Partikongressmotioner 2009 O - S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partikongressmotioner 2009 O - S"

Transkript

1 Partikongressmotioner 2009 O - S

2 O Övrigt P Socialförsäkringsfrågor Q Välfärd, Skatter, Fördelningspolitik, Ekonomi R Näringspolitik S Familjepolitik

3 Motion O04X Motion till: Stockholms Arbetarekommuns årsmöte år Socialdemokraternas partikongress år Motarbeta främlingsfientlighet genom utbildningsinsatser Rasism handlar om människors vilja att utöva makt och att sprida sina fördomar om andra människor. Det handlar om att värdera och kategorisera människor utifrån deras bakgrund och utseende. Det ger uttryck för värderingar som vi socialdemokrater inte ställer oss bakom. Det är värderingar som vi socialdemokrater måste ifrågasätta, ta avstånd från och våga föra en kamp mot. Idag finns det flera främlingsfientliga partier i Sverige. De uttrycker sina rasistiska värderingar i sin förda politik. De utnyttjar människors missnöje, rädslor, okunskap och samhälleliga misslyckanden. Socialdemokraterna måste kraftfullt motarbeta och föra fram ett budskap som tydligt ifrågasätter och förklarar på vilka felaktiga grundvalar främlingsfientliga partier formar sin politik. När var tionde ung industriarbetare överväger att rösta på ett främlingsfientligt parti är det hög tid för oss socialdemokrater att gå till handling. Många gånger är det missförstånd och försåtlig propaganda som ligger bakom övervägandena. Sådana situationer kan motverkas med utbildningsinsatser, exempelvis i studiecirkelform. Redan idag har ABF Malmö utarbetat ett material som slår hål på de myter och fördomar som främlingsfientliga partier framför i debatten. Med anledning av detta föreslår vi kongressen besluta: att att inför riksdagsvalet 2010 genomföra riktade utbildningsinsatser om rasism och främlingsfientlighet till förstagångsväljare och till ungdomar under 30 år. inför riksdagsvalet 2010 genomföra riktade utbildningsinsatser till valarbetare för att dessa ska känna sig trygga i sin argumentation om rasism och främlingsfientlighet. Anna Spånt Enbuske Oscar Ernerot Styrelsen för Matteus S-förening Antagen av Matteus s-förening vid styrelsemöte den 20 november Torbjörn Sundblad, ordförande Antagen av Västerorts socialdemokratiska kvinnoklubb på klubbmöte den 27 november 2008.

4 Motion O04X Utlåtande över motion O04X Motarbeta främlingsfientlighet genom utbildningsinsatser Att mellan 1,5 och 4 procent kan stödjer Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar är givetvis alldeles för högt men att ge detta förhållandevis lilla hot en så särskild behandling som motionärerna föreslår tror styrelsen inte skulle vara effektivt. Särskilda utbildningar riktade till ungdomar och förstagångsväljare finns dessutom i andra organisationers regi, exempelvis Expo. Att dra igång konkurrerande utbildningar vore kontraproduktivt. Det enskilt mest effektiva sättet att bemöta rasistiska partier är dock att erbjuda en politik som syftar till rättvisa och social jämlikhet. Detta bör vara Socialdemokraternas målsättning inför valet 2010, inte att ensidigt peka ut ett av flera hot för ökad rasism och differentiering i politiken. I styrelsens mening är den sittande regeringens politik med förslag om svenskkontrakt, politik där arbetare ställs mot arbetare och minskad internationell solidaritet ett större bidrag till ökade främlingsfientlighet än vad något främlingsfientligt småparti kan erbjuda. Under mandatperioden efter valvinsten 2010 bör målet med politiken vara att möta rasistiska och främlingsfientliga partier genom politik som minskar klyftor och ökar förståelse. Givetvis bör partiets valutbildningar innehålla värderingsdiskussioner och strategi kring hur rasistiska partier bemöts. För att inskärpa betydelsen i att socialdemokratins valarbetare är trygga i argumentationen mot främlingsfientliga partier lägger styrelsen förslag till kongressmotion som berör denna motions att-sats 2 (motion O10X-AK Ta kampen mot rasismen i valrörelsen 2010). Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

5 Motion O05X Skärholmens socialdemokratiska stadsdelsförening Till partikongressen Motion om övergång till sommartid hela året Att ställa om alla klockor, många TV-apparater och de flesta videoapparater klockan i slutet av mars och i oktober är enligt min mening onödigt. I vårt solfattiga land behöver vi mer ljus för att må bättre. Mer ljus sparar också mycket energi, vilket även är bra för miljön. Vi behöver mindre artificiellt ljus i hem och på arbetsplatser med sommartid hela året. Många människor får också besvär med att ställa om kroppen höst och vår. Sommartid året om är bra för hälsan och miljön. Jag föreslår att Stockholms Arbetarekommuns representantskap antar motionen och beslutar att sända motionen till partikongressen. Anita Frosterus Jonsson Motionen antogs som föreningens egen av Skärholmens stadsdelsförenings föreningsmöte den 25 november 2008 Utlåtande över motion O05X Övergång till sommartid hela året Just på grund av de skäl som motionären anger har Sverige ett system med sommar och vintertid. Hälsoskäl och energibesparing. På sommaren får vi extra sol på kvällen och på vintern extra sol på morgonen. Eftersom få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni senarelägger vi solens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och vi får därmed en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet. Att fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet innebär energibesparingar, eftersom man inte behöver ha belysning i lika stor utsträckning. Sommartid påverkar också tillväxten, inte minst i detaljhandeln och restaurangbranschen. Vi stannar helt enkelt längre på restauranger och dylikt när det är ljust länge på kvällen. Dessutom kan man arbeta längre under eftermiddagarna/kvällarna, och ändå komma hem före mörkrets inbrott.

