SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN 2013-2015"

Transkript

1 Verksamhetsplan Ordförande: Maria Johansson (C) Förvaltningschef: Per Svensson SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN Medborgarnämndens utmaningar under den kommande planperioden är fortfarande stora. Sviterna av finanskrisen och lågkonjunkturen har slagit hårt mot de målgrupper som medborgarnämnden har ansvar för. Samtliga sektioner inom IFO dras nu med problem att hålla uppsatta budgetramar. Mycket tyder på att försörjningsstödet kommer att ligga på en nivå långt ifrån budgeterad under de kommande åren. Risken är påtaglig att försörjningsstödet kommer öka ytterligare p.g.a. att nuvarande statsbidragsfinansiering avvecklas/försvinner och beroende på hur väl AF lyckas med sitt uppdrag att få ut nyanlända i sysselsättning inom två år från ankomst/etablering. Vi ser också att allt fler personer hamnar i ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Det handlar om personer som, är arbetslösa eller som har omförsäkrats från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen i en arbetslivsintroduktion. Det handlar om unga människor som har haft svårt för att klara av sin skolgång och få ett avgångsbetyg. Med rätt insats bör flera i dessa grupper i någon mån kunna komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Vi måste verka för att varje människa ska kunna bidra med 100 % av sin förmåga. Ett fortsatt samarbete med andra myndigheter och aktörer kommer därför att bli mycket viktigt. Misslyckas detta kommer kommunerna genom sitt yttersta ansvar att få bära en mycket stor del av konsekvenserna, dvs. ökade kostnader i form av försörjningsstöd. Värnamo kommun har på ett framgångsrikt sätt under lång tid arbetat med förebyggande och tidiga insatser. Den nuvarande situationen och det vi kan skönja framåt kommer att kräva en fortsatt utveckling i form av förebyggande och tidiga insatser för att möta upp behoven innan de blir för kostsamma, svåra och komplexa. Invandrarbyråns verksamhet under den kommande treårsperioden är i hög grad beroende av såväl internationella händelser som nationella ställningstaganden och beslut. En viktig reform trädde ikraft den 1 dec Huvudansvaret för nyanländas etablering har nu Arbetsförmedlingen. Kommunens engagemang består av den praktiska mottagningen, SFI och samhällsorientering. Kommunen har ett direkt ansvar för dem som anses ha mindre än 25 % arbetsförmåga kvar. När Medborgarnämnden genomförde besparingsåtgärder på totalt 4,2 Mkr mellan 2009 års ram till 2012 års ram, lades finansieringen av Invandrarbyråns verksamhet helt över på statsbidrag, kortsiktigt har detta fungerat men under planperioden krävs en skattefinansiering av verksamheten vid bibehållande av nuvarande ambitionsnivå. Behovet av stöd och insatser från övriga sektioner inom förvaltningens verksamhetsområde ökar fortfarande hos invånarna och vår bedömning är att trycket ytterligare kan komma öka under planperioden. Under planperioden behöver särskilda satsningar genomföras för att uppfylla lagstiftning och för att bibehålla och utveckla verksamheten inom följande områden: Ungdomsboende stöd i eget boende 2 tjänster + lägenheter 1,0 Mkr. Personalförsörjning totalt 4-5 tjänster inom IFO 2,5 Mkr. Fortbildning/kompetensutveckling fortsatt satsning 0,9 Mkr. Förstärkt budget till placeringar inom barn och ungdom 2,0 Mkr Försörjningsstöd/ förstärkt stöd egenförsörjning 9,0 Mkr. Invandrar verksamhetens finansiering utöver statsbidrag 2,4 Mkr. Ungdoms VAC 5,2 Mkr. Totalt behövs ytterligare resurstillskott på 23 Mkr i ram tom Antagen MBN

2 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Under planperioden enligt SKL s prognos i cirkulär 12: BNP* 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 3,5 Sysselsättning, timmar* 1,9 1,1 0,5 0,1 1,4 1,8 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5 6,0 Timlön, nationalräkenskaperna 1,1 4,4 3,2 3,1 3,2 3,6 4,0 Skatteunderlag SKL, jan ,0 3,2 3,6 4,0 4,7 4,7 Konsumentpris, KPI** 1,2 3,0 1,9 1,4 2,0 2,2 2,0 ***Ungdomsarbetslöshet i % 20,8 17,1 *** Arbetslöshet i % 7,2 6,2 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Riksbankens mål ligger på 2%.*** Värnamo enl ekonomifakta.se Lönekostnader nuvarande avtal löper i de flesta fall ut Från år 2011 tilldelas inte nämnderna några medel för löneökningarna i budgetramarna utan dessa läggs i en central lönepott. När sedan löneutfallet är känt fördelas dessa medel till nämnderna i form av tilläggsanslag. Nämnderna får full kompensation för lönekostnadsökningarna till följd av centrala och lokala avtal. Just nu finns ett kraftigt underskott i budgeten som innebär att i princip alla nysatsningar och utveckling av verksamheten behöver nya anslag för komma igång. Medborgarnämndens rörelsekapital uppgår vid årsskiftet 11/12 till 5,7 Mkr (7,8). Resultatet för 2011 uppgick till -18,3 Mkr (-16,5), KS ram innehöll resurser till ökat försörjningsstöd och projektet Unga vuxna och de täckte underskottet för dessa kostnader med en intern intäkt varvid nämnden uppnådde ett resultat på -3,7 Mkr (-5,1). När det gäller pengar för kortsiktiga projekt och integrationsverksamhet så har nämnden, genom eget rörelsekapital och balanskontot för flyktingmottagning, de medel som behövs under Men för att klara av den långsiktiga finansieringen av verksamheten behövs ordentliga ramtillskott framöver. Värnamo kommun ligger om än stigande relativt väl till i statistiken över kostnader inom IFOområdet. En indikator på detta kan vara att Standardkostnaden för 2012 beräknas till kr/inv vilket är en ökning med 7,9 % i jämförelse med 2011 då den var kr/inv. Detta ger en fingervisning om att de ekonomiska behoven ökar med ca 6,5 Mkr mellan 2011 och Medborgarnämnden är mycket omvärldsberoende i sitt arbete med människorna och det pågår ständigt en process där vi agerar och interagerar med vår omvärld. Ungdomsarbetslösheten inom kommunen är bland de högsta i länet. Där vi idag känner störst osäkerhet är vad som kommer att hända med försörjningsstödet och arbetsmarknaden under 2012 och framåt. boksl boksl boksl boksl budg plan plan plan * Invånare totalt, antal Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Standardkostnad. IFO kr/inv Total kostnad i Mkr Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, totalt 16,3 18,3 29,8 29,8 21,5 26,2 26,7 26,7 Kostnad barn och ungdomsvård,totalt 31,0 30,7 32,0 32,5 32,5 34,6 34,6 34,6 Kostnad ekonomiskt bistånd, totalt 19,9 26,4 28,4 29,6 21,4 24,4 26,8 29,8 Kostnad individ- och familjeomsorg, totalt 68,9 74,9 82,7 85,3 68,7 73,8 76,5 79,9 Kostnad missbrukarvård vuxna,totalt 16,6 16,3 22,3 18,8 14,8 14,8 15,1 15,5 * Bara kostnader inga intäkter 2

