Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor den 18 april 2012 på SUHF:s kansli

Transkript

1 Sveriges universitets och högskoleförbund Minnesanteckningar från möte med SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor den 18 april 2012 på SUHF:s kansli Deltagare: Yasmine Lindström, ordförande Mats Edvardsson, verkställande ledamot Mauritz Danielsson Eva Ekstedt Salzmann Tarmo Haavisto Tuula Kuosmanen Brita Lundh Joakim Mäki Åsa Nandorf Lars Rydberg Elisabeth Svensk Peder Tjäderborn Fredrik Andersson, sekreterare Övriga Magnus Granlund, Utbildningsdepartementet, 13 Per Magnusson, Utbildningsdepartementet, 13 Andreas Sandberg, VHS 6 Per Anders Strandberg, Utbildningsdepartementet, 13 Gunlög Sundberg, Tisus. Stockholms universitet, 5 1. Mötets öppnande Ordförande förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna. 2. Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes i enlighet med förslag. 3. Minnesanteckningar från föregående möte Fredrik Andersson gjorde en kort uppföljning av minnesanteckningarna från den 16 februari. Ett antal frågor och besökare återkom planenligt på den aktuella dagordningen. 4. Meddelanden och rapporter Mats Edvardsson och Fredrik Andersson rapporterade kort om aktuella händelser inom sektorn. Bland annat berördes samråd med IPK om principer för fördelning av stipendiemedel, där en skrivelse gått in från SUHF efter ett snabbt samråd med

2 Expertgruppen. IPK har gjort utfästelser om att kommande års samråd ska ske med större tidsmarginaler och ökad möjlighet till reellt inflytande. Till Expertgruppens seminarium den 19 april om praktiska frågor kring hanteringen av avgiftsskyldiga studenter och sökande är ca 90 personer anmälda. Ett förordningsarbete pågår kring hanteringen av studiemedel för kortare utbildningar utanför EU/EES. Mycket tyder på att förslaget till förordning kommer att ta hänsyn till många av de synpunkter som inkommit från SUHF och lärosätena. 5. Tisus Gunlög Sundberg var inbjuden för att presentera Test i svenska för universitets- och högskolestudier, Tisus, och diskutera den framtida hanteringen av provet. Bland annat berördes kostnaderna och organisationen för genomförandet av provet. Samtidigt som efterfrågan på provet i vissa avseenden ökar ligger ansvaret för det på ett fåtal lärosäten som regleras i ett särskilt avtal mellan lärosätesledningarna från Samtidigt påverkar införandet av Gy 2011 förutsättningarna för provet. Till detta kommer att kostnaderna för att ta fram och anordna provet är höga Expertgruppen diskuterade om och hur man ska gå vidare med Tisus utifrån ett SUHFperspektiv. Ett alternativ kan vara att tillsätta en arbetsgrupp som ser på finansiering, organisation och ansvarsfördelning kring Tisus på liknande sätt som den särskilda arbetsgruppen kring Högskoleprovet. Expertgruppen återkommer till frågan på kommande möte. 6. Ändrade rekommendationer om anmälningstider på avancerad nivå Expertgruppen fortsatte diskussionerna kring förutsättningarna för ändrade rekommendationer om anmälningstider på avancerad nivå. Andreas Sandberg redogjorde för erfarenheterna kring den ändrade tidsplanen inför föregående hösttermin och hur VHS planerat inför den kommande höstantagningen. Expertgruppen konstaterade att även om en hel del förbättrats återstår flera utmaningar att lösa. Det finns fortfarande förseningar i handläggningen och viss köbildning i hanteringen där de finns utrymme för förbättrad kommunikation mellan VHS och lärosätena. Heterogeniteten i anmälningstiderna för avancerad nivå ökar, även för studenter från Sverige och EU/EES. Personalförsörjningen i AkVO är en utmaning, som delvis beror på problemen med prognosticeringen av sökandeströmmarna. Det finns ett behov av att kunna få fler handläggare som arbetar hela året, inte minst eftersom antagningsprocessen nu är spridd över en större del av året. Såväl ur kvalitets- och rättssäkerhetsperspektiv, som med hänsyn till effektiviteten i processen skulle det förmodligen vara gynnsamt om handläggarna i högre grad var engagerade kontinuerligt och på en högre andel av tjänst. Dock är avvägningen mot personalens åtagande på hemmalärosätet svår, såväl av kostnadsskäl som av det faktum att arbetstopparna i AkVO sammanfaller med dem på lärosätena. 2

