen man har införskaffat ha en andrahandsmarknad vilket gör att utrustningen har ett värde även efter att den tekniskt har tjänat ut. Exempel på detta kan vara skrotvärde. Vid mindre investeringar med lång livslängd brukar restvärdet inte påverka lönsamhetskalkylen speciellt mycket. För mindre investeringar sätts därför i allmänhet restvärdet till noll för att förenkla bedömningen.

21 18 Livslängd Man brukar tala om en utrustningstekniska och ekonomiska livslängd. Med ekonomisk livslängd brukar avse tiden fram till den tidpunkt som ger investeringen maximal lönsamhet. Teknisk livslängd är den tid som investeringsobjektet kan brukas med hänsyn till förslitning och tillgång på reservdelar. Av detta skäl är den ekonomiska livslängden alltid kortare än den tekniska. I allmänhet används mer eller mindre schablonmässiga ekonomiska livslängder som bygger på erfarenhetsmässiga bedömningar. Finansiering Kapitalet som används för investeringen kommer någonstans ifrån. Ett finansieringsalternativ är investeringsalternativets motsats i den meningen att det ger ett pris på kapitalet i form av en räntesats. För att göra en korrekt investeringsbedömning är det ytterst viktigt att den räntesats som används verkligen motsvarar kostnaden för den faktiska finansieringen Kalkylmetoder Det finns ett antal standardmetoder för att bedöma investeringars lönsamhet. De sex vanligaste metoderna är: Nuvärdesmetoden Nuvärdesmetoden går ut på att räkna om alla förväntade in- och utbetalningar till samma tidpunkt som grundinvesteringen görs. Omräkningen sker med hjälp av den valda kalkylräntan som skall återspegla kostnaden för finansieringen eller alternativ avkastning om kapitalet använts på något annat sätt. Summan av investeringsalternativets samtliga betalningar benämns investeringens nuvärde. Om nuvärdet är positivt bedöms investeringen som lönsam. Det investeringsalternativ som ger högst nuvärde har högst lönsamhet. Nuvärdeskvot Nuvärdeskvoten är en variant av nuvärdesmetoden som går ut på att visa ett alternativs totala avkastning i form av nuvärde per investerad krona. Nuvärde Nuvärdeskv ot = (12) Grundinvestering Denna metod används ofta om tillgången på kapital för investeringen inte är obegränsad, till exempel på grund av likviditetshänsyn. Nuvärdeskvoten rangordnar alternativen efter hur väl de utnyttjar det tillgängliga kapitalet. Ofta används nuvärdeskvoten som ett komplement till nuvärdesmetoden eftersom nuvärdesmetoden inte beaktar investeringsalternativen krav på kapital. Annuitetsmetoden Annuitetsmetoden går ut på att investeringsalternativets samtliga betalningar omräknas till lika stora årliga belopp, så kallade annuiteter. Beräkningen sker vanligen genom att först beräkna nuvärdet att sedan omräkna detta till annuiteter. Beslutsregeln är den samma som för nuvärdesmetoden, det vill säga ett projekt är lönsamt om dess annuitet är större än noll. Om jämförda alternativ har samma livslängd ger annuitetsmetoden och nuvärdesmetoden samma svar. Annuitetskvot Annuitetsmetoden har samma svaghet som nuvärdesmetoden, i den meningen att metoden inte tar hänsyn till begränsningar i tillgång på kapital. Ett sätt att hantera detta är att använda