3 Mål och riktlinjer för verksamheten Utöver de målsättningar som finns i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) m.fl., som ligger inom nämndens ansvarsområde, så har nämnden tagit fram egna mål. Medborgarnämnden: vision, verksamhetsidé och effektmål Medborgarnämnden arbetade under 2006 fram vision, verksamhetsidé och gemensamma inriktningsmål för sitt ansvarsområde. Medborgarförvaltningen har upprättat ett förslag på mätbara effektmål som nämnden fastställde i januari 2007 och mätbara effektmålen har reviderats mars 2010 och inarbetats i kommunens gemensamma målstyrningsprocess Medborgar/kund Trygghet Vi ska stegvis kunna hjälpa människor fram till egen försörjning/anställningsbarhet genom arbete/- praktik i egna verkstäder eller hos företag, föreningar eller offentliga förvaltningar Våra insatser ska inriktas på att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv i egen försörjning och minska behovet av försörjningsstöd. Personer med missbruk ska erbjudas tidig hjälp och stöd på hemmaplan så att behovet av externa placeringar på sikt minimeras. Vårt arbete med att på hemmaplan utveckla rådgivning, stöd och behandling till barn, ungdomar och deras familjer, ska prioriteras och främst syfta till att ge möjligheter till en trygg och utvecklande uppväxt/kontakt. Våra insatser för invandrare/flyktingar ska syfta till att ge dem en god start och främja deras förutsättningar att bo och verka i Värnamo kommun (sid.9 verksamhetsplan ) Mätmetod: Häng med SCB:s med egen fråga vid mättillfälle (helhetskänsla, utomhus kvällar/nätter, stöld/brott, hur nära ideal trygghetskänsla ) Nulägenivå: 54 p Målnivå: 58 p hösten 2012 Uppföljning: vartannat år 2. Medborgar/kund Attraktivitet * att MBN i sitt förhållningssätt visar att den är en naturlig instans att vända sig till om behov av stöd finns enligt socialtjänstlagen. *att det finns förutsättningar för en aktiv fritidsverksamhet i hela kommunen. *att genom speciella arrangemang verka för att flexibla mötesplatser skapas, och att trivselverksamhet genomförs i olika former i hela kommunen. * alla personer som har kontakt med MBN ska vara nöjda med bemötande. Mätmetod: Som ovanstående Nulägenivå: 63 p Målnivå: 68p hösten 2012 Uppföljning: vartannat år 3. Resursmål ekonomi MBN:s verksamhet påverkas av förändringar i omvärlden, som regleras genom tvingande lagstiftning. Målsättningen är att alltid hålla budgeten. Detta gör vi genom ett kostnadseffektivt arbete med bäring på god ekonomisk hushållning i samband med års och delårsbokslut. Som exempel följer vi upp följande mål: * Minst 8 försörjningsstödsberoende hushåll ska bli helt självförsörjande varje år. * Årligen ska 40 deltagande av de som skrivs in i arbetsmarknadssektionens verksamhet vidare till arbete eller studier. Mätmetod: Delårs- och årsbokslut Nulägesnivå: Målnivå: se målfomulering Uppföljning: Två gånger/år (delårs o års). 4. Resursmål ekonomi Mål för kommunen som helhet mäts inte på förvaltningsnivå. 5. Resursmål personal Minst 3024 arbetstimmar ska årligen användas till kompetensutveckling. Samtliga medarbetarna på MBN ska erbjudas * Kompetens utveckling minst två dagar per år (t.ex. deltagande i konferenser, kurser o dylikt) * Hälsokontroll minst vartannat år * Ett utvecklingssamtal per år Mätmetod: Medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 75 p Målnivå: 77 % år 2012 Uppföljning intervall: Första

4 6. Miljömål MBN ska fr.o.m eftersträva: * Att alla arbetsplatser så långt som möjligt miljöanpassas. * Att alla medarbetare får grundläggande miljöutbildning genom miljöstrategens försorg. Mätmetod: Häng med kommunens framtida medarbetarenkät, om andel anställda som är nöjda, i %) Nulägesnivå: 6,5* Målnivå: 30 % nöjda medarbetare till 2012 Uppföljning intervall: vartannat år, Medarbetarundersökning 2012 som första mättillfälle. *Snitt för alla kommuner i SCB-mätningen 2008 var 6,8 och bästa kommun 7,9 (Anställdas uppfattning ej mätt). 7. Miljömål MBN skall från och med 2011 eftersträva att: * tjänstebilar ska vara miljöbilar. * erbjuda alla medarbetare som frekvent kör dessa bilar att genomgå utbildning i s.k. ecodriving Mätmetod: Häng med, med egna frågor i samband med följande mätning: Svensk MiljöEmissionsData (SMED). Nulägesnivå: minskat med 26 % mellan åren Målnivå: minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljning Intervall: En gång per år Organisationsbeskrivning Medborgarnämnd 9 ledamöter Socialt utskott 5 ledamöter Medborgarförvaltning Stab och Ledningsgrupp Barn och ungdomssektion Vuxensektion Ekonomisektion Arbetsmarknadssektion Invandrarsektion Fritidssektion Stab/gemensamt Arbetet med att inrätta en familjecentral i Värnamo fortgår. Just nu arbetar landstinget med två olika lokalalternativ. Målsättningen är att verksamheten kommer igång under sommaren hösten 2013 När det gäller ensamkommande flyktingbarn så har medborgarnämnden beslutat om att starta upp verksamheten from hösten På grund av omvärldsutveckling och tillkommande lagreglering har förvaltningens verksamhet och personal från år till år blivit allt mer omfattande. Under 2012 planerades en utbyggnad av förvaltningens lokaler i polishuset att ske. Tekniska kontoret har av KS fått i uppdrag att göra en översyn av kontorslokaler i stadshuset samt extern förhyrda lokaler. Under tiden utredningen pågår ligger utbyggnadsplanerna vilande. Detta kommer innebära interna omflyttningar. Utflyttningar av olika verksamhetsgrenar kommer att ske under Vissa farhågor finns att detta kan påverka en väl fungerande samverkan mellan olika arbetsgrupper negativt, vilket i värsta fall kan leda till ökade kostnader. För förvaltningens del vore det önskvärt att denna fråga kunde få en snabb lösning kanske redan under

