En energifylld framtid med företagaren i fokus

Transkript

1 En energifylld framtid med företagaren i fokus Den 13 januari, 2015 arrangerade Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tillsammans med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) ett seminarium En energifylld framtid med företagaren i fokus. Här presenteras forskningsprojekt som det stora projektet Goda affärer på förnybar energi, GAFE, har bidragit till. I seminarium deltog representanter av myndigheter, GAFE deltagare och företagare (se bifogar deltagarlista och program). Seminarium inledes av Ann Segerborg-Fick, sektionschef vid JTI som hälsade välkomna och presenterade dagens ordning och GAFE projekt. Syfte med projektet var att spridda och överföra kunskap. JTI arrangerade en workshop för att klarlägga företags behöv. Resultatet blev en önskalista, prioriterade områden frågor företagarna ville satsa på. Även elektroniska enkät som skulle identifiera företagares drivkraft skickades ut. Svaret som JTI fick visade att intresse för teknik var inte så stor. Däremot var gårdarnas framtid och miljö frågor viktigast. Efter att ha analyserats workshopens och frågeförmularens resultat förmulerades visionen: lönsamhet samt förslag till konkreta projekt som genomfördes. Föredragare De projekt som presenterades på seminarium delades upp i två grupper: projekt inom energieffektivisering och inom energi produktion. Projekt inom energieffektivisering Karin Varverud, Energifabriken, fossilfritt jordbruk Karin Varverud, tillsammans med sin man och tre andra landbruksfamiljer startade upp Energifabriken i Affärsiden var att tillverka biodisel. Företaget har kunskap om omställning från fossil diesel till biodrivmedel och jobbar med två olika bränslen: RME (Raps Metyl Ester) och HVO (Hydrerade Vegetabiliska Oljor) med hög klimatnytta. Energifabriken har kunder i transportsektorn, lastbilar och bussar. Företaget vill vissa att vi lever som vi lär och samtidigt minska klimatpåverkan och fossila oljeberoendet. Efter 2011 har Energifabriken inte köpt fossila bränslen och anlitar transportör som erbjuder förnybara transporter. De ställer krav vid inköps- eller

2 försäljningstillfället eftersom det inte kostar mer. På så sätt skaffar företaget efterfrågan. Energifabrikens affärside har tre viktiga fördelar: miljöfördelar ( liter fossil diesel och eldningsolja utbytt mot förnybara bränslen), praktiska fördelar (ej giftigt, ej brandfarligt) och affärsmässiga fördelar (ökar efterfrågan på åkermarkens produkter minskar beroendet på fossil). Energifabriken har tillsammans med Polarbröd i 2014 genomfört ett projekt: framtidens bröd. Syftet med projektet var att producera bröd utan att använda fossil: från skörd till konsument. Christian Leitl, Weidemann Sverige, Batteridriven kompaktlastare Christian Leitl presenterade den nya traktorn ehoftrac som är 100 % eldriven. Bakgrunden till tillverkning av eltraktorn är att gårdarna är väldigt trånga i Tyskland och det är svårt att manövrera stora maskiner. Eftersom efterfrågan på miljövänlig teknik ökar började man fundera på Weidemann att tillverka eldrivna traktor. Utseende mässigt är ehoftrac en vanlig traktor men har ett batterifack. Innovationen fick en pris i Hannover i november och uppmärksammades även i Italien på landburksmässan. Tillvärkarna hoppas på stor efterfrågan som kommer skaffa konkurrensen. Traktorn ser ut som vanligt maskin, men inuti finns ett batterifack. Traktorn är väldigt tyst och behöver inte gasas. Nu kommer den även till Sverige. Fördelar med maskinen är att den är liten, smidigt, effektiv och inte klumpig. Detta är ett exempel av fossilfritt jordbruk. Energieffektiviserings koncept ligger på att utnyttja diselmotor. Ingen ny teknik för laddningen behövs, bara en laddare till laddningsstationen. Maskinen är utsläppsfri och körs både inomhus och utomhus. Batteri kapacitet: 5.5 timme, konstant körning. 2.5 timme med stor last på grus väg. Maskinen presenteras på marknaden i juni. Enligt Christian Leitl är markanden för denna produkt inom jordbruken mogen. I jämförelse med diesel traktor den har 43 % mindre utsläpp. Det finns en annan stor skillnad mellan diesel och eldriven maskin, diesel motorn går hela tiden när elmotorn kan stå stilla. Vid inköp kostar eldriven maskin 20 % mer där även batterikostnader tillkommer. Men man kan driva mer med eldrivna maskiner och är motor inte tung. Foretagens innovationstanke: använda solenergi i framtiden.