6 Motion O05X Systemet med sommartid är styrt av ett EU-direktiv. Att Sverige skulle bryta den europeiska samordningen och införa ett eget system skulle utöver de nackdelar som beskrivit här ovan dessutom ställa till besvär av den anledningen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

7 Motion O06X Inför könsneutrala pronomen! Ivern att ständigt kategorisera människor och påtvinga personer en definition måste upphöra! Alla människor måste få full rätt att själva definiera sina olika identiteter, däribland sin könsidentitet! Varje människa måste också få rätten att INTE definiera sin könsidentitet. Svenska språket är konstruerat på ett sådant sätt att personer direkt eller indirekt tvingas definiera sitt kön, alternativt, när personen omskrivs eller omtalas klistras denna könsetikett på personen ifråga. De ord som används är till exempel Han, Hon, Hans, Hennes, Henne, Honom. Det finns ett problem med att det enbart förutsätts finnas två könsidentiteter! Det finns personer som inte vill definiera sig som män eller kvinnor. Det finns personer som definierar sig som både kvinna och man, ingetdera eller som ett tredje kön, alltså som ligger mellan kvinna och man eller helt bortanför de identiteterna. Svenska språket måste anpassas till samhället och de personer som lever i det! Ett enkelt sätt att möjliggöra för alla personer att inkluderas i språket kan vara att införa könsneutrala pronomen. I Finland t ex. Finns enbart ett pronomen Hen. Svenska språket kunde ersätta orden enligt följande: Hon Hen Han Hen Hennes Hens Hans Hens Henne Henom Honom Henom Kanske finns det andra ord som fungerar bättre? Poängen med detta är att alla personer kan omskrivas och omtalas i svenska språket utan att en kategorisering och en könsbestämning sker! Könspronomen är en liten del i de system och strukturer som upprätthåller könsmaktsordningar och som också cementerar könsroller. Jag yrkar därför på: att könsneutrala pronomen införs att Stockholms AK motionerar om detta i riksdagen att motionen skickas vidare till partikongressen Stockholm den 17 november 2008 Motionär: Jerry Adbo Yttrande motion 12 Inför könsneutrala pronomen! Motionären tar här på ett handgripligt sätt fasta på vår världs vilja att kategorisera människor. Ett av det mest tydliga angreppet på detta är boken Egalias döttrar som byter ut pronomen i hela boken. I början var det jobbigt att läsa boken men efter några sidor kommer man in i det och i slutet reagerar man nästan inte. Den boken kan verkligen visa att pronomen används i hela vårt språk och till och med där det ens behövs, som till exempel den allmänna

8 Motion O06X benämningen på personer. I boken ändras begreppet man till dam för att problematisera detta. Det betyder att skrivningen blir i allmänhet bör dam göra det på ett annat sätt. Det är helt klart att vi har ett språk som använder pronomen som både syftar till att kategorisera människor, eller kvinniskor som boken använder. Men också att hierarkisera världen, där det som svagt/skört/passivt bli feminint pronomen och starkt/hårt/aktivt blir maskulint pronomen. Detta är något som HBTs länge slagits emot, både i stort och smått. Så även om motionären idag inte har alla lösningar på problemet så trycker den på ett viktigt arbete för oss, både som feminister och queer. Av den anledning vill vi skicka denna vidare till på Stockholms arbetarekommun och den socialdemokratiska kongressen. Upp till kamp mot kategoriseringen och könssterotypa pronomen i vårt språk! Därför yrkar HBT-socialdemokrater Stockholms styrelse; Att bifalla motionen i sin helhet Att jämte yttrandet anta motionen som sin egen och skicka den till Stockholms arbetarekommun. Att motionen jämte yttrandet skickas vidare till den socialdemokratiska partikongressen. Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 12 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion O06X Inför könsneutrala pronomen! Styrelsen delar motionärens analys av dagens könsstereotypiserande språk. Språket har en grundläggande uppgift för att kategorisera och definiera stereotyper. Genom att använda språket bekräftar eller ifrågasätter vi maktstrukturer och förutfattade meningar. Språket är ett mycket viktigt verktyg om man vill uppnå politisk förändring. Språket är dock inget som förändras genom ett beslut i riksdagen, språket förändras genom att det används. Givetvis kan officiella myndigheter och institutioner vara ledande i detta och själva välja att använda ett språk som inte värderar eller kategoriserar människor i onödan. Detta bör givetvis vara exemplet som svenska myndigheter följer. Att det är möjligt att förändra språket på detta sätt visas av Socialstyrelsens initiativ till du-reformen. Vi menar att motionen som den är skriven inte kan bifallas och skickas till partikongressen men avfärdar inte helt motionärens förslag. Vår riksdagsgrupp bör få i uppdrag att motionera om myndigheters ansvar att använda ett icke-värderande språk. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att att avslå motionen sända motionen till riksdagsgruppen med uppdrag att motionera om myndigheters ansvar att använda ett icke-värderande språk.

9 Motion O07X Nationell utredning av transpersoners livssituation! Många av de stora reformer som kommit homo- och bisexuella till del under senare år har sin grund i den utredning om homosexuellas situation som gjordes 1984, SOU 1984:63. Någon motsvarande utredning om transpersoner har inte gjorts. Kunskaperna om transpersoners livssituation är mycket dålig, både i samhället i stort och även inom HBT-samhället. Samtidigt visar allt fler mindre undersökningar och folkhälsoinstitutets större undersökning från 2005 att transpersoner som grupp mår sämre än andra grupper, inräknat homo- och bisexuella. Gruppen har, enligt folkhälsoinstitutets rapport Hälsa på lika villkor? 2005 sämre fysisk hälsa, psykosocial hälsa och är mer utsatt för våld än genomsnittsbefolkningen. Gruppen har också fram till januari 2009 haft ett mycket sämre diskrimineringsskydd, där enbart den transsexuella delen av gruppen haft något skydd och övriga varit helt oskyddade. Gruppen är heller inte inkluderad i hets- eller hatbrottslagstiftningen eller är föremål för några specifika identitetsstärkande eller folkhälsofrämjande projekt. Dessa skillnader gentemot många andra minoritetsgrupper gör det sannolikt att gruppen rent generellt kan antas ha en sämre situation vad gäller inte bara psykosocial hälsa och fysisk hälsa utan också vad gäller deltagande i det demokratiska samhället. Samtidigt finns det idag mycket lite empirisk forskning om transpersoner, vi vet inte ens hur många transpersoner som kan antas finnas i Sverige, vilka de är eller hur de lever, än mindre vilka bekymmer de har eller hur vi ska nå dem med samhällsinsatser. Bristen på forskning och information gör, ihop med att transrörelsen har stora resursbrister och är heterogen, att beslutsfattare på alla nivåer och inom alla områden riskerar därför att prioritera fel och/eller fatta felaktiga beslut. Därför är det viktigt med en nationell, parlamentarisk och övergripande utredning om transpersoners livssituation. Yrkande att socialdemokraterna driver att riksdagen tillsätter en nationell, parlamentarisk utredning, som har som uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik, livsvillkor och inom vilka områden det finns faktorer som behöver ändras på för att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. att socialdemokraterna driver att utredningen ska lägga fram förslag på åtgärder att motionen skickas vidare till Stockholms arbetarekommuns representantskap att motionen skickas vidare till den socialdemokratiska kongressen Stockholm den 27 november 2008 Motionär: Lukas Romson

10 Motion O07X Yttrande på motion 13 Nationell utredning av transpersoners livssituation! Motionären tar upp en fråga som har gjort att gruppen homo- och bisexuella i Sverige nått stora framgångar enkom på grund av de utredningar som kom på 1980-talet. Att ha en ungefärligt lika bild av hur problemen ser ut gör att reformerna blir lättare att genomföra. Medlemsmötet menar därför att intentionen i motionen är bra. Däremot tycker vi inte att utredningen ska förslå förändringar och åtgärder då det kommer begränsa utredningen i sitt uppdrag att kartlägga transpersoners livsvillkor idag. Därför yrkar medlemsmötet: Att bifalla att-sats 3 och 4 Att avslå att-sats 1 och 2 till förmån för att socialdemokraterna driver på för att det tillsätts en parlamentarisk utredning som har till uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik och vilka faktorer som behöver förändras i syfte att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 13 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion O07X Nationell utredning av transpersoners livssituation HBT Socialdemokraterna i Stockholm har i en motion yrkat att Socialdemokraterna driver på för att tillsätta en parlamentarisk utredning som har till uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik och vilka faktorer som behöver förändras i syfte att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. Kommunstyrelsen delar uppfattningen att det finns ett behov att se över transpersoners villkor. I vilken form eller på vilket sätt detta kan ske är knappast en fråga för en socialdemokratisk partikongress. Det blir därför komplicerat för kommunstyrelsen att helst ställa sig bakom motionen, även om själva andemeningen är god. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen sänds till kongressen som enskild

11 Motion O09X Motion till Partikongressen 2009 Är 200-årsminnet av 1809 års författning något att fira? Var denna författning ett radikalt grepp för en ny tid liksom den något äldre Förenta staternas konstitution? Nej, de feodala och konservativa inslagen i 1809 års författning finns fortfarande kvar även om vissa framsteg kan ses som anammande av Montesquieus principer om maktfördelning vilket innebar större inflytande för ständerna i riksdagen och konungens rådgivare (regeringen). Dock fanns förslag till betydande radikalare författning mer i tidens anda än vad det dåtida klassamhället kunde ta till sig. Fortfarande gällde Konungen äger att allena styra riket. Det som från början karaktäriserades som ej natt, ej dag visade sig fungera ganska hyggligt mot en utveckling mot parlamentarism och konstitutionell monarki och politiskt demokrati och till nästan sant i den nuvarande regeringsformens ord All offentlig makt utgår från folket. I våra studier kring 1809 års författning har vi konstaterat en väsentlig förändring i den feodala strukturen nämligen när gällde de kungliga egendomarna. Under tidigare dynastier var skillnaden mellan vad som var statens egendom och kungens ganska oklar, men uppenbarligen var det så att kungen personligen ägde slott och herresäten över hela landet och andra fastigheter. Genom olika avtal överfördes egendomar tills staten och andra gavs med dispositionsrätt till kungen. Här vara meningarna mycket delade speciellt bondeståndet var mycket kritisk och missnöjd med utfallet för statens del. Man konstruerade en överenskommelse där kungen fick fullständig dispositionsrätt till ett antal slott framförallt Stockholms slott och andra egendomar t ex Djurgården i Stockholm men det är svenska staten som alltjämnt äger dessa. Avtalet om dispositionsrätten undertecknades av kungen och Sveriges riksdag Denna överenskommelse finns i 2 ex, i riksarkivet respektive i slottsarkivet. (Vi har ännu inte lyckats få tag på en kopia av originalavtalet, men en sådan skall bifogas senare). Under de 200 år som gått har det skett en markant maktförskjutning mellan kung och riksdag och man kan med ifrågasätta den vidlyftiga dispositionsrätt som kungen har av statlig egendom. Enligt nu gällande regeringsform är kungen statschef med mycket begränsade funktioner, som knappast motiverar alla dessa egendomar. Stockholms slott representerar sedan århundraden själva statsmaktens kärna i Sverige. Helt riktigt använder kungen slottet som tjänstelokal i egenskap av statschef. Däremot representerar ej lägre den slottet den yttersta statsmakten dvs den politiska makten i form av regering och riksdag. Slottets användning bör med andra ord bli något av landets främsta representationslokal för regering, riksdag etc. En sådan ordning kan lätt uppnås genom att riksdagen suveränt kan bestämma sig för att göra om 1809 års dispositionsavtal då vår regeringsform saknar stagande om dessa frågor. Då kungen har sin bostad på Drottningholms slott behöver förändringen inte bli så dramatisk för kungahuset. Rimligt är dessutom att staten skänker hela Drottningholmsegendomen till kungen med förpliktelse för staten att ta fullt ansvar för alla framtida kostnader för drift, underhåll, reparationer etc. Övriga dispositioner som omfattas av nämnda avtal kan lämpligen upphöra om det inte anses alltför obilligt.

12 Motion O09X Sådana förändringar markerar folkstyret och banar väg för en förändring av den ärftliga monarkin till ett statsskick där även statschefen kan väljas. Det handlar om sådana författningsändringar som man kan börja överväga och diskutera under det tredje århundradet med 1809 års författning och således väl i samklang med partiprogrammets stadgande om att på sikt övergå till republik. Någonstans någon gång ska man ju börja och detta kanske är ett sätt. Med detta yrkas att Arbetarekommun skickar denna motion som enskild till partikongressen Erkki Tammenoksa Björn Magnusson Motionen behandlad på medlemsmöte den 15 november och antagen som föreningens egen Sätra socialdemokratiska förening Kurt Fredriksson, ordförande Utlåtande över motion O09X - Är 200-årsminnet av 1809 års författning något att fira? Att republik ska införas är en socialdemokratisk grundtes. Makt, och i förlängningen inte heller egendom, ska inte ärvas. En förändring på det sätt som motionärerna beskriver tror dock styrelsen skulle innebära en debatt om monarkin som förmodligen skulle öka det folkliga stödet för monarkin. Att staten skulle stjäla kungahusets egendomar på det sättet riskerar att stärka stödet för monarkin och göra det svårare att införa republik. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

13 Motion O10X-AK - Ta kampen mot rasismen i valrörelsen 2010 Sverige står återigen inför risken att få ett främlingsfientligt, eller rent av rasistiskt, parti i riksdagen. Denna gång, till skillnad från 1991, när Ny Demokrati fick 25 riksdagsplatser, har vi haft lång tid att förbereda oss. Ändå är förberedelsen för svåra debatter och kunskapen om främlingsfientliga partier låg. Det enskilt mest effektiva sättet att bemöta rasistiska partier är givetvis att erbjuda en politik som syftar till rättvisa och social jämlikhet. Detta bör vara Socialdemokraternas målsättning inför kommande mandatperiod. Men för att få den möjligheten, utan att behöva tampas med partier som har hela andra ambitioner måste vår valrörelse vara effektiv. Våra valarbetare måste vara väl pålästa i frågorna. Vi kommer högst sannolikt att mötas av rasistiska partier som använder sig av populistisk och förenklad retorik för att vinna väljare. Vi har redan sett exempel där företrädare för slika partier på debattplats förvanskar eller undanhåller viktiga fakta och väljer ut de fakta som passar deras syften. Om socialdemokratin låter dessa krafter arbeta ostört under kommande valrörelser kommer Sverige att ha ett, den här gången förberett och förankrat, rasistiskt, kvinnofientligt och homofobiskt parti i riksdagen. För att kunna möta dessa förvanskningar och för att våra valarbetare ska kunna vara trygga i att argumentera kring migrationspolitik och integrationspolitik samt tydligt ideologiskt kunna bemöta dessa partier tror vi att det behövs satsningar på lokala utbildningar om just dessa frågor. Partistyrelsen bör inför valrörelsen 2010 erbjuda samtliga partidistrikt lokala utbildningar som syftar till att ge valarbetare trygghet i diskussioner om nämnda ämnen. Utbildningen bör innehålla den svenska extremhögerns historia, vilken politik de driver idag, argumentationsanalys och debatteknik. Stockholms arbetarekommun föreslår partikongressen besluta att partistyrelsen får ansvar att under 2010 erbjuda partidistrikten utbildningar i motionens anda.

14 Motion Q01X Motion till Stockholms arbetarekommuns årsmöte samt den socialdemokratiska partikongressen Fokus på kvalitet och resultat i välfärdens verksamheter Vi socialdemokrater älskar skolan, vården och omsorgen. Vi gör det därför att de gemensamt finansierade välfärdsverksamheterna är så centrala för att jämna ut de klassklyftor som fortfarande präglar vårt land. Men varför är vi så ointresserade av välfärdsverksamheternas kvalitet och resultat? Om man följer den socialdemokratiska debatten om dessa frågor är det istället två andra frågor som står i fokus: driftsformerna och de ekonomiska resurserna. Självklart har de ekonomiska resurserna betydelse för kvaliteten i vården, skolan och omsorgen. Men alla som är något insatta i dessa frågor vet att det kan skilja extremt mycket i kvalitet mellan två verksamheter som har lika ekonomiska förutsättningar. Samtidigt som vi argumenterar för hög skatt och goda resurser till välfärdens verksamheter måste vi försäkra oss om att vi får ut så mycket kvalitet som möjligt för de skattepengar som satsas. Som Gustav Möller uttryckte det: Varje dåligt använd skattekrona är en stöld från den fattige. Trots detta är socialdemokratiska företrädare ofta påtagligt ointresserade av att följa upp kvalitet och resultat. I kommuner, landsting och riksdag tar debatten om kommande resursfördelning timmar och dagar i anspråk medan resultatredovisningar och kvalitetsuppföljningar i allmänhet klubbas igenom på några minuter. Varför? Olika driftsformer i välfärdsverksamheterna är en svår fråga som självklart kräver diskussioner. En allt större del av välfärdsproduktionen sker i privat regi och olika sätt att styra resurser och att kvalitetssäkra denna produktion ger olika resultat. Men debatten i det socialdemokratiska partiet tycks ha stannat vid frågan om privat eller offentlig drift. Många socialdemokrater uttrycker oro och motstånd mot alla privata driftsformer. Andra socialdemokrater uppskattar dynamiken hos de privata alternativen och tycks se privatiseringen som helt oproblematisk så länge som vi har en skattefinansiering av verksamheten. Fortfarande domineras t.ex. den skolpolitiska debatten i socialdemokratin av frågan om man är för eller mot friskolor. Det förefaller som en rätt meningslös debatt i ett läge då närmare 20 % av eleverna i storstadsregionerna går i fristående skolor och ingen seriös politiker rimligen kan hävda att dessa skolor ska stängas efter nästa val. Diskussionen borde istället handla om följande frågeställning: Hur kan vi styra den gemensamt finansierade verksamheten så att vi kan få bästa kvalitet och resultat oavsett vilken driftsform verksamheten har? Diskussionen borde handla om hur politiken ska: kunna besluta om en resursfördelning som tar hänsyn till olika brukares olika behov styra utbudet av välfärdsverksamheter så att de har den inriktning och den lokalisering som är önskvärd definiera vilken kvalitet olika verksamheter ska ha och vilka resultat som ska uppnås skapa system för kvalitetsuppföljning som innebär att dålig kvalitet kan avslöjas och åtgärdas, oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi skapa system som kan ta hänsyn till individers olika krav på den offentliga verksamheten utan att ytterligare bidra till segregation

15 Motion Q01X Alla dessa frågor är extremt svåra att lösa, men en sak är säker; Vi socialdemokrater måste hitta svaren på dessa frågor om vi ska kunna styra välfärdsverksamheterna mot våra långsiktiga mål om jämlikhet och rättvisa. Det finns absolut ingen garanti för att dessa frågor löses bara genom att återföra all verksamhet i offentlig regi. Vi har stora brister i hur vi fördelar resurser, stimulerar kvalitetsutveckling och följer upp resultat i många offentligt drivna verksamheter. Flera undersökningar visar t.ex. att medarbetare i privat drivna verksamheter upplever ett större inflytande över sin arbetssituation än deras kollegor i offentligt drivna verksamheter. Det beror inte i sig på driftsformen, men väl på att styrningen inom de kommunala strukturerna ofta är alldeles för omfattande och för ostrukturerad. Vi ställer ofta tusen krav på planer och riktlinjer inom de offentliga verksamheterna, medan vi väldigt sällan frågar om resultatet av kärnverksamheten. Arbetslivsforskningen är ganska enig om följande. Medarbetare mår bra i sina jobb om: Man har ett tydligt uppdrag Man har stora frihetsgrader att välja arbetsmetoder Man blir sedd och bekräftad någon följer upp resultatet av ens arbete Hur kommer det sig då att vi socialdemokrater i vår styrning av de offentliga verksamheterna ofta gör tvärtom: Vi formulerar uppdraget extremt luddigt eftersom vi vill att alla arbetsplatser ska bidra till att lösa alla samhällsproblem. Blommiga politiska skrivningar ger ingen vägledning för verksamheten utan skapar istället stress genom att vara fyllda av oförenliga uppdrag. Om man får ett uppdrag som inte är möjligt att uppfylla och klyftan mellan mål och resurser är för stort upplever medarbetarna stress. Vi går emellanåt in väldigt detaljerat och föreskriver hur medarbetarna ska fullgöra sina uppdrag. Förutom att arbetstillfredsställelsen är lägre för robotar än för tänkande människor så sjunker också produktiviteten om metoderna läggs fast av oprofessionella politiker istället för tusentals professionella som skulle kunna anpassa sina metoder till de skilda förutsättningar i vilka de verkar. Vi frågar aldrig efter resultaten. Vi har tusen idéer på nya projekt men vi efterfrågar aldrig hur det har gått med tidigare uppdrag. De som har lyckats bra möts med samma ointresse som de som har misslyckats. För det mesta vet politiken väldigt lite om kvalitet och resultat på olika enheterna. Budgetdebatterna tar dagar i anspråk årsredovisningarna brukar klubbas på tio minuter. Privatiseringar genom konkurrensutsättning eller pengsystem innebär dock inget givet svar på hur dessa brister ska åtgärdas. Precis samma brister i kvalitetsuppföljning är vanligt i dessa system. Pengsystem är särskilt problematiska eftersom de i praktiken innebär fri dragningsrätt på skattepengar och i sin värsta form vältrar över ansvaret för bristande kvalitet på kunden som har valt en dålig produkt istället för kommunen som levererar en dålig kvalitet.