5 Arbetsmarknadssektionen En djup lågkonjunktur har haft sitt grepp om arbetsmarknaden i vår region under en längre tid. Prognosen har varit att arbetslösheten för kommande period skulle minska. Så har dock inte blivit fallet. Nya prognoser tyder på att arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög. Nya varsel har aviserats från Arbetsförmedlingen. Vi märker också av att allt fler arbetslösa hamnar i sysselsättningsfasen, FAS 3. Det kommer därför att ställas än högre krav på kommunen och övriga aktörer att tillsammans med Arbetsförmedlingen rusta de arbetslösa till att kunna matchas de jobb som industrin trots allt genererar. Vi ser också att allt fler personer hamnar i ett långtidsbidragsberoende. Det handlar om personer som uppbär försörjningsstöd, är arbetslösa eller som har omförsäkrats från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen i en arbetslivsintroduktion. Det handlar om unga människor som har haft svårt för att klara av sin skolgång och få ett avgångsbetyg. Ungdomsarbetslösheten inom kommunen är bland de högsta i länet. Med rätt insats bör flera i dessa grupper i någon mån kunna komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Vi måste verka för att varje människa ska kunna bidra med 100 % av sin förmåga. Ett fortsatt samarbete med andra myndigheter och aktörer kommer därför att bli mycket viktigt. Misslyckas detta kommer kommunerna genom sitt yttersta ansvar att få bära en mycket stor del av konsekvenserna, dvs. ökade kostnader i form av försörjningsstöd. Inflödet till Värnamo Arbetsmarknads Center (VAC) har under den senaste perioden varit konstant. Däremot har persongruppen förändrats. Från att VAC har haft flest personer med försörjningsstöd har gruppen anvisade från Arbetsförmedlingen blivit allt större. De som skrivs in står också längre ifrån arbetsmarknaden. Kommande planperiod kommer att kräva prioriteringar i dessa grupper. Vi måste komma till rätta med de ökade kostnaderna för försörjningsstöd. En del i detta arbete kan vara att starta upp ett Jobbcenter på VAC dit försörjningsstödstagarna kan anvisas och få ett snabbt omhändertagande. En annan del i denna prioritering är de långtidsarbetslösa ungdomarna mellan år som uppbär försörjningsstöd. Även ungdomar mellan16-19 är en målgrupp som vi tillsammans med BUN bör samarbeta kring. Risken är annars att de hamnar i gruppen ungdomar med försörjningsstöd. Planerat Ungdoms VAC är på gång och kommer under kommande planperiod att utvecklas tillsammans med IFO, Barn och Utbildningsförvaltningen samt med Arbetsförmedlingen och Värnamo Näringsliv. För att möta ungdomsarbetslösheten i sin helhet i kommunen kan en kommunal praktikbank vara en del. Den kan bidra till en effektivisering med att placera ut praktikanter i organisationen. Totalt kommer antalet personer som anvisas till VAC att öka. Det gäller både försörjningsstödstagare, såväl unga som äldre och personer som finns i sysselsättningsfasen, FAS 3. Båda grupperna kommer att kräva långa inskrivningsperioder och mycket resurser, såväl personella som ekonomiska. Vi måste arbeta i snitslade banor med individuella lösningar. Vi måste använda oss av de statliga bidragsformer som finns på AF:s palett, ex nystartsjobb, OSA, lönebidrag, SAS, arbetsprövning och praktik. Men det kommer att kräva mycket nytänk, kreativitet och resurser. Vi måste arbeta för att fler personer kommer ut i egen försörjning. Ligger målribban lägre får uppdraget bli att rusta personerna att bli arbetssökande. Den secondhandbutik som startades upp med stöd av ESF kommer att fortsätta att utvecklas för att kunna ge fler möjlighet till praktik. Det kan handla om marknadsföring, lära sig kassahantering, bemötande, restaurering av gamla möbler mm. Fler ungdomar till ekoteam i skogen kan också skapa en bra plattform för fortsatt arbete med att rusta dem till egen försörjning. Vi kommer att fortsätta att samarbeta med övriga sektioner inom förvaltningen. Vi ska kräva aktivitet från den enskilde i den mån han/hon kan istället för att uppbära passivt kontantstöd. Samarbetet ska på sikt minska försörjningsstödsberoendet och skapa förutsättningar för deltagarna att bli självförsörjande. En del i detta kan vara jobba med deltagarna på hemmaplan och erbjuda dem sysselsättning på VAC. Vi bör kunna fortsätta att anställa deltagare med stöd från Arbetsförmedlingen. Trots statligt bidrag blir det dock inte full kostnadstäckning men bedömningen är att det är mer värdefullt för den enskilde att få en lön istället bidrag. Deltagaren arbetar upp ett villkor, får en referens och ett betyg och har ett mycket bättre utgångsläge i samband med att denne söker arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Finnvedens Samordningsförbund har under 2011 startats upp och ett antal aktiviteter har kommit igång. Under kommande planperiod kommer vi att ansöka om medel till att klara vissa ambitionshöjande aktiviteter inom vår verksamhet. Samordningsförbundets prioriterade målgrupp är i första hand ungdomar som står lång ifrån arbetsmarknaden. 5

