Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

Transkript

1 Förnybara transporter; Hur ser framtida vägval ut? Åsa Kastensson

2 Agenda Bakgrund och nuläge Olika alternativ på förnybara drivmedel Historien om E85 Styrmedels roll Olika upphandlingsstrategier förnybara alternativ Slutsats

3 FN s klimatmål: CO2 utsläppen måste peaka 2020 om vi ska klara max 2 graders uppvärmning.

4 Miljömålsberedningens förslag Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter ska minska med 70% till 2030 i jämförelse med SOU 2016:47

5 Uppföljning av: Miljömålsberedningens förslag Introduktion av el-, hybrid-, bränslecellsfordon. Ökad volym- och klimatnytta av biodrivmedel. Utveckling av godstransporternas bränsleeffektivitet. Utveckling av person- och godstransporter. Framförallt kollektiv-, gång- samt cykeltransport.

6 CO2 utsläpp från olika sektorer Källa; EEA

7 CO2 utsläpp från vägtransporter Källa: Naturvårdsverket

8 Bussar i trafik efter drivmedel 2015 Källa: Statistik om bussbranschen 2016

9 Andel förnybara drivmedel per region Källa: Svensk Kollektivtrafik 2015

10 Källa: Svensk Kollektivtrafik 2015

11 Källa: Statistik om bussbranschen 2016

12 Trender i Sverige 2016 El fordon Biogas 2005 Etanol

13 Olika alternativ Biogas RME HVO Etanol El drift

14 Biogas Ursprung; rötning av slam från avloppsreningsverk, matavfall, gödsel, olika växtmaterial och processvatten från livsmedelsindustrin. Klimatnytta upp till 95% men kan bli mer. Kostar ungefär som diesel. Helt anpassade fordon med gastank. Introduktion av dual-fuel motorer som kan köras på både diesel och gas med upp till 90% gas. Låg bränsleförbrukning. Låga utsläpp av kväveoxider och partiklar. Hög tillgänglighet (framförallt södra/mellan Sverige. Lokal produktion.

15 RME (RapsMetylEter) Ursprung: rapsolja. Klimatnytta, 60% Ersätter diesel i framförallt tunga fordon. Mindre omställningskostnader för fordon. Ej brandfarligt eller giftigt. Kostar ungefär som fossil diesel. Väljs vid homogena tunga fordonsflottor. Etablerat bränsle med god tillgänglighet. Klarar viss inblandning i diesel.

16 HVO (hydrerad vegetabilisk olja) Ursprung: slakteriavfall och vegetabiliska oljor, animaliska fetter. Klimatnytta upp till 90% jämfört med fossil diesel. Kemiskt identiskt med fossil diesel. Kan användas i konventionella dieselmotorer utan omställning. Godkänt för samtliga fordon. Bra köldegenskaper, ner till -34 grader. Kostar ungefär som fossil diesel. Inga hälsoeffekter. Låg tillgänglighet, används framförallt som låginblandning. Blandbart med fossil diesel.

17 Etanol Världens största biodrivmedel 90% av den totala produktionen av biodrivmedel. Ursprung; sockerrör, majs, vete. Andra gen kommer. Klimatnytta upp till 90% Stor tillgänglighet. Renare luft (inga kväveoxider eller partiklar). Kräver omställning av fordon. Finns som E85, ED95 och låginblandning. Lägre energiinnehåll men högre oktantal. Prisekvivalent med bensin just nu. Nedsmutsat i Sverige av mediadebatten.

18 El Hög klimatnytta (beroende på elproduktion). Hög verkningsgrad. Lågt tankpris. Tysta fordon. Inga hälsoproblem inga avgaser. Begränsad infrastruktur med laddstationer. Batterier; omogen teknik, dyra och tunga, smutsig brytning av metaller. Kort räckvidd.

19 Ex elbilar CO2 utsläpp Källa; Vattenfall 2013 Lagkrav EU CO2 = 95 g/km (2021)

20 Historien om E85 Från höga volymer till platt fall under en kort tidsrymd.

21 Volym i m3 Prisskillnad i kr/liter Konsumtion och prisutveckling av E85 Förbrukad volym E85 Prisskillnad bensin och E

22 Slopat förmånsvärde för tjänstebilar Ny miljöbilsdefinition E85 Slopad Volym miljöbilspremie vs prisdiff mot bensin Motorproblem Stark mediadebatt pga bränsle Införande mha en mängd styrmedel: - Pumplagen - Miljöbilspremie - Befrielse trängselskatt - Fri parkering - Befrielse förmånsskatt tjänstebil 2015 all time high diesel

23 Slutsats Etanolstudien Långsiktiga styrmedel och incitament: Incitament medförde att E85 snabbt blev stort i Sverige och borttagande av incitamenten att intresset sjönk drastiskt. Media debatten har haft stor påverkan; Mat kontra bränsle, motorproblem, fuletanol. Priset (prispolitik) har en stark påverkan. Det är svårt att få folk att tanka ett alternativt bränsle om det kostar mer än det fossila. Osäkerhet om klimatnytta kopplat till priset på bränslet. Motortekniska problem inte aktuellt sedan sulfathalten blev reglerad Dock spökar det fortfarande. Många tror att biodrivmedlens framtid ligger i form av kvotplikt med en trappa till 100% inblandning. Koldioxidskatt på fossila bränsle. PPP

24 Vad ska man välja? Länder olika länder har olika förutsättningar, Sverige har mycket skog. Regioner regionala skillnader ex Skåne och Norrbotten. Sektorer olika ändamål; godstransporter, persontransporter (bilar, bussar etc). Användning hur ser användningen ut? Stadstrafik - eldrift, länstrafik biodrivmedel.

25 Syn på framtida förnybara bränsle för bussar Xylia, M, Silveira, S., On the road to fossil-free public transport: The case of Swedish bus fleets. Energy Policy (2016)

26 Hinder förnybara bränsle i bussar Xylia, M, Silveira, S., On the road to fossil-free public transport: The case of Swedish bus fleets. Energy Policy (2016)

27 Styrmedel Långsiktiga styrmedel för att ge alla aktörer rätt förutsättningar; drivmedelsproducenter, fordonstillverkare, beslutsfattare på nationell och regional nivå. Ex LTU Green Fuel Styrmedel viktiga för att visa att detta är något man tror på. Vi är beroende av EU s beslut även om de inte är anpassade efter våra förutsättningar; överkompensationsproblematiken som tvingade Sverige att lägga CO2 skatt på biodrivmedel.

28 Offentlig upphandling som styrmedel En jämförande studie av Skåne och Jämtland. Olika upphandlingsstrategier för att öka användningen av förnybart i kollektivtrafiken. Skåne: upphandling som en del i ett strategiskt arbete för att utveckla förnybara drivmedel och ny teknik (biogas). Jämtland: tjänstemännen har en mer återhållen syn på hur mycket politiken och det offentliga ska styra utvecklingen av förnybara drivmedel.

29 Offentlig upphandling som styrmedel Det finns två typer av upphandlingsstrategier vad gäller förnybara drivmedel: 1. Specifika krav på viss typ av drivmedel eller teknik. 2. Funktionskrav (utsläpp, energieffektivitet) där marknadsaktörerna hittar de bästa lösningarna.

30 Skåne Offentlig upphandling som styrmedel Hade specifika krav för att skapa en biogas marknad. Nu har de funktionskrav för att öppna upp för andra drivmedel. Jämtland Funktionskrav med syfte att nå de nationella målen. Källa: Strategic use of sustainable public procurement in the bus sector: challenges and opportunities. Malin Aldenius, SAEE 2016

31 Offentlig upphandling som styrmedel Specifika krav Introduktion och stöd till förnybara drivmedel. Ökad kostnad. Beroende av tillgänglighet. Kräver starkt regionalt politiskt stöd. Kräver en region som tar egna initiativ. Källa: Strategic use of sustainable public procurement in the bus sector: challenges and opportunities. Malin Aldenius, SAEE 2016

32 Offentlig upphandling som styrmedel Funktionskrav Frihet för marknadsaktörer. Större flexibilitet. Kostnadseffektivt. Svårt att stödja teknisk utveckling. Kräver tydliga miljömål på nationell nivå. Källa: Strategic use of sustainable public procurement in the bus sector: challenges and opportunities. Malin Aldenius, SAEE 2016

33 Slutsats Långsiktiga styrmedel för att skapa förtroende. Det finns ingen allenarådande lösning, olika behov kräver olika lösningar. Biodrivmedel är och kommer vara en viktig del i förnybara transporter. Eldrivna fordon på längre sikt. Två typer av upphandlingsstrategier där funktionskrav ger lägre kostnad medan specifika krav kan driva in en ny teknik.

34 Tack! Åsa Kastensson Energivetenskap LTU