Nummer Med ToMTejakt

Transkript

1 Mona Hjortsberg har varit brandman i 15 år Fortfarade ganska ensam i yrket Åtgärder och bidrag en stor del av arbetsmarknaden 2013 sidan 7-13 Kontaktuppgifterna till din egen sektion som bilaga Nummer 6-13 Med ToMTejakt

2 LEDAREN Dags att avliva myten om marknadens valfrihet Övertron på den fria marknaden har nu slagit igenom inom vård och omsorgen. Hemtjänsten har blivit det verksamhetsområde där marknad slagit igenom som mest. En marknad som vilken som helst. Men att vara i behov av omsorg och vård och välja vårdgivare är inte samma sak som att köpa en vara eller som att välja frisörsalong. Politikerna har släppt marknaden fri med Lagen om valfrihet, Lov, i hemtjänsten, och lägger ansvaret på gamla och sjuka att de ska välja rätt bolag. Väljer de fel kan de alltid välja om och byta bolag. Marknaden styr har blivit politikernas favoritdevis. Men att marknaden styr är en myt som för politikerna har blivit en sanning som det inte går att göra någonting åt. Det är dags att vi gör slut på myten om att det är marknaden som styr. Marknaden styr om vi tillåter det. Det är så med allting. Politikernas uppgift och skyldighet är att sätta upp regler så att vård och omsorg fungerar med ögon för medborgarnas bästa i fokus, inte för den fria marknadens bästa. Mormors demens är inget för den fria marknaden att slå klorna i. Hon ska få trygg och säker omsorg och jag som anhörig ska inte behöva känna oro för att bolaget jag tvingats välja är ok. Med LOV:en har marknaden släppts fri av politikerna och de värjer de sig från ansvar när skojare och bedragare kommer in i hemtjänst och skolväsende. Den gemensamma välfärden som vi värnat om för att vi alla ska ha tillgång till det under livets olika skeende håller på att krackelera under marknaden. Vem behöver 200 olika hemtjänstföretag att välja på när alla egentligen måste rätta sig efter biståndsbeslutet som kommunens tjänstemän gör? Som en del i denna marknad följer sämre anställningsvillkor, fler timanställda och lägre löner. MT har tidigare under åren skrivit om hemtjänstens försämrade villkor för både de äldre och de anställda. I detta sista numret av MT kan ni läsa om Camillas hemtjänst där man använder sig av F-skattare istället för anställda vilket är en utmärkt affärsidé av den som skapade företaget men knappast någon succé vare sig för pensionärer eller för vårdbiträdena. Under åren har MT skrivit mycket om hemtjänsten och dess villkor, vi var bland de första i media att uppmärksamma den snabba förändringen som skedde under 2000-talet. Vi på redaktionen fick mycket respons från medlemmar men även från andra läsare om våra artiklar. Papperstidningen MT läggs nu ner efter styrelsebeslut. Vilket är ett olyckligt beslut och jag tror inte styrelsen egentligen förstår hur många papperstidningen har nått ut till. Flera av MT:s artiklar har setts av annan media som har hakat på och gjort egna artiklar på angelägna ämnen som vi tagit upp i MT. Efter läsvärdesundersökningen 2012 konstaterades att 74 procent bläddrade igenom och/eller läste två artiklar i tidningen. Ett dåligt resultat enligt styrelsen. Den tidning som är mycket uppskattad av människor är lokaltidningen som ges ut i kommuner och i förorter. Och när jag tittar på hur mina vänner och bekanta tittar i lokaltidningen så är det just så som MT:s läsvärdesundersökning pekar på. Man bläddrar igenom tidningen och stannar till vid en eller två artiklar. Men MT har inte bara setts av medlemmarna utan den läses även av anhöriga och vi på redaktionen skickar tidningen till annan media och politiker då vi har intressanta artiklar. Kostnaden för MT har också varit låg, vi har skickat ut ca tidningar per år med en kostnad på 2,6 miljoner kronor, då är porto, tryck, lön för chefredaktör och arvode för frilansjournalist inräknade! Det är inte någon stor kostnad med tanke på spridningen. Att de flesta läsarna skulle bestå av förtroendevalda som ordförande säger i detta nummer stämmer inte. 4,7 procent av Kommunal Stockholms läns medlemmar är förtroendevalda, det stämmer inte med hur många som tittar i tidningen. Däremot är det de förtroendevalda som är mest bekanta med namnet MT. När jag varit på medlemsmöten och informerat om vår tidning har man först inte vetat vilken tidning det är men när jag visat upp tidningen har så gott som alla medlemmar känt igen MT som deras tidning. Det visar även våra vinnare i skrivtävlingen vi haft under alla år. Vinnarna har berättat att de blivit förvånade att så många fler än deras arbetskamrater uppmärksammat att de varit i tidningen med sina vinnarbidrag. Även de medlemmar som ansökt till semesterkursen på somrarna har till 80 procent hittat informationen genom MT. Nu får dessutom sektionerna själva stå för kostnaden för kallelser till medlemmarna, en kostnad som bara den kommer att kosta ca 1,5 miljon kronor. En kostnad som tills nu har kunnat besparats genom annonsering i MT. Istället för att utveckla Kommunals viktigaste verktyg för att skapa opinion, väljer styrelsen att lägga ner MT. Att utveckla och förnya tidningen skulle varit det bästa för medlemmarna och det bästa sättet att med artiklar visa medlemskårens villkor i arbetslivet som ständigt är under press för marknadens rovdrift. Vi på MT tackar alla läsare för värdefulla tips och idéer som ni gett oss under åren som gått. Hjärtligt tack och God Jul och Gott Nytt år! KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT den sista ToMTejakten Som traditionen bjuder så ska det vara en ToMTejakt i julnumret av MT. I år är MT lite sent ute och det är möjligt att den inte hinner delas före jul. Men det borde inte vara något hinder att leta efter ToMTen. Han har gömt sig lite här och var i tidningen (dock ej i bilagan) och har han inte återvänt till nordpolen så borde du finna honom om du söker, Skriv ned hur många du hittat på ett vykort och sänd in dit svar senast 20 januari 2014 till: MT medlemstidningen, Kommunal Stockholms län BOX Stockholm Ansvarig utgivare för MT: Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt, telefon / Redaktionen: Göte Axelsson, telefon Telefax: Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm. mail: mt.stockholm@kommunal.se MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex 2 - MT nummer 6/13 5 vinnare med rätt antal tomtar vinner 5 Trisslotter var ToMTe nummer 1

3 Osorterat Dömd till att fördöma Samtidigt som egoismen och intresset för den egna personen marknadsförs i Twitter, Instagram och Facebook så växer begrepp som mångfald fram. Förvånande och motsägelsefullt. Att begreppet mångfald används tycks mest bero på att man själv ska accepteras som den unika särart och grupp man representerar. Det talas mycket om normer i olika former, mest av människor som tycks försörja sig på och få sin livsluft från att just göra det. När man hävdar en egen norm, och alla olika grupper gör likadant, byggs det upp en form av anarki. Allt är tillåtet, det är bara den gamla eller andra normen som borde förbjudas. I sin kamp att skapa mångfald glömmer man bort att det begreppet kan vara exkluderande istället för inkluderande. Kön och lön so what? Vad har kön och lön för något gemensamt egentligen? Ganska mycket om man ska tro vad som skrivs och sägs, vi pratar om kvinnolöner och mansyrken. Detta trots att det snart är år 2014 när du läser detta. Hur kommer det sig att könet har Vart tog det någorlunda jämställda och jämlika samhället vägen? Under de senaste 20 åren har begreppet den offentliga sektorn omvandlats till det mer generella begreppet välfärden. Vägen från offentlig till välfärden gick via det mer beskrivande gemensamma sektorn. Denna resa med ord har lyckats förvränga vad den svenska modellen bygger på. Den svenska modellen, den gemensamma sektorn, handlade om allas rätt till omsorg, service och vård. Tack vare skatteuttag på inkomster och tjänster gavs den gemensamma sektorn möjlighet till att alla människor bidrog till våra behov. Med ett transfereringssystem som innebar att alla medborgare betalade för sina egna behov och andras över tiden skapades ett välfärdssamhälle. Det välfärdssamhället var kollektivt Alla människor har lika värde och borde ha samma villkor på den spelplan som är samhället, även globalt sett. Gamla samhällsnormer förändras ständigt. Under min livstid har hela samhället förändrats och gör så även fortsättningsvis. I dag accepteras många företeelser som var helt tabubelagda bara för tjugo år sedan. Det har gått ganska smärtfritt och naturligt kan tyckas. Men i det nya normaliserade samhället finns så mycket hat mot olika normer som inte passar vissa människor. Normer blir ett polariserande vapen istället för en metod att öppna upp och skapa förståelse. Dags att tänka på vad som händer och vilka som har tillåtelse att trampa på och fördöma vem. Egoismen som norm, även i grupp, fungerar bara i ett samhälle om man accepterar alla människors rätt till den i det sociala samanhanget. gote.axelsson@kommunal.se präglats så långt in i våra medvetanden så det till och med ska avgöra vilken lön som ska betalas, vad man kan och gör har mindre betydelse än om det dinglar mellan benen eller inte. gote.axelsson@kommunal.se Gemensam välfärd eller bara välfärd? och skapades en trygghet som gav människors behov från BB till sista andetaget. Dagens välfärd är något helt annat, nu ska alla ta ansvar för sig själva och göra olika val i sina liv. Samhällets åtagande har omvandlats till en administration som ska fördela skattemedlen till olika utförare som handlats upp för att de ska ingå i välfärdens valfrihet. Välfärdsamhället, den gemensamma sektorn, har blivit välfärden kort och gott. En rent individuell fråga. Jag är ingen bakåtsträvare, jag vill bara se ett rättvist och jämlikt samhälle. Frågan är bara hur vi ska kunna skapa det ur de spillror som den borgerliga alliansen åstadkommit? gote.axelsson@kommunal.se Alejandra Sundberg Leif Bejhed Per Holmström Detta kan du läsa om i nummer 5-13 Alejandra blev gravid och ett problem Innan jag blev gravid hade jag inga problem eller klagomål från min arbetsgivare. När jag kom tillbaka från semestern berättade jag att jag var gravid. Jag förstod inte vad det var, men en dag blev jag inkallad till chefen för samtal och då förstod jag att det var jag som var problemet. Arbetsgivaren lämnade mig en skriftlig varning för bland annat samarbetssvårigheter. sidan 6 Facklig kamp mot dålig arbetsgivare Det råder en infekterad stämning mellan Camillas hemtjänst och service i Sollentuna och Kommunals förtroendevalda. I september blev anställda uppsagda utan förvarning från Camillas hemtjänst på grund av arbetsbrist. Kommunal kontaktade företaget och förklarade att uppsägningarna inte hade gått rätt till. De berättade att man bara ville ha timanställda i stället som enbart får betalt för tid hos kunden, säger Leif Bejhed. sidan 8 Varningsklockor borde ringa Egentligen borde det ringa varningsklockor hos de flesta när en arbetsgivare uppger lönenivåer som ligger över kollektivavtalens miniminivå när ansökningshandlingarna lämnas in. Det är svårt att förstå varför man ska hämta arbetskraft från andra länder och betala mer än vad man skulle behöva göra om man hämtade från arbetsförmedlingen. Inom det här området finns det gott om orättvisor och utnyttjande av människor, säger Per Holmström. Och mycket mer... sidan 15 Första sidan: Mona Hjortsberg är fortfarande ganska ensam som kvinnlig brandman. Även om Södertörns brandförsvar ligger långt fram är det långt till ett jämställt yrke. MT nummer 6/13-3