6 Mot bakgrund av ovan ser vi ett behov av tillskott av medel för att dels i det kortsiktiga perspektivet, kunna göra kortare anställningar som underlättar för deltagaren att vara rustad att söka arbete utanför VAC, dels i det längre perspektivet för att ta hand om och rusta de deltagare och de ungdomar som har en längre startsträcka än andra i processen att bli självförsörjande. Med detta följer också ökade kostnader för utvecklingsinsatser, utbildningsinsatser, handledare, lokaler, arbetskläder, verktyg mm. Arbetsmarknadssektionen måste fortsätta att arbeta strategiskt gentemot övriga aktörer, både i kommunen men också i länet. Vi måste hitta samarbetsvinster med andra kommuner genom att verka för kommunöverskridande aktiviteter och projekt. Barn- och ungdomssektionen En övergripande tanke på barn- och ungdomssektionen är att man genom tidiga insatser av god kvalitet till barn/ungdomar/familjer kan undvika onödigt lidande och stora kostnader som riskerar att uppstå när problemen ska hanteras i ett senare skede. För att få kontakt med familjer i behov av stöd är det nödvändigt med ett gott samarbete med andra vårdgivare. De som på ett tidigt stadium i barns liv får kännedom om familjers situation är kvinnohälsovården, barnhälsovården och förskolan. En familjecentral, där KHV, BVC, förskolan och socialtjänsten verkar under samma tak kan vara ett viktigt redskap för att få till stånd tidiga insatser. En på familjecentralen anställd socialsekreterare utan myndighetsansvar kan erbjuda föräldrautbildning, föräldragrupper och gruppverksamhet för barn med olika problem i sin hemmiljö. Medborgarförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och sjukvårdsdistriktet är eniga kring hur man vill utforma en familjecentral. Det som återstår att lösa är lokalfrågan. Det finns ett behov av att utveckla vården för de barn som är placerade i familjehem. Genom forskning vet vi idag att den gruppen barn som vuxna har svårigheter i form av låg utbildningsnivå, dålig fysisk och psykisk hälsa etc. De förlorar inte sällan kontakten med sitt familjehem efter att de har flyttat därifrån. Länsstyrelsen har genom sin nationella tillsyn inom ramen för barnuppdraget uppmärksammat behovet av kvalitetsförbättringar inom familjehemsvården. Vanvårdsutredningens rapport har upprört genom sina många berättelser från personer som varit placerade i familjehem och upplevt svåra missförhållanden. Förbättringsarbetets fokus bör läggas på att ge barnen större möjligheter att komma till tals om sin situation, hälsoundersökningar, skolinsatser samt metodutveckling när det gäller att utreda/utbilda/stödja familjehem. Om förslaget till ny lagstiftning för barn- och ungdomsvården (lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU, SOU: 2009:68) antas kommer kraven på kommunernas uppföljning av familjehemsplacerade barn att skärpas i sådan omfattning att personalförstärkning är nödvändig. När det gäller familjehemsplaceringar med hjälp av konsulentstyrda verksamheter är inriktningen att minimera antalet sådana. För att kunna erbjuda familjehem det förstärkta stöd som ibland är nödvändigt är bedömningen att det är mer kostnadseffektivt att utöka de egna resurserna för att kunna ge ett sådant stöd. Barn- och ungdomssektionen har länge bedrivit ett systematiskt arbete för att kunna erbjuda omfattande insatser med hög kvalitet på hemmaplan och på så vis undvika och förkorta placeringar på institution. Detta arbete har varit framgångsrikt och vi har haft få placeringar på senare tid. För att denna trend ska hålla i sig på sikt är det viktigt att fortsätta arbeta aktivt med utveckling av arbetsmetoder när det gäller ungdomar i behov av mer omfattande insatser. Ungdomslägenheter är den senaste utvecklingssatsningen. Ytterligare en idé som undersöks, med inspiration från Göteborgs mini-maria, är en mottagning där man sammanför resurser för socialmedicinsk mottagning med ungdomsmottagning och viss resurs från barnpsykiatrin. Resultatet för 2011 visar på ett underskott för den sammanlagda heldygnsvården med ca 2 Mkr. Detta beror på ett antal dyra familjehemsplaceringar via konsulentstöd. Att det totala resultatet för sektionen ändå har gått nästan jämt upp beror bl a på att de 800 kkr som avsatts för en familjecentral inte har används för detta syfte. Från 2013 och framåt finns det förhoppningsvis en familjecentral och då kommer dessa extra pengar inte längre att finnas. Under 2011 har också flera tjänster under perioder varit vakanta vilket genererat ett rejält överskott. Dessa tjänster är nu tillsatta. Situationen på arbetsmarknaden och ett ökat antal missbruksrelaterade ärenden oroar i hög grad. När det gäller ungdomar med en psykiatrisk problematik har man från landstingets sida tidigare ofta varit beredd att dela på kostnaden för en institutionsvistelse med socialtjänsten, men detta säger man nu helt nej till. Svårigheter som en försämrad konjunktur och en tendens till ökad inflyttning av familjer/ungdomar med stora problem ger också utslag på placeringsprognosen. 6

7 Bedömningen är att heldygnsvården redan idag är underfinansierad och att risken är stor att det inte går att upprätthålla de anmärkningsvärt låga siffror för HVB-vård och annan kostnadskrävande heldygnsvård som hittills gällt för Värnamo. Barn- och ungdomssektionerna i länet har av ESF beviljats 5,5 Mkr till ett kompetensutvecklingsprojekt med syftet att minska personalomsättning och stressrelaterad ohälsa bland socialsekreterarna. Tanken är att bygga upp strukturer för ett kontinuerligt fortbildningsprogram med differentierade utbildningsinsatser utifrån hur länge man arbetat i yrket, med särskild fokus på att ge nyanställda en bra ingång. Projektet kommer att pågå t o m Under projektnamnet skuggning av modellområde har ett omfattande samarbete gällande barns psykiska hälsa påbörjats i Värnamo m fl kommuner i länet. I Värnamo ska man specifikt arbeta med fyra områden; hemmasittarna, (d v s barn/ungdomar som borde gå i skolan men inte gör det), barn med funktionshinder, föräldrastöd och samarbetet förskola - barnhälsovård. Barn- och utbildningsförvaltningen, medborgarförvaltningen, omsorgsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, barnhabiliteringen, barnhälsovården och primärvården kommer att delta i arbetet. Föräldrastödsprogram är en insats som efterfrågas i allt högre utsträckning. Senast 2012 är målet att tre familjebehandlare ska ha genomfört utbildning i Komet, ett i Sverige framtaget och utvärderat program med god effekt. Ärendemängden har ökat stadigt, registrerade anmälningar om barn/ungdomar som misstänks fara illa var 202 st/år 2002, att jämföra med drygt 600 år Även antalet ansökningar har blivit fler. Utökade personalresurser bedöms vara ett viktigt led i att kunna åstadkomma nödvändig kvalitet i den framtida barn- och ungdomsvården och samtidigt undvika stressrelaterade hälsoproblem, som är vanliga bland socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården. I en jämförelse med övriga kommuner i länet hör Värnamo till de kommuner som har lägst andel myndighetsutövande socialsekreterare per 1000 ungdomar 0-18 år. Om handläggarna ska hantera ett orimligt stort antal ärenden finns risk för att det blir det låg kvalitet i arbetet, ärenden tenderar att återaktualiseras och barn/familjer får inte den hjälp de behöver. Mottagande av ensamkommande barn kommer att påverka sektionens arbete på så sätt att en särskild socialsekreterare behöver anställas för att utreda och följa upp insatserna för dessa. Frågan om ett för länet gemensamt barnahus har åter aktualiserats. Bedömningen är att ett sådan gemensam hantering (polis, åklagare, landsting och socialtjänst) av ärenden gällande misshandel och sexuella övergrepp skulle gagna de utsatta barnen/familjerna. Kostnaden för kommunerna avser en samordnartjänst och del av lokalkostnader. Ekonomisektionen Den vanligaste orsaken till att människor kommer i kontakt med individ- och familjeomsorgen är behovet av ekonomiskt bistånd. Det är inte ovanligt att man söker för ekonomiska frågor men att det istället handlar om andra behov man har. Då är en förutsättning att socialsekreterarna har en bred kunskap för att kunna lotsa folk vidare till rätt åtgärd. Det finns flera osäkerhetsfaktorer att ta hänsyn till när en uppskattning ska göras av hur försörjningsstödet kommer att utvecklas framöver. Grupper av individer i behov av försörjningsstöd har tillkommit: Språksvaga och personer med lätta funktionshinder. Tidigare har de i högkonjunkturen haft möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden, men nu är de på väg tillbaks till arbetslöshet och försörjningsstöd. Personer som helt eller delvis saknar eller väntar på A-kassa/Alfa kassa och som kortare eller lite längre tid är hänvisade till försörjningsstöd för att klara sin försörjning. Personer med låg utbildningsnivå som efter lågkonjunktur och viss strukturomvandling av arbetsuppgifter har ännu svårare att komma ut i arbete. Unga människor som har haft svårt för att klara av sin skolgång och få ett avgångsbetyg. Som för närvarande inte har speciellt stora chanser att komma ut i vare sig arbete eller studier. Därigenom är risken stor att de blir hänvisade till försörjningsstöd för att klara sin försörjning. Det är just nu mycket osäkert hur många och hur länge personer ur dessa grupper kommer att finnas kvar och ha behov av försörjningsstöd framöver? 7