3 På sikt finns även andra frågor att lösa, som t ex hur man hanterar vårantagningen som arbets- och kostnadsmässigt blir tung sett till de relativt få utbildningar som är inblandade. Det kan dock finnas skäl att särredovisa kostnaderna för vårantagningen. Expertgruppen beslutade att fortsätta diskussionen kring frågan opå nästkommande möte. Innan dess kommer frågorna att beröras på de studieadministrativa chefernas möte den i maj. 7. Reviderade rekommendationer om reell kompetens för grundläggande behörighet med anledning av Gy2011/Vux 12 Elisabeth Svensk redogjorde för ett förslag till revision av REK 2009:2 Reell kompetens för grundläggande behörighet, utifrån tidigare diskussioner i Expertgruppen (120216, 5). I förslaget ingår även ett förslag att ändra namnet på rekommendationen genom att ersätta begreppet reell kompetens med gemensam bedömning av grundläggande behörighet. Expertgruppen diskuterade frågan, och då särskilt namnet på rekommendationen. Eftersom rekommendationen är väl använd och känd inom och utom sektorn, menade man att det inte finns skäl till namnändring. Expertgruppen beslutade att föreslå SUHF:s styrelse att ändra rekommendationen i enlighet med förslag, utom i delen med namnbyte. 8. Digitalisering av bedömningshandböckerna Tuula Kuosmanen och Brita Lundh redogjorde för arbetet med en förstudie av digitalisering av de svenska och utländska bedömningshandböckerna. Arbetet har bedrivits med en extern projektledare, och är föranlett av en efterfrågan från handläggare på lärosätena och VHS om ett mer användarvänligt format för handböckerna. I arbetet har bland annat gjort nuläges- och SWOT-analyser, internationella utblickar och behovskartläggningar. Expertgruppen diskuterade frågan och konstaterade att det är ett lovvärt projekt som kan ge goda resultat. Det är viktigt att ta fram en läsning för helheten som blir långsiktigt hållbar. Inte minst för att undvika stuprör. Expertgruppen återkommer till frågan senare under året när mer finns att rapportera. 9. Tidpunkt när lärosätena ska ha översatt lokala behörighetskrav till de nya kraven. Elisabeth Svensk inledde en diskussion om när lärosätena ska ha översatt lokala behörighetskrav till de nya kraven som kommer i och med gymnasieskolans omvandling. Detta påverkar bl a områdesbehörigheter m m. Expertgruppen diskuterade frågan och menade att behovet om anpassning bör stämmas av med ansvariga på lärosätena. Frågan diskuteras även inom produktionsrådet. 3

4 10. Antalet anmälningar ht 2012 jämfört med ht 2011 Tuula Kuosmanen redogjorde för det aktuella antagningsläget. Höstterminen slår återigen rekord i antalet sökande. Även sökandeflödena från tredje land har ökat. Expertgruppen diskuterade frågan kort, bland annat utifrån perspektivet av att snabbt på lärosätena få tillgång till aktuell antagningsstatistik. 11. Myndighetsöversynen Expertgruppen diskuterade kort nuläget i myndighetsöversynen på högskoleområdet med bildandet av nya myndigheter. Förändringstempot har avstannat i och med att propositionen behandlas i rksdagen där det finns motioner som ska utskottsbehandlas som berör frågan. Inga tilläggsdirektiv till utredarna har utfärdats ännu. Planen är dock fortfarande att de nya myndigheterna ska vara på plats, och de gamla nedlagda, till den 1 januari Avrapportering från undergrupper Punkten bordlades till kommande möte. 13. Inaktiva studenter Magnus Granlund, Per Magnusson, Per Anders Strandberg från Utbildningsdepartementet var inbjudna till Expertgruppen för att diskutera departementets arbete med att förtydliga möjligheterna för att avregistrera inaktiva studenter. Frågan har aktualiserats genom den indragning av medel som regeringen gjort med anledning av inaktiva studenter, vilket föranlett att några lärosäten önskat möjligheten att avregistrera studenter. Expertgruppen lyfte i diskussionen några exempel på hur lärosäten arbetat inom nuvarande regelverk, med olika krav på motprestationer för att förbli registrerade. Samtidigt är definitionen av inaktiv student central. I vilken grad inkluderas t ex de som deltar i undervisningen undervisningen men som inte tar poäng och var går gränsen för inaktivitet? Åsikten framfördes att det inte är alldeles självklart att möjliggöra avregistrering är rätt väg att gå för att lösa problematiken. Bland annat finns det problem med rättssäkerheten och relationen till att man fattat ett myndighetsbeslut om registrering, vilket även har implikationer för t ex överklagandemöjligheter. Dessutom har de studieadministrativa systemen och regelverken utformats så att det är studenten som till större delen ansvarar för registrering på kurser, ofta genom webportaler. Skulle lärosätena få rätt till avregistrering, skulle det medföra ett förskjutet ansvar och väsentligt ökat administrativt arbete för lärosätena. Vilken lösning som man från regeringens sida än väljer för att hantera frågan om hantering av inaktiva studenter är det viktigt att man dels väljer en lösning som är integrerad med de regelverk och de system som finns. Dels att lösningen inte är sådan att regeringen indirekt starkt styr utbildningsutbud, organisation eller pedagogiskt upplägg. Det är också viktigt att beakta vilka incitament regleringen skapar för såväl lärosäten som 4

5 studenter. Det är inte osannolikt att man finns en lösning på problemet med inaktiva studenter inom nuvarande regelverk. Avslutningsvis konstaterade Expertgruppen att det kan finnas goda skäl för sektorn att själva arbeta med frågorna om hantering av inaktiva studenter. Expertgruppen bör beakta att återkomma till frågan senare under året, t ex med en inventering av olika lösningar eller klargörande av vilka regelverk som finns och används. 14. Övriga frågor Efter mötets avslutande träffade en delegation ur Expertgruppen (Yasmine Lindström, Mats Edvardsson, brita Lundh, Peder Tjäderborn, Fredrik Andersson) företrädare för Skolverket för ett tidigare planerat möte i syfte att diskutera Lärarlyftet, lärarlegitimationerna samt kontaktvägarna mellan Skolverket och högskolesektorn. 5