4 Det finns många frågor att diskutera på vägen till jämställdhet inom brandförsvaret, säger Mona Hjortsberg. Fysik och kunskap ett villkor Mona Hjortsberg är en av de första kvinnliga brandmännen i landet. Hon deltog i det Q8 projekt som dåvarande Stockholms brandförsvar genomförde Mona testades och tränade för att klara Stockholms krav för att bli brandmän. Resultatet blev att ingen av dem klarade Stockholms krav för anställning. Ingen av oss fick jobb i Stockholms brandförsvar, säger Mona Hjortsberg. Efter vårt slutprov höjdes anställningskraven så vi inte räckte till. Men tre av oss fick anställning i Södertörns brandförsvar. Där räckte våra prestationer. Höjde kraven Så här 16 år senare kan man fundera om Stockholms Q8 projekt mest var att visa att kvinnor inte klarade att vara brandmän. När det visade sig att de klarade kraven så skruvades kraven upp över vad de klarat. Att jag anmälde mig till Q8-projektet berodde på en fotbollskompis, Sylvia, som tyckte vi skulle prova att bli brandmän. Jag hade jobbat som kock i femton år så det var dags att prova något nytt. Under de femton år som gått sedan Mona blev brandman har det blivit fler kvinnor inom yrket. Inom Södertörns brandförsvar finns det idag 19 kvinnor anställda, Storstockholms brandförsvar har fortfarande inte lyckats få in kvinnor som brandmän på stationerna förutom en (1). Hinder finns Mona tycker att det går trögt att öka jämställdheten i yrket. Men hon ser även många hinder för att kunna bli en arbetsplats för både kvinnor och män. Det är inte de fysiska förutsättningarna som sätter gränser och hinder. Det krävs ganska mycket förändringar för att det ska bli fungerande fullt ut. Bland annat behöver möjligheterna till omklädningsrum ses över. Det handlar inte enbart om att kvinnor kan uppleva obehag att byta om bland män. Många män blir också generade om man blandar könen vid alla situationer och kanske också vill ha möjlighet till en privat sfär. På utrustningssidan har det hänt en del under de år jag jobbat som brandman. Rökdykarutrustnigen har blivit lättare och även slanglådorna har tappat vikt. När utrustningen blir mer lätthanterlig så tjänar alla på det, säger Mona Hjortsberg. Det är kanske så att de starkaste männen är de som tjänar mest på den utveckling som sker. Jobbet blir ju lättare samtidigt som det blir möjligt för fler. Men en god fysik är viktigt oavsett kön. Alla måste klara jobbet, det är ett lagarbete. Måste klara av jobbet De fysiska kraven och påfrestningarna är argument som används som en broms för att andelen kvinnor ska bli fler. Men med ett mer könsneutralt arbets- och förhållningssätt vinner alla på förändringen och utvecklingen. Den största skillnaden i jobbet är de risker som kvinnor kan utsättas för under graviditet. Kemikalier, rök och damm är inte förutsättningen för en bra arbetsmiljö. Vid graviditet finns det redan sätt att motverka skadliga effekter. Men det är egentligen bara graviditet som skiljer könen åt. I dag är det vanligt att även killarna är hemma på föräldraledighet och det är mer jämställt i de civila livet utanför brandförsvaret. Förändring av roller Den största vinsten med mer jämställda arbetsplatser inom brandförsvaret ligger på ett annat plan än fysiska förutsättningar. Med jämställda arbetsplatser måste den historiskt rådande jargongen och rollspelen förändras. Mona är aktiv i nätverket Heltidsanställda kvinnliga brandmän och där förs diskussioner om hur jämställdheten ska kunna öka i brandförsvaren i hela landet. I framtiden blir nog brandmannayrket förändrat och mer jämställt. Det är nödvändigt för att passa in i samhället, vi får inte glömma bort att yrket är en förebild för väldigt många barn. Då får vi inte ha en arbetsplats som utestänger drömmar. GÖTE AXELSSON 4 - MT nummer 6/13

5 Jämställdhet tar tid att uppnå Kommunal har kommit längre i sitt jämställdhetsarbete än många andra, säger Christer Flodfält som är facklig brandman i Södertörns räddningstjänst. Vi har lyckats föra in erfarenheter från andra yrkesområden i brandförsvaret. I dag finns det 19 kvinnor och drygt 25 med utomnordisk bakgrund anställda i Södertörns brandförsvar. Det motsvarar drygt 15 procent av hela personalstyrkan. Det förändras trots allt inte fort från att vara ett typiskt manligt yrke, säger Christer. Att det inte går fortare beror på att ekonomin sätter gränser. Att anställa fler kvinnor ställer krav på omklädningsrum och annat. Brandstationer och utrustning är gamla och att bygga nytt och byta ut det som inte fungerar kostar stora pengar. Samhället utvecklas snabbare än verksamheter hinner anpassas. Gamla vanor lever kvar I brandmannayrket liksom inom många andra yrkesområden lever gamla rutiner och synsätt kvar. Men med kommande pensionsavgångar kommer det nog att ske stora förändringar på synsätten i yrket. De närmaste åren går en fjärdedel av mina arbetskamrater i pension. Det är en unik möjlighet och öppnar upp för att öka anställningstakten av andra än vita män som det var förr. Att fler med bakgrund från andra kulturer kommer in har visat sig värdefullt vid utryckningar till en del bostadsområden inom vårt larmområde. I ett mångkulturellt samhälle måste Det största hindret mot jämställdhet är ekonomi och ledarskap, säger Christer Flodfält. alla grupper finnas representerade i alla samhällsfunktioner. Lagändringar kan krävas Enligt Christer så behövs det kanske lagändringar för att nå de uppsatta målen inom räddningstjänsten. Ingen organisation blir bättre an de som leder den och i dagsläget så är det ekonomiska villkor som sätter agendan. Yrket som brandman och samhället förändras och även hur vi ser på vår omvärld med allt som händer dä. Vi är inte bäst på jämställdhet här i Södertörns brandförsvar, konstaterar Christer Flodfält. Vi har haft en lång startsträcka och det tar tid att förändra gamla vanor. Men om vi från Kommunal tillåtits delta i arbetet mer aktivt hade vi nog nått en bra bit till allaredan. GÖTE AXELSSON TioHundra varslar personal I Norrtälje varslar vårdbolaget TioHundra 22 helårstjänster inom äldreomsorgen. Orsaken är ett underskott i verksamheten trots att det skjuts till drygt 14 miljoner kronor. Samtidigt sänker delägaren Norrtälje kommun skatten med 20 öre Den 20 november bjöds hemtjänstpersonalen in till ett informationsmöte där både Kommunal och arbetsgivaren var representerade. Drygt 70 av Kommunals medlemmar närvarade, över 90 procent av deltagarna var kvinnor. Det kändes väldigt tydligt vilka det är som får betala priset när det ska sparas i vår gemensamma välfärd. Vi söker alla möjligheter för att minska effekterna för våra medlemmar, säger Christer Hallingström som är Kommunals representant i bolaget. Vi har inte börjat förhandla än så vi vet inte alla förutsättningarna än. Politiker sätter reglerna TioHundras VD Peter Graf förklarade sin ställning för de som deltog på mötet. Jag måste följa de spelregler och ramar jag har, sa TioHundras VD Peter Graf. Vi kan inte använda pengar som vi inte har. Varslen av 22 årsarbetare kan drabba uppemot ett sextiotal personer på grund av de många deltidsanställningarna. Förutom varslen avser TioHundra även att säga upp arbetstidsavtalet för nattjänsterna, i dag är måttet 32,33 timmar och det ska höjas till 36,33 timmar utan lönejusteringar. Höjd nattarbetstid innebär stora försämringar för personalen, sa Christer Hallingström. Den lägre arbetstiden infördes 2005 med hänsyn till att förbättra arbetsmiljö och hälsa, det tycks inte gälla längre. Jämställda villkor Nu åberopas att anställningsvillkoren måste jämställas med de som gäller på flera av de privata vårdbolagen. Konkurrensen hårdnar inom den gemensamma välfärden. Kommunledningen i Norrtälje har uttryckt att den placering för hemtjänsten som gjorts vid jämförelse med landets övriga kommuner är för högt upp. De har vid ett tillfälle uttryckt att istället för en 30:e placering borde det räcka med en placering någonstans i mitten. Resultatet av sparbetinget får förhandlingsarbetet utvisa. Men det stundar bistrare tider både för anställda och brukare Norrtälje. GÖTE AXELSSON MT nummer 6/13-5

6 Alejandra fick skriftlig varning under sjukskrivningen När Alejandra Sundberg, barnskötare, blev gravid började hennes arbetsgivare ifrågasätta henne på alla möjliga vis. Chefen och tilllika ägare av förskolan började trakassera Alejandra med skriftliga varningar och telefonsamtal, berättar hon för MT när vi träffas på facklokalen. Innan jag blev gravid hade jag inga problem eller klagomål från min arbetsgivare. När jag kom tillbaka från semestern berättade jag att jag var gravid. Jag skulle på läkarkontroll och det uppskattades inte alls av min arbetsgivare. Det blev en konstig stämning på arbetsplatsen och det låg något i luften, säger Alejandra. Jag förstod inte vad det var, men en dag blev jag inkallad till chefen för samtal och då förstod jag att det var jag som var problemet. Arbetsgivaren lämnade mig en skriftlig varning för bland annat samarbetssvårigheter. Den chefen skapar konflikter hela tiden istället för att se till att det är en god arbetsmiljö, säger Monica Calderon facklig företrädare Kommunal, och skakar på huvudet. Monica Calderon Chefen ringde och ifrågasatte mitt hälsotillstånd när jag var sjukskriven, säger Alejandra. Jag blev ifrågasatt och fick dessutom en skriftlig varning. Tvingades uppsöka vård Efter samtalet med chefen kände Alejandra stor olust och dagen efter fick hon svåra buksmärtor och sökte upp akuten vilket ledde till sjukskrivning i tre veckor. Under sjukskrivningstiden hånade chefen mitt tillstånd inför mina arbetskamrater, jag kände mig stressad av hela situationen och det blev inte bättre av att chefen ringde och ifrågasatte mitt hälsotillstånd, säger Alejandra. Men sjukskrivningen blev inte det lugn Alejandra behövde, magsmärtorna berodde bland annat på en blödande äggstock, vilket man enligt chefen inte kan ha. Under sjukperioden som följde ringde arbetsgivare henne flera gånger, dessutom fick Alejandra ytterligare en skriftlig varning trots att hon inte varit på arbetsplatsen. Fick sms från kollega Mina kollegor hade det stressigt på arbetet under den här tiden och en kollega fråga via sms om jag inte skulle komma tillbaka för de hade så mycket att göra. Jag svarade att jag skulle vara sjukskriven lite till och att de skulle ställa krav på arbetsgivaren om att skaffa extra personal. Alejandra visar sina sms och det är inget anmärkningsvärt i meddelandet som hon sände tillbaka till sin kollega ändå får hon ytterligare en skriftlig varning för att hon skickat negativa sms till sin kollega och att chefen ser allvarligt på de samarbetssvårigheter som hon visat. Alejandra suckar uppgivet när hon visar MT alla skriftliga varningar. Hon känner stor olust att gå tillbaka till sin arbetsplats och vill inte riskera sitt väntande barns hälsa på grund av all oro arbetet medför. Stor okunskap Monica Calderon berättar att Alejandra är den som haft längst anställning på förskolan med sina tre år och att flera anställda har blivit utsatta av arbetsgivaren, men de har valt att avsluta sina anställningar självmant. Den här arbetsgivaren är inte seriös och hon har stor okunskap om hur vissa saker fungerar både rent arbetsrättsligt och moraliskt, säger Monica. Tyvärr är det många som far illa och mår dåligt av chefer som beter sig så här. Och det gagnar knappast kvalitén på verksamheten. Har du problem råder Monica dig som medlem att kontakta facket så fort som möjligt och dokumentera så mycket du kan. KERSTIN RIDDERSTEDT Fakta: En varning, som utgör en disciplinär bestraffning för något som har hänt, måste enligt 62 medbestämmandelagen ha stöd i kollektivavtal eller lag för att kunna utdelas och enligt Arbetsdomstolens praxis måste arbetsgivaren oftast också förhandla med relevant fackförening innan den utdelas..las-varningen, å andra sidan, kan en arbetsgivare använda sig av för att uppmärksamma en an ställd på, att ett visst bete ende inte accepteras på arbetsplatsen. Om arbetstagaren inte rättar sig efter en eller flera sådana tillrättavisningar kan saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl må hända föreligga. Någon automatik mellan tre varningar och saklig grund för uppsägning finns inte. 6 - MT nummer 6/13