8 Att den fortsatta lågkonjunkturen även kommer att påverka utbetalningarna framöver är klart men exakt hur mycket är svårt att uppskatta. Antalet hushåll kommer öka framförallt under slutet av 2012 och början av 2013 som ett resultat av att finansieringen från tidigare avsatta medel upphör eller minskas till ett minimum samt att ett relativt fåtal av nyanlända ännu inte har kommit i egenförsörjning. Totalt kan detta röra sig om hushåll under planperioden. Se text om nyanlända flyktingar nedan. Prognosen är mycket osäker, men en ökning med cirka 4 Mkr till 25 Mkr är trolig till Den stora utmaningen inom är för förvaltningen att hitta vägar att få ut personer i praktik, sysselsättning och arbete för att så gott det går rusta dem för bättre tider. Det är tydligt att det händer något med de klienter som tar sig ur ett försörjningsstödsberoende Om det sedan handlar om att börja studera eller få ett arbete och därigenom egna pengar spelar mindre roll. Därför har en arbetsgrupp bildats tillsammans med AF som har till uppdrag att ta tillvara alla möjligheter som står till buds för att hitta vägar till egen försörjning. Effektivisering av nybesök har intensifierats. Genom att ha telefontid, mån fredag samt nybesöksrådgivning måndag, onsdag, fredag där folk kan garanterat komma i kontakt med en handläggare samt få information och rådgivning innan de lämnar in nyansökan. För ytterligare effektivisering av försörjningsstödsarbetet har ekonomisektionen specialiserats i flera områden, nybesök, missbruk samt ungdomar. Två handläggare arbetar med varje område. Arbetet med ett kartläggningsinstrument- samt revidering av riktlinjer för barnperspektivet har påbörjats. Strukturarbete pågår. Arbetet med både instrument -X samt revidering av barnperspektivet kommer att fortsättas under hela Även införande av AUDI och DUDIT kommer att ske under 2012 samt riktlinjer för förebyggande arbete av vräkning av barnfamiljer. Samarbetet med VAC kommer att strukturerats upp ytterligare för bättre effektivisering Samarbete har inletts med Försäkringskassan, Landstinget och Arbetsförmedlingen (AF), främst kring de personer som har tidsbegränsad sjukersättning som ska omprövas för nya beslut. Arbetet med redovisning av statistikuppgifter avseende försörjningsstödet, bl. a. orsaken till försörjningshindret, har kommit i gång. Idag kan fler jämförelser mellan kommuner och regioner göras. Handläggarna har idag utbildning/handledning som vänder sig till handläggare som arbetar med försörjningsstöd. Nyanlända flyktingar Ekonomisektionen har fått en förändrad roll i och med ikraftträdandet av etableringsreformen. Under 2011 har detta inneburit att ekonomisektionen inte längre genomför introduktionsplaner och planerar för den nyanländes etablering i Sverige, då detta ansvar nu åligger arbetsförmedlingen. År 2011 har dock inneburit en hel del arbete med nyanlända, framförallt arbete av administrativ art. Nyanlända hänvisas till att söka försörjningsstöd med de regler som detta innebär, då de väntar på ersättning från arbetsförmedlingen alternativt att ersättningen från arbetsförmedlingen inte räcker till. För den nyanlände upplevs den första tiden i Sverige förmodligen som förvirrande då det kommer till ekonomi, då man är beroende av både socialtjänsten och arbetsförmedlingen för sin försörjning och förväntas förstå och följa respektive myndighets regelverk. Flera av de nyanlända, både ensamstående och familjer som tagits emot under 2011 är fortfarande efter flera månader i Värnamo kommun aktuella för försörjningsstöd, och kommer inte sällan in med ansökningar om kompletterande ekonomiskt bistånd även då etableringsersättningen kommit igång, eftersom man upplever att ersättningen inte räcker. Ett ökat samarbete mellan ekonomisektionen och etableringshandläggare på arbetsförmedlingen har fordrats, och år 2011 har gått åt till att hitta nya roller samt former för detta samarbete. Fritidssektionen Fritidssektionen skall ge stöd enligt normer samt investeringar till föreningslivet. Det är viktigt att föreningar och församlingar ges resurser både vad beträffar de normerade bidragen, särskilda bidragen, investeringsfonden samt lokal- och anläggningsbidragen vilka ger möjlighet att bibehålla och driva de anläggningar som idag ägs av det ideella föreningslivet. Speciellt bör noteras kransorternas föreningar där detta är en förutsättning för att mindre orter skall kunna ha ett fungerande organisationsliv och för att trygga en framtida ungdomsverksamhet. Även Stiftelsernas drift- och investeringsbidrag är viktiga för att kunna bibehålla en bra verksamhet och ha en kontinuitet i det breda och differentierade verksamhetsutbud dessa erbjuder för medborgare såväl i centralorten som i 8

