Vi har ett bättre förslag.

Transkript

1 Vi har ett bättre förslag.

2 Den svenska modellen 2.0 e tt f ö r s l a g att d i s k u t e r a Sverige är ett bra land. De flesta av oss som bor här lever ett gott liv och har en spännande fritid. Vi är välutbildade och lever i ett land där vi får tycka och tänka fritt. Vi har fått nya medborgare från andra länder och vi förändras med dem till en rikare och mer mångbottnad kultur. Vi vill fortsätta det utvecklingsarbetet i den Svenska modellen 2.0.

3 Vi har rätten att gå samman och organisera oss om vi vill förändra något. Det har gett oss möjligheten att skapa bra jobb och kollektivavtal som ger oss rättvisa villkor och löner på våra arbetsplatser. Detta har varit bra för Sverige, men vi börjar se sprickor i fasaden. Små krackeleringar som, om inget görs, riskerar att rämna den svenska välfärdsmodellen och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den svenska modellen har inte kommit till av en slump. Det är frukten av vår strävan då som nu, vår kamp, vår organisering och vår vilja att stå upp för våra drömmar. Den har gjort oss till ett av världens rikaste och friaste länder. Jämlikheten minskar, klyftorna ökar. Fackföreningar försvagas medvetet och det gemensamma ägandet blir mindre, privatiseras och säljs ut. Konkurrens utan motiv får ersätta planering och samarbete. Inom SEKO vill vi istället utveckla framgångsmodellen. Detta diskussionsunderlag är en start på det utvecklingsarbete som vi kallar den svenska modellen 2.0. Vi vill fortsätta en utveckling mot en jämställd arbetsmarknad och ett mer jämställt samhälle. Vi vill värna det gemensamma ägandet. Den svenska modellen är hotad. Det finns ett bättre förslag. Vi tror på en uppgradering. Den svenska modellen 2.0. Men det förs nu en politik i Sverige som går på tvärs mot den svenska modellen. Janne Rudén Förbundsordförande SEKO

4 Trygghet Den svenska modellen 2.0 handlar om att trygghet ger frihet. Och att vi litar på varandra. Den handlar om trygghet för såväl anställda som småföretagare. Människor som är trygga är friare och vågar mer. Om man vet att man klarar sin försörjning även om man byter jobb till ett företag som satsar men kanske misslyckas, ja då vågar man pröva nytt. Sverige behöver nya idéer, nya företag och nya lösningar. När arbetslöshetsersättningen är för låg som den blivit idag då ökar rädslan för att prova nya vägar, chansen att testa nya idéer blir inte en möjlighet utan ett hot. Därför måste systemet ses över. Fler bör omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, inte färre. Systemet måste också utvecklas så att småföretagare inkluderas i högre grad och på ett fullvärdigt sätt. Regeringen Reinfeldts politik har gjort att cirka har lämnat a-kassorna i Sverige. Det betyder att vi är färre som gemensamt finansierar a-kassan. Ju färre som är med i en försäkring (för det är det a-kassan egentligen är), desto dyrare blir den för alla. A-kassan ska vara billig, alla ska ha råd att vara med! Det är inte rimligt att över en miljon människor står utanför arbetslöshetsförsäkringen vilket är ett faktum idag. Sjuka ska inte straffas. Sjukersättningarna har sänkts i Sverige, karensdagar har gjort att vi går sjuka till jobbet. Men det är varken bra för företag eller för individen att vi arbetar när vi inte är friska. Risken för allvarliga, längre sjukskrivningsperioder blir uppenbar. Att då, som regeringen föreslår, tvinga den som varit sjukskriven i sex månader att söka andra jobb - i andra branscher, på andra orter ökar bara otryggheten. Fusk ska självklart bekämpas. Men det är en myt att fuskare kostar oss andra många miljarder. När försäkringskassan undersöker visar det sig att fusket är mycket litet. Ändå bygger regeringen sin politik på området på anklagelser mot människor om fusk och lathet. Det måste bli ett slut på den attityden.

5 Skaka hand är bra! Den svenska modellen 2.0 är mer kollektivavtal, inte mer lagstiftning. Alla som arbetar i en bransch ska ha samma grund att stå på, samma rättigheter, samma förmåner och samma skyldigheter. Kollektivavtalen är den svenska modellens enkla och raka lösning på hur vi i samförstånd hanterar intressemotsättningar mellan arbetsgivare och anställda i Sverige. Men kollektivavtalen ger också alla arbetsgivare samma villkor. En seriös företagare vill ha samma regler för alla. Då kan man konkurrera med det man är bra på, de egna idéerna, det speciella arbetslaget, istället för att skaffa sig konkurrensfördelar genom lönedumpning, svart arbetskraft eller dålig arbetsmiljö. I Sverige ska svenska kollektivavtal och svenska arbetsrättsregler gälla. Ett enkelt sätt att stärka kollektivavtalet är att verksamhet som upphandlas genom våra gemensamma företag, kommuner, landsting och statliga myndigheter bara anlitar företag med kollektivavtal.

6 Ett rättvisare Sverige Den svenska modellen 2.0 handlar om att utjämna i samhället. Om att sluta straffa arbetslösa, sjuka och äldre. Klyftorna måste minska, inte öka. Sverige som nation har blivit rikare och rikare. Samtidigt visar rapporter på att skillnaderna inom landet bara ökat. De senaste årens ekonomiska politik har inneburit att den rikaste tiondelen fått 24 procent mer i sina plånböcker. Medan en ensamstående äldre kvinna bara fått två procent. Klyftorna har ökat mellan de som har låga löner och de som har höga. Men ännu mer har klyftorna ökat mellan de som har arbete och de som är saknar jobb, är sjuka, pensionerade eller så unga att de inte fått fotfäste på arbetsmarkanden. Grundproblemet är låga ersättningar, men också att skatterna i Sverige blivit alltmer orättvisa. Genom att skatter i högre utsträckning tas ut i kommunerna eller som olika avgifter har vi fått en omvänd skattebörda. De rika betalar en allt mindre del av sin inkomst i skatt, de fattiga en allt större.

7 Råd att bo Den svenska modellen 2.0 innebär en stor satsning på nya bostäder, ägda av oss tillsammans. Där förhandlingsrätten bevaras på marknadsspekulanternas bekostnad. Från att ha varit ett land där unga kunde flytta hemifrån och få en hyreslägenhet för att starta ett eget liv, har vi hamnat i en situation där bostaden alltmer handlar om pengar och bankers lönsamhet. Våra bostäder har blivit spekulationsobjekt och allmännyttan försöker regeringspartierna göra till egennyttan. För att hyresmarknaden ska fungera måste den vara stor. Det måste finnas många lägenheter och hus att välja på. Hyresrätten ska vara en boendeform som passar alla oavsett inkomst och ålder. Det förutsätter också rättvisa ekonomiska villkor inte straffskatter på hyreslägenheter. För att i framtiden säkra trygga boendekostnader är det viktigt att låta hyresgäster och hyresvärdar förhandla om hyran. Det är en naturlig del i den svenska modellen 2.0. Utveckla valfriheten i hyresboendet inför individuellt inflytandet över boendekvalitet och service. Tänk långsiktigt vid planering, byggande och förvaltning av boendemiljöer För att öka integrationen ska man bygga blandat. Bygg nya hyreslägenheter utveckla samarbetet på bostadsmarknaden.

8

9 Stoppa utförsäljningen Den svenska modellen 2.0 handlar om att se det gemensamt ägda som en av förutsättningarna för det svenska samhällets framgångar. Det gemensamt ägda är en styrka i en globaliserad värld. Gemensamt ägda företag har sålts ut. Varför har egentligen aldrig förklarats på ett trovärdigt sätt. Man har använt ord som konkurrens och effektivitet som svepskäl för att slå sönder företag och tjänster som varit gemensamt ägda. Resultatet har i vissa fall blivit tokkonkurrens och ineffektivitet. Som SEKO-företrädare har vi sett hur anställda flyttats från gemensamt ägda företag till privata bolag, som sedan sålts vidare och i affärerna försvann de anställdas intjänade pensioner. De anställda fick betala privatiseringens klipparvinster. Och vilka är de nya företagen? Vid en närmare granskning så ägs de ofta av andra europeiska stater, bland annat den franska och tyska staten. Till och med den danska och norska staten är med och kämpar om det gemensamt ägda i Sverige. Det finns de i Sverige, med regeringsföreträdare i spetsen, som envist håller liv i myten att globaliseringen automatiskt innebär att vi gemensamt inte ska äga något. Mats Odell har gjort utförsäljningar av det gemensamt ägda till sin speciella käpphäst. I själva verket är det gemensamt ägda på såväl nationell som regional nivå en styrka i en globaliserad värld. Utgångspunkten i regeringsföreträdarnas marknadsliberala ensidighet är att vi med det gemensamma ska göra och äga så lite som möjligt. Vi anser att man i stället ska fråga sig: Vad kan och ska vi göra gemensamt? Och vad ska vi gemensamt äga utifrån det gemensammas bästa? Vi påstår att regeringen säljer ut företag av ideologiska skäl, trots att det skadar verksamheterna. Det måste bli ett stopp på tokutförsäljningar. Vi anser att staten även i framtiden ska äga Vattenfall, Posten, SJ och kontrollera våra naturtillgångar. Det gemensamma ska även i framtiden ha kontrollen över våra telenät, våra kommunikationer, våra vägar och järnvägar samt våra energisystem.

10 Gemensam skola Den svenska modellen 2.0 innebär att vi skapar en gemensam skola med olika pedagogiska inriktningar, men under en gemensam huvudman: vi alla. Den svenska skolan är i kris. Studieresultaten är sämre, alltför många går ut utan godkända betyg. De barn som kommer från ekonomiskt ansträngda förhållanden riskerar att få sämre utbildning och möjligheter än de välbeställdas. Vi ser ökade klassklyftor i skolan och dessutom en allt större segregering. Friskolor med religiösa program hindrar elever att fritt skapa sig sin egen bild av politik och religion. Friskolor med lönsamhet som mål skapar osunda genvägar. I en del skolor får lärare extra betalt om betyg höjs. Det ger oss en skola där bara de lönsamma får plats. Elever som har problem med studietakt eller andra sociala problem får nöja sig med kommunala nedbantade slitna skolor. Det finns olika teorier om hur vi bäst ska lära våra barn matte, språk, ett självständigt tänkande och kunskapsinhämtande. Det tycker vi är bra. Men de förändringar som gjorts har tyvärr inneburit en sämre skola för de många och elitskolor för några få. Privatiseringsexperimenten har misslyckats. Orättvisor och ojämlika förutsättningar skapar inte en bra grogrund för den svenska modellen 2.0. Det är dags att att gemensamt ta tillbaka kontrollen över landets skolor. Att förstatliga skolan kan vara en modell för att öka rättvisan och skapa en mer jämlik fördelning över landet och mellan stadsdelar. 10

11 Rättvis vård Den svenska modellen 2.0 innebär att vården ska styras av beslut som tar hänsyn till allas våra gemensamma behov. Inte utifrån hur stor förmågan att betala är. Sverige har blivit ett land där sjukvård börjar handla om den egna plånbokens tjocklek. Privata sjukhus med särskild ingång för de som betalat lite mer. Barnsjukhus där vissa barn får vård fortare än andra. Någon tjänar pengar på våra sjukdomar. Våra vårdcentraler förvandlas till privatdrivna vinstmaskiner. Hela tiden väntar stora vårdbolag på att kunna ta över. Personalen tvingas ibland till att privatisera sig själva bara för att kunna behålla jobben. Vi har alla rätt till bra vård och lika behandling. Just därför är försöken att skapa en särskild vård för de med större plånbok fel väg att gå. Vi föreslår därför att vården ska var ett intresse för det gemensamma. 11

12 Starka parter Den svenska modellen 2.0 handlar om att skapa starka parter på arbetsmarknaden, såväl på arbetsgivarsidan som på fackföreningssidan. Svenska fackföreningar är bland de starkaste i världen. Starka fackföreningar innebär att de avtal och överenskommelser vi tecknar med arbetsgivarna, verkligen gäller alla. Starka fackföreningar har också kraft att hålla ihop arbetsmarknaden med fungerande och bra kollektivavtal, men det är också viktigt med starka arbetsgivarorganisationer. Om alla företag är med i sina intresseorganisationer så blir det svårare för de företag som försöker smita förbi reglerna och bara gynna sig själva. Med starka parter kan förhandlingar om löner, arbetsmiljö och trygghet bli något som alla får ta del av. Sverige är ett land där förhandlingar och avtal varit vägen, framför arbetsmarknadskonflikter. Skakar vi hand om ett avtal eller en uppgörelse så gäller den. Det är och har varit bra för Sverige. Vi vill att det ska vara så även i fortsättningen. Men den nuvarande regeringens strategi med att försvaga parterna gör arbetsmarknaden mindre stabil. Det skadar på sikt alla. 12

13 Solidaritet fungerar! Den svenska modellen 2.0 handlar om solidaritet. Vi mår bra när också andra mår bra. Sverige har under årtionden växt som land, som ekonomi, som forskningsnation och som mångkulturellt samhälle. Vi har blivit rikare på varor, pengar och upplevelser. När några har fått det riktigt bra har andra kunnat följa efter då vi fördelat framgångarna även till dem som haft det svårare. Det finns ett vackert ord för detta. Vi kallar det solidaritet Att gemensamt solidariskt dela på bördor och framgångar. Det är ett ord som några försöker göra omodernt, man försöker ersätta det med ord som lönsam eller egen. För oss är solidaritet ett ord som handlar om framtiden. Det gäller i Sverige men lika mycket den internationella solidariteten. 13

14 Gemensamma klimatinsatser Den svenska modellen 2.0 handlar om att vi tillsammans måste äga det som behövs för att skapa ett grönare folkhem. Vi måste våga använda ägandet för att gå före, visa vägen. 14 Om inte vi människor kan stoppa växthusgaserna riskerar vi en framtid där våra barn för första gången på mycket länge tvingas leva ett sämre liv än vi gör idag. Vi vill att samhället ska fortsätta att utvecklas efter en vision om en bättre värld, inte en sämre. Vi tror att den visionen går att skapa och att vår gemensamma sektor är den kraft vi måste använda för att komma igång. Bara genom gemensamma investeringar kan vi ändra transportsystemen så att vi slutar förstöra miljön med varje produkt vi behöver frakta. Bara genom offentliga stödsystem kan vi som familjer, företag och individer få råd att ställa om till klimatneutralare liv. Vår energiförbrukning kan bli klimatneutral och ren om vi satsar på alternativ och fasar ut de fossila bränslena. Inget samhälle kan bli grönt av prat eller på att vänta på att andra ska ordna saken. En omställning kommer inte att ske om inte offentlig sektor går före och tvingar fram nya regler. De stora multinationella bolagen i världen äger och kontrollerar såväl olja, som kol och gas. De tjänar miljarder på att vi fortsätter åt fel håll. Gemensamt ägande av energibolag och gemensam kontroll över elnät och andra infrastruktursystem är inte bara en fråga om att det fungerar bäst så. Det är också en fråga om vårt gemensamma inflytande och våra barns framtid.

15 Denna skrift är framtagen med hjälp av företag med kollektivavtal och tryckt på miljömärkt papper. Grafisk form & produktion: ETC Tryck: Alfaprint

16 Det här är vårt förslag. Vad tycker du om det? Diskutera på 16 Box Stockholm Besök: Barnhusgatan 6 Tel: Fax: Epost: seko@seko.se