7 ARBETETS VILLKOR 2013 Billig arbetskraft sätts i trafik Det här är frågan om lönedumpning - betald av samhället. Man utnyttjar systemet och skattebetalarna är med och betalar arbetskraften. Behovsanställning betyder i praktiken att det är frågan om daglönare. Förarna ska finnas tillgängliga ex fyra dagar i veckan för en behovsanställning på fyra månader. Det finns ingen garanti till arbete eller på vilken tid på dygnet som de ska köra. De har inget schema utan varje enskilt arbetstillfälle är en ny anställning. Kampen om jobb är desperat idag. Det händer att fackliga företrädare får ta emot hot från den arbetssökande om de i samrådet med arbetsförmedlingen har varit negativa till en fas 3-placering. Det har handlat om såväl muntliga som fysiska hot. Men det är inte bra att behovsanställda riskerar att puttas ut från schemat av folk från fas 3 och därmed få ännu färre arbetstillfällen. Efter tolv år som fritidsledare i Upplands Väsby gör Fredrik Nensén sin sista dag på jobbet den 18 december eftersom fritidsgårdarna har sålts ut. Kommunal verksamhet tas över av ideella föreningar och ett nystartat företag. I Upplands Väsby har stora delar den kommunala verksamheten konkurrensutsatts. Det finns exempelvis ingen kommunal hemtjänst längre och nu övergår de fyra kommunala fritidsgårdarna till Unga Örnar som tar över två, Stadsmissionen en och det nystartade företaget Ung i Väsby AB en. Personalen får följa med men Fredrik Nensén tackar nej liksom fler av hans kollegor. 65 års samlad erfarenhet från fritidsgårdar i Upplands Väsby tackar nej till de privata utförarna eftersom villkoren är för usla, säger han. Andreas Moberg ser hur anställningsvillkoren försämras inom kollektivtrafiken Så beskrivs arbetsmarknaden i bussbranschen av Andreas Moberg, bussförare på Arriva och förhandlingssamordnare för Kommunal. Villkoren för bussförarna har blivit hårdare. En orsak är att företagen tar in arbetskraft från olika arbetsmarknadsprojekt till låga löner. Arbetsgivarna har möjlighet att få 75 procent av bruttolönerna betalda i upp till nio månader för dem i arbetsmarknadsåtgärder. Mest attraktivt är att ta emot personer från fas 3. De har med sig ett ekonomiskt stöd på 225 kronor per dag till arbetsgivaren. En del av dem som deltar i fas 3 har försörjningsstöd (socialbidrag). Det innebär i praktiken att man kan ha en arbetskraft som kostar 180 kronor om dagen och kommunen betalar. Företaget Grönlund utbildar omkring 500 förare årligen åt arbetsförmedlingen. Utbildningen riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. När nyanlända och arbetslösa har klarat busskortet får de en arbetsplatsutbildning som kallas för mängdträning. De får lära sig busslinjer, vagnstyper och det hela fungerar som en arbetsplatsintroduktion. Arbetsförmedlingen betalar lönen under utbildning men även till bussbolaget som utbildar. Behovsanställs De flesta som anställs idag i branschen är behovsanställda utan schema. Det är den sämsta formen av anställning. Arbetsgivaren lovar ingenting och är inte skyldig att erbjuda någonting. Erbjuden jobb I dag arbetar Fredrik Nensén tre kvällar ena veckan och två den andra. Han arbetar var tredje helg. Den nya arbetsgivaren erbjuder honom att arbeta tisdag till lördag under 46 veckor om året. Men inte ens det räcker till att få ihop 40 timmar. Så antingen måste jag gå ned i tjänst eller även jobba söndag och/eller måndag för att få ihop till en heltid. Det är en usel personalpolitik eftersom det inte går att kombinera med familj och fritidsliv. Fredrik ser därför ingen framtid att arbeta kvar. Det första året hänger våra avtal kvar men år två med de nya ägarna får kollegorna gå ned i tjänstgöringsgrad Många som kör Varje dag jobbar omkring 5000 bussförare i kollektivtrafiken hos de tre företag som kör åt SL. De allra flesta är fast anställda. Tidigare hade vi ett antal procent timvikarier, som hade valt den anställningsformen för att kunna kombinera med annat. Men de var garanterade en viss procents arbete, så är det inte med behovsanställningarna. Det hårdare arbetsklimatet påverkar medarbetarna på ett påtagligt sätt. Vi får tysta arbetsplatser. De anställda vågar inte träffas. Om du bråkar, krockar, är sen till arbetet eller blir medlem i facket riskerar du antingen att få färre pass och därmed svårare att försörja dig eller att bli av med ditt arbete. Det finns behovsanställda som nominerats till fackliga uppdrag men som tackat nej för att inte riskera sin inkomst. JOHANNA STJERNA Föreningslivet tar över Kommunal verksamhet Fredrik är en av de fritidsledare som sämre anställningsvillkor om de börjar hos den nye utföraren, Unga örnar. till 68,5 procent. Samt att det redan nu diskuteras lönesänkningar. Är detta goda arbetsvillkor? Ska stå till förfogande Det enda som Fredrik vet idag är att efter årsskiftet ska han stå till arbetsgivarens förfogande i sex månader. Men vad det i sin tur innebär vet jag inte. Jag ska väl vänta vid telefonen varje dag och vara springvikarie på dagis, fritids och skolor etc De kommunala fritidsgårdarna la också anbud vid upphandlingen. Det kändes som vårt anbud inte hade en chans. Vi ansågs inte tillräckligt taggade ansåg politikerna. Vi har ifrågasatt poängbedömningen med det spelar ingen roll vad vi säger. Det är anmärkningsvärt att alla fyra kommunala fritidsgårdarna hamnade utanför. Folkpartisten och lokalpolitikern Kristina Klempt är dock optimistisk och säger till Mitt i Väsby: Jag är övertygad om att den nya utföraren kommer att säkerställa att personalen har en bra arbetssituation på gården. JOHANNA STJERNA MT nummer 6/13-7

8 ARBETETS VILLKOR 2013 Leif Bejhed och Sebastian Blomdahl tycker att anställningsvillkoren hos Camilla lämnar mycket att önska. Vilda västern har landat i valfrihetens Upplands Väsby Hemtjänsten är ett laglöst land. Hos Camillas hemtjänst sänker man lönerna och inför otrygga anställningar, säger Leif Bejhed och Sebastian Blomdahl, regionala fackliga ombud i Kommunal. Företaget försöker bli av med de fast anställda genom att mobba ut dem. Det råder en infekterad stämning mellan Camillas hemtjänst och service i Sollentuna och Kommunals förtroendevalda. I september blev anställda uppsagda utan förvarning från Camillas hemtjänst på grund av arbetsbrist. Kommunal kontaktade företaget och förklarade att uppsägningarna inte hade gått rätt till. De berättade att man bara ville ha timanställda i stället som enbart får betalt för tid hos kunden. Anställda vill vara anonyma Vi träffar anställda från Camillas hemtjänst som inte vill framträda med namn samt Leif Bejhed och Sebastian Blomdahl från Kommunal. Camillas hemtjänst och service finns i Täby, Sollentuna och Upplands Väsby. I Täby arbetar man enbart med personal med F-skatt. I de andra kommunerna är det blandat med såväl F-skattare som anställda. När de anställda kallades till kontoret i september hade de ingen aning om vad det gällde. Kanske skulle vi få löneförhöjning? Uppsagda från fasta tjänster De blev inkallade en och en till cheferna och fick höra att de blir uppsagda från sina fasta tjänster. Vi fick därefter inte tala med arbetskamraterna som väntade utanför och vi uppmanades att le när kom ut från kontoret. Kommunal kontaktades av medlemmarna. När vi tog en förhandling om att detta inte hade gått rätt till så tog de tillbaka uppsägningarna av våra medlemmar men sparkade andra anställda i stället, berättar Leif och Sebastian. Rädda att mista jobbet Några av dem som vi träffar har slutat att arbeta hos Camillas hemtjänst, andra är rädda att förlora arbetet. Idag visar arbetsgivaren att den fast anställda personalen inte är önskvärd på jobbet. Det saknas toapapper på personaltoaletten. Arbetsmaterial som handskar, handsprit och servetter finns inte längre i förråden. De får inte använda firmabilen utan måste hålla med egen bil trots att det inte står något om detta i anställningsavtalet. De vill att vi säger upp oss. Varje vecka får vi nya kunder men de placerar timanställda hos dem. Varningar vanliga Förr hade vi personalfester och det fungerade bra på arbetet. Idag delas det godtyckligt ut varningar till höger och vänster. För dem som enbart är timanställda är betalningen exakt på minuten. Det kan handla om 11 minuter hos en kund, 17 minuter hos en annan. Vägen till och från kunderna betraktas inte som arbetstid och ger ingen ersättning, berättar en anställd. En timvikarie fick betalt för tiden hos en kund på 30 minuter på morgonen och sedan inget mer. Det var allt! De lovade att det skulle bli bättre så hon blev kvar. Men så blev det inte. Precis som många andra hemtjänstföretag har man också personal från arbetsförmedlingen. Grundlönen hos Camilla har varit hög men en fast tjänst är på 80 procent vilket betyder drygt kronor i lön. Det finns ingen OB och all tjänstgöring är på kvällar och alla helger. Förr arbetade de anställda varannan helg men sedan striden med företaget har schemat ändrats till varje helg. Det är omänskligt om du har familj. Måste uppge fackligt medlemskap De anställda måste också informera om de var anslutna till facket, de uppmanas att inte ta ut vab och lönespecifikationerna brister. Alla kunder är inte timida tanter och farbröder. Vi har kunder som är alkoholdementa och vi har aggressiva personer med vårdbehov. Nu när vi har fått bra kontakt med personalen har vi fått in 6-8 arbetsskadeanmälningar. Det handlar om olaga hot, sexuella trakasserier, kunder som har dragit kniv, folk som pissar i burkar i lägenheten - det är en tuff arbetsmiljö, säger Sebastian Blomdahl. JOHANNA STJERNA 8 - MT nummer 6/13