9 kommuncentra. Under perioden skall regelverket kring de olika bidragsformerna ses över och justeras vilket skall leda till en enklare och mer tydlig hantering av de olika bidragen och investeringsfonden. Mätning av bemötande och service av kontakten med fritidssektionen ska genomföras mot föreningslivet och där målsättningen är att 90 % av föreningarna och församlingarna ska ge ett godkänt betyg. Fritidssektionens arrangemangsverksamhet skall fortsätta genomföras i centralorten såväl som i kransorterna och skall vara en resurs i kommunen för att erbjuda kommunmedborgare aktiviteter i såväl traditionell inriktning som en trivselfaktor. Arrangemangen väntas också ha en preventiv påverkan i utanförskapet i ett samhälle såväl som boendemiljöer. Kommunen och föreningslivet skall genom arrangemang och verksamhet bidraga till att kommunen upplevs som attraktiv att bo i. Fritidssektionens skall fortsätta arbetet med att skapa en modern fritidsgård med en öppen verksamhet för alla, vilken skall fungera som en mötesplats mellan generationer. Inriktningen skall präglas av ett stödjande och främjande förhållningssätt som skall utgå från ett salutogent perspektiv för att skapa en känsla av sammanhang och där ungdomarna lär sig att fokusera på sin egen förmåga och de möjligheter som finns. Gårdsråd skall startas för att få ungdomsinflytande i fritidsgårdens verksamhet och för att engagera ungdomar så att dessa kan vara delaktiga ungdomsledare och förebilder i den öppna verksamheten, arrangemangen och gruppverksamheten. Målet är att öka besöksantalet till ungdomsverksamheten med 5 % årligen för att få en mångfald av verksamhet och bland besökare, tjejer och killar, besökare med olika bakgrund samt olika intresseområden. Sommar- och lovverksamheten förväntas få ett större utrymme och innehåll. Ett fördjupat samarbete med andra sektioner och förvaltningar inom Värnamo kommun har inletts och skall ytterligare intensifieras för att få en ökad bredd av ungdomsarrangemangen samt en vinst av samordnande personalresurser. Under 2013 beräknas fritidssektionen flytta in i nya lokaler där fritidskontoret och fritidsgården/aktivitetshuset ska vara beläget. Detta kommer att innebära en ekonomisk vinst då hyresutgifterna reduceras. En samflytt ger också dynamik till arbetsgruppen och innebär att det blir enklare att forma arbetsuppgifter så att de kan vara personalgränsöverskridande för att ge bättre service åt medborgarna. Fritidssektionens arbete med omsorgseleverna fortlöper och med de nya lokalerna skall rum skapas för att denna målgrupp skall kunna besöka fritidsgården även på kvällstid. En fortsatt ökad kompetensutveckling skall ske av personalgruppen och då främst fritidsledarna som skall ingå i projektet Kompetensfokus Fritidsledare vilket påbörjas 2012 och har sin avslutning Invandrarbyrå Den nya reform som antagits av Riksdagen gällande nyanlända invandrares etablering har vid utgången av år 2012 verkat i två år. Tanken med reformen är att korta tiden för etablering och bidragsberoende och lägga mer fokus på arbete och självförsörjning. Kommunernas samordningsansvar har övertagits av Arbetsförmedlingen som i sin tur via Försäkringskassan ska stå för den enskildes försörjning och bosättningskostnad genom etableringsersättning och etableringstillägg. Vad vi hittills kan konstatera är att de s.k. glappet mellan den statliga ersättningen till den nyanlände och den enskildes behov av ekonomiskt bistånd varit alltför stort. Detta har inneburit en utökad administration för framför allt ekonomisektionen. Invandrarbyråns initiala insatser för den nyanlände är oförändrade. I samband med folkbokföring är Invandrarbyrån behjälplig med anskaffning av uppehållskort och ID-kort för den nyanlände. Ansvaret för bosättning, SFI och samhällsorientering åvilar kommunen liksom skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Ytterligare märks behovet av kompletterande försörjningsstöd för många. Invandrarbyrån har i samverkan med Arbetsförmedlingen och ekonomisektionen bidragit till att utarbeta en lokal överenskommelse i vilken våra olika roller och ansvar står specificerade. Under den kommande verksamhetsperioden måste en kontinuerlig revidering av överenskommelsen ske. Invandrarbyråns verksamhet är i stora delar beroende på vad som sker i vår omvärld. Beslut som fattas på nationell nivå återspeglas direkt via Migrationsverket till landets kommuner. 9

10 Under perioden kommer personalförsörjningen på Invandrarbyrån att stå i fokus då 2/3 av personalen avser att gå i pension. Organisatoriska förändringar kan komma att bli aktuella och verksamhetsinriktning och personalbehov diskuteras. Invandrarbyråns verksamhet kan indelas i tre områden; Invandrarservice, tolkservice och flyktingmottagning. Invandrarservicen innebär råd och stöd till invandrare samt information såväl intern som extern till olika myndigheter. Mycket tid ägnas åt kontakter med Migrationsverket samt Arbetsförmedlingen. Information om invandrarfrågor ges kontinuerligt till Östboskolan, Finnvedens gymnasium och Folkhögskolan. Tolkservicen ligger på en kvalitativt hög nivå och antalet förmedlade tolkuppdrag är förhållandevis många. Landstinget är den största tolkanvändaren men även Arbetsförmedling Polis och Advokatbyråer tillhör beställarna. Enligt förvaltningslagens 8 bör myndigheter vid behov anlita tolk då man har med någon att göra som inte behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel-och/eller talskadad. Tolkförmedlingen är uppbyggd med tanke på lagstiftningen och ingår i det nationella tolkservicerådet. 120 tolkar finns för närvarande registrerade vid byrån. Beroende på att många myndigheter idag anlitar telefontolkar i högre grad än tidigare beräknas tolkförmedlingen ligga på nuvarande nivå under planeringsperioden. Avtal om flyktingmottagning för Värnamo kommun tecknas varje år med Länsstyrelsen. För den kommande treårsperioden är den klart viktigaste faktorn som påverkar avtalet tillgången på lägenheter. Framtida flyktingmottagning kommer att präglas av personer som står långt från arbetsmarknaden. Trots att samordningsansvaret har övergått till Arbetsförmedlingen måste medborgarförvaltningen/invandrarbyrån i samverkan hålla sig uppdaterad vad som sker med den nyanlände. Kontinuerliga utvärderingar och samråd är nödvändiga för att nå målet om ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Under förutsättning av erforderliga politiska beslut kommer kommunen inom kort att sjösätta verksamheten angående ensamkommande barn. Denna verksamhet är mycket personalintensiv och kräver goda och professionella kunskaper. Under kommande planeringsperiod ska Invandrarbyrån verka för att uppmärksamma särskilda behov bland invandrarna som kan föranleda särskilda åtgärder samt att flyktingfamiljer med svåra problem får specialiserad och professionell hjälp. Vuxensektionen Den nationella ökningen av missbruket och dess problem är något som Socialstyrelsen tagit på allvar. Regionala skillnader i vårdinnehåll, kompetensproblem och ett ökat antal tunga missbrukare har varit viktiga motiv för att utveckla och förstärka den statliga styrningen inom området. I början av 2007 kom de nationella riktlinjerna avseende missbruks- och beroendevården. Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för missbruksvården för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården i syfte att åstadkomma en bättre och effektivare beroendevård. Riktlinjerna skall vara vägledande i valet av behandlingsmetoder i relation till individens specifika behov. Riktlinjerna är välkomna men får bara ett värde om vi lyckas förankra dem i verksamheten. I Värnamo har de nya riktlinjerna nu implementerats i verksamheten. Resurspersoner har utsetts och för processen vidare. Trots alla satsningar på missbrukarvården ansåg inte regeringen att det var tillräckligt. Därför fattades beslut om att tillsätta en nationell utredning. Gerhard Larsson utsågs av regeringen för uppdraget. Nyligen genomförda skattningar visar att antalet personer med tungt narkotikamissbruk i landet uppgår till ca Antalet personer med svårt alkoholmissbruk skattas till och ca personer bedöms ha ett riskbruk av alkohol. Mot denna bakgrund vill regeringen göra en kartläggning över vilka förändringar som krävs inom missbrukarvården. Arbetet påbörjades under 2009 och Gerhard Larsson har, i media, redan, presenterat fyra allvarliga brister: Missbruks- och beroendevården har för låg prioritering inom kommuner och landsting. Personer med missbruk kan sällan hävda sin rätt till insatser och deras rättsliga ställning är svag. Bemötande. Många brukare vittnar om ett kränkande bemötande som framstår som diskrimineringsliknande. Otydlig ansvarsfördelning mellan huvudmän, landstingen och kommun, som innebär att deras olika vårdinsatser har svårt att kugga i varandra. Finns även viss sekretessproblematik. 10

11 Tvångsvården(LVM) tenderar att bli en isolerad insats och inte en del av en effektiv vårdkedja. Hur bör en tvångslag se ut och ska LPT( lagen om psykiatrisk tvångsvård och LVM (Lagen om vård av missbrukare) slås ihop är frågeställningar som Gerhard Larssons utredning tar upp. Det är oklart när en proposition beräknas vara färdig. Oavsett vilka slutsatser som presenteras så kommer utredningen sannolikt få stor betydelse för framtidens missbrukarvård. Det finns en styrgrypp för missbruksarbetet i GGVV. Denna omfattar framöver även uppdraget för Case Manager. I dagsläget är det bara kommunen som har en utbildad person för uppdraget. Det finns inget som tyder på att Landstinget kommer att tillsätta en tjänst som Case Manager så planering finns att se över hur Vuxengruppen framåt ska arbeta med personer med samsjuklighet. Inom vuxensektionen krävs de närmaste åren förändringar i verksamheten för att motsvara de krav som ställs bl.a. pga. att missbruket i sig ser annorlunda ut. Personer med blandmissbruk är numer i majoritet bland missbrukarna. Dessutom är köp av droger på internet ett växande problem Det kommer att vara ett prioriterat uppdrag att se över arbetssätt och prioriteringar i samtliga delar i vuxengruppen. Öppenvård i klienternas egna bostäder kommer att vidareutvecklas samtidigt som antalet platser för utredning kommer att ytterligare begränsas. I Jönköpings län pågår en satsning, initierad av IMS (Institutet för utveckling av metoder inom socialt arbete), som syftar till att stödja användningen av standardiserade bedömningsmetoder. I länet har ASI (addiction severity index) haft störst genomslag. Målsättningen är att alla insatser på individnivå skall bedömas, följas upp och utvärderas med ASI. Till hjälp har ett nätbaserat dokumentationsprogram införskaffats. Myndighetsdelens huvuduppdrag bör vara bra utredningar enligt ASI, som ska leda fram till väl underbyggda insatser endera i öppenvård eller på institution. Landstinget har sagt upp avtalen med ungdomsteamet mot droger, Galaxen och Socialmedicinska mottagningen (SMM) fr.o.m. januari Landstinget anger processen med vårdvalet som skäl till uppsägningarna. Tyvärr går landstingets agerande mot de intentioner som finns i de nationella riklinjerna om ett bredare samarbete kring missbrukare mellan kommunernas socialtjänst och sjukvårdens beroendevård. Riktlinjerna vill även främja kommunövergripande initiativ mellan små och medelstora kommuner inom missbrukarvården. Galaxen är en sådan satsning mellan Värnamo, Gnosjö, Vaggeryd och landstinget. SMM är en väletablerad alkoholmottagning och som sannolikt bidrar till att hålla andelen tunga alkoholmissbrukare i Värnamo lägre än i övriga länet. SMM erbjuder också tjänster till Gnosjö kommun. Mottagningarna håller även nere kostnaderna för institutionsvård. Medborgarnämnden/förvaltningen har skickat skrivelse till, och haft överläggningar med, Landstingsledningen, om vikten av att ha samarbetsavtal, för att ha mandat att ge adekvat vård åt missbrukare, utan att något hänt i frågan. Enligt vår bedömning blir 3: dje person drabbad av detta. Visionen de närmaste åren är att på bästa sätt få alla delar i vuxensektionen att samverka och samutnyttja de resurser som finns inom sektionen. Det kommer också att bli aktuellt med nya lokaler för öppenvårdsdelen. Ekonomisk sammanfattning budget 2013 plan 14/15 Prisökningar Värnamo kommun har from 2011 lagt kompensation för löneökningar centralt och kompensation sker utifrån verkligt utfall. När det gäller kompensation för prisökningar kommer ingen kompensation att utgå under planperioden. För medborgarnämnden innebär en utebliven kompensation för prisökningar, på köpta tjänster och ökad socialbidragsnorm kan innebära effektiviseringskrav/ökat underskott på 0,6 Mkr årligen (2,0 % * 30 Mkr). Finansiella besparingar Medborgarnämnden genomförde besparingar under 2009 en del av dessa besparingar är helt av finansiell art och under planperioden innebär det bl.a. att invandrarbyråns verksamhet i fortsättningen helt finansieras av statsbidrag. Effekten av detta kan på sikt bli att verksamheten inte kan garanteras på nuvarande nivå och kan eventuellt dras ned om finansieringen försämras eller helt upphör. Fortbildning/kompetensutveckling Kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten är viktig. Ytterst handlar det om att upprätthålla respekt och förtroende för insatserna som tillhandahålls i det praktiska arbetet. Dessa måste vila på gedigen kunskapsgrund. Det betyder att all personal måste ha möjlighet, både vad gäller tid och pengar, att 11

12 delta i aktiviteter för att kontinuerligt öka kunskapsnivån. I samband med tidigare budgetar avsattes totalt 0,9 Mkr av äskade 0,9 Mkr. Det är viktigt att denna satsning fortsätter i samma positiva anda, totalt handlar det om ytterligare ca 0,9 Mkr i budget under planperioden. Placeringsbudget Framöver ser vi att budgeterad nivå på placeringsbudget barn och unga inte långsiktigt räcker till och riskerar etablera ett stort underskott. Totalt handlar det om ytterligare 2,0 Mkr i budget under planperioden. Ungdomsboende För att förbättra behandlingen av ungdomar på hemmaplan behövs ett mer adekvat stöd i form av Ungdomsboende dvs. personal som kan stötta ungdomar med problem i eget boende, totalt handlar det om 2 tjänster och ytterligare ca 1,0 Mkr i budget under planperioden. Personalförsörjning För närvarande är rekryteringssituationen god. Det är relativt lätt att anställa personal med god grundutbildning men däremot svårare att rekrytera erfaren personal. Behovet finns av en fortsatt förstärkning av handläggare inom myndighetsutövning med anledning av bl.a. Lag om stöd och skydd för barn och ungdomar (LBU) +Riktlinjer inom missbrukarvården. Totalt handlar detta om ett budgetbehov på minst 2,5 Mkr under planperioden. Försörjningsstöd Vid en genomgång av försörjningsstödet den senaste 15 års perioden finns klara tecken på att efter kraftigare lågkonjunkturer så finns det fler människor som har behov av ekonomiskt bistånd och som det tar längre tid att få ut. Som hjälp under den akuta krisen har Kommunfullmäktige satt av medel men därefter bedömer vi att ett ramtillskott på nivån 9,0 Mkr behövs. Ungdoms VAC Någon form av Ungdoms-VAC har skapas för att på sikt stötta och skapa arenor för dessa ungdomar. Flera av ungdomarna har en problematik som kräver omfattande insatser under längre perioder, såväl resursmässigt som ekonomiskt. På sikt kan ett Ungdoms-VAC ge ungdomarna en plattform för fortsatt utveckling, totalt handlar det om ca 5,2 Mkr i budget under planperioden. Barnahus Frågan om ett för länet gemensamt barnahus har åter aktualiserats. Bedömningen är att ett sådan gemensam hantering (polis, åklagare, landsting och socialtjänst) av ärenden gällande misshandel och sexuella övergrepp skulle gagna de utsatta barnen/familjerna. Kostnaden för kommunerna avser en samordnartjänst och del av lokalkostnader. Kostnaden bedöms kunna hanteras inom befintlig ram. Miljoner kronor MBN budget Förändringsförslag Verksamhet och förändring Okompenserade löne- och prisökningar 0,6 1,2 1,8 Kompetensutveckling - utbildning - forskning 0,3 0,6 0,9 Personalförsörjning 1,0 1,5 2,5 Placeringsbudget barn och unga 2,0 2,0 2,0 Ungdomsboende 1,0 1,0 1,0 "Ungdoms VAC" 0,5 4,7 5,2 5,2 Försörjningstöd ny nivå efter lågkonjunktur 3,0 5,0 9,0 Skatte finansiering invandrarverksamhet 2,4 2,4 Summa 0,5 12,6 18,9 24,8 Summa budgetförslag 100,2 112,8 119,1 125,0 Prel ram KF 100,2 101,3 101,3 106,3 Kvar att finansiera 0,0-11,5-17,8-18,7 12

SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN 2012

SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN 2012 Verksamhetsplan 2012-2014 Ordförande: Förvaltningschef: Maria Johansson (C) Anders Fransson SAMMANFATTNING VERKSAMHETSPLAN 2012 Medborgarnämnden står fortfarande inför tuffa och svåra utmaningar den kommande

Läs mer

Medborgarnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016. Innehållsförteckning. Sammanfattning

Medborgarnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016. Innehållsförteckning. Sammanfattning Verksamhetsplan 2014-2016 Ordförande: Förvaltningschef: Maria Johansson (C) Per Svensson Innehållsförteckning Sidnr Sammanfattning 1 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 2 Mål och riktlinjer för

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Överförmyndaren i Värnamo kommun

Överförmyndaren i Värnamo kommun Verksamhetsplan 2012-201 Överförmyndare: Verksamhetschef: Christer Fjordevik (KD) Anna Thorén Starby (Kommunjurist) Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114

Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Övriga deltagande. Medborgarkontoret, Östervåla, kl 16.00, 27 maj 2013. Sekreterare Paragrafer 97-114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (20) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 08.30-13.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Jan Albinsson (S) Lennart Hognert (C), ersättare för Therese

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentinformation - Dokumentnamn Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Styrande dokument Senast ändrad 2012-04-17 Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentnamn Reglemente för nämnden

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3: 2013 Brukarenkät visar positiva resultat avseende nöjdhet, handläggning, tillgänglighet samt delakaktighet i handläggningsprocessen Medarbetarindex

Läs mer

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan för Stödjande och förebyggande arbete för barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Upprättad: 2011-11-28 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2012-02-27, 22 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE

FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE FÖRSÄTTSSIDA, BLÄDDRA VIDARE Individ- och familjeomsorg Nyckeltal 2002-2004 2002 2003 2004 Nettokostnad totalt, mkr 280 294 321 Arbete och försörjning 122 125 142 Vuxenvård 50 53 65 Barn- och ungdomsvård

Läs mer

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN IFO - SOC

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN IFO - SOC INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN IFO - SOC Individ- och familjeomsorgen 2015-01-26 Individ- och familjeomsorgschef Utvecklingsledare Sektionen för råd och stöd Sektionen för nyanlända Sektionen för familjestöd

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Leda för Resultat Leda för Resultat är en del av överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som avser stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten. Leda

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2007-04-12 1(21) Plats och tid Sessionssalen Skillingehus Kl 14.00-16.00 Beslutande Jan Andersson (c) Gunnel Elg (kd) Sofie Larsson (m) Sören Ståhlgren (s) Sonja Kling (s) Övriga deltagare Laila Bradling,

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer