Fokus under dagen. Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Transkript

1 Fokus under dagen Trauma och kris Hjärnan och trauma Krisstöd och traumamedvetet bemötande 2 Åhörarkopior psykologi.se/material/ 1

2 Vad händer hjärnan? I kroppen? -Maximera chansen till överlevnad -Redo för att fly eller slåss Uppmärksamhetsfokus på fara Tappar perifer information Signalerar hormoner utsöndras Vad är en kris? Hjärtat slår snabbare Muskler spänns Blodtrycket öka Blodet koagulerar snabbare (bra när man blir biten) Pupiller vidgas Matsmältningen minskas Immunförsvaret regleras ned Psykologisk kris, svår situation, reaktionen på en livssituation där individens tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att hen ska kunna bemästra situationen utan ett betydande psykiskt lidande. (Nationalencyklopedin) 6 7 Potentiellt traumatiska händelser upplevs olika Vad är ett trauma? En extremt påfrestande upplevelse, innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade. (van der Kolk) Personlighet Ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Vuxnas stöd och reaktioner - före, under och efter Socialt stöd före, under och efter Trauma är en emotionell respons på en fruktansvärd händelse som en olycka, våldtäkt eller naturkatastrof. (American psychological association) 8 2

3 Modernt krisstöd Syfte att främja återhämtning och minska risk för svåra effekter Reaktioner som signaler på stress och rädsla inte sjukdomssymptom Stärk det som fungerar Inte en sak som fungerar för alla Modernt krisstöd Att snabbt uppmuntras att fördjupa sig kring svåra upplevelser kan skada. Debriefing rekommenderas inte Myter om kris och sorg Typer av trauma Följer alltid samma förlopp Man måste reagera Man måste alltid bearbeta Man måste alltid prata Man måste alltid vila och vara sjukskriven 3

4 Typer av trauma Enstaka trauma (typ 1) Enstaka olyckshändelser, katastrofer, våldsbrott m.m. Kan ge upphov till traumasymptom Symptom klingar av i de flesta fall Socialt stöd och stabilitet viktigast Typer av trauma Komplext trauma (typ 2) Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. T.ex. långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. Typer av trauma Utvecklingstrauma Typ av komplext trauma När barn upplever upprepade tillfällen av hot/fruktan i kombination med omsorgsmiljö som brister i regleringsstöd. Påverkar neurologisk och psykologisk utveckling Diagnoser Akut stressyndrom (ASD) Normal reaktion på en onormal händelse Posttraumatiskt stressyndrom Onormal reaktion på en onormal händelse 4

5 Hur tar sig traumasymptom uttryck? Återupplevande Undvikande Negativa kognitiva förändringar och sinnesstämning Överspändhet Hur tar sig traumasymptom uttryck? Dissociation - Minnesförlust - Overklighetskänslor - Depersonalisation (t.ex. Känsla av att stå utanför den egna kroppen) - Identitestförvirring Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumasymptom utifrån åldersgrupper Förskolebarn Ökad Separationsångest och/eller ett ängsligt anknytningsbeteende Förändrad personlighet och/eller förändrad grundsinnesstämning Svårt att glädja sig och begränsade affekter generellt Hamnar lätt i konflikt med föräldrar Allmänt ökade aggressiva beteenden Eventuellt ökade sexuella beteenden Sömnstörning inklusive mardrömmar Matproblem Somatiska symptom vid påminnelse om traumat (t ex ont i magen, andningssvårigheter och plötslig panikreaktion Mindre konstruktiv och fantasifull lek Leken kan verka ångestdriven och tvångsmässig Teman som är kopplade till händelsen återupprepas i leken, men även verbalt ältande av vissa moment i händelsen. Alternativt: ointresse för lek Skolbarn Nedstämdhet, minskad lust, minskat intresse, håglöshet Ökad aggressivitet, trots Rädslor och fobier Regressivt beteende Koncentrationssvårigheter Kamratsvårigheter Sömnstörningar/mardrömmar Matproblem Psykosomatiska problem Påträngande minnesbilder, Som en film i huvudet Tonåringar Depression Likgiltighet, ointresse för aktiviteter, apati, känsla av främlingskap Pessimism, hopplöshet Skuldkänslor, självkritik och självömkan Självdestruktivt beteende, sexuell promiskuitet, missbruk Självmordstankar och självmordsförsök Irritabilitet och aggressivitet. Hämnd- och hatkänslor. Konstanta konflikter Insomningssvårigheter Somatisering och nedsatt fysisk hälsa Från: Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, BUP Stockholm, 2015 Från: Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, BUP Stockholm,

6 Prevalens Dåligt kunskapsläge Livstidsprevalens för PTSD uppskattas vanligen mellan några få % till ca 10% av befolkningen Partiell PTSD fördubblar förekomsten 27 Prevalens Ca en tredjedel av barn som upplever trauma utvecklar PTSD Efter diskoteksbranden i Göteborg uppfyllde en fjärdedel av ungdomarna kriterierna för PTSD 18 månader senare Stora mörkertal? Symptom riskerar att misstolkas Skuld och skam minskar sannolikheten att påtala traumat Önskan att undvika tankar och minnen gör att man undviker att tala om sina upplevelser Svårt att prata om trauman, både för barnet och omgivningen

7 Gaza - ett år efter 51-dagars konflikten, 2014 Gaza 70 % av barnen upplever återkommande mardrömmar. 75 % av de intervjuade barnen kissar i sängen. 89 % av föräldrarna beskrev att deras barn var mycket rädda 70% av barnen i svårt drabbade områden är oroliga för ett nytt krig I vissa områden vill mer än 50% inte gå till skolan Föräldrarna beskriver att 30% av barnen är håglösa och har förlorat motivationen 20% av barnen visar symtom av isolering och upplevs inneslutna Hur påverkas barn och unga i krig? (A Living Nightmare: Gaza - One year on, 2015, Save the Children UK) 30 Ensamkommande och trauma Ensamkommande och trauma Svensk pilotstudie 2014 Svensk pilotstudie 2014 De ensamkommande ungdomarna har i genomsnitt varit med om 15 olika typer av potentiellt traumatiska händelser. De svenska ungdomarna vid samma ålder, i genomsnitt 4 händelser. De ensamkommande ungdomarna uppvisade traumarelaterade symptom på en nivå som motsvarar ungdomar på en mottagning specialiserad på sexuella övergrepp

8 Trauma och hjärnan Vad händer när larmet går? Frisätter hormoner som förbereder oss på fara Nödvändigt i överlevnadsituationer Vad händer när larmet går för ofta? Skadligt över tid Stresshormoner i höga halter är giftigt för kroppen Försämrar immunförsvar Leder till psykisk och fysisk ohälsa Vad händer när larmet går för ofta under vår utveckling?

9 Överlevnadshjärnan (hjärnstammen och mitthjärnan) Basala kroppsfunktioner såsom: andning, hjärtrytm, blodtryck, balans, sömn/vakenhet, aktiveringsgrad Logiska hjärnan (Cortex, prefrontala cortex) Informationsbearbetning, mentalisering, beslutsfattande Känslohjärnan (Limbiska systemet) Känslor, inlärning, minnesfunktioner Överlevnadshjärnan (hjärnstammen och mitthjärnan) Basala kroppsfunktioner såsom: andning, hjärtrytm, blodtryck, balans, sömn/vakenhet, aktiveringsgrad Känslohjärnan (Limbiska systemet) Känslor, inlärning, minnesfunktioner Överlevnadshjärnan (hjärnstammen och mitthjärnan) Basala kroppsfunktioner såsom: andning, hjärtrytm, blodtryck, balans, sömn/vakenhet, aktiveringsgrad

10 Hjärnans utveckling Logiska hjärnan (Cortex, prefrontala cortex) Informationsbearbetning, mentalisering, beslutsfattande Känslohjärnan (Limbiska systemet) Känslor, inlärning, minnesfunktioner Överlevnadshjärnan (hjärnstammen och mitthjärnan) Basala kroppsfunktioner såsom: andning, hjärtrytm, blodtryck, balans, sömn/vakenhet, aktiveringsgrad TRAUMA OCH HJÄRNAN Hjärnans utveckling är inte given från start Användningsberoende utveckling Ju mer ett system i hjärnan används desto starkare blir det Erfarenheter lagras som inre representationer REGLERING REGLERING Obehag Reglering Lugn Internaliseras

11 NÄR REGLERINGSSTÖD SAKNAS Sammantagna konsekvenser Dubbel negativ effekt: Larm signalerar för ofta Samtidigt som: Svårt att reglera stark affekt och att lugna sig Risk för minskad tillit till omgivningen och vuxna 51 11

12 Krisstöd och traumamedvetet bemötande Krisstöd Psykologisk första hjälpen Psykologisk första hjälpen Psychological first aid utvecklad i USA Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri KcKP För särskilt utbildad personal men med viktiga allmängiltiga principer Konsensus om att tidiga insatser är viktiga Baseras på interventioner som genom forskning visat sig vara värdefulla och som inte skadar de drabbade Svåra upplevelser leder till naturlig anpassningsprocess Uttryck för rädsla och stress naturliga reaktioner inte tecken på ohälsa Stöd i denna fas, främst från närstående, minskar risken för psykisk ohälsa 12

13 Psykologisk första hjälpen Därför: flyttat fokus från genomarbetning till mobilisering av Eget socialt stöd Närstående och vänner Understödja personens egna resurser Fem principer vid krisstöd 1. Trygghet 2. Lugn 3. Tillit 4. Samhörighet 5. Hopp (Hobfoll et al, 2007) Trygghet Grundläggande behov Betona säkerhet Information Lugn Förutsägbarhet Miljö Stress Information 13

14 Tillit Tilltro till förmågor Uppmuntra goda strategier Skapa realistiska förväntningar Samhörighet Underlätta samvaro Undvik separationer Kontakta närstående Hopp Realistiska förväntningar bättre än katastroftankar Läget avgör fokus i tid Riktlinjer Träng dig inte på. Praktisk hjälp Var beredd på att bli endera avvisad eller överbelastad. Tala lugnt Om drabbade vill tala, var beredd att lyssna. När du lyssnar, fokusera på vad de vill framföra och hur du kan hjälpa. Sammanfattat från: PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLP, Andra utgåvan, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) 14

15 Riktlinjer Ge erkänsla för de saker som individen redan har gjort för att förbättra sin situation. Anpassa din information för att möta individens behov efter hand. Förmedla korrekt och åldersanpassad information och korrigera oriktiga antaganden. När du kommunicerar via tolk, titta på den du talar med och inte på tolken. Sammanfattat från: PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLP, Andra utgåvan, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) Undvik! Gör inga antaganden om andras upplevelser Utgå inte från att alla är traumatiserade Sjukförklara inte Fokusera inte på hjälplöshet och svaghet Utgå inte från att alla vill eller behöver prata Genomför ingen debriefing Spekulera inte om du inte vet sök fakta eller berätta att du inte vet Sammanfattat från: PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLP, Andra utgåvan, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) Barn och ungdomar Traumamedvetet bemötande Sätt dig eller huka dig Hjälp barnen att sätta ord på sina känslor Lyssna inkännande och kontrollera att du har förstått rätt Barn kan regrediera i sitt beteende Anpassa ditt språk till barnets utvecklingsnivå. Tala med tonåringar som vuxen till vuxen Stöd föräldrar/vårdnadshavare Sammanfattat från: PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLP, Andra utgåvan, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP) 15

16 Traumamedvetet bemötande Ett förhållningssätt som sammanför kunskap om hur trauma påverkar hjärnan med bemötande Ingen enhetlig metod ett ramverk för att förstå barn och ungas beteende verktyg för att hjälpa vuxna att bemöta mycket krävande barn och ungdomar Traumamedvetet bemötande Fokus ligger inte på terapi, terapeuter eller en terapeutisk process utan på bemötande i omsorgsmiljöer. Se beteenden som ett symptom på det komplexa traumat barnet upplevt och de färdigheter som saknas. Traumamedvetet bemötande Tre pelare: Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet Trygghet i relation till andra människor. Trygghet Relation Reglering 16

17 Relation Behov av relationer för att skapa trygghet. Behov av att få nya goda och positiva erfarenheter av relationer. Behov av relationer för att få hjälp att reglera sina känslor, sitt beteende och sina impulser. Reglering Behov av samreglering Behov av att få sätta ord på sina upplevelser Behov att lära sig strategier för att slappna av och lugna ner sig i svåra situationer Traumamedvetet bemötande Tre pelare: Trygghet Relation Reglering 17

18 Hur gör vi då? Övergripande Använda och sprida traumakunskap Synen på vår roll som vuxna Hur gör vi då? Skapa förståelse Stärka barnets strategier Samarbetsbaserad problemlösning Hur gör vi då? Samreglering Time in Avslappning Hjälp att benämna känslor Aktivt lyssnande Kan man prata om trauma? Det ett barn är redo att berätta om är det viktigt för oss att lyssna till. Forcera inte fram traumaberättelser. 18

19 Hur gör vi då? Analysera problemsituationer Skapa förståelse och kontext Medvetenhet om triggers Anpassa utifrån analys Förebygga problemsituationer Hur gör vi då? Viktigt att förmedla till vuxna i omgivningen: Vikten av att våga prata och lyssna Orka stå kvar Eget stöd Söka ytterligare hjälp I grunden samma förhållningssätt som annars: Om vi misstänker att eleven mår dåligt ta hjälp av elevhälsan. Kan eventuellt behöva remitteras till sjukvården. Söka ytterligare hjälp Men: stabilitet och trygghet förutsättning för traumabehandling Uppmärksamhet på familjeförhållanden Fortsatt traumabemötande 19

20 Frågor och funderingar Länkar och referenser Bath H. (2015) The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23 Hours Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J., & Wimelius, M. (2014). Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå : Slutrapport. Chongzeng Bi, Daphna Oyserman, Left behind or moving forward? Effects of possible selves and strategies to attain them among rural Chinese children, Journal of Adolescence, Volume 44, October 2015, Pages , ISSN Shantel D. West, Angelique G. Day, Cheryl L. Somers, Beverly A. Baroni, Student perspectives on how trauma experiences manifest in the classroom: Engaging court-involved youth in the development of a trauma-informed teaching curriculum, Children and Youth Services Review, Volume 38, March 2014, Pages 58-65, ISSN Mendelson, T., Tandon, S. D., O'Brennan, L., Leaf, P. J., & Ialongo, N. S. (2015). Brief report: Moving prevention into schools: The impact of a trauma-informed school-based intervention. Journal of adolescence, 43, Om krisstöd Hedrenius S., Johansson. S., (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur och Kultur. Bl.a. appar för att träna psykologisk första hjälpen