9 Tvingas betala för att få jobb Kvinnligt företagande inom vård och omsorg uppmuntras av regeringen, men att driva eget i en hårt pressad och konkurrensutsatt bransch som hemtjänst är tufft. Jag ser detta som enbart som en kvinnofälla. Ingenting annat, säger Linda. Drömmen skulle vara att få en fast anställning. Vi kan kalla henne Linda - som egenföretagare är hon beroende av att bli inbokad till jobb och vill inte riskera något med att gå ut med sitt riktiga namn. Livet med eget företag är mycket ovisst. Jag vet aldrig hur mycket jag tjänar, säger Linda. Fast anställda jobbar åtta timmar. Jag måste arbeta tio timmar för att få ihop till åtta timmars arbete eftersom jag inte har ersättning för tiden mellan kunderna. Av det jag fakturerar försvinner två tredjedelar i skatter, egenavgifter och andra utgifter. Vägen till F-skatt Lindas väg till F-skattsedeln gick via ett tips från en vän. Hon fick höra att Camillas hemtjänst och service till stor del använder sig av F-skattare och det kändes lockande att testa på en annars osäker arbetsmarknad. I början hade jag noll koll på vad som gällde för F-skatt. Ingen sa till mig att jag måste pensionsspara själv. Jag trodde det skedde automatiskt eftersom jag betalade in skatt. Men egenföretagandet sliter. Linda vaknar flera gånger om nätterna av oro över jobb och ekonomi. Om en kund hamnar på sjukhus har jag ingen säkerhet. Först trodde jag de skämtade när jag fick veta att jag inte fick någon ersättning om det Av hundra kronor får Linda åttio, det kostar henne tjugo att få ett arbete inom hemtjänsten. Kommunen betalar mellan kronor per timme Linda får 20 procent mindre för sitt jobb. hände. Hur är detta möjligt när det är jag som förlorar inkomst? Det här är så frustrerande. Samma ovisshet är det när en kund går bort. Då vet jag inte om jag får någon ny. Betalar 20 procent Camillas hemtjänst och service förser Linda med kunder och de tar lite drygt tjugo procent av det som kommunen betalar för hemtjänsten. Ersättningen från kommuner ligger mellan kronor. Hon får enbart betalt för tiden hos kund. Linda har sju dagars karens vid sjukskrivning. Jag kan inte ens vara sjuk. Vem får jag att ställa upp och jobba för mig? Jag har gått till arbetet även om jag har varit svimfärdig. Men jag sjukskriver mig om jag är magsjuk eller förkyld för att inte riskera kundernas hälsa. Hon är orolig över vad som händer om hon drabbas av en längre sjukskrivning. Tänk om jag bryter foten? Då riskerar jag bli av med kunder och jag har ingen garanti att få tillbaks dem. Dyrt att bli sjuk Ersättningen för sjukförsäkringen beräknas på nettoinkomster av rörelsen. Sedan slås den summan ut på 365 dagar och därefter räknar man på 80 procent av det. Det blir inte mycket pengar. Friheten att vara sin egen arbetsgivare är en myt. De som tror att du är friare som egenföretagare vet inte vad de pratar om. Jag blir tokig när jag hör politikerna tala om att de vill skapa mer nyföretagande. En annan nackdel är att det blir ett väldigt ensamt arbete utan kollegor. De enda jag träffar är mina dementa kunder. De är väldigt fina. Fast jag saknar att få prata med arbetskamrater. Men det är mina kunder som får mig att orka. Det är för deras skull som jag fortsätter arbeta med detta. Fördelen för kommuner och arbetsgivare är att de slipper arbetsgivaransvar genom att använda sig av underleverantörer. Regeringen satsar hundra miljoner per år från 2007 fram till 2014 för att stödja kvinnligt företagande. Faktaruta: JOHANNA STJERNA Lindas ekonomi per månad på ett ungefär Inkomst för i genomsnitt 150 timmar, ersättning på 310 kr/tim (minus tjugo procent till Camillas hemtjänst och service) blir 248 kr = Parkeringsbiljetter = 350 kr Bensin = 2000 kr Telefon = 500 kr Revisorn = 800 kr Egenavgifter = kr Skatt = kr Försäkring = 2000 kr Pensionssparar = 1000 kr Summa kvar: Det är här kostnader som en anställd inte behöver lägga ut själv till skillnad från Linda. Hon avsätter även en summa till semester som varierar beroende av inkomsterna. Utgifter som telefon, parkeringsbiljetter och bensin är avdragsgilla. Förmedlaren har inga kommentarer Jag vill inte kommentera detta mer än att vi har en löpande dialog med Kommunal och anser att våra synpunkter ska kommuniceras direkt med Kommunals ombudsmän och de berörda anställda, säger Camilla Bäck, styrelseordförande och grundare av Camillas hemtjänst och service. Camillas hemtjänst finns i Sollentuna, Upplands Väsby och Täby. Kommunal har synpunkter på hur Camillas hemtjänst i Sollentuna har agerat mot Kommunals medlemmar. Jag tycker det är tokigt att föra denna diskussion via media. Det är bättre att tala direkt med varandra, säger Camilla Bäck. Inget motstånd till fast anställning Företaget har inget emot att ha fast anställda. Absolut inte och de som vill vara underentreprenörer får vara det. Kunderna ska alltid ha det bra. Därför är det viktigt att det fungerar för företaget och medarbetarna. Situationen där anställda känner sig utfrusna vill hon inte kommentera eftersom de är fortfarande har en pågående dialog med facket. Det är bättre att medarbetare och chefer diskuterar med varandra. Det här handlar mycket om missuppfattningar. Man ser olika på saker. Vårt mål är att lösa detta, säger Camilla Bäck. Camillas hemtjänst och service är bland de större utförarna i de kommuner som företaget verkar. De har anställda men fungerar även som en paraplyorganisation för personer som arbetar som egenföretagare åt Camillas hemtjänst och service. JOHANNA STJERNA Fakta Camillas Camillas hemtjänst och service har funnits sedan Grundaren Camilla Bäck var timanställd och startade eget i Täby när kommunen hade infört kundval i hemtjänsten. Idag finns företaget även i Sollentuna och upplands väsby. Camilla står för auktorisationen och det ansvar det för med sig. Hon sköter marknadsföring, har kundkontakter, organiserar träffar med utbildning och håller med lokaler och nyckelhantering. MT nummer 6/13-9

10 ARBETETS VILLKOR 2013 Femton års anställning saknade värde vid upphandling av städ Vi jobbade i över femton år för ISS och var medlemmar i Kommunal. Men det är orättvist att vi inte fick någon hjälp. Jag blir så arg, säger en städerska som vill vara anonym. Många av hennes arbetskamrater sitter nu hemma utan arbete. Själv har hon kämpat själv för ett jobb. Vi har bara fått höra från facket att de inget kan göra. Varför kan de inte göra någonting? Vi har betalat i alla dessa år för att få hjälp! Ibland har det känts som om Kommunal har mer förståelse för arbetsgivaren. Hon tycker också att det var godtyckligt vilka som fick jobb hos den nya arbetsgivaren. De som hade arbetat bara ett par år fick jobb, men inte de som arbetat länge. Det var så orättvist. Jag trodde inte att detta kunde ske i Sverige. Kan inte påverka allt Kicki Berg är regionalt fackligt ombud för Kommunals sektion Städning syd. Det är klart att städarna känner en stor frustration som blir av med jobbet trots att många har arbetat åt ISS i många år på Karolinska sjukhuset i Solna eller på Huddinge sjukhus. De städare som får anställning hos NCA får i många fall börja på en lägre lön och dessutom med en lägre tjänstgöringsgrad. Det slår hårt mot städarna som redan har låga löner. Det finns lagar och avtal som Kommunal har till uppgift att bevaka att de efterlevs och för en ständig dialog med arbetsgivarna kring detta. Tyvärr kan inte Kommunal påverka vilka företaget anställer. Vill lämna Kommunal Många städare vill nu i besvikelsen över vad som skett gå ut ur facket. Det är viktigt att fler ansluter sig, ju fler som är med i facket ju starkare blir vi. Annars utmattas kollektivavtalet och det finns ingen som står upp för medlemmarna. Kommunal måste driva kravet på verksamhetsövergång för städarna när en ny utförare vinner en upphandling. Det sker i andra branscher men inte i städ. Upphandlingarna är det stora problemet anser hon. Landstinget vill inte betala för städningen trots att den är så viktigt. Lägst pris vinner vanligtvis vid Tyvärr kan inte Kommunal påverka vilka som ska anställas av ett företag i det här fallet, säger Kicki Berg. upphandlingar. Lönerna står för företagens stora kostnader, vilket medfört att subventionerad arbetskraft snart är en förutsättning för att vinna en upphandling eller få ett uppdrag. Nystartsjobb ett problem Det finns många seriösa företag, men även företag som lever på nystartsjobb, lönebidrag, migrerad arbetskraft och fas 3, säger Kicki Berg. Fler än 200 fast anställda städare har varslats från Karolinska sjukhuset i Solna och från Huddinge sjukhus de senaste månaderna. Landstinget har upphandlat en ny städfirma men det sker ingen verksamhetsövergång för de anställda i denna bransch. I våras tog NCA över städningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Landstinget hade gjort en kvalitetsupphandling och ISS förlorade även anbudet för Karolinska sjukhuset Huddinge. Den första november tog NCA över även där. Stora varsel brukar ge stora rubriker men inte när det handlar om hundratals städare i Stockholm där merparten är kvinnor och inte talar svenska flytande. Många av städarna har arbetat i år på sjukhusen. Hela systemet med upphandlingar gynnar de oseriösa företagen. För förtroendevalda är nystartsjobb är ett stort bekymmer på arbetsmarknaden. Det finns ingen kontroll av anställningsförhållanden och lika lite vet vi om den migrerade arbetskraftens villkor. De är bundna till sin arbetsgivare eftersom arbetstillståndet på två år är kopplat till just den arbetsgivare som anställt dem invigs Nya Karolinska sjukhuset. Coor tar över städningen på ett kontrakt som löper i 40 år. Det är otroligt lång tid. Är det tilllåtet att teckna så långa avtal? Vad händer då med NCAs personal? frågar sig Kicki Berg. JOHANNA STJERNA 200 får gå när nytt företag tar över Kan vara fler än 200 Enligt Arbetslivsresurs, ett företag som bland annat kopplas in i sådana här sammanhang, varslades omkring 200 städare sammanlagt vid bytet av arbetsgivare på de båda sjukhusen. Sannolikt varslades betydligt fler. Vi har bara uppgifter om de med tillsvidareanställning. Enbart de som har arbetat under minst ett år eller som har minst en veckoarbetstid på minst 16 timmar rapporteras in till oss, säger Roland Andersson säljchef på Arbetslivsresurs. Hur många timvikarier som berörs vet vi inte,. Endast ett mindre antal har anställts av NCA. Han menar att det är viktigt att aktivera sig själv och inte se sig som offer. Det egna engagemanget är viktigt för att få nytt jobb. Utan det hjälper inget stöd. Det är inte alltid bäst att försöka vara kvar hos sin gamla arbetsgivare. En offensiv inställning måste till och med målsättningen att skaffa sig fler alternativ. I bästa fall kan man välja ett jobb med bättre förutsättningar än det man erbjudits av sin nuvarande arbetsgivare, säger han. JOHANNA STJERNA 10 - MT nummer 6/13

11 Sysslolöshet och blanketter som syssla istället för arbete Alliansen brukar tala om hur de har satt hundratusentals personer i sysselsättning. Jag är en av dem och jag gör inte ett skit - förutom fyller i papper att jag deltar i aktiviteter och så går jag till arbetsförmedlingen en gång i veckan, säger Johannes Ridderstedt, 55 år, arbetslös sedan fyra år. Vi träffas på Möjligheternas Mässa som arbetsförmedlingen anordnar i sina lokaler i Solna. Här finns omkring fyrtio företag representerade. Alla är registrerade anordnare av fas 3. De söker arbetslösa till att jobba med allt från snickerier, bokföring, till allehanda IT-jobb. Gemensamt för alla företag är att de inte anställer några till ordinarie tjänster utan att det är jobb i fas 3. Utbränd och arbetslös Johannes har arbetat som socionom men brände ut sig vilket ledde till sjukskrivning och därefter arbetslöshet. Det går inte att leva på fas 3-jobb. Du får aldrig höra att av dessa hundratusentals som alliansen säger sig ha satt i sysselsättning så har ingen ett vanligt jobb med en vanlig lön, säger Johannes. Förr riktades strålkastarna mot politikerna när arbetslösheten steg. Det var deras ansvar att arbeten skapades. Idag är ansvaret för arbetslösheten de arbetslösas och de måste själva hitta ett arbete. Vi ska till och med söka jobb som vi inte ens är kvalificerade för. Vi tvingas söka jobb som vi inte är kvalificerade till, säger Johannes Ridderstedt som är arbetslös. Fungerade förr Johannes har erfarenhet från hur det var att vara arbetslös på 80-talet. Då fick jag gå en ams-utbildning till el- och teletekniker som var en väldigt bra. Vi måste klara av ett slutprov som granskades av en professionell kontrollinspektör. Inte alla fick godkänt. På den tiden fungerade arbetsförmedlingen. Efter kursen fick jag jobb direkt, men efter ett par års arbete fick jag diskbråck. Av de jobb som Johannes söker får han oftast inte ens svar från arbetsgivarna och de få svar han har fått har varit nej. Arbetsförmedlingen har inte ett enda jobb att förmedla utan de hänvisar dig till att själv leta vid datorn. Däremot finns det många bra privata arbetsförmedlare. Många komiska kurser Johannes deltar i olika kurser och möten som anordnas av arbetsförmedlingen. Många som är arbetslösa idag kommer från långa sjukskrivningar och det blev nästan komiskt när arbetsförmedlingen ordnade en kurs i eget företagande för oss. Folk såg ut som frågetecken. Varför tror man att vi har en jättebra idé till att starta eget när det är en grupp som inte ens vet om de klarar av att arbeta överhuvudtaget? Vilken bank skulle går i god för en arbetslös? Det hela var ett hån och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Ersätter ordinarie personal Johannes sambo har lönebidrag och arbetar inom äldreomsorgen. Hon ska inte gå på ett vanligt schema utan göra sådant som inte ingår i den ordinarie personalens arbetsuppgifter. Hon får ofta hoppa in för ordinarie personal och hon får aldrig en ordinarie anställning när de i stället kan ha henne till en billigare lön. Det är tråkigt när kommuner och landsting hakar på de här bidragsanställningarna, säger Johannes Ridderstedt. Omsätter miljoner Vi går runt på mässan. Här finns Jobbfabriken som är Sveriges största anordnare med omkring 650 fas 3-anställda och som gör miljonvinster årligen till små ideella föreningar. Föreningstv presenterar sin verksamhet. De erbjuder föreningar att filma och livesända. De berättar att de har femtio från fas 3. Nu vill de ha ytterligare tio personer. Vid annat ett bord intill presenteras Soldathemmet som tar emot hundra från fas 3. De sysslar med allt från naturvård till underhåll av datorer. Mässan är verkligen full av möjligheter, men för vilka? JOHANNA STJERNA Arbetslöshetens siffror människor arbetslösa i oktober Fas 3: personer Lönebidrag: personer Nystartsjobb: Särskilt anställningsstöd: (Arbetsgivaren får 85 procent av lönen i bidrag. De anställda omfattas inte av reglerna i las.) (Källa: Arbetet och arbetsförmedlingen) MT nummer 6/13-11

12 ARBETETS VILLKOR 2013 Låga löner ger arbetande fattiga Välfärden har krackelerat och sociala företag uppstår som en konsekvens när den inte längre räcker till. LO vill ha en stärkt välfärd som inte utgår från ett välgörenhetsperspektiv, säger Oscar Ernerot, ombudsman på LOs enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad. De senaste åren har antalet sociala arbetsintegrerade företag ökat stort i Sverige. Från att främst ha kompletterat Samhall till att idag även ta emot arbetslösa från fas 3. Ideella föreningar lägger idag anbud vid upphandlingar om kommunal verksamhet. Sociala företag kan i vissa fall göra ett viktigt jobb men de ska inte vara välfärden. I bästa fall är de ett komplement till välfärden, anser han. Ska tillgodose rehabilitering Sociala arbetsintegrerade företag vänder sig till de som har behov av rehabilitering och till dem som varit arbetslösa länge. Den höga arbetslösheten har lett till en djungel av subventionerade arbeten som ibland ersätter ordinarie anställningar. MT har i flera artiklar beskrivit hur detta sker i såväl privata företag som i kommuner och landsting inom bland annat trädgårds- och djurhållning, kökstjänster, vaktmästeri, parkarbeten, städning, hemtjänst, personlig assistans och busstrafik. Kontrollen av hur arbetsgivarna använder sig av subventionerade anställningar är så gott som obefintlig. För två år sedan drev LO frågan om ett stopp för fas 3. Arbetsmarknadspolitiken blir inte bättre än vad regeringen vill, säger Oscar Ernerot. Regeringen kontrade och gjorde då att fas 3 även fick innefatta mer riktiga arbetsuppgifter i stället för enbart sysselsättning. Får gratis arbetskraft Idag ingår drygt arbetslösa i fas 3. Det finns inget incitament för arbetsgivarna att anställa folk. De får i stället betalt med 5000 kronor i månaden för varje person som de tar emot från fas 3. Möjligheterna för arbetsgivarna till billig och ibland gratis arbetskraft är stor genom nystartjobb, fas 3, lönebidrag, särskilt anställningsstöd och migrerad arbetskraft. Regeringen uppmuntrar även sociala företag att delta i kommunala upphandlingar. Detta ger en oerhörd press på arbetsmarknaden. Med en låg ersättning i arbetsmarknadspolitiska program och med en a-kassa som inte går att leva på börjar vi idag få arbetande fattiga. I Göteborg har man tagit bort fas 3 och i stället anställs hundra långtidsarbetslösa med avtalsenlig lön i ett år i kommunen. Malmö har en liknande modell. Subventionerade jobb Nystartsjobb lanserades som en succé av regeringen personer har nystartsjobb. Idag möter fackliga företrädare många anställda som utnyttjas i denna åtgärd. Nystartsjobb är ingen arbetsmarknadspolitisk insats utan frågan om en skattesubvention. Problemet med detta är att arbetsgivaren kontrolleras enbart en gång tog regeringen bort alla krav på försäkringar vid nystartsjobb. Vi vet inte om företagen har försäkringar, hur stor lön eller vilken sysselsättning den anställde efter 180 dagar. LO anser att utbildningsinsatserna måste öka. Det finns jobb men det råder en kompetensbrist. I dag är personer i arbetsmarknadsutbildning. Motsvarande siffra under krisen på 90-talet var personer. Vi tycker att vi borde ha utbildningsplatser. Mycket att håla reda på Fackligt förtroendevalda har många olika arbetsmarknadsåtgärder att ta ställning till. Ofta hänvisar politiker till att fackföreningarna måste kontrollera att åtgärder inte tränger undan ordinarie arbeten. Facket är en frivillig förening. Arbetsgivaren måste samråda med oss. Därefter kan vi inte vara kontrollanter av statlig verksamhet. Det måste myndigheter göra och det måste vara strikt reglerat. Det måste ställas krav om avtal. Idag luckras kraven upp. I stället för ordning och reda går regeringen i motsatt riktning, säger Oscar Ernerot. JOHANNA STJERNA Socialt företagande ökar Socialt arbetsintegrerande företagande handlar om att få ut personer som står långt från arbetsmarknaden i arbete. Tidigare har det handlat om exempelvis funktionshinder och rehabilitering. Men sedan 2006 har antalet företag fyrdubblats och idag finns det 307 sociala företag som sysselsätter anställda MT nummer 6/13 De dominerande branscherna är butik, caféer, catering, restaurang, byggverksamhet och fastighetsskötsel. Drygt 15 sociala företag har över 100 medarbetare. Kommunerna har vaknat upp de senaste året börjat se möjligheterna med arbetsintegrerande sociala företag. Sociala företag är en bra idé för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, säger Christina Rosengren Gustavsson, vid arbetsförmedlingens avdelning rehabilitering till arbete. Verksamheten uppmuntras Sociala företag uppmuntras av regeringen att delta i kommunala upphandlingar. Tillväxtverket anser att det är arbetsförmedlingen som bör ha ansvaret för att en samverkan sker på lokal och regional nivå om arbetsintegrerande socialt företagande. Vid seminariet Sociala företag - en världsbra idé! berättar Lars Pettersson, Famna, EESK EU-kommissionen, om att intresset från EU är stort kring detta. Det är ett viktigt element i Europas sociala modell och en större fråga i EU. Vanligt i Europa Sociala arbetsintegrerade företag är vanligt förekommande i många länder i framför allt södra Europa där den offentliga välfärden inte har varit lika utbyggd som i Sverige. Så här beskriver Tillväxtverket socialt arbetsintegrerade företag i skriften Att stödja utan att styra: LOV ger medborgaren möjlighet att välja leverantör av den tjänst som denne har rätt till enligt beslut. Det ger därmed också en möjlighet för arbetsintegrerande sociala företag att erbjuda sina tjänster när det gäller exempelvis hemtjänst eller så kallad meningsfull sysselsättning. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. JOHANNA STJERNA

13 Marianne Karmesjö och Mariana Berglund har varit i arbetsmarknadåtgärder i flera omgångar. Konkurs resultat av social verksamhet och välvilja Redan från första stund tyckte Mariana Berglund och Marianne Karmesjö att allt lät vansinnigt. Båda hade varit arbetslösa och nu skulle de laga mat åt Mångkulturella sociala kooperativet. Men det fanns inte ens ett riktigt kök. Ge det en chans, sa arbetsförmedlingen till dem. Det är fyra år sedan vi träffades i Rågsved under den period som det stormade som värst. Mångkulturella sociala kooperativet hade gått i konkurrs och förtvivlade anställda hade inte fått ut någon lön. Personer som hade placerats där av arbetsförmedlingen visste inte vad som skulle hända med dem. Gott om ideéer Eldsjälen i Mångkulturella sociala kooperativet Torbjörn Sundblad hade idéer om att de skulle bland annat starta catering, leverera matlådor, baka bröd och bullar till försäljning, de hade en verkstad som skulle ägna sig åt att laga saker, en städgrupp, de skulle bedriva torghandel, driva biblioteket och sälja second hand kläder. Mariana Berglund hade erfarenhet som kock men efter en längre sjukskrivning var hon arbetslös och placerades som fas 3-are hos Mångkulturella sociala kooperativet i Rågsved. Anställda utan uppgift Marianne Karmesjö hade aktivitetsstöd och skulle bli anställd efter tre månader. Hon hade huvudansvaret för köket. Vid första intervjun tänkte jag att det kan aldrig bli något av detta. Han hade sådan fantasi så man baxnade om hur verksamheten skulle bedrivas, säger Mariana. Men arbetsförmedlingen hängde på projektet med eld och lågor. Mångkulturella sociala kooperativet hyrde in sig i Rågsved Folkets hus och snart hade de 75 personer från arbetsförmedlingen och 35 fast anställda. Eftersom det befintliga köket inte gick att använda till att laga mat fick köksgruppen i uppgift ta emot beställningar medan ledningen letade på Blocket efter begagnade kök. Pengar saknades Det gick att baka i köket och det gjordes för fullt. Men när varken hyra hade betalts in och den lokala Icahandlaren inte hade fått betalt blev stämningen spänd. Jag blev utskälld för att jag inte hade sålt mer bröd. De skrek att det var min skyldighet att sälja för femtusen kronor i månaden om verksamheten skulle fungera. Det är väldigt mycket bröd. Marianne Karmesjö blev i alla fall anställd till en bra lön på kronor. Cheferna plockade ut kronor. Men snart blev det allt svårare för de anställda att få ut någon lön överhuvudtaget. Många hade inte råd till tunnelbanekortet, en blev vräkt från sin lägenhet och folk tvingades handla mat på kredit. En kvinna frågade en chef när hon skulle få sina pengar och han svarade föraktfullt: den trettioartonde augusti. Stor blandning av personer Mariana som befann sig i fas 3 fick ersättning från arbetsförmedlingen men det var en orolig arbetsplats. Verksamheten var ostrukturerad och folk hade ingenting att göra. Frustrationen var stor hos alla. De som placerats från arbetsförmedlingen var en blandning av långtidsarbetslösa, folk med psykiska problem, narkomaner och alkoholister. Ibland var jag rädd att vara där. Det slutade med att Mångkulturella sociala kooperativet gick i konkurrs och de anställda fick hjälp av facket. Marianne fick via en bekant tips om ett köksarbete på en sjukhusavdelning där hon arbetade tills hon skadade foten. Idag är hon förtidspensionerad. Anställd i dag Mariana fortsatte i fas 3 i Rågsved som drevs vidare i mindre skala av Folkets hus. Idag är hon anställd och lagar mat till konferenser, tar hand om beställningar och ser till att gästerna får frukt och kaffe. Jag har en bra chef och känner mig väldigt uppskattad. Självförtroendet växer och du känner att du har ett värde. Det var väldigt tråkigt att vara arbetslös. Du känner dig isolerad och utanför. Det är också väldigt skönt att slippa arbetsförmedlingen, säger hon. JOHANNA STJERNA MT nummer 6/13-13

14 Schemaläggning utan hänsyn till lagar och avtal Sparar man pengar genom att lägga urusla scheman? Det undrar flera medlemmar i Hässelby/Vällingby. När stadsdelen vill spara pengar läggs scheman om inom hemtjänsten och på vård och omsorgsboenden. Cheferna lägger scheman utan långledighet och långpass där man inte tar hänsyn till arbetstidslagen MT nummer 6/13 Svaret på sin lagda 6 6a som Kommunal På vilket sätt kan man spara pengar på att jag måste jobba 07:30-22:45 ena dagen och följande dag börjar 08:00, undrar ett vårdbiträde som vill vara anonym. Jag hinner knappt hem förrän jag ska upp igen, det blir inte mycket sova av den natten kan jag lova. i Hässelby fick från arbetsgivaren var inte tillfredställande, utan Kommunal skickade sin anmälan vidare till arbetsmiljöverket. Vi hoppas arbetsmiljöverket går på vår linje, säger Raman. Raman säger att det är viktigt att vårdpersonalen skriver tillbud och arbetsskador om de inte mår bra och Stor ilska I oktober var ilskan så stor bland Kommunals medlemmar att man gemensamt besökte nämnden för att Raman Majid, Kommunal i Hässelby sa nej till schemaläggningen. känner sig stressade. Det som inte dokumenterats har aldrig hänt. Att arbetsgivaren ensidigt lagt ut schemat utan att lyssna till Kommunals protestera och visa politikerna som ytterst ansvariga för arbetsmiljön att problem, säger Raman Majid fackligt ombud Kommunal i Hässelby. slag som lagts av arbetsgivaren. Trots att Kommunal begärt åtgärd enligt argument är anmärkningsvärt, säger Raman. det nya schemat inte var bra. paragraf 6 6a i arbetsmiljölagen, genomförde stadsdelen ensidigt att star- Vi kräver att arbetet ska anpassas Accepterade inte KERSTIN RIDDERSTEDT efter individen för att undvika framtida stressrelaterade psyko/somatiska Raman Majid berättar att Kommunal inte kunde godkänna det schemaförta upp de nya schemat. I det nya schemat har inte ledig- Arbetsgivare kränkte föreningsrätten heten lagts så att tillräckligt tid för återhämtning finns, säger Raman Majid. Det är särskilt viktigt när man arbetar inom exempelvis demensenheten att det läggs in långledighet och långpassen som är lagda är helt olämpliga. Dessutom bryter de mot arbetstidlagen. Frågan är om man vill ha en utsliten och trött personal eller en personal som orkar och håller sig frisk? fortsätter Raman. Gått vidare till arbetsmiljöverket Ett femtiotal medlemmar på Johannes hemtjänst fick personliga skadestånd för att arbetsgivaren kränkt deras föreningsrätt. Sanna Tefke fackligt förtroendevald berättar att upprinnelsen till det hela var när Kommunal begärde en överläggning i ett medlemsärende. Det verkade som våra medlemmar hade för mycket på sina scheman för att klara av sina arbeten inom angiven tid så vi begärde att få ut alla scheman. När det en tid efter det var dags för ett av veckomötena ringde mina kollegor mig och sa att jag nog borde delta, säger Sanna. Chefen gillade inte möten Under mötena framförde chefen att Kommunal var ute efter att utmåla henne som dålig arbetsgivare och hon gillade inte att hon En bra men okunnig arbetsgivare, säger Sanna Tefke. var tvungen att sitta flera timmar i möten med facket när personalen, enligt henne, inte sköter sitt jobb. I veckobrevet som efterföljde mötena kritiserar chefen de som är medlemmar i facket och Kommunals agerande. Vilket av medlemmarna tolkades som att om de går till facket riskerar företaget att säljas/lägga ner eftersom Kommunal fördyrade verksamheten genom att företaget inte har råd att hålla på med den administration och merarbete som det innebar när Kommunal begär överläggningar och handlingar. Bra men okunnig arbetsgivare Johannes hemtjänst är i stort sett en bra arbetsgivare, säger Sanna, men när man går över gränsen för många gånger måste vi sätta ner foten och markera att det inte är okey. Både vi och arbetsgivaren ska ju följa avtal och lagar. Men ibland går det fort och då blir det fel, trots att vi har en överenskommelse. Skadeståndet handlar bara om några hundralappar per medlem men det är principen som är viktig och inte pengarna i det här fallet. Fakta och tips: KERSTIN RIDDERSTEDT Som anställd är du skyddad i lag att du har rätt, liksom arbetsgivaren, att tillhöra en organisation och att arbeta för den. Reglerna om föreningsrätten återfinns i idag i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. (MBL 7-9). Ingen arbetsgivare kan kräva att du inte är med i facket, vilket idag förekommer. Om så är fallet kontakta din sektion.

15 Per Holmström har sett vilka problem ett jobb i Sverige kan medföra för till exempel bärplockare från Thailand. Men problemen är större än så Den svenska modellen måste få fortsätta att råda Kommunal har engagerat sig i de Thailändska bärplockarnas villkor och försökt komma tillrätta med hur de hanteras. Samtidigt ersätts många anställda i andra branscher av personal från bemanningsföretag som hämtar arbetskraft från både inom och utanför EU Problemet med migrerad arbetskraft är omfattande inom vissa branscher, säger Per Holmström som är Kommunals förste vice ordförande. Det är inte bara ett säsongsproblem med bärplockning. Det förekommer till exempel inom städning och trädgårdsarbete med. Inhyrd arbetskraft Att bärplockare från Thailand hamnat i fokus och uppmärksammas beror nog till stor del på att de lurats och utnyttjats på ett skamlöst sätt, drivkraften är allt som oftast att finna billig arbetskraft, Ett problem när det gäller bärplockarna är att de inte har någon arbetsgivare här i Sverige, säger Per Holmström. De är anställda eller förmedlade av andra företag, några svenska företag köper en tjänst som de inte vill ta ansvar för. De anställande företagen finns i Thailand och där vi har svårt att driva några processer mot dem. Det är ett stort antal människor som det handlar om. Det är över 6000 personer bara från utomeuropeiska företag. Sedan tillkommer de som använder den fria rörligheten inom EU. Skattefusk förekommer Förutom att det kan handla om urusla anställningsvillkor förekommer det även andra delar som borde granskas hårdare. Det förekommer att det inte lämnas korrekta kvitton på uppköp av bär och det följer inte skattereglerna. Men när det gäller migrerad arbetskraft är det till stor del fackföreningar som försöker få ett grepp om det. Egentligen borde myndigheter och arbetsgivarorganisationer göra det med. Förutom Kommunal så kontroller Byggnads och Hotell och restaurang hur migrerad arbetskraft används. Vid deras kontroller har det visat sig att de som kommer hit från länder utanför EU arbetar till 90 procent åt arbetsgivare som inte följer de regler som satts upp. Reglerna för migrerad arbetskraft förutsätter att en facklig organisation skriver på att kollektivavtalens regler ska gälla. Trots det så är det snarare regel än undantag att lönerna är för låga och arbetstiderna långa inom gruppen migrerade Vi måste bli bättre på att följa upp de ansökningar som skrivs på, säger Per Holmström. Att skriva under de här ansökningarna innebär ett stort ansvar att kontrollera att de regler som finns efterlevs. Kommunal är inte mot systemet med arbetskraft från andra länder, det är hur reglerna levs och följs som är problemet, ingen ska arbeta på sämre villkor än svenska kollektivavtal eller bli utnyttjade på annat sätt av arbetsgivaren. Varningsklockor borde ringa Egentligen borde det ringa varningsklockor hos de flesta när en arbetsgivare uppger lönenivåer som ligger över kollektivavtalens miniminivå när ansökningshandlingarna lämnas in. Det är svårt att förstå varför man ska hämta arbetskraft från andra länder och betala mer än vad man skulle behöva göra om man hämtade från arbetsförmedlingen. Samhället reagerar på orättvisor och därför har nog bärplockarnas situation blivit så uppmärksammad, säger Per Holmström. Inom det här området finns det gott om orättvisor och utnyttjande av människor. Men kunskapen om hur omfattande handeln och omsättningen av arbetskraft inom alla områden är finns inte allmänt. Bättre överblick krävs För att komma tillrätta med den människohandel som förekommer arbetar LO för att skapa en bättre överblick på marknaden med arbetskraft från andra länder. Det senaste är det gemensamma ställningstagandet från Stefan Lövén (S) och LOs Karl-Petter Thorvaldsson som kräver att svenska kollektivavtal ska gälla för alla arbetare på de svensk arbetsmarknaden. Det är ett bra initiativ, säger Per Holmström. Vi måste kämpa för att kunna behålla den svenska modellen och bevara de anständiga anställningsvillkoren för oss som arbetar och verkar här. GÖTE AXELSSON MT nummer 6/13-15

16 Naken man på min buss Solen dånar in genom dammiga bussrutor. Susar över krönet och spanar mot nästa hållplats. Höger blinkers och foten på bromsen medan jag närmar mig resenären som väntar där. Men vad i hela... åh herre min hud. Hjärtat vurpar - mannen har inga kläder på sig! Ge mig styrgas, ser jag verkligen rätt!? Jodå, en spritt språngande naken man står och väntar borta vid nästa hållplats. Hjärnan lägger i högsta växeln. Vad ska jag göra!? Åka förbi? Låta honom stiga på? Men man måste väl ändå ha kläder på sig när man åker buss? Vad kan jag säga: Nej tyvärr, nakenresenärer är inte tillåtna på bussen. Måtte han inte ha någon biljett, då är saken lätt avklarad. Inga gratisåkare på min buss - varken med eller utan kläder. Långsamt rullar jag fram mot hållplatsstolpen. Försöker förtvivlat vinna några sekunder, medan hjärnan skannar efter en lösning hur jag ska hantera denna prekära situation. Den nakne ler och ser fullkomligt obesvärad ut. Allt han bär på är ett accesskort i höger hand. Jag försöker låta bli att stirra på klockspelet, som svajar lätt nedanför den lite rundade magen när han kliver på. Lyckas inte komma på något sätt att stoppa honom, munnen bara glappar ljudlöst. Mannen höjer sitt plastkort mot accessmaskinen. Jag ber en tyst bön: Snälla rara söta, låt det blippa rött! Men det blippar förstås grönt. Han stegar barfota vidare bakåt i bussen. Nu är goda råd extremt dyra tänker jag upprört. En galen rymling från psyket? Eller bara en härdad nudist som fått kläderna stulna medan han tog sig ett dopp? Ser i innerspegeln att nakenmannen sätter sig på platsen bakom mittendörren. Bra, där har jag god uppsikt över honom. Bussresenärerna kippar efter andan. Några tonårsflickor fnittrar nervöst. Folk vänder bort sina huvuden, men tittar ideligen tillbaka mot den nakne. Avsky. Nyfikenhet. Förvåning. Och faktiskt en del skräckblandad förtjusning. Hela skalan av mänskliga reaktioner virvlar runt i ledbussen. Vid nästa hållplats stiger det på en proper äldre dam i dräkt och hatt. När hon får syn på Mr Naken skriker hon gällt och faller pladask ner på närmsta säte, med häftig andhämntning. Någon börjar fläkta henne med en gammal Metro. En medelålders dam tar sig fram till mig och säger med darr på rösten: Han är ju naaaaken - du måste göra något! Han kan ju inte sitta där mitt i bussen utan en endaste tråd på kroppen. Det är ju förfärligt! Jag vet! väser jag mellan tänderna. Försök distrahera honom så han inte hör att jag ropar efter assistans via radion. Hur då!? väser hon tillbaka med uppspärrade ögon. Improvisera för sjutton - använd din fantasi! Kvinnan stegar bakåt i bussen på ostadiga klackar. Snart börjar hon vifta med en sjal framför mannen i ett fruktlöst försök att skyla hans ädlare delar, samtidigt som hon besvärat tittar åt andra hållet. Med ena ögat på vägen och det andra i innerspegeln ser jag att nakenmannen bara fortsätter le. Han ignorerar glatt kvinnan och ser ut som om han ägde hela världen. Sjalen faller av och hamnar på det grusiga golvet. As naked as can be again... Jag trycker på bussdatorns ilsamtal. Ja hallå. Det här är omlopp 8317 på väg mot Gullmarsplan. Det har uppstått ett problem här, ett ganska stort sådant faktiskt - en naken man klev just på min buss vid Ältasjön... Va!? svarar trafikledaren. En naken man på din buss! Du skämtar! Radiovolymen råkar stå på högsta volym och trafikledarens röst hörs i halva bussen. Sänker snabbt volymen, skruvar på alla fläktar och hoppas att vårt samtal ska dränkas i surret. Önskar verkligen att det var ett skämt... men det sitter faktiskt en naken man i min buss. förklarar jag med kvävd stämma medan hjärtat hamrar i bröstet. En resenär försökte just få honom att skyla sig med en sjal, men han verkar okontaktbar. Han hade bara ett accesskort i handen när han klev på, ingenting annat. Tyvärr ett giltigt sådant... Jag förstår. Ett ögonblick... svarar trafikledaren. Lång paus. Okey, vi sänder ut en radiobil och larmar polisen. Vi följer dig på GPS en och kör ikapp bakom dig så fort vi kan. Stanna vid första bästa hållplats eller vägficka när du ser oss. En ledbuss är ju ingen liten taxi som man parkerar var som helst, och dess MT nummer 6/13

17 utom bör turlistan hållas i möjligaste mån. Så jag kör nervöst vidare medan jag sneglar i backspegeln efter en av trafikledningens radiobilar, eller ännu hellre - en polisbil. Mamma mamma, titta där - gubben är naken! hörs en liten grabb ropa. Varför har han inga kläder på sig? Är det kejsaren med sina nya kläder? Jag vill också vara naken i bussen mamma... Man får inte vara naken i bussen. Låt honom vara Erik! biter mamman av, upprörd och generad. Han mår nog inte så bra förstår du. Men det är så varmt mamma! Jag vill, jag vill, jag vill vara naken i bussen jag också! Mamman tappar tålamodet och drar med sig pojken längre bak i vagnen. Nackar vrids, det mumlas och pratas. Ytterst få tycks oberörda, folk har börjat vakna upp ur sin vardagsslummer. Nakenmannen bara fortsätter sitta där som om han inte hade ett endaste bekymmer i världen. Kanske gick han på något uppåttjack. Eller så hade det slagit slint för honom. Så här gör man bara inte. Men han gjorde det ändå. Äntligen dyker en polisbil upp bakom min buss. Tack och lov tänker jag och förbereder svängen in till hållplatsen en bit bort. Polisbilen kör in och ställer sig på tvären framför bussen. Blåljusen blinkar. Två uniformerade konstaplar hoppar ur och kliver in i bussen. Hur var det här då? dundrar polismannen. Den nakne sitter bredvid barnvagnsplatsen säger jag. Men han reagerar inte på tilltal... Polismannen går före in mot nakenmannen med den blonda poliskvinnan tätt bakom. Hallå där säger han till den nakne som fortfarande ser helt oberörd ut, med klockspelet vilande över låret. Hur mår du? Hör du vad jag säger!? Inget svar. Konstapeln ruskar mannens axel. Då verkar äntligen den nakne att vakna upp ur sitt translika tillstånd, och han vänder sin blick mot polismannen. Jag har faktiskt en giltig färdbiljett. Eller är det förbjudet att åka buss utan kläder? Det kallas för förargelseväckande beteende. Det upprör folk om man är naken på allmän plats. svarar polismannen torrt. Var god och följ med i polisbilen utanför. Vi ska köra dig till polisstationen och hm... först och främst se till att du får lite kläder på dig. Kejsaren utan kläder riktar sig då mot den kvinnliga konstapeln med okynnig min. Åh andra sidan... om jag får så vackert sällskap kan jag tänka mig att frivilligt åka med till polisstationen. Mannen som just förargat en hel buss blinkar ystert mot den kvinnliga konstapeln. Poliskvinnan höjer kallt på ena ögonbrynet och fnyser till. Polismannen tar tag om Mr Nakenrevolts arm och baxar ut honom genom mittendörren. Nu stirrar bussresenärerna ohämmat. Vissa ser förskräckta ut. Andra ler lite smått. Den äldre damen med hatten verkar tack och lov ha återhämtat sig. En annan bil stannar nu till bakom bussen. Föraren kliver ur och går fram till samlingen utanför. Då går plötligt tre andra resenärer ut ur ledvagnen och börjar prata med poliserna. Det hummas och det nickas. Sen börjar allihop skratta! Den nakne får en filt som han lindar in sig i utan protester. Nu dyker även trafikledningens bil upp, bättre sent än aldrig. Bra gjort! säger den okände bilföraren till den nyss nakne, nu inlindad i en rutig filt. Jag blir vansinnigt nyfiken och kliver ur bussen för att få veta vad som står på. Turen är ändå så försenad att ytterligare några förlorade minuter inte spelar någon roll. Vi kommer från en konstskola och gör ett filmprojekt om nakenhet ute i Det kunde ha hänt på riktigt samhället, hur folk reagerar på det. Vi har filmat allt med tre dolda kameror. säger kvinnan i gänget. Nakenmannen var alltså inte galen. Detta var bara ett riggat konstprojekt ute på stan! Det var som attan... hasplar jag ur mig och försöker obemärkt hala upp hakan. Hoppas du inte tog illa vid dig? Du skötte dig utmärkt, helt efter regelboken! Vilken regelbok, tänker jag tyst för mig själv. De bara smörar för att jag inte ska sura över att ha blivit lurad. Men jag är så lättad över upplösningen att jag inte bryr mig om att bli upprörd. Jag har kört buss i 33 år men aldrig nånsin råkat ut för något liknande! säger jag. Jag blev helt handfallen... Hade ingen aning om hur jag skulle hantera situationen. Det är just det som är så intressant! säger en skäggig man i filmgänget. Vad händer när det som inte får hända - faktiskt händer!? Jo... svarar jag. Det förbjudna kan nog locka fram de mest märkliga händelseförlopp... Och jag tänker i mitt stilla sinne att det var en himla tur att klockspelet höll sig i viloläge under hela resan - annars hade det nog blivit annat ljud i skällan. Nakenproblemet löste sig. Ingen fick hjärtattack och folk verkar nu nöjda över den oväntade upplösningen. Filmfolket, trafikledaren och poliserna bryter upp. Jag startar bussmotorn och brummar iväg. Bussresenärerna gestikulerar och pratar med varandra till höger och vänster. När såg jag det sist? Annorlunda ting har sannerligen satts i rullning. Vissa dagar är det riktigt spännande att köra buss. Och jag plirar mot solen uppe i det blå. MARLENE MONDIN Marlene Mondaine bussförare, fick andra pris i MT:s sista skrivtävling med sin berättelse, Naken man på min buss. Med jyruns motivering: En historia som med humor och driv i berättandet skildrar ett osannolikt möte i vardagen. När jag träffar Marlene är jag tvungen att fråga om det är en sann historia, man vet ju aldrig, det mest osannolika inträffar i det verkliga livet. Nej, säger Marlene och skrattar, men jag fick idén när jag körde buss och det kom ut en man en tidig morgon på väg till sin brevlåda. Han var lättklädd och jag uppfattade honom som nästan naken och hann tänka - ska han med bussen!?. Svårt att finna tid Marlene tycker om att skriva men får som många andra inte riktigt med tid till att göra det. Hon kör buss på södra sidan av stan och runt Haninge. Det är tidiga mornar ibland och då kan man få uppleva såväl härliga naturupplevelser och plötsligt påkomna lustiga händelser. Marlene har studerat journalistik och religionsvetenskap på universitet och är som person nyfiken och vill hela tiden lära mer, att skriva mer är naturligtvis en dröm men det är tiden som inte vill räcka till. När jag väl hade sett den där mannen och jag förstod att han inte skulle med bussen, började min fantasi spinna iväg och sen gick jag hem och skrev berättelsen. Det gjorde Marlene rätt i, det räckte till en andra plats och 3000 kronor i vinstpengar. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer 6/13-17

18 På andra sidan gatan... I lägenheten på andra sidan gatan bodde det en gammal man. På kvällarna när mörkret föll och fönstren lyste upp kunde hon se honom sitta vid köksbordet i skenet av en taklampa. Halvt dold bakom tunna gardiner och en röd pelargon brukade han sitta och läsa eller lösa korsord. Eller något helt annat som hon inte kunde se. Ibland kunde hon se honom gå runt i köket, stå vid spisen eller ta fram något ur skåpet men oftast satt han bara där. Alltid ensam. Det var mörkt när Martina kom hem. Hon torkade sitt regnblöta hår ur ansiktet och slängde jackan på hallmattan. Det var alltid mörkt hemma numera, och tyst. Hon brukade komma på sig själv med att automatiskt lyssna efter ljud, Torbjörns röst när han sa hej, fotsteg, ljudet av tv:n eller prasslet av en tidning. Istället hälsade lägenhetens tystnad henne välkommen eller ovälkommen och hennes kaffekopp stod på samma ställe som hon lämnade den i morse. Precis som det bara var hennes skor som stod innanför dörren och bara hennes jacka som hängde ensam på en krok. Hon tog av sig skorna och gick ut i köket. Hon började plocka undan disk och diskade det som stod på bänken när en demonstrativ gäspning avbröt henne. Hon var för trött för det egentligen. En kväll när hon hade kommit hem från jobbet hade han suttit där. Med jackan på och två väskor packade med saker stående på golvet. Han hade skruvat på sig och nervöst börjat prata om olika stadier i livet, hade glidit ifrån varandra, bättre att vara vänner och annat osammanhängande prat. Hon hade fokuserat blicken på hans panna och tänkt att han nästan smälte in i gardinerna med sin bleka hud. Han hade bett om ursäkt och sagt att det absolut inte var hennes fel utan det var ett beslut som helt berodde på honom. Det var så typiskt Torbjörn, trassla in sig i massa förklaring och meningar så fort han blev nervös. Hon hade nästan tyckt synd om honom och undrat om han alltid varit så blek. Sen hade han gått ut genom dörren och hon hade blivit tom inombords. Hans saker hade han tagit med sig och han måste ha planerat det länge för allt var borta. Hon hade inte sett honom sen dess. Martina suckade, övergav disken och satte sig vid köksbordet för att titta ut på regnet som strilade ner för fönsterrutan. Det smattrade mot balkongens plåttak, ljudet lät allt annat än hemtrevligt utan mer som att gömma sig i sängen och hoppas på en morgondag. En lampa tändes i fönstret mitt emot hennes och hennes blick drogs dit, på den gamle mannen som satt likt henne bakom en regnig glasruta. De borde bli vänner de två, ensamma själar med regnet som enda sällskap. Men han kanske tyckte om det och ville ha det så. Hon undrade om mannen hade barnbarn. Om han hade någon som hälsade på honom som drack saft och berättade roliga saker. Någon som kunde hjälpa honom att handla och putsa fönstren. Hon hoppades det. Kanske skulle hon gå dit och hälsa från fönstret på andra sidan gatan. Kanske någon gång. Nu orkade hon inte ens lyfta handen för att vinka till honom. Dagen efter kom mamma förbi. Hon trampade in i lägenheten med löv under skorna och kramade henne hårt. Hon tittade in i vardagsrummet på den bristfälliga möbleringen. Skakade på huvudet åt avsaknaden av fåtölj, bord och lampa som han hade tagit med sig. Hon ställde ner en pappkasse med strukna lakan på golvet. Tänkte att det behövdes sa hon. Sen gick hon ut till köket och öppnade kylskåpet, skakade på huvudet igen åt det lilla som fanns där. Hon sa till henne, tjatade om vikten av att äta, att det inte går att strunta i så viktiga saker. Martina kände sig så trött, så liten, som om tiden krympte och hon blev 10 igen. Hon förklarade för mamma att hon åt och att jobbet som innebar sena kvällar gjorde att hon inte hade hunnit handla. Hon nickade och nöjde sig med svaret för att istället gå igenom hennes tvätt. Martina lät henne hållas. Hon orkade inte säga till henne att hon klarade sig själv, att hon var vuxen, att det var flera, flera år sen hon var 10. Hon satte sig på en stol, lutade huvudet i händerna och följde mönstret i vaxduken med blicken. Hon tänkte på vad lite det hade blivit av henne, allt hon hade missat. Det var så mycket hon hade velat bli när hon var yngre. Så mycket hon hade velat uppleva. Befunnit sig på en plats i en tid och inte tänkt tanken vad gör jag här egentligen. Hon hade velat resa jorden runt och sett alla platser hon hört talas om. Sen när folk frågade skulle hon kunna säga med ett hemlighetsfullt leende att där hade hon varit. Hon skulle ha suttit på en takterass i Paris och ätit pasta med mozarella medan solen gick ner över havet. På dagarna skulle hon suttit på ett café med kaffe och skrivit dikter. Hon hade älskat att skriva som ung, samlat på ord och meningar på små papperslappar som hon sen hade lagt i en vit ask. Hon hade drömt om hur hon skulle bo som äldre, med blommiga kuddar, burkar i köket och kartor och texter tapetserade på väggarna. Hon blev arg på sig själv över att hon mindes sina drömmar och ryckte blicken från vaxduken. Fast mest blev 18 - MT nummer 6/13

19 hon ledsen, allt det där hade hon missat. Hon hade fortsatt i livets vardagliga lunk och tänkt att det var bäst så. Tänkt att ingen människa kunde vara riktigt lycklig så det var nog bara helt naturligt. Och nu när Torbjörn äntligen hade brutit deras för längesen döda förhållande satt hon där. Ensam och uttröttad i en lägenhet med fula tapeter. Hon cyklade varje morgon för att stå i kassan på Pressbyrån och kom hem trött och med ont i benen. Men hon skulle inte klaga, det var ju trots allt hennes val påminde hon sig. På kvällen åt hon middag med mamma. De hade stekt fläskfilé och gjort pommes frites efter att de hade handlat. Så vet du att du alltid är välkommen hem till oss sa mamma innan hon skulle gå, Martina nickade och iklädde sig rollen som den stackars, ensamma dottern. Sen gick mamma för att ta tunnelbanan hem och med ens blev det tyst igen. Utanför fönstret kunde hon se mannen igen. Innan hon blev ensam såg hon honom aldrig. Hon visste inte varför. Kanske var det för att hon sällan satt i köket då. Torbjörn var lärare och brukade sitta där och rätta skrivningar och uppgifter. Då störde hon inte utan var någon annanstans. Första gången för sju år sen då Martina träffade honom tyckte hon han var färglös och tråkig, de hade träffats via gemensamma kompisar och han hade varit den enda med välstruken skjorta och fina skor. Han hade berättat om jobbet som geografi och historielärare och hon presenterade sig med att hon gjorde ingeting. Efteråt när hon hade kommit hem hade det slagit henne att hon tyckte han var gullig. Kanske var det hans sätt att jämt skjuta upp glasögonen som verkade ha för vana att glida ner på näsan som gjorde det. Eller att han hade fumlat lätt med händerna när han skulle ge henne en servett och råkat stanna med blicken lite för länge vid henne. Hon hade själv blivit förvånad över tanken. Ännu mer förvånad hade hon blivit när han bjöd ut henne drygt en vecka senare och hon svarade överdrivet glatt ja. Det hela hade slutat med att hon blev kär i honom och en solig aprildag hade han flyttat in till henne med både skjortor, antika möbler och tegelstenar till böcker. Vid det tillfället hade hon efter diverse ströjobb just avslutat en kurs i litteraturhistoria och hade inget att göra. När de då hade blivit tillsammans och han haft sitt tidskrävande jobb hade hon på något sätt inte brytt sig om att fortsätta studera. När hon sen fått jobbet på Pressbyrån hade hon glömt bort det och så hade det blivit. Nu ångrade hon sig, hon kunde inte heller förstå hur hon kunde ha låtit han ersätta hennes drömmar och planer. Hon längtade ut och bort. Att få upptäcka den världen och lära sig mer än att det ordnar sig. En eftermiddag när hon skulle handla mötte hon Torbjörn vid frysdisken. Just när hon såg honom tog han upp en påse fryst broccoli och när han fick syn på henne tryckte han den emot sig som en sköld. Han hälsade på henne med flackande blick och frågade hur det var medan hans händer krampaktigt höll i broccolipåsen. Hon öppnade munnen för att säga något i stil med det rullar på när en kvinna plötsligt kom fram till honom, la ner två konservburkar i hans korg och sa något innan hon fick syn på Martina. Torbjörn såg ut som han ville sjunka ner genom jorden och röda fläckar uppenbarade sig på hans hals. Kvinnan flyttade blicken mellan Martina och Torbjörn och sen tillbaka till Martina igen. Martina stirrade tillbaka. Stirrade på den vita prydliga blusen, nerstoppad i en grå kjol och det välordnade håret. Såklart. Lärarvikaren hon bara hört talas om. Lika blek och prydlig som Torbjörn. Hade det inte varit för hans nu knallröda ansikte hade de smält ihop till en grå massa. Hennes hjärta hamrade i bröstet och hon gav honom ett spänt leende. Han såg lättad ut när han märkte att hon skulle gå utan att fråga något och det såg nästan ut som att greppet runt broccolipåsen lossades lite. När hon hade vänt om mot utgången med dimmig blick märkte hon att hon hade haft käkarna så hårt sammanbitna att det gjorde ont. På hemvägen gick Martina in i huset på andra sidan gatan. Hon gjorde det utan att tänka som om mötet med Torbjörn hade domnat bort alla hennes känslor. Trapphuset luktade fänkål och matos och var en spegelvänd kopia av hennes. Hon gick upp till tredje våningen och snurrade ett halvt varv tills hon stod framför dörren som kunde varit hennes. S. Turesson stod det på brevinkastet och en handskriven Ingen reklam tack skylt var upptejpad ovanför. Hon hejdade sig innan hon ringde på, hon hade inget att säga till mannen, ingen anledning till varför hon var där. Hon vände om och gick ner för trapporna igen utan att ha ringt på. Det var nog mest dumt ändå. Hemma i lägenheten åt hon smörgåsar till middag eftersom det inte blev något handlat i affären. Sen somnade hon framför någon tråkig dramaserie på tv:n, när hon vaknade igen lyste en svag höstsol henne i ansiktet och hon tänkte att hon hade överlevt. Några kvällar senare var det mörkt i fönstret på andra sidan gatan. Kvällen efter det och kvällen efter det också. På den fjärde dagen stod det en vit skåpbil utanför porten och två män med blå snickarbyxor som bar in möbler i den. Hon gick ut till dem och frågade vad de gjorde. Den ena mannen baka spred sig ett lugn inom henne. En men när hon vände sig om för att gå till- såg uttråkat på henne och tänkte säkert varm vind som gick in i varenda liten att hon var en sådan snokande granne cell och tinade upp. Allt blev så självklart helt plötsligt. Det fanns inget mer som spanat klart bakom gardinen och just tagit sig ut. Vi rensar ur ett dödsbo sa han i allafall, tredje våningen, gick hem, packade väskorna och åkte. att vänta på. Det var dags att våga. Hon Turesson, inga släktingar så allt ska till arvsfonden. Så lämnade han henne AV: ANN-BRITT JOHANSSON och gick in igen. Sen var det inget mer med det. Hans ord ekade inom henne Att skriva tar tid Ann-Britt Johansson fick MT:s tredje pris i skrivtävlingen med sin berättelse På andra sidan gatan med juryns motivering Författaren skildrar på igenkännande sätt, tvekan inför kontakt i stadens anonymitet med ödesdigra konsekvenser. Det är andra gången som Ann-Britt får pris för sitt skrivande i MT, för tre år sedan fick hon andra pris för sin Leva vidare. Ann-Britt har arbetat både inom barnomsorg och äldreomsorg och har närmast läst religionsvetenskap. De existentiella frågorna intresserar Ann-Britt och det handlar en del av hennes berättelse om som hon skrivit denna gång. Även Ann-Britt skulle vilja skriva mer och tycker det är roligt att ha fått bekräftelse genom MT:s skrivtävling. Det där med skrivandet tar ju tid och kräver sitt, hittills har jag inte fått riktigt tiden att räcka till, säger Ann- Britt. Med fem barn och studier kan man förstå att det är fullt upp ändå, MT gratulerar och önskar Ann-Britt lycka till och ser gärna att hon återkommer på något vis i sitt skrivande. KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer 6/13-19

20 De växande klyftorna måste tätas och repareras Stockholm är en delad stad. Den borgerliga politiken har gynnat stadens stora medelklass och klassklyftorna har ökat. Men vad vill oppositionen? MT träffade Karin Wanngård som är socialdemokratisk oppositionsborgarråd i Stockholm sedan Det har varit en lång politisk uppförsbacke för kommunens socialdemokrater de senaste valen, men Karin Wanngård tror på en vändning. Hennes politiska prioriteringar är skolan, ungdomsarbetslöshet och bostäder. - Ungdomsarbetslösheten har tredubblats under moderaten Sten Nordins styre. I en undersökning som Swedco Eurofutures tog fram i uppdrag av Stockholms stad visar att invånarna i Ålsten i Bromma tjänar fem gånger mer än rinkebyborna. - Skillnaden har blivit allt större mellan stadsdelarna. Det är enorma klyftor som måste minimeras. Det kommer ta år att göra detta, säger Karin Wanngård, som bor i Vällingby. Ni måste vinna medelklassens röster för att kunna ta makten i Stadshuset? - Det är en tuff situation idag med växande klyftor och medelklassen ser också att folk hamnar efter. Stockholmarna börjar se bristerna, särskilt i skolan. Valet kommer stå mellan att investera mer eller fortsatt fokus på skattesänkningar. Vi genomför en riktad skattehöjning för att klara av det som krävs när det gäller skolan. Det är en politik som gynnar alla. Stockholm växer med personer om året. - Tack vare befolkningstillväxten måste staden förtätas. Områden med många hyresrätter kan byggas ut med bostadsrätter och tvärtom. Vi måste också bygga idrottshallar och lokaler där folk kan mötas. Den borgerliga majoriteten vill bygga ut tunnelbanenätet vilket också medför en nybyggnation av bostäder. - Det är bra att moderaterna har svängt om tunnelbanan. Sju år har gått förlorade på grund av deras hårdnackade motstånd. - Att vi ska bygga bostäder i samband Karin Wanngård (S) har fått nog av den borgerliga alliansens klasskapande politik med detta har vi drivit länge, så det är positivt. Men vi måste höja takten i byggandet utöver detta. Vi vill bygga mer. Konkret talar vi om en fördubbling av markanvisningarna och tydligare styrning av våra allmännyttiga bolag. Budgeten för Stockholm ligger på 40 miljarder. - Vi vill satsa på unga genom att skapa 500 nya Komvuxplatser och 600 ungdomsjobb till åldersgruppen år. Dessa jobb finns framför allt i kommunal förvaltningar och bolag. - Men de ska inte tränga ut ordinarie arbeten. Därför är de tidsbegränsade på max ett år och de är på 80 procent av en heltid med kollektivavtalsenliga löner. Samtidigt ska ungdomar ha en chans att utbilda sig. Idag tränger arbetsmarknadsåtgärder ut och till och med ersätter ordinarie arbeten. - Vi måste ha ett nära samarbete med fackliga organisationer för att detta inte ska ske. Ungdomsjobben ska ha handledare och det ska vara reglerat vad individerna ska göra. Stockholm går som tåget ekonomiskt men verksamheterna har hamnat efter. - Alliansen har under sina två mandatperioder sänkt skatten med 60 öre i Stockholm. - Vi föreslår en höjning av skatten med 15 öre. Vi har en enorm skattetillväxt i Stockholm. Dels på grund av löneutvecklingen för stadens invånare, dels bor det många i arbetsför ålder här. Miljöpartiet föreslår en skattehöjning med 50 öre och vänsterpartiet med 60 öre. Socialdemokraterna tror att det finns pengar att tjäna på minskade konsultkostnader och smartare upphandlingar. - Vi vill bespara oss på konsulter och enbart ta in dem till tidsbegränsade uppdrag. Socialdemokraterna är beredda att avskaffa LOV som ger kunden rätt att själv välja hemtjänst. LOV innebär att vem som helst kan starta hemtjänst och konkurrera om kunderna. Det finns över hundra hemtjänstföretag i Stockholms kommun. - Många seriösa hemtjänstbolag har lagt ned sin verksamhet eftersom de inte längre anser att förutsättningarna för att bedriva en bra hemtjänst finns längre. Vi vill att de oseriösa slås ut i stället. - Vi vill också behålla den kommunala hemtjänsten samt enbart ha 5-6 privata utförare. Idag får äldre bläddra i kataloger med hundratals utförare och man vet inte vad man väljer. För att säkerställa kvaliteten skulle det finnas ett kvalitetskansli underställt kommunstyrelsen. Du talar om bostäder, ungdomsjobb och skola. Något som alla partier värnar om. Har inte socialdemokraterna blivit så utvattnade att ni snart bara är en kopia av moderaterna? - Det där hör man ofta från borgerligt håll. Det är också den strategi de har inför valet att säga att politik inte spelar så stor roll och att skillnaderna är små. - Sten Nordin pratar ofta om jobb, men arbetslösheten växer och biter sig fast. Det är en sak att prata, en annan att leverera. Vi har en kraftig satsning på skolan med fler anställda lärare och mindre klasser. Vi ger ett jobblöfte till Stockholms unga. Det kostar, men det är politik som fungerar och levererar, säger Karin Wanngård. JOHANNA STJERNA Fakta: De senaste valen har det gått dåligt för socialdemokraterna hade de 32 procent av rösterna i Stockholms kommun, ,4 procent och 2010 låg de på 22,60 procent. Moderaterna har däremot seglat i medvind och hade 26 procent 2002, 2006 fick de 37,3 och 34,38 procent MT nummer 6/13