Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Transkript

1 Barnahusdagen Linköping Krisstöd - att stärka människors motståndskraft sara.hedrenius@redcross.se

2 Krisstöd att stärka människors motståndskraft Idag Modern kunskap Motståndskraft Reaktioner när det händer 5 grundläggande principer med empiriskt stöd Praktisk tillämpning

3 Decennier av erfarenhet

4 Samhälle e Individ En av de största riskerna med en katastrof är att medborgarna förlorar förtroendet för samhället

5 Modernt krisstöd 80 procent av befolkningen i en västerländsk population kommer att råka ut för minst en potentiellt traumatisk händelse (Frans m.fl., 2005) Drabbades reaktioner är signaler på stress och rädsla snarare än symtom. (Hart DS, Orner R 2005) Att uttrycka tidiga reaktioner kan skada. (Seery et al 2008)

6 Modern kunskap Forskning har bredare ansats vad gör människor motståndskraftiga - I praktiken stärk det som fungerar! Finns inte en metod som passar alla - i praktiken använd grundläggande principer som anpassas efter individ och kontext. Tillgång till ny teknik i neurovetenskapen ex epigenetisk forskning (hur miljö och gener samspelar)

7 Idag: fokus flyttas Från att tidigt hjälpa individen att genomarbeta upplevelser genom att lyssna, eller passivt vara närvarande Till att understödja individens egna starka sidor, behovs inventera, ge praktiskt stöd och att mobilisera det sociala stödet.

8 Historiskt Krisens faser Cullberg (1975;2006) Myter om kris och sorg (Wortman &Boerner 2007) : - Att inte uppvisa en uttalad reaktion leder till komplikationer på sikt - Man måste prata om det som har hänt Debriefing som psykologisk metod (Foa et al. 2009)

9 Diskutera För en vecka sedan miste er kollega Maria sin son Joel, 13år i en bilolycka. Idag är hennes första dag tillbaka på arbetsplatsen. Er närmaste chef har varit i kontakt med Maria för att underlätta hennes återkomst till arbetsplatsen. Ni har blivit informerade om att Maria inte vill tala om det som hänt. Det är tidigt på morgonen och du går in i personalrummet, det sitter en ensam person vid bordet. Det är Maria, du har inte träffat henne sedan olyckan. Hur hanterar du situationen?

10 Exempel på svåra händelser: Naturkatastrofer Brott mot mänskligheten, väpnade konflikter Tekniska olyckor och katastrofer Skador och sjukdomar, hot mot den egna hälsan Ingrepp inom sjuk- och tandvården Sexuell, fysisk och emotionell misshandel, inkluderat att bli allvarligt övergiven Att bli vittne till att andra människor far illa Förlust av en förälder, ett barn, en livskamrat, en nära vän eller annan viktig person Förlust av ekonomiska eller materiella resurser Andra förluster

11 Vad svåra händelser har gemensamt: Grundläggande värden hotas Säkerhet Integritet och värdighet Förutsägbarhet Tron på det goda i världen

12 Tidigt i livet är vi som mest utsatta och formbara Barn liknar vuxna mest i sina känslor och minst i sitt sätt att tänka - Ofta tror vuxna att det är tvärtom

13 Effekterna av svåra händelser Barn som förlorar en förälder under uppväxten löper högre risk att själva dö i förtid ( Rostila 2011) Trauma - ett folkhälsoproblemen med koppling till depression, missbruk, diabetes och cancer (Frans mfl, 2009) Trauma i barndomen har koppling till lägre intelligens, kriminalitet, nedsatt förmåga att ta hand om sig själv (Hobfoll 2007)

14 Kroppsvärme, matning, tröst, vyssjande och tvättning dofter, ljud, synintryck, smaker och inkännande beröring, kroppsvärme Skapar sensoriska stimuli som översätts till neural aktivering i hjärnan utvecklar socioemotionell kommunikation och förmågan att kunna ha nära relationer.

15 ACE pyramiden (Felitti mfl 1998) Död Tidig död Sjukdom, funktionsnedsättning sociala problem Vetenskapliga glapp Riskfyllda beteenden Sociala, emotionella, kognitiva brister Foster Trauma i barndomen

16 Reaktioner när det händer

17 När vi ställs inför hot

18 Fysisk mobilisering

19 Mental mobilisering

20 Känslor under händelsen

21 Tiden efteråt Hjärnan fortsätter att vara vaksam på fara Påträngande minnesbilder Minnesluckor Koncentrationssvårigheter Rädsla att det kan hända igen Sömnrubbningar Skuld och skam Humörsvängningar

22 Tiden efteråt Att förhålla sig till det som har hänt: Att undvika det som är svårt Att närma sig det som är svårt

23 Hur pratar man med barn om svåra saker? Informationen får inte vara felaktig, men inte överväldiga barnet. Lyssna till barnets frågor och eventuell oro Begränsa och skydda barnet från för mycket information. Ljug inte. Informationen skall kunna byggas ut och bli mer komplex i takt med att barnet växer.

24 Motståndskraft Det är inte den starkaste eller mest intelligenstaste varelsen som överlever det är den som är mest anpassningsbar Charles Darwin Stabil nivå Återhämtning Utveckling

25 Input från internationellt, humanitärt arbete Minimistandarder: The Sphere handbook IASC Inter - Agency Standing Commitee Do no harm principen

26 Grundläggande Principer (IASC checklist for field use 2008) 1. Mänskliga rättigheter & Rättvisa 5. Samverka med andra aktörer/verksamheter 2. Delaktighet 4. Bygg på tillgängliga resurser och kapacitet 3. Do no harm Karlstad _ 2nd April

27 Do no harm..? Hur designar vi verksamheter för att göra så liten skada som möjligt? Hur säkerställer vi gender och mångfaldsperspektiv så att vi diskriminerar så lite som möjligt? Katastrofer diskriminerar inte, men det gör människor

28 Fem principer för tidigt krisstöd (Hobfoll2007) Främja hopp Främja lugn Främja tillit Främja trygghet Främja samhörighet

29 Främja lugn Individuella behov Information om vanliga Krisreaktioner Rutiner och förutsägbarhet Stabilisera vid behov Det är centralt att så snart som möjligt sänka stressnivån och vid behov hjälpa till att hantera uttalade reaktioner

30 Främja Trygghet Akut sjukvård Information Grundläggande behov Säkerhet Skydda från exponering och främja upplevelse av att händelsen är avslutad, eller under kontroll. Det är angeläget att bryta kroppens stresspåslag.

31 Främja samhörighet Erkänsla och bekräftelse Relationer Respektera kulturella skillnader Länka till annat stöd i samhället Människan är i grunden ett flockdjur som behöver varandra för att överleva i vardagen, men det är även tillsammans med andra som återhämtar oss efter svåra händelser.

32 Främja tillit Uppmuntra positiva hanteringsstrategier Identifiera gap mellan behov och resurser Hjälp till självhjälp sortera och prioritera behov Det finns risk att kontrollförlusten efter svåra händelser leder till generalisering och man riskerar att tappa tillit till sin egen och samhällets förmåga.

33 Främja hopp Normalisera reaktioner Visa tilltro till den drabbades egna resurser och förmågor Aktivitet istället för passivitet Långsiktighet och tålamod Att främja hopp är ett resultat av de andra principerna. När situationen är akut handlar hoppet ofta om hur man skall hantera eller stå ut de närmaste timmarna eller dagarna.

34 Psykologisk första hjälp Etablera kontakt, skapa en relation Säkerhet och trygghet Stabilisering Problem- och behovsinventering Praktiskt och socialt stöd Information om reaktioner och bemästring Fortsatt stöd

35 säkerhet och trygghet information Vad man i nuläget vet om hur händelsen utvecklar sig Vad som görs för att hjälpa de drabbade Vilka resurser som finns tillgängliga för stöd Vanliga reaktioner efter svåra händelser och hur man kan hantera dem. Den mänskliga hjärnan kan ofta acceptera att man inte vet säkert men inte att ingenting görs.

36 Säkerhet och trygghet Gör saker som: - innebär aktivitet - är möjliga - är kända Undvik ytterligare exponering Omedelbar tillgång till praktiska resurser

37 Tänk på: Lova inte saker som du inte vet. (Är informationen tillgänglig för alla?) Använd inte förkortningar Information om osynliga hot

38 Den första kontakten med drabbade Din närvaron i sig kan lugna Ta kontakt på ett respektfullt och naturligt sätt Var lyhörd för vad som är lämpligt när det gäller ögon- och fysisk kontakt Ofta korta kontakter, men viktig närvaro

39 Hur pratar man med barn om svåra saker? Informationen får inte vara felaktig, men inte överväldiga barnet. Lyssna till barnets frågor och eventuell oro Begränsa och skydda barnet från för mycket information. Ljug inte. Informationen skall kunna byggas ut och bli mer komplex i takt med att barnet växer.

40 Att möta starka reaktioner Se till att du själv är lugn Anpassa nivå av kontakt Uteslut fysiska orsaker Ta reda på orsaken, om det är möjligt Ge erkänsla och normalisera Hjälp personen att flytta fokus till nuet Observera att tecken på detta kan vara både uttalade reaktioner och personer som verkar starkt frånvarande.

41 Praktiskt stöd Det akuta skedet kräver ett strukturerat tillvägagångssätt Att fokusera på praktiska problem är ett sätt att göra situationen begriplig och hanterbar Praktiska frågor aktiverar och anstränger

42 Socialt stöd Detta kan socialt stöd innebära: Känsla av tillhörighet Känsla av att vara behövd Att vara en del av ett sammanhang/gemenskap Att bli återförsäkrad om sitt eget värde Pålitlighet, att det finns andra att lita på Att få råd och information Praktiskt och materiellt stöd