3 Loa Ivarsson, Metsjö, Energieffektiva traktorsläp Metsjö är norra Europas största företag. Den är ett familjeföretag som startades i en liten skala med Loa Ivarssons farfar som var lantbrukare. Företaget utvecklades snabbt och nu säljer de sina produkter i hela Europa. Några av deras produkter som gas skåp säljs i hela världen. Maskin hallar säljer företaget lokal, i Sverige % av alla vagnar som säljs i Sverige är producerat av Metsjö. Företaget har största bok i Sverige, utan svetsningar. Med denna teknik ökar volym med 15 %. Företaget jobbar mycket med att minimera miljöpåverkan. Metsjö eldar all spannmål, istället för att sälja den för att effektivisera energi. Johan Wellander, Hushållningssällskapet och Carina Gunnarsson, JTI Carina Gunnarsson berättade om projektet som JtI genomförde tillsammans med Hushållningssällskapet. JtI erhåll pengar från energimyndigheten för att titta på transport från energieffektiviserings sida dvs. att minska energiförbrukning. Målet var att undersöka om det fanns något verktyg som man kunde använda eftersom man inte riktig vet hur mycket energi som står för transporter (inom jordbruk). För att se vilka åtgärdar man ska göra för att minska energiförbrukning behövde projekt teamet först kartlägga vad för transport man använder på en dag i jordbruket. I projektet ingick 4 gårdar (två mjölk- och två växtodlings gårdar). Man tittade på: vad man kan göra, vilken lösning som är bäst, vilken effekt denna lösning får, vad händer om en annan gård också använder denna lösning osv. Projektet aslutades i september med en workshop där andra gårdar var också inbjudna. Johan Wellander har lantbruk som han driver med sin familj. Hans drivkraft är utveckling. Största utmaning är logistiken. De ägnar väldigt mycket tid att åka eftersom de har en stor jordbruk. Det finns 160 skiftar. Skörd: 15 kton, det leder till att medeltransportavstånd är 8,8 km, ton/km med ca 600 spannmålsekipage a 25 ton/st. Totalt ca 1000 mil som motsvarar fågelvägen Örebro till Dubai eller Kanarieöarna tur och retur. Det är svårt att hinna med logistiken. Olika kombinationer provades, till exempel lastbill och traktor. Företaget lagrar hela skörden. Det är viktigt att allt ska spridas så nära lagring som möjligt. Johan nämnde att stora svårigheter gäller management. Man planerar allt mycket noggrant och i förväg, till exempel, vilka fält ska kördas först, till vilken fält ska man köra gödsel, hur man ska prioritera ogräs rensning osv. att ta först. Sen gödsling hur mkt vad man ska köra osv.

4 Företaget letar ständigt efter nya lösningar och vägar till att utvecklas. Ett konkret förslag till projekt som Johan nämnde är: få beslutstöd i management., till exempel, kalkylation för olika transportsystem, jämförelse av olika transport kostnader, bränsleeffektivitet i olika transporter, däcksval. Maskin kalkyl för olika transportsystem till ex. or kostnads jämförelse för transporter, bränsle effektivitet i transporter, kolla hur framgongsrika transport företag jobbar. Johan Göthe, Drivec, Lägre dieselförbrukning med effektiva mätmetoder Johan Göthe är en av grundarna för Drivec: kör ekonomisk och kör ekologsti. Tillsammans med Jti och Lrf har Drivec genomfört ett projekt om system för uppföljning av miljöeffektiv körning i jordbruksmaskiner. Drivecs roll i projektet var att hitta ny marknad för sina produkter, utveckling och finansiär. Företaget ska ta fram tips som anpassar till jordbruk. Drivec har aktiva fordonssystem och är marknadsledande i Sverige (bussar). Drivecs datorer är kopplade på säkert sätt till fordons motor och räknar bränsles effektivitet hur mycket bränsle man använder och hur mycket bränsle man slösar bort. De värderar data och återkopplar direkt. Vid utvärdering använder företag tre segment: segment grön - förare som sparar 14%, segment gul och segment röd som slösar 20-25%. Det finns ett skärm i fördonet som talar till föraren när den slösar bränsle och ger grund av orsak så att föraren vet om det och kan göra åtgärdar. Drivec planerar jobba på samma sätt med jordbruks maskiner men det kommer behöva lite annorlunda metod. Tekniska utmaningar som stod inför företaget är att det finns olika maskiner och de behöver olika parametrar. När Divec använde traditionell mätningsmetod för jordbruks maskiner visade det inte så stor effekt. Utmaningen var att hitta rätt nyckeltall och sen vardera. Tallen ska sättas i relation med andra tall och göras direkt återkoppling. I sommars hittades en lösning mäta effektivitet per upptagen timme. Nu ändras fokus och de kollar på förbränningsteknik. När drivec jämförde oekonomisk och ekonomisk körning, det visade sig att med samma producerade energi det gav 20% skillnad i förbrukning, dvs. ekonomisk körning kostade 20% mindre. För nuvarande, jobbar Drivec med en gård. De vill anpassa programvara så att man kan följa upp effektivitet geografiskt (för att mätta hur mycket effektivt är att köra gård 1 i jämförelse med gård 2 osv). Sen analyseras data och föreslos utvecklings prototyp till föraren så att föraren kan ändra sitt sätt att köra för att använda mindre diesel men fortfarande göra samma jobb. Drivec räknar med besparingen för 10% men tror på att även överträffa det.

5 David Larsson, Solkompaniet, Solel som energikälla i lantbruket Fokus på solenergi är stor och tekniken växer väldigt mycket. Företaget jobbar med tillgängliga takytor men tittar även på marginal marken för att bedöma vilken potential som finns i Sverige. Först gör man bedömning av teoretisk potential och sen räknar ekonomisk potential. Solel beskriver tillgängliga ytor, geografiska data, fastighets data, få fram kartor, lutningar och analysera potential. De ställer frågeställningar som till exempel, om det är det bara söder tak som har potential, eller även öst tak, osv. Deras slutsats är att det kommer att finans mycket potential i framtiden. När det gäller lönsamhet, då är det generellt svårt att hitta affärsmodell. Om man får bidrag kan man göra långsiktig investering. Detta är inte anpassat till jordbrukare. Kostnaderna är höga. Ett bra tips för att sänka de är att värderar eget arbete låg. På gård vill företaget titta på hur man kan utnyttja skattereduktion som en del av projektet. Hittills är det svårt att sälja sol produkt. Om man däremot siktar mot miljö blir det kanske lättare, till exempel att ha fokus på grönare produkt. Henrik Olsson, JTI, Biogas metoder för att öka utbytet Henrik jobbade i GAFE projektet. Målgrupp var de lantbrukare som planerar bygga biogas anläggning. Fokus var på 4 gårdar som hade biogas produktion. Gård ägarna tänker att det har dålig lönsamhet som beror på priset- investerings priser är för höga. Det finns många faktorer som man ska ta hänsyn till, som storlek, hur mycket gas man vill producera osv. Henrik Olsson visade olika exempel för biogas anläggning och gav även tips för lantbrukarna: att åka runt på olika biogasanläggningar och se de lösningar som passar bäst just gård i frågan. Carina Gunnarsson, JTI, Lagring och logistik på gården för direktleverans av halm Carinna Gunnarsson berättade om projekt hon var involverat i. Projekt team gjorde en studie för att kartlägga vilka energigrödor som finns runt Uppsala eftersom jordbruk kommer spela även större roll i framtiden. Vattenfall ska bygga nya verket i Uppsala och planerar blanda in minst 10 % halm i bränslemixen. JTI vill göra inventering av lokala resurser (halmpotential), riskanalys (uthålligt uttag av halm, läglighetseffekter, års variationer) och systemanalys (ekonomi, affärsmodell, energi och miljöpåverkan). Samtidigt ska projektet tillta på logistik och lagring för att se vilken intresse som finns. Projektet ska hitta ett bra

6 system för att dra ner kostnaderna: öka värde och utnyttja halm resurser eftersom lantbrukarnas största intresse är lönsamhet. Paneldiskussion Paneldiskussionen tog upp frågan om hur man ska jobba vidare och effektivt. I pannelen deltog följande personer: Lena Niemi Hjulfors från jordbruksverket fokuserade på nya landsbyggsprogramet. Jordbruksverket vill stötta för att se utveckling. Det finns behov för flera landsbygds företagare. Det finns mycket entusiasm, idéer och kreativitet men man ska ta hänsyn till tidsaspekt. En lantbrukare kan ha ett ide och vilja att göra något nytt. Men det finns många formalia som man ska följa för att få stöd. Ofta tar det tid som lantbrukare inte har. Så försvinner möjliga innovationer. Lösningen kan vara: att prioritera och ha en handlingsplan. Lena också hoppas på nya EIP Jordbruksverket fortsätter jobba med affärsmöjligheterna, att öka företags konkurrenskraft. Livsmedelsmarkand är inte alltid lönsamt och där ser myndigheten på energi som drivskraft. Karin Varverud från Energifabriken fick fråga om vad hennes företag behöver mest stöd i. Karin vill se politiska konsekvenser and handlingskraft. Enligt henne vore bättre om det styrs mer mot mål och mindre mot medel. Vi kan inte ersätta all fossil om vi inte använder all förnyerbar bränsle. Här behövs politisk tillåtelse. Ökade användning av energi från åkermark är förutsättning mot framtids livsmedelproduktion och inte tvärtom. Om frågan på hennes syn om EU gemensam policy tycker Karin att man ska inse olika förutsättningar i olika länder, t ex. skog finns inte överallt men finns i Nordiska länder. Kalle Svensson från energimyndigheten förklarade att energimyndigheten har stark energiperspektivet som är deras uppdrag. Samtidigt kan man se på energi som restprodukt. Myndigheten planerar nytt biobränsleprogram. Deras erfarenheter visar att det krävs medfinansiering för att ett företag ska göra ett projekt. Kraven är att företag ska finansiera en hälften del som är svårt att uppnå. Energimyndigheten ser gärna en dialog om hur man kan lösa det. Ann Segerborg-Fick från JTI ställde fråga till småföretagare om hur de själva ser på framtiden: energieffektivisering och/eller produktion. Metsjö Både delarna är viktiga. Energieffektivisering är en naturlig utveckling, det är en effekt för att produkterna blir bättre, man sparar på marginaler och gör vinst.

7 Drivec - exposition av nya bränslen i kollektivtrafik. Energiförbrukningen ska gå ner så mycket så möjligt. De tror att utvecklingen pekar ditt. SLU föreslog att hela samhället borde vara mer energieffektivt. Det kommer påverka även lantbruk. Det kommer väldigt effektiva transporter i framtiden eftersom samhälle kräver detta. Gruppen kom fram att det finns svårigheter i att ett företag ska initiera projekt eftersom det handlar om mycket pengar. Därför är det viktigt att skaffa entusiasm och försöka visa rätt väg som är inte alltid baseras bara på inkomster men på vårt ansvar för miljö. Lantbrukare brukar ta små steg. Här tillkommer även tidsbrist. Därför är det viktigt att visa olika exempel och ge bra argumentation. En bra aspekt att tänka på är kundens kund och ställa ständigt en fråga: vad vill kunden ha. Det finns en stor potential för utvecklingen. Det är önskvärt att industri ska vara mer aktiv och kan stödja olika projekt med pengar. Ulf Jobacker från Lrf avslutade och sammanfatade paneldiskussionen: Svaga elnät kan hindra omställningen till förnybar energi och det ligger en stor potential i bioraffinaderier, dvs en anläggning för produktion av produkter som kemikalier, material, bränsle och energi från en biobaserad råvara. För att vara konkurrenskraftig måste man vara kundorienterad. Genom systemstudier och genom att utforska olika affärsmodeller, där vi beskriver hur affärsidén ska fungera - var nånstans värdeskapandet uppstår. Arbetet för att påverka policys och politiken blir allt viktigare i en tid då marknaden vikit och de av samhällets ambitioner, som att vidta åtgärder inom klimatområdet, har trappats ner. Deltagarna blev inbjudna till kommande GAFE slut konferensen.