22 19 annuitetskvoten. Annuitetskvoten är kvoten mellan grundinvestering och annuitet. Annuitetskvoten är ett mått på värdetillskottet per år och investerad krona. Internräntemetoden Internräntemetoden är troligen det vanligast förekommande sättet att analysera investeringsalternativ. Internräntemetoden går ut på att bestämma den räntesats som ger investeringen nuvärdet noll. Denna räntesats kallas internräntan. Om internräntan är högre än kalkylräntan är investeringen lönsam och jämförs flera alternativ skall man välja det alternativ som ger högst internränta. De främsta svagheterna med internräntemetoden är att den, precis som nuvärdesmetoden och annuitetsmetoden inte tar hänsyn till likviditetsaspekterna. Den andra viktiga invändningen mot internräntemetoden är att rangordningen mellan framräknade internräntor leder till att man lätt förbrukar sina investeringsmedel på kortsiktiga satsningar i befintlig utrustning som oftast visar de högsta internräntorna, samtidigt som viktiga strategiska nyinvesteringar försenas eller förbises. Pay-Off-metoden Den tid det tar innan ett investeringsalternativ har betalat tillbaka sig kallas Pay-Off-tiden eller Pack-Back-tiden. Pay-Off kan beräknas både med och utan ränta. Det investeringsalternativ som har den kortaste återbetalningstiden är mest lönsamt. Svagheten med Pay-Off-metoden är att den inte tar hänsyn till vad som händer efter att återbetalningstiden tagit slut. Pay-Off-metoden är lite av försäljarens favoritmetod för att beräkna lönsamhet men den ger knappast den information som en anläggningsägare behöver ha för att fatta ett strategiskt riktigt investeringsbeslut. 4 Resultat 4.1 Visualisering av strålinträngning Vid visualiseringen av strömningsbilden har antagits att kylluften på rosten är inkluderad i tvärströmmen som uppstår från primärluften och bäddförbränningen. Kylluften på oljebrännarna är med och bidrar till O 2 -halten men ger inget bidrag till tvärströmmens impuls i tertiärluftnivån eftersom oljebrännarna sitter ovan tertiärregistren. I modellen finns inlagt möjlighet att lägga rökgas på tertiärluftregistren fram och bak. Det kompilerade Delphi-programmet består av en exe-fil som startas genom att man klickar på exe-filens ikon. Programmet läser data från en från en text-fil. Varje gång textfilen sparas uppdateras den visualiserade strömningsbilden. Färgindikeringen kan vara röd, grön eller blå för respektive förbränningszon. Grön färg indikerar lagom nivå för att ge förutsättningar för liten risk för genomblåsningar i bränslebädden, låg CO och låg NO x. Röd färg indikerar allt för låg lokal stökiometri och blå representerar allt för hög lokal stökiometri. Visualiseringen av strålinträngningen för Fall 1-1 visas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Fall 1-1 skall återspegla dagens driftsituation vid fullast. Det man kan konstatera är att man får en förhållandevis hög slutstökiometri med de luftflöden som angivits i Fall 1-1. Tertiärluftens stråle från bakväggen länkar av snabbare än strålen från frontväggen. Kombinationen av strålarnas inträngning från front- och bakvägg är dock ganska väl avvägd. Sekundärluftstrålarna förefaller tämligen kraftiga och framförallt finns det risk för att sekundärluftstrålen från frontväggen skall slå ned ganska kraftigt i bränslebädden med risk för medryck.

23 20 Figur 9. Strålinträngning Fall 1-1. Visualiseringen av Fall 1-2 visas i Fel! Hittar inte referenskälla.. I Fall 1-2 har tertiärluftflödet halverats jämfört med Fall 1-1 och rökgas har blandats in i tertiärluftflödet så att det totala tertiärregisterflödets impulsförhållande till tvärströmmen skall vara lika i Fall 1-2 och Fall 1-1. För att tvinga ut tvärströmmen från bakväggen har 60 % av tertiärregistrets gasflöde lagts på bakväggen. Detta kan ses i Fel! Hittar inte referenskälla. i form av att frontväggens tertiärregisterstråle länkar av snabbare samtidigt som bakväggens stråle får en bättre inträngningsförmåga jämfört med Fall 1-1. Den minskade mängden luft som tillförts resulterar i en lägre slutstökiometri än i Fall 1-1. Strålinträngningen från sekundärluften är identisk med Fall 1-1. Risken för medryck är därför oförändrad och har inte påverkats av rökgasinblandningen på tertiärregistret.

24 21 Figur 10. Strålinträngning Fall 1-2. Visualiseringen av Fall 1-3 visas i Fel! Hittar inte referenskälla.. Fall 1-3 är identiskt med Fall 1-2 med den skillnaden att luft-rökgasblandningen på tertiärregistret fördelats lika mellan frontoch bakvägg i Fall 1-3. Eftersom luftmängderna är de samma i Fall 1-2 och Fall 1-3 är O 2 -halten oförändrad.

25 22 Figur 11. Strålinträngning Fall CFD-beräkningar Figur 12 visar jämförelse mellan predikterad väggtemperatur för de tre fullastfallen (Fall 1-1, 1-2 och 1-3). Som framgår av figuren är väggtemperaturen i den övre delen av eldstaden kopplad till vattnets kokpunkt vilket i detta fall antogs vara 204ºC, eftersom eldstadsväggen i denna del av eldstaden består av tubpanelväggar. Den nedre delen av eldstadsväggarna är inmurad. På grund av detta är väggtemperaturen beräknad i CFD-modellen och har en stark koppling till gastemperaturen och strömmningsfältet i eldstaden. Som framgår av figuren är frontväggen kallare än bakväggen i Fall 1-1. I Fall 1-2 råder det motsatta förhållandet på grund av att högtemperaturgaströmmen strömmar längs frontväggen. Som väntat erhålls en mer jämnt fördelad väggtemperatur i Fall 1-3. Figur 13 visar jämförelse mellan predikterad gastemperatur i det centrala vertikalplanet för de tre fullastfallen. Som framgår av figuren indikerar högtemperaturområdet den faktiska

26 23 flamzonen i eldstaden. För Fall 1-1 ligger flamzonen nära bakväggen medan flamzonen i Fall 1-2 är förflyttad mot frontväggen. I Fall 1-3 ligger flamzonen centrerad i mitten av eldstadsrummet. Beräkningarna visar att fördelningen av tertiärluft har en påtaglig inverkan på flamzonens placering i eldstaden. Av de tre fullastfallen uppvisar Fall 1-3 ett mer jämnt fördelat gastemperaturfält jämfört med de två andra fullastfallen. Fall 1-1 har en högsta flamtemperatur på strax över 1500ºC, vilket indikerar att termisk NO kan utgöra ett mätbart bidrag till den totala NO x -bildningen. För de två andra fallen (Fall 1-2 och Fall 1-3) är den predikterade högsta flamtemperaturen lägre än 1500ºC på grund av den tillsatta rökgasen i tertiärluftregistret. Figur 14 visar en jämförelse mellan predikterad syrekoncentration i det centrala vertikalplanet för de tre fullastfallen. Som framgår av figuren har det predikterade syrekoncentrationsfältet en stark koppling till det beräknade gastemperaturfältet. Området med låg syrekoncentration sammanfaller med området med hög gastemperatur, vilket bara är ett annat sätt att indikera flamzonens utbredning. Syrekoncentrationen i den övre delen av eldstaden är lägre i Fall 1-2 och Fall 1-3 som ett resultat av att luft på tertiärregistret ersatts med rökgas. Tabell 10Fel! Hittar inte referenskälla. visar predikterade genomsnittliga koncentrationen av olika gaskomponenter vid eldstadens utlopp för alla fem simulerade fall. Figur 15 visar en jämförelse mellan predikterad CO-koncentration i det centrala vertikalplanet för de tre fullastfallen. CO bildas redan under pyrolysen och bäddförbränning men uppstår också som en intermediär under förbränningen av pyrolysgasen. På grund av detta indikerar höga halter CO (mer än 0,1 %) områden där förbränning sker. Som framgår av figuren påverkas flamzonens placering i viss utsträckning av fördelningen av tertiärluft på front- och bakvägg. Höjden på den predikterade flamzonen påverkas däremot inte av vare sig fördelningen av tertiärluften/gasen eller tillförsel av recirkulerad rökgas till tertiärluften. Detta betyder att slutförbränningen i eldstaden inte försämras av att tillföra recirkulerad rökgas till tertiärluften trots att mängden tillfört syre minskats. Tabell 10. Predikterad genomsnittlig koncentration vid eldstaden utlopp. Fall 1-1 Fall 1-2 Fall 1-3 Fall 2-1 Fall 2-2 O 2 [% vol] 6,85 5,5 5,5 7,7 7,7 CO 2 [% vol] 10,7 11,7 11, H 2 O [% vol] 10,7 11,7 11, Figur 16 och Figur 17 visar jämförelse mellan predikterade koncentrationer av metan (CH 4 ) och tjära (C 6 H 6 ) i det centrala vertikalsnittet för del tre fullastfallen. Figurerna visar att den predikterade fördelningen av brännbara gaser (metan och tjära) i eldstaden knappast påverkas av vare sig skillnader i tertiärluft eller av den minskade tillförseln av syre. Viktigt att notera också är att fördelningen av flyktavgången från bränslebädden inte är jämnt fördelad. Som visades i Tabell 9Fel! Hittar inte referenskälla. antas att flyktavgången från bränslebädden vara proportionell mot primärluftsfördelningen. Även om antaganden om fördelning av flyktavgång från bränslebädden kan ha viss inverkan på flamzonens placering, bedöms dessa effekter vara begränsade och främst påverka området under sekundärlufttillförseln. Figur 18-Figur 20 visar jämförelser mellan predikterade koncentrationer av NO, NH 3 och HCN i det centrala vertikalplanet för de tre fullastfallen. Som framgår av dessa figurer är fördelningen av kväveintermediärerna NH 3 och HCN i eldstaden nära kopplat till flyktavgången från bränslebädden. Den totala NO-emissionen är ett resultat av kombinationen av termisk NObildning och bränsle-no, vilka starkt påverkas av lokal gastemperatur och syrekoncentration. Som framgår av Figur 18 återfinns den maximala halten NO i det område där gastemperaturen och syrekoncentrationen är hög. Som man kan förvänta sig erhålls lägre NO-emissioner från Fall 1-2 och Fall 1-3 jämfört med Fall 1-1. Detta beror på att den lokala syrekoncentrationen och flamtemperaturen minskar genom tillsats av rökgas till tertiärluftregistret. Tabell 11Fel!

27 24 Hittar inte referenskälla. visar genomsnittlig NO-halt i rökgasen i eldstadens utlopp för alla fem beräknade fall. Tabell 11. Beräknad genomsnittlig NO-koncentration i eldstadens utlopp. NO [ppm vol 6 % O 2 tg Fall 1-1 Fall 1-2 Fall 1-3 Fall 2-1 Fall Figur 21 visar jämförelse av predikterade hastighetsvektorer i det centrala vertikalplanet för de tre fullastfallen. I basfallet (Fall 1-1) rör sig den uppåtriktade huvudströmmen längs med eldstadens bakvägg, medan huvudströmmen byter sida och rör sig i huvudsak längs framväggen i Fall 1-2. I Fall 1-3 ligger den uppåtriktade huvudströmmen centrerad i eldstaden. I enlighet med tidigare diskussion beror de olika luftfördelningarna av tertiärluften. Figur 22 och Figur 23 är uppförstorade vyer med fokus på nedre respektive övre delen av eldstaden. Som framgår av figurerna skapar sekundär och tertiärluftstrålarna fyra vertikala recirkulationszoner i eldstaden. Storleken och placeringen hos recirkulationszonerna under tertiärluftnivån är i det närmaste identiska i de tre fullastfallen. Däremot skiljer sig storleken och placeringen hos recirkulationszonerna ovan tertiärregistret väsentligt mellan de olika fallen. Uppenbart är detta en effekt av gasfördelningen mellan front- och bakvägg på tertiärregistret. På ett liknande vis visar Figur 24-Figur 34 jämförelser mellan de två halvlastfallen. Studien av halvlastfallen har fokuserats på att studera samma typ av blandningsförhållanden som fullastfallen. Som framgår av Fel! Hittar inte referenskälla.är rörelsemängdskvoterna i bashalvlastfallet (Fall 2-1) lägre än i fullastbasfallet. (Fall 1-1). På grund av detta är strålinträngningen och omblandningen något sämre i halvlastfallet jämfört med fullastfallet. För att uppnå likartad strålinträngning och omblandning måste rökgas tillföras till både sekundär och tertiärregistret. På grund av att rökgastillsats har simulerats både i sekundär- och tertiärluftregistret är det av speciellt intresse att studera inverkan på NO x -emissionen i halvlastfallet. Figur 24 visar jämförelse mellan predikterad gastemperatur för de två halvlastfallen. Det framgår av figuren att flamtemperaturen blir något lägre i Fall 2-2 jämfört med Fall 2-1. Figur 25 visar beräknad syrekoncentration i det centrala vertikalplanet för de två halvlastfallen. Syrekoncentrationen i flamzonen i Fall 2-2 är lägre på grund av rökgastillsatsen i sekundär- och tertiärluftregistren jämfört med Fall 2-1. Figur 26-Figur 28 visar jämförelser mellan CO, CH 4 och tjära i eldstadens centrala vertikalplan för de två halvlastfallen. Höjden och storleken på flamzonen i Fall 2-2 är tydligt mindre än för Fall 2-1. Detta betyder att gasblandning och förbränning har förbättrats till följd av rökgastillsatsen. Figur 29-Figur 31 visar jämförelser mellan predikterade halter av NO, NH 3 och HCN i det centrala vertikalplanet för de två halvlastfallen. NO-bildningen i eldstaden i Fall 2-2 är väsentligt lägre än i Fall 2-1. Av samma skäl som tidigare diskuterats i fullastfallet är det den minskade flamtemperaturen och lägre O 2 -halt i flamzonen som leder till lägre NO x -emission. Figur 32 visar jämförelsen mellan beräknade hastighetsvektorer för de två halvlastfallen. Figur 33 och Figur 34 är förstorade vyer av Figur 32 med fokus på den nedre och övre delen av eldstaden. Strömningsmönstret i eldstaden för de två halvlastfallen uppvisar mycket få skillnader. En viss skillnad mellan de två fallen finns dock i storleken på gashastigheten. Fall 2-2 har tydligt högre hastighet än Fall 2-1 vilket leder till att den småskaliga turbulenta omblandningen av gasen intensifieras av tillsatsen av recirkulerad rökgas i sekundär och tertiärregistren.

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Ved eller pellets? 2012-01-19

Ved eller pellets? 2012-01-19 Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...

Läs mer

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

ITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning

ITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning ITM-rapport 115 Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse 2002 Gunnar Nyquist Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2009:103 CIV Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Arena jordens resurser Institutionen för

Läs mer

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser Dat ablad: MDS-1243/97 MG-4000 Zirkoniumdioxidsensor Direkt mätning irökgaser Ingen referensgas erfordras Kalibreras iomgivningsluft Små dimensioner på mätsonden

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar Höghållfast stål globalt Slitstål Hardox Branschbenchmark Den bredaste portföljen (0,7 160 mm) Konstruktionsstål - Strenx Möjligt att nå nya höjder

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar INFORMATION MEMORANDUM ECOMB AB (publ) 11 februari 2003 Ecotube-systemet representerar en ny teknik för att optimera förbränningsprocesser och består av utdragbara rör försedda med munstycken där luft

Läs mer

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Miljövärden. Vad är det vi mäter?

Miljövärden. Vad är det vi mäter? Miljövärden Larmrapporterna duggar allt tätare om energikriser, kilmatförändringar och förgiftade ekosystem. Människan har bara på ett halvt sekel förstört och påverkat lika mycket som vi dessförinnan

Läs mer

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 OBS! Innan du börjar mäta med ditt nya instrument läs kapitel 6. Grundinställningar (Set). Vid leverans är k2-faktor aktiv. SWEMA AB Pepparvägen 27 123 56

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338 STU-rapport 7O-4O7/U338 Strönmingsbilder längs en kokarkanal inkl. burnout. Grundläggande studier i ett 9-stavsknippe bernt Gustafsson AB Atomenergi Studsvik Fack, 611 01 Nyköping r r September 1971 x

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x Examensarbete Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x -utsläpp för ENA Energi Optimization of the SNCR-technique at a biofueled heat and power plant Anna Björk

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppvärmning med ved. BioControl. Lambda

Uppvärmning med ved. BioControl. Lambda Uppvärmning med ved BioControl 18-40 Lambda 18-40 Kompetens är vår framgång Fakta om HERZ: 22 företag Koncernens huvudkontor finns i Österrike. Forskning & utveckling i Österrikiskt. Österrikiska ägare

Läs mer

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD

KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD KÖPA OCH INSTALLERA ELDSTAD Viktig information till dig som funderar på att köpa och installera en eldstad. WWW.KIL.SE/ELDSTAD INSTALLATION AV ELDSTAD Boverkets byggregler kapitel 5 handlar om brandskydd.

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna 170 011 61 05-05 Installations- och skötselanvisning Parca 300 Kökspanna 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Installatonsbevis... 4, 5, 6 01. Innan ni börjar elda...7 02. Eldning... 7 med ved med koks med olja eller

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. CHALMERS 2010-08-18 1 (4) TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B: Teori och beskrivande moment Inga hjälpmedel

Läs mer

Moon hoch Kamineinsatz Lina 4580h

Moon hoch Kamineinsatz Lina 4580h Insatskaminer 1 2 Moon hoch Kamineinsatz Lina 4580h Innehåll Fördelar med Schmid......6-7 Elda miljövänligt med Schmid......8 Bauvarianten mit Schmid Feuerungstechnik......9 Serie Lina... 10-11 Serie Ekko...

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003. Lidköping den 19 juni 23 BioNordic Söräng 713 821 93 BOLLNÄS Test av Viking 999 pelletsbrännare Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0

LogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0 LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

r r Vinterkampanj 14.11.01-15.02.28 Eldstäder Bastu

r r Vinterkampanj 14.11.01-15.02.28 Eldstäder Bastu r r r Eldstäder Bastu Vinterkampanj 14.11.01-15.02.28 r r r HIISI 2 Värmeavgivning 24h/33 kwh Bredd 1680 mm 1070 kg Toppansluten, upp el. bak En nypa unik, primitiv magi! Vikt ger riktig värmeavgivning

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Examensarbete i mastersprogrammet Sustainable Energy Systems Chalmers Tekniska Högskola Louise Axelsson Handledare: David Pallarès, Christian

Läs mer

Förstudie av teknikupphandling för vedpannor

Förstudie av teknikupphandling för vedpannor 2003:082 CIV EXAMENSARBETE Förstudie av teknikupphandling för vedpannor BJÖRN GUSTAVSSON CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Förnyelsebar energi 2003:082 CIV

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen

Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda

Läs mer

INSTALLATIONS-, BRUKS- OCH SERVICEINSTRUKTIONER

INSTALLATIONS-, BRUKS- OCH SERVICEINSTRUKTIONER 1 INSTALLATIONS-, BRUKS- OCH SERVICEINSTRUKTIONER 1. OBSERVERA Tulimax STK8-STK5 centralvärmepannorna är ekonomiska och driftsäkra vid uppvärming av fastigheter. Tulimax-pannorna är i första hand konstruerade

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (5) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41N15A Tentamen ges för: En14, Htep13 Tentamensdatum: 2015-01-13 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar om 30 p

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer