Omvärldsanalys, Storskalig kaninuppfödning
|
|
- Dan Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvärldsanalys, Storskalig kaninuppfödning Världens befolkning ökar snabbt vilket ger ett ökat behov av produktion av mat, och speciellt ett ökat behov av protein av hög biologisk kvalitet. Samtidigt gör bl.a. hotet mot klimatet att vi måste minska vår köttkonsumtion och här passar kaninen väl in (Jordbruksverket m.fl., 2013). Kaninen har t.ex. väldigt låg metanproduktion (Franz m.fl., 2011) och är effektiva foderomvandlare. De kan växa på enbart grovfoder och hållas i enkla byggnader och är därmed viktiga för en effektiv och billig mat- och protein produktion. Därför var kaninerna så populära att föda upp i krigstid (Johansson, 2015). Det finns dock stor potential till en effektiv storskalig kaninproduktion. Omläggning av gården till kaninköttsproduktion är även en stor möjlighet för lantbrukare som slutat med annan produktion och redan har befintliga byggnader och andra resurser. Världsmarknaden Kaninkött produceras runtom i världen, främst i Kina, men även i länder som Uzbekistan och Italien (FAOSTAT, 2013). Harar ingå dock ofta i statistiken som finns. Världsproduktionen är uppskattad till ca 1,8 miljoner ton kaninkött per år (Lebas, 2009; Figur 1). I södra Europa finns en lång tradition av att producera och äta kaniner. Utöver Italien har Frankrike och Spanien stor produktion (mer än ton per år), men även länder som Portugal, Grekland, Storbritannien och Tyskland har en omfattande produktion jämfört med de nordiska länderna (FAOSTAT, 2013). Figur 1. Kaninköttsproduktion i världen (ton per år), totalt ca ton (Lebas, 2009). Svensk köttkaninproduktion I Sverige har kaniner hållits som husdjur under mycket lång tid. Den Svenska kaninavelsföreningen bildades Omfattningen blev dock inte stor förrän på talet då Sverige (AB Svenska Kronkaniner) exporterade 2 miljoner kroppar per år (Johansson, 2015). Efter andra världskriget avtog intresset men har på senare tid ökat väsentligt igen. Några lyxkrogar har kanin på menyn och kaninen anses ha ett hälsosamt kött (SLV, 2016; Zotte & Szendrö, 2011). Efterfrågan på kaninkött i Sverige är mycket större än
2 produktionen (ca 30 % av efterfrågan; Gustavsson, 2013). Det finns ingen säker statistik på hur många kaniner som föds upp i Sverige men det kan vara upp till kaniner per år (JV, 2012). Det finns två branschföreningar, Sveriges kaninproducenters förening (SKPF) och Svenska kaninavelsföreningars riksförbund (SKAF). SKAF har ca 1300 medlemmar varav ca 300 uppfödare som totalt producerar slaktkaniner, varav ca 80 % används i egen konsumtion (uppskattade värden). SKPF har ca 100 medlemsgårdar men anger att det är svårt att veta hur mycket kaniner som slaktas eftersom det inte finns någon officiell registrering. Det finns i dag runt sex slakterier i Sverige som slaktar kanin. Den svenska uppfödningen sker ofta av hobbyproducenter, men i och med den stora efterfrågan finns det potential för att uppfödningen ska kunna vara konkurrensmässig för heltidsproduktion. Förutom köttproduktion är kaninen även lämpad för produktion av skinn och antikroppar för forskning och läkemedel. Praktisk kaninhållning i Sverige Det vanligaste är att använda renrasiga honor som mödrar. Modersegenskaperna är mycket viktiga liksom att använda de mest snabbväxande kaninraserna. Fransk Vädur, New Zeeland Red, New Zeeland White och Blå Wiener är vanliga raser som är lugna, vilket är viktigt då kaninen normalt är lättstressad. Avelshonan korsas med annan ras (till exempel Stora Silver) för att få ungar med lägre dödlighet och bättre tillväxt (21-23 %). Boxhållning är den vanligaste inhysningen för större besättningar av växande ungdjur för slaktproduktion. Oavsett om produktion sker i box eller burar så är det ett krav med fast golv, nätbottnar är inte tillåtet. Hög takhöjd är ett krav i burar (ska kunna sträcka sig). Nya regler gäller fullt ut från och med 2019, nybyggnation ska ske enligt de nya reglerna som kom ut Endast burar uppförda innan 2014 får ha gamla mått, dessa ska däremot vara ombyggda till senast 2019 (JVFS, 2014). Om mer än 20 honor och 150 växande ungar skall hållas i uppfödningen ska förprövning av stallet ske av Länsstyrelsen. Ett rationellt sätt att para honorna är att ett antal honor (4-6 st) går ca 3 veckor med en hane. De är dräktiga dygn och föder sen ungar inom ett spann på dagar beroende på när de blivit dräktiga. Honorna får mellan kullar under sin livstid och blir 2-3 år gamla. Optimalt är 3-4 kullar per år och 6-7 ungar per kull. Större kullar ger längre uppfödningstid. Ungarna är slaktmogna vid 3-5 månaders ålder med bra föräldrar. Det går att snabba på uppväxten med koncentrerat foder. Men detta ska ställas mot en högre foderkostnad och ev. köttkvalitet. Kaniner är mycket påverkade av dagsljus, vilket gör dem svåra att få i brunst under den mörka årstiden. Vid ca 8 veckors ålder delas ungarna in efter kön och blandas till större grupper. Hanarna kan bli könsmogna redan vid ca veckor, vilket gör att aggressioner kan förekomma innan slakt om de skall gå samman för länge. Det är dock liten risk för detta om gruppen får vara homogen under uppväxten och inga nya hanar tillförs efter tre månaders ålder. Hästhö av god hygienisk kvalitet är bäst och basen i foderstaten. Det är viktigt med hö som strukturfoder. Kaninerna väljer ett bra hö framför kraftfoder. Som spannmål är havre och 2
3 korn att föredra. Pellets av olika prisklasser kan ges, t.ex. ungnötsfoder, kaninpellets är också bra men kostar ca 50 % mer än vanliga pelletsorter. Automatiskt vatten är nästan en nödvändighet vid större uppfödningar. Djurhälsa och smittskydd Kaniner är bytesdjur och de svaga äts först. Därför döljer kaninen att de är sjuka och det kan vara svårt att upptäcka att kaninen är sjuk innan sjukdomen är långt gången. Det är hög dödlighet i kaninproduktionen, ca 20 %. Problem med dödlighet kommer i omgångar och det är svårt att veta vad det beror på. Viktigt är att honan har gett ungarna bra immunförsvar och att hålla god hygien då bakterierna finns i avföringen. Felaktig utfodring och dåliga stallförhållanden leder till nerbruten motståndskraft. Coccidios och diarré är det största problemet. Ingen vaccination används, enbart förebyggande arbete (hygien i stallar och bra hygieniskt foder). Dock finns medel att ge mot diarré (Dihydrostreoptomycin vet). Slaktkropps- och köttkvalitetsegenskaper Kaninkött anses hälsosamt och bra som dietkost (Johansson, 2015; SLV, 2016; Zotte & Szendrö, 2011). Kaninen har högt slaktutbyte, ca 55 % är kött. Köttet har lite fett (ca 4 %) och mycket protein (22 %; SLV, 2016). Dessutom har kaninkött högt innehåll av essentiella aminosyror och essentiella fleromättade fettsyror samt är en god källa för vitamin B (Zotte & Szendrö, 2011). En bra slaktkropp av kanin präglas av god köttansättning i bakpartiet och bra köttsidor med kraftiga ryggfiléer samt utfyllda framben. En bra slaktkropp av kanin väger mellan 1,5-2 kg. Idag finns ingen slaktkroppsklassificering, men avdrag kan ges om de är feta. Kaninköttet har lång hållbarhet som fryst. Smaken anges som mild, mjuk och god lite som kyckling (t.ex. Johansson, 2015). Slaktkroppen och köttkvaliteten påverkas av kaninens ålder, ras och utfodring (Lebas, 1997). Pågående projekt utanför projektgruppen Branschriktlinjer för kaninproduktion Svenska kaninproducenternas förening har med hjälp av LRF tagit fram branschriktlinjer för kaninproduktion. Dessa är inskickade till Livsmedelsverket för granskning och publicering. De ska efter godkännande registreras både nationellt hos Livsmedelsverket och internationellt på EU-nivå. Livscykelanalys Med sin fodereffektiva tillväxt och uppfödning på stor andel grovfoder i enkla byggnader med lite markanvändning pekar allt på att kaninen har låg miljöpåverkan. Detta utreds för närvarande i ett projekt, finansierat av Jordbruksverket, i samarbete mellan Sveriges kaninproducenters förening och SP Food and Bioscience. I projektet beräknas livscykelanalys (LCA) för kaninkött. Projektet beräknas vara klart i början av Därför avser vi inte att studera miljökonsekvenser i det nu sökta EIP-projektet. 3
4 Utmaningar i kaninköttsproduktionen Djupt rotade fördomar Trots att kaninkött är klimatsmart, hälsosamt och omtyckt i södra Europa har det visat sig svårt att marknadsföra kaninkött i Sverige. Den största anledningen till att kaninkött inte är lika populärt som andra köttslag är att människor ser kaniner som sällskapsdjur, vilket gör det svårare att acceptera att vi äter dem (McNitt m.fl, 2013). Billigt importkött Försäljningen är det största problemet med kaninuppfödning. En hel del kaninkött säljs idag till djurparker då det är väsentligt bättre betalt än till mat, trots att det idag importeras kanske 70 % av det kött som konsumeras i Sverige. Idag är det stor priskonkurrens från bl.a. England, Frankrike och Tyskland där man har mer storskalig uppfödning än i SE. Uppfödningen i dessa länder skiljer sig från vår, t.ex. med avseende på antibiotikaanvändning och krav på inhysning. För att öka möjligheten till lönsam och konkurrensmässig kaninköttsproduktion behövs marknadsföring så att producenten kan få betalt för svenska mervärden. Produktionen idag är diversifierad med olika raser och olika utfodringsstrategier. Idag bedrivs ofta produktionen i billiga befintliga byggnader för att få lönsamhet. Men en mer effektiv produktion med optimerad utfodring (foderkostnad ställs mot tillväxthastighet) och där man kan få betalt för hög köttkvalitet är önskvärt. Slaktkroppsklassificering saknas Idag finns till vår kännedom inget Europeiskt klassificeringssystem för kaninslaktkroppar, som kunde vara basen för betalning till producenten och styra konsumentpriset, motsvarande de standarder som finns för t.ex., nöt, gris och lamm. I vissa tillfällen får kaninproducenten avdrag för allt för feta slaktkroppar, men inte heller för detta tycks en standard existera. USDA och UNECE har försökt att utveckla frivilliga standarder. USDAs standard verkar vara fokuserad på amerikanska förhållanden. UNECEs standard är mycket generell men där har man försökt att inkludera alla centrala faktorer. I USA har USDA utvecklat ett frivilligt kaninklassificeringsprogram som grovt sett är baserat på djurets ålder vid slakt och slaktkroppens vikt; unga (12 veckor): 0,7-1,6 kg; och vuxna (ca 6 månader): minst 2 kg. Inom ålderskategori kan slaktkropparna indelas i konformation, köttighet, storlek på vissa styckningsdetaljer samt avvikande kvalitet som missfärgning och muskler och senor etc (USDA, 2002). FNs organet UNECE har utvecklat ett förslag till en mycket detaljerad standard (UNECE, 2013) för att underlätta global handel av kaninkött, baserad på ålderskategori (7 gradig skala), produktionssystem (7 gradig skala), utfordringssystem och foder (15 gradig skala), slaktmetod (4 gradig skala), kylningsmetod (4 gradig skala) samt kvalitet (4 gradig skala). Speciellt kvalitetsklassificering är mycket oklar eftersom den ska definieras av säljare och köpare. 4
5 Hög dödlighet Kaniner är lättstressade djur och har hög dödlighet. Kaniner vaccineras inte mot coccidios som är den vanligaste sjukdomen. Det finns få distriktsveterinärer som är utbildade i kaninhälsovård. Det finns heller ingen organiserad kaninhälsovård i Sverige idag till skillnad mot t.ex. mink, där SVA har två veterinärer anställda på uppdrag av näringen som ansvarar för minkhälsan och dessutom har distriktsveterinärer som blivit utbildade i minkhälsovård. Standardiserad inhysning för storskalig produktion saknas Utveckling av en kaninbur för avelsdjur som kan användas kommersiellt är av stor vikt för att kunna bedriva kaninköttsproduktion (Bennett, 2001). Stauffacher (1992) har genom studier på i naturen frigående New Zealand White kaniner tagit reda på vilka behov de har av sin miljö. Därefter har man byggt upp prototyper för olika inhysningssystem för avelskaniner som föds upp till slakt i Schweiz och utvärderat dem (Stauffacher, 1992). För en storskalig kaninproduktion kan det dock finnas behov av bra kaninburar liknande dem som tagits fram åt försökskaniner (Lidfors m.fl., 2004). Sådana burar bör ha en låda för de nyfödda ungarna som helst går att stänga ute honorna ifrån stora delar av dygnet då kaninhonor i naturen endast ger di en gång per dygn. En sådan prototyp har utvecklats på försökstationen Zollikofen i Schweiz och har sedan testats i privata kaninbesättningar i Schweiz. Avelshonorna behöver även ha en hylla i sin bur så att de kan ta sig bort från ungarna när de har blivit litet äldre och försöker dia alltför ofta. Annars riskerar honan att bli för mager. Fri tillgång till hö av god kvalitet är också viktigt för honkaninerna, samt kraftfoder för att kunna hålla en hög mjölkproduktion. En väl fungerande höhäck ger bättre förutsättningar för att kaninerna ska få tillgång till rent hö hela tiden. En framtagning av burar som går lätt att rengöra och flytta på kommer att tas fram som ett led i projektet. Här har redan en hel del utveckling gjorts på försöksstationen Zollikofen i Schweiz (Lottie Bigler, Hans Oester, med flera), och vi kommer att kontakta dem inför burutvecklingen i detta projekt. Efter avvänjningen placeras ungarna helst uppdelade på olika kön i golvboxar med spån/halm, med lådor, hyllor och avgränsningar så att de kan komma undan från varandra vid aggressioner. De bör även ha fri tillgång på hö av god kvalitet, vatten och kraftfoder som ger god tillväxt. En utveckling av flexibla boxar som är lätta att montera ned och upp, samt som är lätta att rengöra och desinficera ska också utvecklas i studien. Officiell kontroll saknas Det är svårt att hitta statistik på hur många gårdar som föder upp kaniner och hur många kaniner som slaktas i Sverige eftersom det inte finns någon officiell registrering eller kontroll som kaninproducenterna till hör. 5
6 Referenser Bennett, B. (2001). Storey s guide to raising rabbits. Storeys Communications Inc., US, 245 pp. FAOSTAT (2013). Trade statistics. Food and Agriculture Organization of the United Nations Statistics Division. Tillgänglig online: Franz, R., Soliva, C.R., Kreuzer, M., Hummel, J. & Clauss, M. (2011). Methane output of rabbits (Oryctolagus cuniculus) and guinea pigs (Cavia porcellus) fed a hay-only diet: Implications for the scaling of methane production with body mass innon-ruminant mammalian herbivores. Comparative Biochemistry and Physiology, 158, Gustavsson, S. (2013). Marknad för kaninkött. LIA-projekt. Logistik och verksamhetsutveckling, Falköping. Johansson, Å Stora Kaninboken avel, planering, uppfödning. Sveriges Kaninavelsföreningars R iksförbund. Ulricehamn. Jordbruksverket (2012). Konsekvensutredning till Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd för djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2010:15), saknr. L100 med särskilda bestämmelser för kaniner avsedda för produktion av kött-, päls- och ull samt avelskaniner. Diarienummer /12. Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket (2013). Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050 ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden. Rapport. JVFS (2014:18). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. Saknr L 100:4. Lebas, F., Coudert, P., de Rochambeau, H. & Thébault, R.G. (1997). The Rabbit Husbandry, health and production. FAO Animal Production and Health Series No. 21. Food and Agriculture Organization of the United Nations. Rome, Italy. Lebas, F. (2009). Rabbit production in the World, with a special reference to Western Europé - Quantitative estimation and Methods of production. Conference for promotion of rabbit production in Russia, Kazan, 30 October Lidfors, L., Edström, T. & Lindberg, L. (2004). The welfare of laboratory rabbits. In: The Welfare of laboratory animals (Ed. E. Kaliste), Kluwer Academic Publishers, The Netherlands, pp McNitt, J.I., Lukefahr, S.D., Cheeke, P.R. & Patton, N.M. (2013). Rabbit production. 9th ed., CAB International, UK/USA. SLV (2016). Livsmedelsdatabasen, Livsmedelsverket. Stauffacher, M. (1992). Group housing and enrichment cages for breeding, fattening and laboratory rabbits. Animal Welfare,1: UNECE (2013). Standard for Rabbit meat Carcases and Cuts. USDA (2002). United States Classes, Standards, and Grades for Rabbits, AMS et seq. - September 5. Zotte, A.D. & Szendrö, Z. (2011). The role of rabbit meat as functional food. Meat Science, 88,
Sveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet
Sveriges Kaninproducenter -för djurvälfärd och köttkvalitet Syftet med föreningen Sveriges Kaninproducenters Förening, som den hette från starten, bildades 1992 där huvudsyftet var att bilda ett nätverk
Läs merKANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012
KANINER KANINER KANINER SEMINARIUM 22 MARS 2012 Jag heter Gösta Johnsson och är ordförande i branschorganisationen Sveriges Kaninproducenters Förening sedan 20 år. Jag tillsammans med min Sambo Vanja driver
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merRemiss 12-12-04. Diarienummer 31-5376/12
Remiss 12-12-04 Diarienummer 31-5376/12 Konsekvensutredning till Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd för djurhållning inom lantbruket m. m.(sjvfs 2010:15), saknr. L100 med särskilda bestämmelser
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merHva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience
Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merNya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel
Nya föreskrifter - Kanin Uppfödning för produktion av livsmedel, ull, skinn eller pälsar samt avel KSLA 2012-03-22 Björn Dahlén Djurskyddschef Disposition Djurskyddslagstiftningen vad är det? Djurskyddsföreskrifter
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merHur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors
Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merSlakten av svin minskade under januari december 2006
JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av
Läs merProduktionsuppföljning inom slaktkaninsproduktion
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Produktionsuppföljning inom slaktkaninsproduktion Vega Axelsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merKorta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning
Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merDitt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014
Ditt antibiotikaavtryck Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014 Antibiotikaresistens Medicinen slutar fungera! Infektionen läker inte/tar längre tid att läka Komplikationer Kan försvåra andra behandlingar
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruket
14 Internationella uppgifter om jordbruk 253 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merInststutione för Djurens Miljö och Hälsa
Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa Skara, Uppsala, Göteborg och Östersund Anders H Karlsson Anders.H.Karlsson@slu.se 6 Sep 2017 Vår vision Vi utvecklar framtidens hållbara djurhållning Verksamhetsidé
Läs merOptimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Läs merSMAKSTART VÄSTERNORRLAND
Ett samarbete mellan Smakstart och LRF Västernorrland Minnesanteckningar från Vad kan jag skicka till slakteriet? Gålsjö Bruk 2011-11-23 och Matfors 2011-11-24 Bakgrund till dessa träffar var huvudfrågan:
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merVägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Läs mer#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning
#AntibiotikaSkolan Antibiotika och djuruppfödning 2 Antibiotika och djuruppfödning Antibiotika och djuruppfödning Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merFörteckning över Djurskyddsmyndighetens föreskrifter m.m.
1 (9) Förteckning över Djurskyddsmyndighetens föreskrifter m.m. Nedan finns en förteckning över Djurskyddsmyndighetens föreskrifter m.m. med de ändringar som gjorts av Jordbruksverket. Här finner du även
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merSvensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend
Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend Branschorganisationen + cirka 160 kycklingbönder & kalkonbönder Öka produktionen av svensk kyckling och kalkon med lönsamhet och gott samvete!
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merInternationella rapporten 2015
Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar
Läs merKonkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning
Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet
Läs merKlimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?
Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Läs merTORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.
TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA
Läs merMarknadsråd får- och lammkött
Marknadsråd får- och lammkött 2013-05-15 Sveriges produktion och export av får- och lammkött har fortsatt att minska under 2012 och början av 2013. Den svenska importen har fortsatt att öka i början av
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merEKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015
EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede
Läs merSchysst kött. För djuren, för människorna och för miljön.
Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön. DE Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur
Läs merBättre lammöverlevnad-friskvinst Får
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad
Läs merTillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12
Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merMiljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,
Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en
Läs merKorta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning
Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar
Läs merPraktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret
Praktiska undersökningar inom Lammlyftet Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret Data från Jordbruksverket, Elitlamm och producenter Syfte: Underlag till analys av hur
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merSlakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).
JO 48 SM 0611 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:10 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:10 I korta drag Slakten av svin minskade under januari oktober 2006 Slakten av
Läs merProjektledare: Jenny Yngvesson Projektgrupp: Anna Wallenbeck, Lotta Jönsson och Stefan Gunnarsson
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Jenny Yngvesson, projektledare EV. DOKUMENTTYP 2018-02-15 SLU ID: SLU.[Skriv numret här] Delrapport till SLU Ekoforsk för projektet Organic broiler production
Läs merAktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015
Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015 1 Dagsljus eller dagsljusliknande belysning i värphönsstallar Vad gäller och hur löser jag det? Reviderade djurskyddsföreskrifter Dispenser upphör senast
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merNäringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg
Näringsrekommendationer ver. 2011.1 2011-02-14 Leif Göransson och Jan Erik Lindberg Energi Växande grisar Principen för utfodring av växande grisar är att ge fri tillgång till foder. Det finns dock ett
Läs merHur mycket kött äter vi egentligen?
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det blir ofta missförstånd kring hur mycket kött vi äter och Jordbruksverket försöker med denna rapport
Läs merTre MSc studenter har genomfört sina examensarbeten inom projektet och ytterligare en har rekryterats.
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Jenny Yngvesson, projektledare EV. DOKUMENTTYP SLU ID: SLU.hmh.2016. 4.1-60 2019-02-12 Delrapport till SLU Ekoforsk för projektet Organic broiler production
Läs merSlakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).
JO 48 SM 0606 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:4 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:4 I korta drag Slakten av nötkreatur minskade under januari - april 2006 Antalet
Läs merSkatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt
Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY
I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser
Läs merHållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?
Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt
Läs merNÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER
NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER Ditt nöt- och kalvkött kommer från djur som har vuxit upp och tagits om hand med djuromsorg i fokus. Trygga och friska djur ger nämligen kött med bästa möjliga
Läs merVad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 175 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merHållbar mat i offentliga kök
Hållbar mat i offentliga kök För hälsan och miljön Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Hållbar livsmedelskonsumtion Skapa ett samhälle som främjar bra matvanor
Läs merEpizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904
1 DEL I KAPITEL 11 LANTBRUKSNÄRINGEN... 3 A. Näringens epizootigrupp... 3 B. Tillgänglighet... 3 C. Skyldigheter... 4 D. Förutsättningar för medverkan vid bekämpning av epizootier... 4 E. Resurser och
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 169 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs merFler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merKorta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion
Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar som
Läs merVärderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Läs merHur mycket kött äter vi egentligen?
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-03-29 Hur mycket kött äter vi egentligen? Det förekommer många missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter och dessa försöker Jordbruksverket
Läs merPriser på jordbruksprodukter - mars 2013
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var
Läs mer13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU
13 Jordbruket i EU 171 13 Jordbruket i EU Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Animalieproduktion Ekologiska arealer,
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs merDET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras
DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras Det svenska ägget vad det innehåller och hur det produceras Hälsa, hållbarhet, god djurhållning och öppna landskap är viktiga värden för både
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Läs merGlobala konsumtionstrender för livsmedel. Anna Andersson, AgriFood Economics Centre. Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel?
OMVÄRLD OCH MARKNAD Anna Andersson, AgriFood Economics Centre Vad vill konsumenterna ha för information om livsmedel? Jonas Nordström, AgriFood Economics Centre, Lunds Universitet 1 Fokus på globala konsumtionstrender
Läs merExportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning
Läs merPåverkar produktionssystemet kvaliteten på
Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Elin Stenberg, Katarina Arvidsson Segerkvist, Anders H Karlsson Instruktionen för Husdjurens miljö och hälsa Sveriges
Läs merTidig vaccination mot galtlukt
Populärvetenskaplig sammanfattning av Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2011:84 Tidig vaccination mot galtlukt Effekter på galtlukt, produktion och beteende Testiklar Galtlukt Problembeteende Ekonomi
Läs merInformation om in- och utförsel av hästdjur 1
Enheten för häst, fjäderfä och vilt Information om in- och utförsel av hästdjur 1 Nedan hittar du all information som behövs när du vill importera en häst från ett annat EU- land eller från land utanför
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs mer20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning
20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merRAPPORT AV FÖRSTUDIEN 2011-2013 CERTIFIERING AV SVENSKT VILTKÖTT
RAPPORT AV FÖRSTUDIEN 2011-2013 CERTIFIERING AV SVENSKT VILTKÖTT INNEHÅLL I DENNA RAPPORT 1. Bakgrund 2. Målsättning med förstudien 3. Syfte med certifiering av viltkött 4. Syfte med särskild logotyp 5.
Läs merMarknadsråd ägg 2013-05-29
Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg
Läs merFrågor och svar om Köttguiden 2016
Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.
Läs mer3. Djurhållaren ska följa programmets regler om säkra djurkontakter. Se bilaga 3 för mer information.
2015-08-21 1 (6) 1. Djurhållare ska genomföra en egeninventering med som längst 24 månaders intervall. Vid inledande veterinärbesök för anslutning på steg två ska den senaste egeninventeringen vara högst
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs mer