16 Motion Q01X År 2010 kommer dock pengsystem vara genomförda inom många av de stora välfärdsverksamheterna; förskolan, skolan, äldreomsorgen och handikappomsorg m.m. När vi socialdemokrater då tar över regeringsmakten och makten i de flesta kommuner och landsting kan vi inte stå utan politik för hur pengsystemen ska kunna förändras för att våra mål om kvalitet, resultat och jämlika villkor ska kunna nås. Därför måste partistyrelsen nu inleda ett avancerat arbete kring styrning av den offentliga verksamheten som tar fram instrument för politiken att ta tillbaka makten över kvalitet och resultat men som samtidigt utmanar de professionella att finna bättre metoder utan pekpinnar från oprofessionella politiker. Rådslagsarbetet har gett ett bra underlag för att bestämma vad vi socialdemokrater vill uppnå men inte särskilt mycket svar på frågan om hur vi ska styra Sverige för att dessa goda saker ska inträffa. Det behövs arbetsgrupper som fördjupar sig i de svåra styrfrågor som denna motion handlar om. Partikongressen föreslås därför besluta: Att uppdra till partistyrelsen att arbeta fram ett program för hur offentligt finansierad verksamhet ska styras oavsett driftsform Att programmet särskilt ska behandla frågan om resursfördelning, kvalitetsutveckling samt resultatuppföljning Att programmet ska ta fram förslag på hur de olika pengsystem som införts inom olika välfärdsområden kan förändras i syfte att bidra till partiets långsiktiga mål om resultat och kvalitet Bromma den 25 november 2008 Erik Nilsson Motionen antogs som Västerleds socialdemokratiska förenings egen den 26 november 2008 Kjell Jansson Ordförande Utlåtande över motion Q01X Fokus på kvalitet och resultat i välfärdens verksamheter Motionen diskuterar dels hur offentligt finansierad verksamhet kan styras och dels hur resursfördelning, kvalitetsutveckling samt resultatuppföljning kan ges en mer framträdande roll i den politiska processen. Kommunstyrelsen delar motionärernas om behovet av ett programarbete för den socialdemokratiska politiken på dessa områden. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet sänds till partikongressen

17 Motion Q02X Stoppa utförsäljningen Vår välfärdsmodell handlar om att se det gemensamt ägda som en av förutsättningarna för det svenska samhällets framgångar. Det gemensamt ägda är en styrka i en globaliserad värld. Gemensamt ägda företag har sålts ut. Varför har egentligen aldrig förklarats på ett trovärdigt sätt? Man har använt ord som "konkurrens" och "effektivitet" som svepskäl för att slå sönder företag och tjänster som varit gemensamt ägda. Resultatet har i vissa fall blivit tokkonkurrens och ineffektivitet. Som socialdemokrater har vi sett hur anställda flyttats från gemensamt ägda företag till privata bolag, som sedan sålts vidare och i affärerna försvann de anställdas intjänade pensioner. De anställda fick betala privatiseringens klipparvinster. Och vilka är de nya företagen? Vid en närmare granskning så ägs de ofta av andra europeiska stater, bland annat den franska och tyska staten. Till och med den danska och norska staten är med och kämpar om det gemensamt ägda i Sverige. Det finns de i Sverige, med regeringsföreträdare i spetsen, som envist håller liv i myten att globaliseringen automatiskt innebär att vi gemensamt inte ska äga något. Mats Odell har gjort utförsäljningar av det gemensamt ägda till sin speciella käpphäst. I själva verket är det gemensamt ägda på såväl nationell som regional nivå en styrka i en globaliserad värld. Utgångspunkten i regeringsföreträdarnas marknadsliberala ensidighet är att vi med det gemensamma ska göra och äga så lite som möjligt. Vi anser att man i stället ska fråga sig: Vad kan och ska vi göra gemensamt? Och vad ska vi gemensamt äga utifrån det gemensammas bästa? Vi påstår att regeringen säljer ut företag av ideologiska skäl, trots att det skadar verksamheterna. Det måste bli ett stopp på tokutförsäljningar. Vi anser att staten även i framtiden ska äga Vattenfall, Posten, SJ och kontrollera våra naturtillgångar. Det gemensamma ska även i framtiden ha kontrollen över våra telenät, våra kommunikationer, våra vägar och järnvägar samt våra energisystem. Vi föreslår därför kongressen besluta: Att Att Att socialdemokraterna utarbetar ett program som säkrar att vår infrastruktur och naturtillgångar ägs och kontrolleras av samhället, inga utförsäljningar sker av Vattenfall, Posten, SJ, Telia och SBAB. partistyrelsen får i uppdrag att se över vilka privatiserade fd statliga och kommunala bolag som bör föras tillbaka till samhällets ägande. Motionen antagen på SEKO-sossens medlemsmöte Owe Olausson, sekreterare Antagen av Aspuddens socialdemokratiska förening på medlemsmöte den Fackliga utskottet beslutade att ställa sig bakom motionen.

18 Motion Q02X Utlåtande över motion Q02X Stoppa utförsäljningen I det socialdemokratiska partiprogrammet framhålls vikten av samhällets inflytande över naturtillgångar och infrastruktur. Den pågående borgerliga utförsäljningen av gemensam egendom motiverar, som motionärerna framhåller, att socialdemokraterna preciserar sin politik och ser över möjligheterna att stärka det gemensammas roll. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet översänds till partikongressen

19 Motion till Partikongressen 2009 Motion Q03X Skydd mot skatteläckage till privat vinstutdelning inom välfärdssektorn eller Vi tar fajten för vår gemensamma välfärd mot nyliberalismen Den ökande privatiseringar inom välfärdssektorn sjukvård, skola, barnomsorg, äldrevård leder med nödvändighet till ett visst läckage av offentliga medel till privata vinster som ej motsvaras av högre produktivitet och/eller kvalitetsförbättringar i tjänsterna. Följaktligen behövs lite mer skattemedel för samma tjänstevolym och kvalitet. Om därtill privatiseringen sker med förvärv av fastigheter med verksamheten ligger faran i att kommun/landsting/staten också gör kapitalförluster och frånhänder sig möjligheten att på ett effektivt sätt klara sina uppgifter utan att anlita de privata utförarna i ökad utsträckning. Följden blir en ökad risk för läckage ju större den privata andelen blir av den aktuella verksamheten. Institutionella faktorer tenderar att binda upp kommunen till en privat utförare av välfärdstjänsterna över budgetåren och därmed skapa minskat handlingsutrymme för politiken. En sådan är t ex den fria etableringsrätten av skolor och vården i vissa landsting. Alldeles säkert genereras välmotiverade vinstuttag inom den privata utförandesektorn av välfärdstjänster baserade på effektivitet och kvalitet i vidare bemärkelse. Att hävda att detta alltid är fallet generellt kan ingen trovärdigt påstå. Tvärtom man kan med hänvisning till exemplet Stockholms läns landsting lugnt påstå att detta läckage är mycket stort. I RÅDSLAG 2, VÄLFÄRD redovisas stora ambitioner hur vår generella välfärd ska utvecklas samt klargörs väldigt tydligt att det inte är lätt att finansiera välfärden, dvs utrymmet för skattehöjningar som kan accepteras är begränsat. Om vi ska klara detta är det uppenbart att något större läckage som jag kallar problemet inte kan accepteras. Nyliberalismens budskap att marknaden kan erbjuda bättre och billigare välfärdstjänster än det offentliga var ganska lätta att sälja in eftersom köparna inte skulle behöva betala något för de hade de redan gjort via skattsedeln och den kostnaden skulle bli lägre med marknadsalternativet. Detta är en ren reklamslogan och är i sin yttersta förlängning helt oförenlig med den gemensam välfärd som vi socialdemokrater vill ha och strävar mot. Milton Friedman och Chicagoskolan är nyliberalisms vagga och fick sitt politiska genomslag över hela världen under 1970-talet och kom att prägla politiken under Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien fram till får vi hoppas - La Grande Finale med Busch-administrationen Sverige har inte heller varit försonat mot dessa idéer som vi kan studera här och nu och i vår historia från 1980-talet och framåt. Välfärdssektorn utövar en enorm lockelse för företagsverksamheten dels genom sin faktiskt gigantiska storlek och dels genom det i visst avseende är en skyddad marknad t ex från utländsk konkurrens. Och med den struktur som har byggds upp i samhället och ytterligare förstärkts kraftigt av den nuvarande regeringen behövs en ordentlig genomlysning av hur man på olika sätt kan förändra regelverket så att makten över skattemedlen kan återtas fullt ut. Det är där det sitter: Politikens kontroll av pengar och offentlig ägd fast och lös egendom. Alltså: Följ pengarna och se till att de används för avsett ändamål. Ett sätt att göra det är kräva rätten att vara företagens revisor och ev också med rätt till någon form av sakrevision

20 Motion Q03X (Controllerfunktion). Vill man inte vara underkastad en sådan uppföljning av erhållna pengar slipper man att ta uppdraget. Enkelt i teorin men knepigt när man ska gå i clinch med världsomspännande vårdföretag. Det startar som ett föräldrarkooperativ och kan inom ha 10 år blivit den dominerande verksamheten i sitt slag ägd av landsomfattande företag eller med utlandsägande. I vinstgivande (åtminstone potentiellt) finns alltid en koncentrations- och uppköpsmodell inbyggt. Tendenserna kan tydligt iakttagas för den som inte blundar. I kommunallagen finns tanken att kommunens skattepengar skall komma enbart kommuninnevånarna till del. Det där stämmer om företaget som drivs med skattemedel t ex en skola har en ägare företag eller person i kommunen. Då en skola knappast kan ses som en marknadsvara och uppfylla frikonkurrensvillkoren och förtjäna sina vinster, blir ett överskott som slussas ut från kommunen ett skatteläckage som borde i överförd bemärkelse vara olagligt. Uppköpsrisken skulle i princip kunna hållas under kontroll om villkoren för etablering av ett företag på området var förbundet med option för kommunen till övertagande om en annan ägare lägger bud på företaget eller står inför en förändring För att inte behöva hamna i fullkomligt omöjliga situationer måste kommuner och landsting på något sätt ha skydd i kommunallagen eller annan lagreglering av hur man ska få hantera sin egen fasta och lösa egendom. ( Vissa tankar om hur detta skulle kunna gå till har beskrivits i en kongressmotion från vår förening). Man borde inom kommun och landsting vara lite öppnare mot att inom ramen för den egna verksamheten pröva friare former att bedriva verksamheten. Skolverksamhet kan i många fall bedrivas som Kommunal friskola och därmed eliminera behovet privata skolor med kommunal finansiering. Motsvarande friformer kan ges chansen inom andra välfärdsområden om det ger mer välfärd per skattekrona. Blir kontrollen bättre över pengarna i de privata verksamheterna kanske lusten att bedriva dem blir betydligt mindre. Då kan de kommunala friformerna fylla upp behovet att välja alternativ. Om man ska kunna uppnå bästa möjliga effektiva och kvalitativa välfärd för varje skattekrona måste man nog allvarligt ompröva vissa system inom välfärdssfären som: - Pengasystemet - Beställare utförandemodellen - Anbudsupphandlingen Ibland åberopas vissa EU regler som hinder. Fel väg. Först bestämmer vad man vill och genomföra det om det inte uttryckligen och glasklart framgår att det strider mot någon bindande EU-regel. Det är vår välfärd som är det väsentliga och enda rättesnöret. Den här motionen tar fasta på huvudtemat i Välfärdsrådslaget om den gemensamma välfärden och vill tydligt markera det hot som de nyliberala idéernas intrång och metoder fått fäste i sinnen och politisk praktik. Motionen diskuterar och pekar på olika åtgärder som skulle kunna förstärka välfärdspolitiken på kort och lång sikt. Nyliberalismen är ett hot mot hela samhällets sammanhållning. Yrkande att partiet söker nya vägar för att undvika välfärdsförluster genom skatteläckage till privata aktörer inom välfärdssfären och därvid beaktar motionens synpunkter. Björn Magnusson Motionen behandlad på styrelsemöte, 29 november 2008, och antagen som föreningens egen.

21 Motion Q03X Sätra socialdemokratiska stadsdelsförening, Kurt Fredriksson, ordförande Utlåtande över motion Q03X Skydd mot skatteläckage till privat vinstutdelning. I motionen diskuteras bl.a. hur makten över skattemedel ska kunna återtas fullt ut där marknadskonkurrens och privata entreprenörer har blivit allt vanligare. Syftet är att stärka den gemensamt finansierade välfärden. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet sänds till partikongressen

22 Motion Q04X Motion till partikongressen 2009 Ett säkert banksystem Lågkonjunktur är ingen naturlag, det är ett mänskligt gruppbeteende samt de lagar och regler som styr det finansiella systemet. Centralbankerna har en viktig betydelse för konjunkturen när de sätter styrräntor och ger krediter till banker. Dagligen matas vi i nyhetsprogram och tidningar att nu kommer lågkonjunkturen och denna gång värre en någonsin. Självklart resulterar det i att vi håller hårdare i våra pengar, att vi konsumerar mindre och är en del i fördjupningen av lågkonjunkturen. De psykologiska orsakerna kan man inte bortse från. Lågkonjunkturen går att överbrygga främst genom att sänka priset på pengar samt att bankernas kreditmöjligheter förbättras. Även finanspolitiska stimulanser måste vidtas. Ett antal amerikanska banker har dragit på sig stora kreditförluster och några banker är helt insolventa. En stor bank, Lehman Brothers försattes i konkurs, vilket sände en chockvåg över världens finanssystem. USA:s myndigheter har tagit över mer än 20 banker. Bankerna stramar åt sin kreditgivning, företag och privatpersoner har svårt att få krediter även till solida och lönsamma projekt. I Sverige fick vi under oktober månad de största varslen sedan tidigt nittiotal, och varslen fortsätter med samma omfattning under november. Under trettiotalets ekonomiska kris nådde arbetslösheten under många år avskräckande nivåer. För att motverka nya kriser så försågs marknaden och bankerna under sena trettiotalet med en rad regler. Efter detta så blev svängningarna mellan hög och lågkonjunktur betydligt mindre. Bankerna begränsades att expandera under högkonjunktur. Under lågkonjunktur var det fritt fram. Det innebar att bankerna sparade i ladorna under högkonjunktur så att de hade pengar att göra kreditexpansion under lågkonjunktur. Detta samspelade med styrräntan som höjdes under högkonjunktur och sänktes under lågkonjunktur. Alla krediter gavs med betryggande säkerhet. Bankerna fick inte ägna sig åt hasardspel som nu, i alla dessa under de senaste 20 åren återuppfunna eller nykonstruerade derivatinstrument och terminer. Under nyliberalernas åttiotal så tog man bort de flesta regler och vi återfick ett instabilt banksystem och därmed ett instabilt ekonomisk system. Vi har nu den andra allvarliga bankkrisen sedan tidigt nittiotal, denna gång importerad. De banker som redan i maj 2008, började annonsera om bankinlåningsräntor som låg över riksbankens styrränta (reporäntan) var Kaupthing och Parex. Detta betyder att dessa banker inte kan låna i Riksbanken till styrräntan pga. av att de har för dåliga säkerheter, dvs. bankerna betraktas som mindre solventa och har svårt att låna upp pengar. Finansinspektionen borde tidigt ha vidtagit åtgärder mot dessa banker. Kaupthing och Parex tvingades därför gå ut på marknaden och låna pengar till högre kostnad än styrräntan (Ebberöds bank). Både Kaupthing och Parex har idag (i princip) gått i konkurs (övertagna av Isländska staten respektive Lettiska staten). Även några andra banker är ute på det hala, se i tidningarna vilka räntor de annonserar om och jämför med styrräntan (reporäntan). Ställ dig gärna frågan, varför lånar de inte till reporäntan hos Riksbanken utan går ut med annonser om inlån till högre räntor på marknaden?

23 Motion Q04X Efter den svenska bankkrisen var de svenska bankerna försiktiga med all sin utlåning under sena nittiotalet, man krävde rejäla säkerheter för att låna ut till fastighets- och bostadsköp. Under tvåtusentalet så har dessa marginaler alltmer tunnats ut och alltför många lån till köp av villa eller bostadsrätt sker idag med 90 till 100 procents belåning. De fyra svenska storbankerna hade per årsskiftet 2007/2008 en soliditet på mellan 3 och 5 procent (SEB 3,27, Handelsbanken 4,01, Swedbank 4,25 och Nordea 4,41 procent enligt Dagens Industri ). En mycket låg soliditet när det uppstår en finanskris, som jämförelsetal kan nämnas att investmentbolagen Investor och Industrivärden per den 30 september 2008 hade 85 respektive 73 procents soliditet. En bank kan inte samtidigt ge blankolån (lån utan säkerhet) en stor mängd bolån med belåning upp till hundra procent av värdet och lån till fastighetsbolag till ibland procent av fastighetsvärdet samt ta en rad spelpositioner med derivatinstrument och samtidigt vara ett helt säkert kreditinstitut. Det finns ingen buffert för att prisfall på t.ex. fastigheter med 30 procent (som i USA) eller ett totalt misslyckande i derivatpositioner. Vi måste återgå till ett helt säkert kreditsystem. En bank ska inte kunna gå i konkurs. Insättarnas pengar får aldrig bli riskkapital. Vi måste ställa helt andra säkerhetskrav och ha betydligt högre soliditetsregler för banker. De tre ratingföretagen Moodys, Standard & Poors och Fitch har en stor del av världsmarknaden för kreditrating, dvs. sätter betyg på banker och krediter. Enligt en utredning på Harvard University av Becker och Milbourn så har kreditratingföretagen satt allt högre kreditbetyg på alla krediter under åren Så kallade strukturerade obligationer med inbakade subprimelån fick som regel kreditbetyget AAA, högsta kreditbetyg. Även banker som är nära konkurs har fått högt kreditbetyg. Moodys, Standard & Poors och Fitch kreditbetyg inger således mycket dåligt förtroende. Deras verksamhet och kompetens måste ifrågasättas. Riksbanken Officiellt är det bara inflationsutsikterna (KPI) som styr Riksbankens penningpolitik, att hålla inflationen runt 2 procent (+/- 1 procent). Inflationen var i oktober 4,0 procent, på tok för hög, men fallande från 4,4 månaden innan. Inflationen förväntas falla kraftigt de närmaste månaderna. En stor del av inflationen är importerad främst genom högre olje- och matpriser. Den största prishöjaren är själva Riksbanken som höjt priset på pengar från 1,5 till som högst 4,75 procent ränta. En höjning med över 3 gånger (eller 200 procent). Ingen annan vara har gått upp 3 gånger, som priset på pengar har gjort. Bensinen var som mest upp med cirka 40 procent. Riksbankens kraftiga reporäntehöjningar, tillsammans med den internationella finanskrisen blev en superbroms på svensk ekonomi i början av hösten. Enligt många ekonomiska vetenskapsmän så verkar de ränteåtgärder som Riksbanken vidtar först efter 6 till 12 månader. Riksbanken borde sålunda börjat höja räntan tidigare än i januari 2006 och börjat sänka räntan ungefär i februari 2008 för att få en jämn konjunkturutveckling. Nu fick vi den inverterade ketchupeffekten i september 2008, dvs. först händer det ingenting, när Riksbanken höjer räntan, och sedan ingenting, och sedan ingenting, och sedan en totalbroms i ekonomin. Fordonsindustrin och byggmarknaden har tvärstannat. Industrier, byggbolag och småhusfabrikanter varslar tusentals personer. Riksbankens absolut övergripande mål bör vara en väl fungerande ekonomi, i andra hand kommer inflationsmålet 2 procent, med stor hänsyn till sådana parametrar som

24 Motion Q04X utveckling på varsel, arbetslöshet, fastighetspriser, villapriser, företagspriser, företagens orderingång och försäljningsstatistik. Både i priset på företag och på fastigheter så har vi nu en kraftig deflation. Priset på företag har fallit med mer än 50 procent sedan toppen sommaren 2007 och på fastigheter med cirka 10 procent senaste månaden. Deflation är betydligt farligare för ekonomin än inflation. Företagen är vår absolut viktigaste produktionsresurs. Hänsyn måste också tas till om inflationen är importerad eller om inflationen har sin grund i Sverige. Riksbanken måste föra en proaktiv räntesättningspolitik inte en senkommen med stor arbetslöshet som följd. Hade man legat före både i räntehöjningscykeln och räntesänkningscykeln så hade inte inbromsning i ekonomin blivit så kraftig. Nu i mitten på november borde styrräntan redan vara minst en procent under dagens reporänta (3,75 procent). Fortfarande så har Riksbanken en mycket stram broms på ekonomin trots att marknaden viker och arbetslösheten stiger för varje dag. En snabb och kraftig sänkning av reporäntan ner till stimulansnivå skulle dämpa lågkonjunkturen. Riksbanken är den enda myndighet vars uppgift är att bekämpa inflationen. Riksbanken bekämpar inflationen med det mest trubbiga vapnet, att höja räntan, för att sänka aktiviteten i ekonomin. Kort sagt, inflationsbekämpning genom att höja räntan och skapa arbetslöshet. Fler myndigheter bör samverka för att bekämpa inflationen, t.ex. SCB och Konkurrensverket. SCB som varje månad publicerar inflationsstatistiken måste göra en utförligare rapport och publicera vilka företag som är de ledande prishöjarna. De företag som är huvudskurkarna i att skapa inflation. Det känns som om det är ett par av våra dagligvarukedjor, som är ledande i att skapa inflation. Först får vi vanliga människor betala mer för vår mat i livsmedelsbutiken och sedan så får vi som extra straff på detta betala mer hyra (för att Riksbanken höjer räntan) eller mer ränta på våra bolån. Alla måste få veta vilka företag som leder prishöjandet, så att vi kan undvika att handla hos dem. Direktörer och inköpare i våra livsmedelskedjor måste lära sig att inte acceptera prishöjningar av sina leverantörer. Varor vars leverantörer höjer priset tar man bort ur sortimentet, enligt IKEA modellen. För att skapa ett säkert finanssystem, ett säkert banksystem med helt säkra banker där insättarnas pengar aldrig får betraktas som riskkapital yrkar jag: Att banker måste begränsa sin verksamhet till traditionell banking, med koncentration på inlåning och utlåning, dvs. bankers kärnverksamhet. Att banker förbjuds att ställa ut eller köpa värdepapper av hasardkaratär, terminer, derivat etc. Sådan hantering måste ligga i helt separata högriskföretag utan koppling till bankers balansräkningar. Att blankolån förbjuds från banker, andra typer av högriskbolag kan erbjuda detta. Att banker måste vara så solida och agera så att de kan låna till hela sitt löpande likviditetsbehov till reporäntenivån. Att belåning endast får ske till 70 procent av värdet på fastigheter och borätter. Att 4 procent av lånestocken får ske med högre belåning på fastigheter och borätter under förutsättning att lånet ges med 2 procents årlig amortering. Detta ska endast riktas mot nyproduktion. Att banker inte får ge nya lån till fastighetsbolag som har mindre än 30 procents soliditet.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Vi har ett bättre förslag.

Vi har ett bättre förslag. Vi har ett bättre förslag. Den svenska modellen 2.0 e tt f ö r s l a g att d i s k u t e r a Sverige är ett bra land. De flesta av oss som bor här lever ett gott liv och har en spännande fritid. Vi är

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

SAMHÄLLETS BLODOMLOPP. Om vikten av att satsa på infrastrukturen FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010

SAMHÄLLETS BLODOMLOPP. Om vikten av att satsa på infrastrukturen FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 SAMHÄLLETS BLODOMLOPP Om vikten av att satsa på infrastrukturen Landets infrastruktur är något som vi alla berörs av dagligen. Det handlar om vägar, järnvägar, flygtransporter,

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Sammanfattning Förbundsstämman 2012 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att se över arvodena i förbundet. Efter en genomgång av ordförandes

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Är kommunen alltid bäst även när den är sämst?

Är kommunen alltid bäst även när den är sämst? Är kommunen alltid bäst även när den är sämst? En rapport från Malmöcentern om kvaliteten i kommunala och privata äldreboenden i Malmö. Juli 2014 www.malmocentern.se malmocentern Sammanfattning Socialdemokraterna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Granskning av fastighetsmäklare

Granskning av fastighetsmäklare Granskning av fastighetsmäklare Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning och slutsatser... 3 3. Syfte... 5 4. Metod... 5 5. Avgränsningar och urval... 5 6. Resultat...

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen.

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen. Motion nr 233 Kommunala pensionärsråd och Landstings/Region pensionärsråd PRO Ale Norra - Ale, Norra Älvsborg ID529 Pensionärsråden inom landsting och kommun har under många år knappast genomsyrats av

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen

Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motioner till partikongressen 2009 Behandlade av arbetarekommunen, samtliga antogs som arbetarekommunens egna och insändes till partikongressen Motion: tydliggör företagens ansvar De svenska börsnoterade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015

Motion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015 Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer