Partikongressmotioner 2009 O - S

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partikongressmotioner 2009 O - S"

Transkript

1 Partikongressmotioner 2009 O - S

2 O Övrigt P Socialförsäkringsfrågor Q Välfärd, Skatter, Fördelningspolitik, Ekonomi R Näringspolitik S Familjepolitik

3 Motion O04X Motion till: Stockholms Arbetarekommuns årsmöte år Socialdemokraternas partikongress år Motarbeta främlingsfientlighet genom utbildningsinsatser Rasism handlar om människors vilja att utöva makt och att sprida sina fördomar om andra människor. Det handlar om att värdera och kategorisera människor utifrån deras bakgrund och utseende. Det ger uttryck för värderingar som vi socialdemokrater inte ställer oss bakom. Det är värderingar som vi socialdemokrater måste ifrågasätta, ta avstånd från och våga föra en kamp mot. Idag finns det flera främlingsfientliga partier i Sverige. De uttrycker sina rasistiska värderingar i sin förda politik. De utnyttjar människors missnöje, rädslor, okunskap och samhälleliga misslyckanden. Socialdemokraterna måste kraftfullt motarbeta och föra fram ett budskap som tydligt ifrågasätter och förklarar på vilka felaktiga grundvalar främlingsfientliga partier formar sin politik. När var tionde ung industriarbetare överväger att rösta på ett främlingsfientligt parti är det hög tid för oss socialdemokrater att gå till handling. Många gånger är det missförstånd och försåtlig propaganda som ligger bakom övervägandena. Sådana situationer kan motverkas med utbildningsinsatser, exempelvis i studiecirkelform. Redan idag har ABF Malmö utarbetat ett material som slår hål på de myter och fördomar som främlingsfientliga partier framför i debatten. Med anledning av detta föreslår vi kongressen besluta: att att inför riksdagsvalet 2010 genomföra riktade utbildningsinsatser om rasism och främlingsfientlighet till förstagångsväljare och till ungdomar under 30 år. inför riksdagsvalet 2010 genomföra riktade utbildningsinsatser till valarbetare för att dessa ska känna sig trygga i sin argumentation om rasism och främlingsfientlighet. Anna Spånt Enbuske Oscar Ernerot Styrelsen för Matteus S-förening Antagen av Matteus s-förening vid styrelsemöte den 20 november Torbjörn Sundblad, ordförande Antagen av Västerorts socialdemokratiska kvinnoklubb på klubbmöte den 27 november 2008.

4 Motion O04X Utlåtande över motion O04X Motarbeta främlingsfientlighet genom utbildningsinsatser Att mellan 1,5 och 4 procent kan stödjer Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar är givetvis alldeles för högt men att ge detta förhållandevis lilla hot en så särskild behandling som motionärerna föreslår tror styrelsen inte skulle vara effektivt. Särskilda utbildningar riktade till ungdomar och förstagångsväljare finns dessutom i andra organisationers regi, exempelvis Expo. Att dra igång konkurrerande utbildningar vore kontraproduktivt. Det enskilt mest effektiva sättet att bemöta rasistiska partier är dock att erbjuda en politik som syftar till rättvisa och social jämlikhet. Detta bör vara Socialdemokraternas målsättning inför valet 2010, inte att ensidigt peka ut ett av flera hot för ökad rasism och differentiering i politiken. I styrelsens mening är den sittande regeringens politik med förslag om svenskkontrakt, politik där arbetare ställs mot arbetare och minskad internationell solidaritet ett större bidrag till ökade främlingsfientlighet än vad något främlingsfientligt småparti kan erbjuda. Under mandatperioden efter valvinsten 2010 bör målet med politiken vara att möta rasistiska och främlingsfientliga partier genom politik som minskar klyftor och ökar förståelse. Givetvis bör partiets valutbildningar innehålla värderingsdiskussioner och strategi kring hur rasistiska partier bemöts. För att inskärpa betydelsen i att socialdemokratins valarbetare är trygga i argumentationen mot främlingsfientliga partier lägger styrelsen förslag till kongressmotion som berör denna motions att-sats 2 (motion O10X-AK Ta kampen mot rasismen i valrörelsen 2010). Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

5 Motion O05X Skärholmens socialdemokratiska stadsdelsförening Till partikongressen Motion om övergång till sommartid hela året Att ställa om alla klockor, många TV-apparater och de flesta videoapparater klockan i slutet av mars och i oktober är enligt min mening onödigt. I vårt solfattiga land behöver vi mer ljus för att må bättre. Mer ljus sparar också mycket energi, vilket även är bra för miljön. Vi behöver mindre artificiellt ljus i hem och på arbetsplatser med sommartid hela året. Många människor får också besvär med att ställa om kroppen höst och vår. Sommartid året om är bra för hälsan och miljön. Jag föreslår att Stockholms Arbetarekommuns representantskap antar motionen och beslutar att sända motionen till partikongressen. Anita Frosterus Jonsson Motionen antogs som föreningens egen av Skärholmens stadsdelsförenings föreningsmöte den 25 november 2008 Utlåtande över motion O05X Övergång till sommartid hela året Just på grund av de skäl som motionären anger har Sverige ett system med sommar och vintertid. Hälsoskäl och energibesparing. På sommaren får vi extra sol på kvällen och på vintern extra sol på morgonen. Eftersom få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni senarelägger vi solens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och vi får därmed en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet. Att fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet innebär energibesparingar, eftersom man inte behöver ha belysning i lika stor utsträckning. Sommartid påverkar också tillväxten, inte minst i detaljhandeln och restaurangbranschen. Vi stannar helt enkelt längre på restauranger och dylikt när det är ljust länge på kvällen. Dessutom kan man arbeta längre under eftermiddagarna/kvällarna, och ändå komma hem före mörkrets inbrott.

6 Motion O05X Systemet med sommartid är styrt av ett EU-direktiv. Att Sverige skulle bryta den europeiska samordningen och införa ett eget system skulle utöver de nackdelar som beskrivit här ovan dessutom ställa till besvär av den anledningen. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

7 Motion O06X Inför könsneutrala pronomen! Ivern att ständigt kategorisera människor och påtvinga personer en definition måste upphöra! Alla människor måste få full rätt att själva definiera sina olika identiteter, däribland sin könsidentitet! Varje människa måste också få rätten att INTE definiera sin könsidentitet. Svenska språket är konstruerat på ett sådant sätt att personer direkt eller indirekt tvingas definiera sitt kön, alternativt, när personen omskrivs eller omtalas klistras denna könsetikett på personen ifråga. De ord som används är till exempel Han, Hon, Hans, Hennes, Henne, Honom. Det finns ett problem med att det enbart förutsätts finnas två könsidentiteter! Det finns personer som inte vill definiera sig som män eller kvinnor. Det finns personer som definierar sig som både kvinna och man, ingetdera eller som ett tredje kön, alltså som ligger mellan kvinna och man eller helt bortanför de identiteterna. Svenska språket måste anpassas till samhället och de personer som lever i det! Ett enkelt sätt att möjliggöra för alla personer att inkluderas i språket kan vara att införa könsneutrala pronomen. I Finland t ex. Finns enbart ett pronomen Hen. Svenska språket kunde ersätta orden enligt följande: Hon Hen Han Hen Hennes Hens Hans Hens Henne Henom Honom Henom Kanske finns det andra ord som fungerar bättre? Poängen med detta är att alla personer kan omskrivas och omtalas i svenska språket utan att en kategorisering och en könsbestämning sker! Könspronomen är en liten del i de system och strukturer som upprätthåller könsmaktsordningar och som också cementerar könsroller. Jag yrkar därför på: att könsneutrala pronomen införs att Stockholms AK motionerar om detta i riksdagen att motionen skickas vidare till partikongressen Stockholm den 17 november 2008 Motionär: Jerry Adbo Yttrande motion 12 Inför könsneutrala pronomen! Motionären tar här på ett handgripligt sätt fasta på vår världs vilja att kategorisera människor. Ett av det mest tydliga angreppet på detta är boken Egalias döttrar som byter ut pronomen i hela boken. I början var det jobbigt att läsa boken men efter några sidor kommer man in i det och i slutet reagerar man nästan inte. Den boken kan verkligen visa att pronomen används i hela vårt språk och till och med där det ens behövs, som till exempel den allmänna

8 Motion O06X benämningen på personer. I boken ändras begreppet man till dam för att problematisera detta. Det betyder att skrivningen blir i allmänhet bör dam göra det på ett annat sätt. Det är helt klart att vi har ett språk som använder pronomen som både syftar till att kategorisera människor, eller kvinniskor som boken använder. Men också att hierarkisera världen, där det som svagt/skört/passivt bli feminint pronomen och starkt/hårt/aktivt blir maskulint pronomen. Detta är något som HBTs länge slagits emot, både i stort och smått. Så även om motionären idag inte har alla lösningar på problemet så trycker den på ett viktigt arbete för oss, både som feminister och queer. Av den anledning vill vi skicka denna vidare till på Stockholms arbetarekommun och den socialdemokratiska kongressen. Upp till kamp mot kategoriseringen och könssterotypa pronomen i vårt språk! Därför yrkar HBT-socialdemokrater Stockholms styrelse; Att bifalla motionen i sin helhet Att jämte yttrandet anta motionen som sin egen och skicka den till Stockholms arbetarekommun. Att motionen jämte yttrandet skickas vidare till den socialdemokratiska partikongressen. Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 12 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion O06X Inför könsneutrala pronomen! Styrelsen delar motionärens analys av dagens könsstereotypiserande språk. Språket har en grundläggande uppgift för att kategorisera och definiera stereotyper. Genom att använda språket bekräftar eller ifrågasätter vi maktstrukturer och förutfattade meningar. Språket är ett mycket viktigt verktyg om man vill uppnå politisk förändring. Språket är dock inget som förändras genom ett beslut i riksdagen, språket förändras genom att det används. Givetvis kan officiella myndigheter och institutioner vara ledande i detta och själva välja att använda ett språk som inte värderar eller kategoriserar människor i onödan. Detta bör givetvis vara exemplet som svenska myndigheter följer. Att det är möjligt att förändra språket på detta sätt visas av Socialstyrelsens initiativ till du-reformen. Vi menar att motionen som den är skriven inte kan bifallas och skickas till partikongressen men avfärdar inte helt motionärens förslag. Vår riksdagsgrupp bör få i uppdrag att motionera om myndigheters ansvar att använda ett icke-värderande språk. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att att avslå motionen sända motionen till riksdagsgruppen med uppdrag att motionera om myndigheters ansvar att använda ett icke-värderande språk.

9 Motion O07X Nationell utredning av transpersoners livssituation! Många av de stora reformer som kommit homo- och bisexuella till del under senare år har sin grund i den utredning om homosexuellas situation som gjordes 1984, SOU 1984:63. Någon motsvarande utredning om transpersoner har inte gjorts. Kunskaperna om transpersoners livssituation är mycket dålig, både i samhället i stort och även inom HBT-samhället. Samtidigt visar allt fler mindre undersökningar och folkhälsoinstitutets större undersökning från 2005 att transpersoner som grupp mår sämre än andra grupper, inräknat homo- och bisexuella. Gruppen har, enligt folkhälsoinstitutets rapport Hälsa på lika villkor? 2005 sämre fysisk hälsa, psykosocial hälsa och är mer utsatt för våld än genomsnittsbefolkningen. Gruppen har också fram till januari 2009 haft ett mycket sämre diskrimineringsskydd, där enbart den transsexuella delen av gruppen haft något skydd och övriga varit helt oskyddade. Gruppen är heller inte inkluderad i hets- eller hatbrottslagstiftningen eller är föremål för några specifika identitetsstärkande eller folkhälsofrämjande projekt. Dessa skillnader gentemot många andra minoritetsgrupper gör det sannolikt att gruppen rent generellt kan antas ha en sämre situation vad gäller inte bara psykosocial hälsa och fysisk hälsa utan också vad gäller deltagande i det demokratiska samhället. Samtidigt finns det idag mycket lite empirisk forskning om transpersoner, vi vet inte ens hur många transpersoner som kan antas finnas i Sverige, vilka de är eller hur de lever, än mindre vilka bekymmer de har eller hur vi ska nå dem med samhällsinsatser. Bristen på forskning och information gör, ihop med att transrörelsen har stora resursbrister och är heterogen, att beslutsfattare på alla nivåer och inom alla områden riskerar därför att prioritera fel och/eller fatta felaktiga beslut. Därför är det viktigt med en nationell, parlamentarisk och övergripande utredning om transpersoners livssituation. Yrkande att socialdemokraterna driver att riksdagen tillsätter en nationell, parlamentarisk utredning, som har som uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik, livsvillkor och inom vilka områden det finns faktorer som behöver ändras på för att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. att socialdemokraterna driver att utredningen ska lägga fram förslag på åtgärder att motionen skickas vidare till Stockholms arbetarekommuns representantskap att motionen skickas vidare till den socialdemokratiska kongressen Stockholm den 27 november 2008 Motionär: Lukas Romson

10 Motion O07X Yttrande på motion 13 Nationell utredning av transpersoners livssituation! Motionären tar upp en fråga som har gjort att gruppen homo- och bisexuella i Sverige nått stora framgångar enkom på grund av de utredningar som kom på 1980-talet. Att ha en ungefärligt lika bild av hur problemen ser ut gör att reformerna blir lättare att genomföra. Medlemsmötet menar därför att intentionen i motionen är bra. Däremot tycker vi inte att utredningen ska förslå förändringar och åtgärder då det kommer begränsa utredningen i sitt uppdrag att kartlägga transpersoners livsvillkor idag. Därför yrkar medlemsmötet: Att bifalla att-sats 3 och 4 Att avslå att-sats 1 och 2 till förmån för att socialdemokraterna driver på för att det tillsätts en parlamentarisk utredning som har till uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik och vilka faktorer som behöver förändras i syfte att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. Beslut Yttrandet vann bifall enhälligt över motion 13 av Hbt-socialdemokrater Stockholms medlemsmöte den 27 november Mia Sundelin, ordförande Hbt-socialdemokrater Stockholm Utlåtande över motion O07X Nationell utredning av transpersoners livssituation HBT Socialdemokraterna i Stockholm har i en motion yrkat att Socialdemokraterna driver på för att tillsätta en parlamentarisk utredning som har till uppgift att kartlägga transpersoners villkor i samhället, deras problematik och vilka faktorer som behöver förändras i syfte att transpersoner ska ha lika bra livsvillkor som andra personer. Kommunstyrelsen delar uppfattningen att det finns ett behov att se över transpersoners villkor. I vilken form eller på vilket sätt detta kan ske är knappast en fråga för en socialdemokratisk partikongress. Det blir därför komplicerat för kommunstyrelsen att helst ställa sig bakom motionen, även om själva andemeningen är god. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen sänds till kongressen som enskild

11 Motion O09X Motion till Partikongressen 2009 Är 200-årsminnet av 1809 års författning något att fira? Var denna författning ett radikalt grepp för en ny tid liksom den något äldre Förenta staternas konstitution? Nej, de feodala och konservativa inslagen i 1809 års författning finns fortfarande kvar även om vissa framsteg kan ses som anammande av Montesquieus principer om maktfördelning vilket innebar större inflytande för ständerna i riksdagen och konungens rådgivare (regeringen). Dock fanns förslag till betydande radikalare författning mer i tidens anda än vad det dåtida klassamhället kunde ta till sig. Fortfarande gällde Konungen äger att allena styra riket. Det som från början karaktäriserades som ej natt, ej dag visade sig fungera ganska hyggligt mot en utveckling mot parlamentarism och konstitutionell monarki och politiskt demokrati och till nästan sant i den nuvarande regeringsformens ord All offentlig makt utgår från folket. I våra studier kring 1809 års författning har vi konstaterat en väsentlig förändring i den feodala strukturen nämligen när gällde de kungliga egendomarna. Under tidigare dynastier var skillnaden mellan vad som var statens egendom och kungens ganska oklar, men uppenbarligen var det så att kungen personligen ägde slott och herresäten över hela landet och andra fastigheter. Genom olika avtal överfördes egendomar tills staten och andra gavs med dispositionsrätt till kungen. Här vara meningarna mycket delade speciellt bondeståndet var mycket kritisk och missnöjd med utfallet för statens del. Man konstruerade en överenskommelse där kungen fick fullständig dispositionsrätt till ett antal slott framförallt Stockholms slott och andra egendomar t ex Djurgården i Stockholm men det är svenska staten som alltjämnt äger dessa. Avtalet om dispositionsrätten undertecknades av kungen och Sveriges riksdag Denna överenskommelse finns i 2 ex, i riksarkivet respektive i slottsarkivet. (Vi har ännu inte lyckats få tag på en kopia av originalavtalet, men en sådan skall bifogas senare). Under de 200 år som gått har det skett en markant maktförskjutning mellan kung och riksdag och man kan med ifrågasätta den vidlyftiga dispositionsrätt som kungen har av statlig egendom. Enligt nu gällande regeringsform är kungen statschef med mycket begränsade funktioner, som knappast motiverar alla dessa egendomar. Stockholms slott representerar sedan århundraden själva statsmaktens kärna i Sverige. Helt riktigt använder kungen slottet som tjänstelokal i egenskap av statschef. Däremot representerar ej lägre den slottet den yttersta statsmakten dvs den politiska makten i form av regering och riksdag. Slottets användning bör med andra ord bli något av landets främsta representationslokal för regering, riksdag etc. En sådan ordning kan lätt uppnås genom att riksdagen suveränt kan bestämma sig för att göra om 1809 års dispositionsavtal då vår regeringsform saknar stagande om dessa frågor. Då kungen har sin bostad på Drottningholms slott behöver förändringen inte bli så dramatisk för kungahuset. Rimligt är dessutom att staten skänker hela Drottningholmsegendomen till kungen med förpliktelse för staten att ta fullt ansvar för alla framtida kostnader för drift, underhåll, reparationer etc. Övriga dispositioner som omfattas av nämnda avtal kan lämpligen upphöra om det inte anses alltför obilligt.

12 Motion O09X Sådana förändringar markerar folkstyret och banar väg för en förändring av den ärftliga monarkin till ett statsskick där även statschefen kan väljas. Det handlar om sådana författningsändringar som man kan börja överväga och diskutera under det tredje århundradet med 1809 års författning och således väl i samklang med partiprogrammets stadgande om att på sikt övergå till republik. Någonstans någon gång ska man ju börja och detta kanske är ett sätt. Med detta yrkas att Arbetarekommun skickar denna motion som enskild till partikongressen Erkki Tammenoksa Björn Magnusson Motionen behandlad på medlemsmöte den 15 november och antagen som föreningens egen Sätra socialdemokratiska förening Kurt Fredriksson, ordförande Utlåtande över motion O09X - Är 200-årsminnet av 1809 års författning något att fira? Att republik ska införas är en socialdemokratisk grundtes. Makt, och i förlängningen inte heller egendom, ska inte ärvas. En förändring på det sätt som motionärerna beskriver tror dock styrelsen skulle innebära en debatt om monarkin som förmodligen skulle öka det folkliga stödet för monarkin. Att staten skulle stjäla kungahusets egendomar på det sättet riskerar att stärka stödet för monarkin och göra det svårare att införa republik. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen

13 Motion O10X-AK - Ta kampen mot rasismen i valrörelsen 2010 Sverige står återigen inför risken att få ett främlingsfientligt, eller rent av rasistiskt, parti i riksdagen. Denna gång, till skillnad från 1991, när Ny Demokrati fick 25 riksdagsplatser, har vi haft lång tid att förbereda oss. Ändå är förberedelsen för svåra debatter och kunskapen om främlingsfientliga partier låg. Det enskilt mest effektiva sättet att bemöta rasistiska partier är givetvis att erbjuda en politik som syftar till rättvisa och social jämlikhet. Detta bör vara Socialdemokraternas målsättning inför kommande mandatperiod. Men för att få den möjligheten, utan att behöva tampas med partier som har hela andra ambitioner måste vår valrörelse vara effektiv. Våra valarbetare måste vara väl pålästa i frågorna. Vi kommer högst sannolikt att mötas av rasistiska partier som använder sig av populistisk och förenklad retorik för att vinna väljare. Vi har redan sett exempel där företrädare för slika partier på debattplats förvanskar eller undanhåller viktiga fakta och väljer ut de fakta som passar deras syften. Om socialdemokratin låter dessa krafter arbeta ostört under kommande valrörelser kommer Sverige att ha ett, den här gången förberett och förankrat, rasistiskt, kvinnofientligt och homofobiskt parti i riksdagen. För att kunna möta dessa förvanskningar och för att våra valarbetare ska kunna vara trygga i att argumentera kring migrationspolitik och integrationspolitik samt tydligt ideologiskt kunna bemöta dessa partier tror vi att det behövs satsningar på lokala utbildningar om just dessa frågor. Partistyrelsen bör inför valrörelsen 2010 erbjuda samtliga partidistrikt lokala utbildningar som syftar till att ge valarbetare trygghet i diskussioner om nämnda ämnen. Utbildningen bör innehålla den svenska extremhögerns historia, vilken politik de driver idag, argumentationsanalys och debatteknik. Stockholms arbetarekommun föreslår partikongressen besluta att partistyrelsen får ansvar att under 2010 erbjuda partidistrikten utbildningar i motionens anda.

14 Motion Q01X Motion till Stockholms arbetarekommuns årsmöte samt den socialdemokratiska partikongressen Fokus på kvalitet och resultat i välfärdens verksamheter Vi socialdemokrater älskar skolan, vården och omsorgen. Vi gör det därför att de gemensamt finansierade välfärdsverksamheterna är så centrala för att jämna ut de klassklyftor som fortfarande präglar vårt land. Men varför är vi så ointresserade av välfärdsverksamheternas kvalitet och resultat? Om man följer den socialdemokratiska debatten om dessa frågor är det istället två andra frågor som står i fokus: driftsformerna och de ekonomiska resurserna. Självklart har de ekonomiska resurserna betydelse för kvaliteten i vården, skolan och omsorgen. Men alla som är något insatta i dessa frågor vet att det kan skilja extremt mycket i kvalitet mellan två verksamheter som har lika ekonomiska förutsättningar. Samtidigt som vi argumenterar för hög skatt och goda resurser till välfärdens verksamheter måste vi försäkra oss om att vi får ut så mycket kvalitet som möjligt för de skattepengar som satsas. Som Gustav Möller uttryckte det: Varje dåligt använd skattekrona är en stöld från den fattige. Trots detta är socialdemokratiska företrädare ofta påtagligt ointresserade av att följa upp kvalitet och resultat. I kommuner, landsting och riksdag tar debatten om kommande resursfördelning timmar och dagar i anspråk medan resultatredovisningar och kvalitetsuppföljningar i allmänhet klubbas igenom på några minuter. Varför? Olika driftsformer i välfärdsverksamheterna är en svår fråga som självklart kräver diskussioner. En allt större del av välfärdsproduktionen sker i privat regi och olika sätt att styra resurser och att kvalitetssäkra denna produktion ger olika resultat. Men debatten i det socialdemokratiska partiet tycks ha stannat vid frågan om privat eller offentlig drift. Många socialdemokrater uttrycker oro och motstånd mot alla privata driftsformer. Andra socialdemokrater uppskattar dynamiken hos de privata alternativen och tycks se privatiseringen som helt oproblematisk så länge som vi har en skattefinansiering av verksamheten. Fortfarande domineras t.ex. den skolpolitiska debatten i socialdemokratin av frågan om man är för eller mot friskolor. Det förefaller som en rätt meningslös debatt i ett läge då närmare 20 % av eleverna i storstadsregionerna går i fristående skolor och ingen seriös politiker rimligen kan hävda att dessa skolor ska stängas efter nästa val. Diskussionen borde istället handla om följande frågeställning: Hur kan vi styra den gemensamt finansierade verksamheten så att vi kan få bästa kvalitet och resultat oavsett vilken driftsform verksamheten har? Diskussionen borde handla om hur politiken ska: kunna besluta om en resursfördelning som tar hänsyn till olika brukares olika behov styra utbudet av välfärdsverksamheter så att de har den inriktning och den lokalisering som är önskvärd definiera vilken kvalitet olika verksamheter ska ha och vilka resultat som ska uppnås skapa system för kvalitetsuppföljning som innebär att dålig kvalitet kan avslöjas och åtgärdas, oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi skapa system som kan ta hänsyn till individers olika krav på den offentliga verksamheten utan att ytterligare bidra till segregation

15 Motion Q01X Alla dessa frågor är extremt svåra att lösa, men en sak är säker; Vi socialdemokrater måste hitta svaren på dessa frågor om vi ska kunna styra välfärdsverksamheterna mot våra långsiktiga mål om jämlikhet och rättvisa. Det finns absolut ingen garanti för att dessa frågor löses bara genom att återföra all verksamhet i offentlig regi. Vi har stora brister i hur vi fördelar resurser, stimulerar kvalitetsutveckling och följer upp resultat i många offentligt drivna verksamheter. Flera undersökningar visar t.ex. att medarbetare i privat drivna verksamheter upplever ett större inflytande över sin arbetssituation än deras kollegor i offentligt drivna verksamheter. Det beror inte i sig på driftsformen, men väl på att styrningen inom de kommunala strukturerna ofta är alldeles för omfattande och för ostrukturerad. Vi ställer ofta tusen krav på planer och riktlinjer inom de offentliga verksamheterna, medan vi väldigt sällan frågar om resultatet av kärnverksamheten. Arbetslivsforskningen är ganska enig om följande. Medarbetare mår bra i sina jobb om: Man har ett tydligt uppdrag Man har stora frihetsgrader att välja arbetsmetoder Man blir sedd och bekräftad någon följer upp resultatet av ens arbete Hur kommer det sig då att vi socialdemokrater i vår styrning av de offentliga verksamheterna ofta gör tvärtom: Vi formulerar uppdraget extremt luddigt eftersom vi vill att alla arbetsplatser ska bidra till att lösa alla samhällsproblem. Blommiga politiska skrivningar ger ingen vägledning för verksamheten utan skapar istället stress genom att vara fyllda av oförenliga uppdrag. Om man får ett uppdrag som inte är möjligt att uppfylla och klyftan mellan mål och resurser är för stort upplever medarbetarna stress. Vi går emellanåt in väldigt detaljerat och föreskriver hur medarbetarna ska fullgöra sina uppdrag. Förutom att arbetstillfredsställelsen är lägre för robotar än för tänkande människor så sjunker också produktiviteten om metoderna läggs fast av oprofessionella politiker istället för tusentals professionella som skulle kunna anpassa sina metoder till de skilda förutsättningar i vilka de verkar. Vi frågar aldrig efter resultaten. Vi har tusen idéer på nya projekt men vi efterfrågar aldrig hur det har gått med tidigare uppdrag. De som har lyckats bra möts med samma ointresse som de som har misslyckats. För det mesta vet politiken väldigt lite om kvalitet och resultat på olika enheterna. Budgetdebatterna tar dagar i anspråk årsredovisningarna brukar klubbas på tio minuter. Privatiseringar genom konkurrensutsättning eller pengsystem innebär dock inget givet svar på hur dessa brister ska åtgärdas. Precis samma brister i kvalitetsuppföljning är vanligt i dessa system. Pengsystem är särskilt problematiska eftersom de i praktiken innebär fri dragningsrätt på skattepengar och i sin värsta form vältrar över ansvaret för bristande kvalitet på kunden som har valt en dålig produkt istället för kommunen som levererar en dålig kvalitet.

16 Motion Q01X År 2010 kommer dock pengsystem vara genomförda inom många av de stora välfärdsverksamheterna; förskolan, skolan, äldreomsorgen och handikappomsorg m.m. När vi socialdemokrater då tar över regeringsmakten och makten i de flesta kommuner och landsting kan vi inte stå utan politik för hur pengsystemen ska kunna förändras för att våra mål om kvalitet, resultat och jämlika villkor ska kunna nås. Därför måste partistyrelsen nu inleda ett avancerat arbete kring styrning av den offentliga verksamheten som tar fram instrument för politiken att ta tillbaka makten över kvalitet och resultat men som samtidigt utmanar de professionella att finna bättre metoder utan pekpinnar från oprofessionella politiker. Rådslagsarbetet har gett ett bra underlag för att bestämma vad vi socialdemokrater vill uppnå men inte särskilt mycket svar på frågan om hur vi ska styra Sverige för att dessa goda saker ska inträffa. Det behövs arbetsgrupper som fördjupar sig i de svåra styrfrågor som denna motion handlar om. Partikongressen föreslås därför besluta: Att uppdra till partistyrelsen att arbeta fram ett program för hur offentligt finansierad verksamhet ska styras oavsett driftsform Att programmet särskilt ska behandla frågan om resursfördelning, kvalitetsutveckling samt resultatuppföljning Att programmet ska ta fram förslag på hur de olika pengsystem som införts inom olika välfärdsområden kan förändras i syfte att bidra till partiets långsiktiga mål om resultat och kvalitet Bromma den 25 november 2008 Erik Nilsson Motionen antogs som Västerleds socialdemokratiska förenings egen den 26 november 2008 Kjell Jansson Ordförande Utlåtande över motion Q01X Fokus på kvalitet och resultat i välfärdens verksamheter Motionen diskuterar dels hur offentligt finansierad verksamhet kan styras och dels hur resursfördelning, kvalitetsutveckling samt resultatuppföljning kan ges en mer framträdande roll i den politiska processen. Kommunstyrelsen delar motionärernas om behovet av ett programarbete för den socialdemokratiska politiken på dessa områden. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet sänds till partikongressen

17 Motion Q02X Stoppa utförsäljningen Vår välfärdsmodell handlar om att se det gemensamt ägda som en av förutsättningarna för det svenska samhällets framgångar. Det gemensamt ägda är en styrka i en globaliserad värld. Gemensamt ägda företag har sålts ut. Varför har egentligen aldrig förklarats på ett trovärdigt sätt? Man har använt ord som "konkurrens" och "effektivitet" som svepskäl för att slå sönder företag och tjänster som varit gemensamt ägda. Resultatet har i vissa fall blivit tokkonkurrens och ineffektivitet. Som socialdemokrater har vi sett hur anställda flyttats från gemensamt ägda företag till privata bolag, som sedan sålts vidare och i affärerna försvann de anställdas intjänade pensioner. De anställda fick betala privatiseringens klipparvinster. Och vilka är de nya företagen? Vid en närmare granskning så ägs de ofta av andra europeiska stater, bland annat den franska och tyska staten. Till och med den danska och norska staten är med och kämpar om det gemensamt ägda i Sverige. Det finns de i Sverige, med regeringsföreträdare i spetsen, som envist håller liv i myten att globaliseringen automatiskt innebär att vi gemensamt inte ska äga något. Mats Odell har gjort utförsäljningar av det gemensamt ägda till sin speciella käpphäst. I själva verket är det gemensamt ägda på såväl nationell som regional nivå en styrka i en globaliserad värld. Utgångspunkten i regeringsföreträdarnas marknadsliberala ensidighet är att vi med det gemensamma ska göra och äga så lite som möjligt. Vi anser att man i stället ska fråga sig: Vad kan och ska vi göra gemensamt? Och vad ska vi gemensamt äga utifrån det gemensammas bästa? Vi påstår att regeringen säljer ut företag av ideologiska skäl, trots att det skadar verksamheterna. Det måste bli ett stopp på tokutförsäljningar. Vi anser att staten även i framtiden ska äga Vattenfall, Posten, SJ och kontrollera våra naturtillgångar. Det gemensamma ska även i framtiden ha kontrollen över våra telenät, våra kommunikationer, våra vägar och järnvägar samt våra energisystem. Vi föreslår därför kongressen besluta: Att Att Att socialdemokraterna utarbetar ett program som säkrar att vår infrastruktur och naturtillgångar ägs och kontrolleras av samhället, inga utförsäljningar sker av Vattenfall, Posten, SJ, Telia och SBAB. partistyrelsen får i uppdrag att se över vilka privatiserade fd statliga och kommunala bolag som bör föras tillbaka till samhällets ägande. Motionen antagen på SEKO-sossens medlemsmöte Owe Olausson, sekreterare Antagen av Aspuddens socialdemokratiska förening på medlemsmöte den Fackliga utskottet beslutade att ställa sig bakom motionen.

18 Motion Q02X Utlåtande över motion Q02X Stoppa utförsäljningen I det socialdemokratiska partiprogrammet framhålls vikten av samhällets inflytande över naturtillgångar och infrastruktur. Den pågående borgerliga utförsäljningen av gemensam egendom motiverar, som motionärerna framhåller, att socialdemokraterna preciserar sin politik och ser över möjligheterna att stärka det gemensammas roll. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet översänds till partikongressen

19 Motion till Partikongressen 2009 Motion Q03X Skydd mot skatteläckage till privat vinstutdelning inom välfärdssektorn eller Vi tar fajten för vår gemensamma välfärd mot nyliberalismen Den ökande privatiseringar inom välfärdssektorn sjukvård, skola, barnomsorg, äldrevård leder med nödvändighet till ett visst läckage av offentliga medel till privata vinster som ej motsvaras av högre produktivitet och/eller kvalitetsförbättringar i tjänsterna. Följaktligen behövs lite mer skattemedel för samma tjänstevolym och kvalitet. Om därtill privatiseringen sker med förvärv av fastigheter med verksamheten ligger faran i att kommun/landsting/staten också gör kapitalförluster och frånhänder sig möjligheten att på ett effektivt sätt klara sina uppgifter utan att anlita de privata utförarna i ökad utsträckning. Följden blir en ökad risk för läckage ju större den privata andelen blir av den aktuella verksamheten. Institutionella faktorer tenderar att binda upp kommunen till en privat utförare av välfärdstjänsterna över budgetåren och därmed skapa minskat handlingsutrymme för politiken. En sådan är t ex den fria etableringsrätten av skolor och vården i vissa landsting. Alldeles säkert genereras välmotiverade vinstuttag inom den privata utförandesektorn av välfärdstjänster baserade på effektivitet och kvalitet i vidare bemärkelse. Att hävda att detta alltid är fallet generellt kan ingen trovärdigt påstå. Tvärtom man kan med hänvisning till exemplet Stockholms läns landsting lugnt påstå att detta läckage är mycket stort. I RÅDSLAG 2, VÄLFÄRD redovisas stora ambitioner hur vår generella välfärd ska utvecklas samt klargörs väldigt tydligt att det inte är lätt att finansiera välfärden, dvs utrymmet för skattehöjningar som kan accepteras är begränsat. Om vi ska klara detta är det uppenbart att något större läckage som jag kallar problemet inte kan accepteras. Nyliberalismens budskap att marknaden kan erbjuda bättre och billigare välfärdstjänster än det offentliga var ganska lätta att sälja in eftersom köparna inte skulle behöva betala något för de hade de redan gjort via skattsedeln och den kostnaden skulle bli lägre med marknadsalternativet. Detta är en ren reklamslogan och är i sin yttersta förlängning helt oförenlig med den gemensam välfärd som vi socialdemokrater vill ha och strävar mot. Milton Friedman och Chicagoskolan är nyliberalisms vagga och fick sitt politiska genomslag över hela världen under 1970-talet och kom att prägla politiken under Ronald Reagan i USA och Margaret Thatcher i Storbritannien fram till får vi hoppas - La Grande Finale med Busch-administrationen Sverige har inte heller varit försonat mot dessa idéer som vi kan studera här och nu och i vår historia från 1980-talet och framåt. Välfärdssektorn utövar en enorm lockelse för företagsverksamheten dels genom sin faktiskt gigantiska storlek och dels genom det i visst avseende är en skyddad marknad t ex från utländsk konkurrens. Och med den struktur som har byggds upp i samhället och ytterligare förstärkts kraftigt av den nuvarande regeringen behövs en ordentlig genomlysning av hur man på olika sätt kan förändra regelverket så att makten över skattemedlen kan återtas fullt ut. Det är där det sitter: Politikens kontroll av pengar och offentlig ägd fast och lös egendom. Alltså: Följ pengarna och se till att de används för avsett ändamål. Ett sätt att göra det är kräva rätten att vara företagens revisor och ev också med rätt till någon form av sakrevision

20 Motion Q03X (Controllerfunktion). Vill man inte vara underkastad en sådan uppföljning av erhållna pengar slipper man att ta uppdraget. Enkelt i teorin men knepigt när man ska gå i clinch med världsomspännande vårdföretag. Det startar som ett föräldrarkooperativ och kan inom ha 10 år blivit den dominerande verksamheten i sitt slag ägd av landsomfattande företag eller med utlandsägande. I vinstgivande (åtminstone potentiellt) finns alltid en koncentrations- och uppköpsmodell inbyggt. Tendenserna kan tydligt iakttagas för den som inte blundar. I kommunallagen finns tanken att kommunens skattepengar skall komma enbart kommuninnevånarna till del. Det där stämmer om företaget som drivs med skattemedel t ex en skola har en ägare företag eller person i kommunen. Då en skola knappast kan ses som en marknadsvara och uppfylla frikonkurrensvillkoren och förtjäna sina vinster, blir ett överskott som slussas ut från kommunen ett skatteläckage som borde i överförd bemärkelse vara olagligt. Uppköpsrisken skulle i princip kunna hållas under kontroll om villkoren för etablering av ett företag på området var förbundet med option för kommunen till övertagande om en annan ägare lägger bud på företaget eller står inför en förändring För att inte behöva hamna i fullkomligt omöjliga situationer måste kommuner och landsting på något sätt ha skydd i kommunallagen eller annan lagreglering av hur man ska få hantera sin egen fasta och lösa egendom. ( Vissa tankar om hur detta skulle kunna gå till har beskrivits i en kongressmotion från vår förening). Man borde inom kommun och landsting vara lite öppnare mot att inom ramen för den egna verksamheten pröva friare former att bedriva verksamheten. Skolverksamhet kan i många fall bedrivas som Kommunal friskola och därmed eliminera behovet privata skolor med kommunal finansiering. Motsvarande friformer kan ges chansen inom andra välfärdsområden om det ger mer välfärd per skattekrona. Blir kontrollen bättre över pengarna i de privata verksamheterna kanske lusten att bedriva dem blir betydligt mindre. Då kan de kommunala friformerna fylla upp behovet att välja alternativ. Om man ska kunna uppnå bästa möjliga effektiva och kvalitativa välfärd för varje skattekrona måste man nog allvarligt ompröva vissa system inom välfärdssfären som: - Pengasystemet - Beställare utförandemodellen - Anbudsupphandlingen Ibland åberopas vissa EU regler som hinder. Fel väg. Först bestämmer vad man vill och genomföra det om det inte uttryckligen och glasklart framgår att det strider mot någon bindande EU-regel. Det är vår välfärd som är det väsentliga och enda rättesnöret. Den här motionen tar fasta på huvudtemat i Välfärdsrådslaget om den gemensamma välfärden och vill tydligt markera det hot som de nyliberala idéernas intrång och metoder fått fäste i sinnen och politisk praktik. Motionen diskuterar och pekar på olika åtgärder som skulle kunna förstärka välfärdspolitiken på kort och lång sikt. Nyliberalismen är ett hot mot hela samhällets sammanhållning. Yrkande att partiet söker nya vägar för att undvika välfärdsförluster genom skatteläckage till privata aktörer inom välfärdssfären och därvid beaktar motionens synpunkter. Björn Magnusson Motionen behandlad på styrelsemöte, 29 november 2008, och antagen som föreningens egen.

21 Motion Q03X Sätra socialdemokratiska stadsdelsförening, Kurt Fredriksson, ordförande Utlåtande över motion Q03X Skydd mot skatteläckage till privat vinstutdelning. I motionen diskuteras bl.a. hur makten över skattemedel ska kunna återtas fullt ut där marknadskonkurrens och privata entreprenörer har blivit allt vanligare. Syftet är att stärka den gemensamt finansierade välfärden. Arbetarekommunens styrelse föreslår representantskapet besluta att motionen jämte utlåtandet sänds till partikongressen

22 Motion Q04X Motion till partikongressen 2009 Ett säkert banksystem Lågkonjunktur är ingen naturlag, det är ett mänskligt gruppbeteende samt de lagar och regler som styr det finansiella systemet. Centralbankerna har en viktig betydelse för konjunkturen när de sätter styrräntor och ger krediter till banker. Dagligen matas vi i nyhetsprogram och tidningar att nu kommer lågkonjunkturen och denna gång värre en någonsin. Självklart resulterar det i att vi håller hårdare i våra pengar, att vi konsumerar mindre och är en del i fördjupningen av lågkonjunkturen. De psykologiska orsakerna kan man inte bortse från. Lågkonjunkturen går att överbrygga främst genom att sänka priset på pengar samt att bankernas kreditmöjligheter förbättras. Även finanspolitiska stimulanser måste vidtas. Ett antal amerikanska banker har dragit på sig stora kreditförluster och några banker är helt insolventa. En stor bank, Lehman Brothers försattes i konkurs, vilket sände en chockvåg över världens finanssystem. USA:s myndigheter har tagit över mer än 20 banker. Bankerna stramar åt sin kreditgivning, företag och privatpersoner har svårt att få krediter även till solida och lönsamma projekt. I Sverige fick vi under oktober månad de största varslen sedan tidigt nittiotal, och varslen fortsätter med samma omfattning under november. Under trettiotalets ekonomiska kris nådde arbetslösheten under många år avskräckande nivåer. För att motverka nya kriser så försågs marknaden och bankerna under sena trettiotalet med en rad regler. Efter detta så blev svängningarna mellan hög och lågkonjunktur betydligt mindre. Bankerna begränsades att expandera under högkonjunktur. Under lågkonjunktur var det fritt fram. Det innebar att bankerna sparade i ladorna under högkonjunktur så att de hade pengar att göra kreditexpansion under lågkonjunktur. Detta samspelade med styrräntan som höjdes under högkonjunktur och sänktes under lågkonjunktur. Alla krediter gavs med betryggande säkerhet. Bankerna fick inte ägna sig åt hasardspel som nu, i alla dessa under de senaste 20 åren återuppfunna eller nykonstruerade derivatinstrument och terminer. Under nyliberalernas åttiotal så tog man bort de flesta regler och vi återfick ett instabilt banksystem och därmed ett instabilt ekonomisk system. Vi har nu den andra allvarliga bankkrisen sedan tidigt nittiotal, denna gång importerad. De banker som redan i maj 2008, började annonsera om bankinlåningsräntor som låg över riksbankens styrränta (reporäntan) var Kaupthing och Parex. Detta betyder att dessa banker inte kan låna i Riksbanken till styrräntan pga. av att de har för dåliga säkerheter, dvs. bankerna betraktas som mindre solventa och har svårt att låna upp pengar. Finansinspektionen borde tidigt ha vidtagit åtgärder mot dessa banker. Kaupthing och Parex tvingades därför gå ut på marknaden och låna pengar till högre kostnad än styrräntan (Ebberöds bank). Både Kaupthing och Parex har idag (i princip) gått i konkurs (övertagna av Isländska staten respektive Lettiska staten). Även några andra banker är ute på det hala, se i tidningarna vilka räntor de annonserar om och jämför med styrräntan (reporäntan). Ställ dig gärna frågan, varför lånar de inte till reporäntan hos Riksbanken utan går ut med annonser om inlån till högre räntor på marknaden?

23 Motion Q04X Efter den svenska bankkrisen var de svenska bankerna försiktiga med all sin utlåning under sena nittiotalet, man krävde rejäla säkerheter för att låna ut till fastighets- och bostadsköp. Under tvåtusentalet så har dessa marginaler alltmer tunnats ut och alltför många lån till köp av villa eller bostadsrätt sker idag med 90 till 100 procents belåning. De fyra svenska storbankerna hade per årsskiftet 2007/2008 en soliditet på mellan 3 och 5 procent (SEB 3,27, Handelsbanken 4,01, Swedbank 4,25 och Nordea 4,41 procent enligt Dagens Industri ). En mycket låg soliditet när det uppstår en finanskris, som jämförelsetal kan nämnas att investmentbolagen Investor och Industrivärden per den 30 september 2008 hade 85 respektive 73 procents soliditet. En bank kan inte samtidigt ge blankolån (lån utan säkerhet) en stor mängd bolån med belåning upp till hundra procent av värdet och lån till fastighetsbolag till ibland procent av fastighetsvärdet samt ta en rad spelpositioner med derivatinstrument och samtidigt vara ett helt säkert kreditinstitut. Det finns ingen buffert för att prisfall på t.ex. fastigheter med 30 procent (som i USA) eller ett totalt misslyckande i derivatpositioner. Vi måste återgå till ett helt säkert kreditsystem. En bank ska inte kunna gå i konkurs. Insättarnas pengar får aldrig bli riskkapital. Vi måste ställa helt andra säkerhetskrav och ha betydligt högre soliditetsregler för banker. De tre ratingföretagen Moodys, Standard & Poors och Fitch har en stor del av världsmarknaden för kreditrating, dvs. sätter betyg på banker och krediter. Enligt en utredning på Harvard University av Becker och Milbourn så har kreditratingföretagen satt allt högre kreditbetyg på alla krediter under åren Så kallade strukturerade obligationer med inbakade subprimelån fick som regel kreditbetyget AAA, högsta kreditbetyg. Även banker som är nära konkurs har fått högt kreditbetyg. Moodys, Standard & Poors och Fitch kreditbetyg inger således mycket dåligt förtroende. Deras verksamhet och kompetens måste ifrågasättas. Riksbanken Officiellt är det bara inflationsutsikterna (KPI) som styr Riksbankens penningpolitik, att hålla inflationen runt 2 procent (+/- 1 procent). Inflationen var i oktober 4,0 procent, på tok för hög, men fallande från 4,4 månaden innan. Inflationen förväntas falla kraftigt de närmaste månaderna. En stor del av inflationen är importerad främst genom högre olje- och matpriser. Den största prishöjaren är själva Riksbanken som höjt priset på pengar från 1,5 till som högst 4,75 procent ränta. En höjning med över 3 gånger (eller 200 procent). Ingen annan vara har gått upp 3 gånger, som priset på pengar har gjort. Bensinen var som mest upp med cirka 40 procent. Riksbankens kraftiga reporäntehöjningar, tillsammans med den internationella finanskrisen blev en superbroms på svensk ekonomi i början av hösten. Enligt många ekonomiska vetenskapsmän så verkar de ränteåtgärder som Riksbanken vidtar först efter 6 till 12 månader. Riksbanken borde sålunda börjat höja räntan tidigare än i januari 2006 och börjat sänka räntan ungefär i februari 2008 för att få en jämn konjunkturutveckling. Nu fick vi den inverterade ketchupeffekten i september 2008, dvs. först händer det ingenting, när Riksbanken höjer räntan, och sedan ingenting, och sedan ingenting, och sedan en totalbroms i ekonomin. Fordonsindustrin och byggmarknaden har tvärstannat. Industrier, byggbolag och småhusfabrikanter varslar tusentals personer. Riksbankens absolut övergripande mål bör vara en väl fungerande ekonomi, i andra hand kommer inflationsmålet 2 procent, med stor hänsyn till sådana parametrar som

24 Motion Q04X utveckling på varsel, arbetslöshet, fastighetspriser, villapriser, företagspriser, företagens orderingång och försäljningsstatistik. Både i priset på företag och på fastigheter så har vi nu en kraftig deflation. Priset på företag har fallit med mer än 50 procent sedan toppen sommaren 2007 och på fastigheter med cirka 10 procent senaste månaden. Deflation är betydligt farligare för ekonomin än inflation. Företagen är vår absolut viktigaste produktionsresurs. Hänsyn måste också tas till om inflationen är importerad eller om inflationen har sin grund i Sverige. Riksbanken måste föra en proaktiv räntesättningspolitik inte en senkommen med stor arbetslöshet som följd. Hade man legat före både i räntehöjningscykeln och räntesänkningscykeln så hade inte inbromsning i ekonomin blivit så kraftig. Nu i mitten på november borde styrräntan redan vara minst en procent under dagens reporänta (3,75 procent). Fortfarande så har Riksbanken en mycket stram broms på ekonomin trots att marknaden viker och arbetslösheten stiger för varje dag. En snabb och kraftig sänkning av reporäntan ner till stimulansnivå skulle dämpa lågkonjunkturen. Riksbanken är den enda myndighet vars uppgift är att bekämpa inflationen. Riksbanken bekämpar inflationen med det mest trubbiga vapnet, att höja räntan, för att sänka aktiviteten i ekonomin. Kort sagt, inflationsbekämpning genom att höja räntan och skapa arbetslöshet. Fler myndigheter bör samverka för att bekämpa inflationen, t.ex. SCB och Konkurrensverket. SCB som varje månad publicerar inflationsstatistiken måste göra en utförligare rapport och publicera vilka företag som är de ledande prishöjarna. De företag som är huvudskurkarna i att skapa inflation. Det känns som om det är ett par av våra dagligvarukedjor, som är ledande i att skapa inflation. Först får vi vanliga människor betala mer för vår mat i livsmedelsbutiken och sedan så får vi som extra straff på detta betala mer hyra (för att Riksbanken höjer räntan) eller mer ränta på våra bolån. Alla måste få veta vilka företag som leder prishöjandet, så att vi kan undvika att handla hos dem. Direktörer och inköpare i våra livsmedelskedjor måste lära sig att inte acceptera prishöjningar av sina leverantörer. Varor vars leverantörer höjer priset tar man bort ur sortimentet, enligt IKEA modellen. För att skapa ett säkert finanssystem, ett säkert banksystem med helt säkra banker där insättarnas pengar aldrig får betraktas som riskkapital yrkar jag: Att banker måste begränsa sin verksamhet till traditionell banking, med koncentration på inlåning och utlåning, dvs. bankers kärnverksamhet. Att banker förbjuds att ställa ut eller köpa värdepapper av hasardkaratär, terminer, derivat etc. Sådan hantering måste ligga i helt separata högriskföretag utan koppling till bankers balansräkningar. Att blankolån förbjuds från banker, andra typer av högriskbolag kan erbjuda detta. Att banker måste vara så solida och agera så att de kan låna till hela sitt löpande likviditetsbehov till reporäntenivån. Att belåning endast får ske till 70 procent av värdet på fastigheter och borätter. Att 4 procent av lånestocken får ske med högre belåning på fastigheter och borätter under förutsättning att lånet ges med 2 procents årlig amortering. Detta ska endast riktas mot nyproduktion. Att banker inte får ge nya lån till fastighetsbolag som har mindre än 30 procents soliditet.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här:

I de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här: I vårt parti kan medlemmar göra sin röst hörd i många olika sammanhang. Grundläggande för påverkan är förstås möjligheter att mötas och diskutera politiska frågor och lösningar i den socialdemokratiska

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Fastställande av skattesats för år 2003

Fastställande av skattesats för år 2003 Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S) PM 2011:96 RIV (Dnr 321-2096/2009) Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Roger

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Oron i vård- och omsorgsföretagen Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes som en webbenkät den 25 maj-3 juni 2015 av Hero

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Motion om plan för att minska antalet barn i förskolegrupperna. (AU 35) Dnr KS 2011-363

Motion om plan för att minska antalet barn i förskolegrupperna. (AU 35) Dnr KS 2011-363 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2012-02-07 42 Motion om plan för att minska antalet barn i förskolegrupperna. (AU 35) Dnr KS 2011-363 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD - INTE STORA VINSTER BRA VÅRD FÖRE SKATTESÄNKNINGAR OCH PRIVATISERINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (7) EN

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Enligt uppdrag: Per Colliander

Enligt uppdrag: Per Colliander Partiet behöver förnyelse. I den kris partiet nu befinner sig finns det anledning granska struktur och arbetsformer. Detta bör också ske på det lokala planet. Gamla Gardet har en nu pågående studiecirkel

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Vi har ett bättre förslag.

Vi har ett bättre förslag. Vi har ett bättre förslag. Den svenska modellen 2.0 e tt f ö r s l a g att d i s k u t e r a Sverige är ett bra land. De flesta av oss som bor här lever ett gott liv och har en spännande fritid. Vi är

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

SAMHÄLLETS BLODOMLOPP. Om vikten av att satsa på infrastrukturen FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010

SAMHÄLLETS BLODOMLOPP. Om vikten av att satsa på infrastrukturen FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 SAMHÄLLETS BLODOMLOPP Om vikten av att satsa på infrastrukturen Landets infrastruktur är något som vi alla berörs av dagligen. Det handlar om vägar, järnvägar, flygtransporter,

Läs mer

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU

»»En skola för alla.»»sverige ska vara ekologiskt»»sverige ska vara med i EU Gemenskapspartiet tycker att man ska börja se vad som är bra för alla innan man ser vad som är bra för var och en. Om samhället och det vi skapar tillsammans är tillräckligt bra så har människorna i samhället

Läs mer

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE

EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE EU-VALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Sid 2 (8) HUVUDBUDSKAP Rättvisa villkor och fler jobb Det är ett historiskt misslyckande att 26 miljoner människor i dag saknar

Läs mer

Tack så mycket för den här inbjudan!

Tack så mycket för den här inbjudan! FINANSROTELN SID 1 (17) 2011-02-08 pm DET TALADE ORDET GÄLLER 110219 ANFÖRANDE MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDET STORSTOCKHOLM Tack så mycket för den här inbjudan! Det är fantastiskt att se så många mufare här.

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Dessutom bör politikerkåren utgöra en mix av kön, ålder, etnicitet, religion och sexuell läggning som motsvarar mångfalden i vårt samhälle.

Dessutom bör politikerkåren utgöra en mix av kön, ålder, etnicitet, religion och sexuell läggning som motsvarar mångfalden i vårt samhälle. MOTION till Stockholms arbetarekommun. Politiska uppdrag. Se över kriterier för rekrytering. Att vilja bli politiker är ett starkt och gott skäl för många till gå med i socialdemokraterna. Medlemskapet

Läs mer

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna Smittskyddsinstitutet Enheten för hivprevention och sexuell hälsa 171 82 Solna RFSU:s yttrande om Nationell handlingsplan mot hiv och andra STI bland homo- och bisexuella män och andra män som har sex

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer