Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Transkript

1 Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet.

2 Krisstöd vid svåra händelser: Att stärka människors motståndskraft Sara Johansson Psykotraumatolog, tidigare rådgivare vid internationella Röda Korset Följ på Facebook: Creative Mammals

3 Vad gör en händelse svår att hantera? Stark aktivering i nervsystemet under händelsen. Upprepat hot, förlängd tidsperiod. En annan människa är ansvarig för det som hänt. Den svåra händelsen sker tidigt i livet och skadar vår tillit och anknytning till andra människor.

4 Modern kunskap om krisstöd Nästan alla människor drabbas av potentiellt traumatiserande händelser. Tidiga reaktioner är signaler på stress och på rädsla, inte symtom. Avrådan från debriefing och avlastningssamtal (ISTSS, WHO, Socialstyrelsen, Hobfoll et al 2007).

5 Hobfolls fem principer med empiriskt stöd (2007) Att främja lugn Att främja säkerhet och trygghet Att främja tillit till den egna och till samhällets förmåga Att främja sociala relationer och socialt stöd Att främja hopp

6 Psychological First Aid (PFA) National Child Traumatic Stress Network National Center for PTSD Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser, Natur & Kultur Samtliga länkar och fler lästips, samt gratis onlineutbildning i principerna för Psykologisk Första hjälp finns på välj Lästips.

7 Minnesregel: STUBBE Krisstöd (ST) Uppföljning (U) Bedömning (B) Behandling (BE).

8 Reaktioner i det akuta skedet - Fokus på praktiska problem - Vilja börja sitt nya liv - Frustration - Förändrad tids- och jaguppfattning - Intensiv gråt - Att hålla kvar vid hoppet om att det kommer att gå bra Drabbade växlar mellan olika känslor. Detta är ett sätt för kroppen att hantera och reglera det inträffade. Det är fullt normalt och gynnsamt.

9 Den magiska formeln Förälderns lukt Hudkontakt Hjärtslag Ögonkontakt Kroppsrörelser Bakterier Foto: KAMCare Design

10 Tonåring och ung vuxen år Hjärnan utvecklas mycket längre än vi tidigare trott tonåren är en intensiv sådan period. Nu pågår storstädning. Hjärnan beslutsfattarcentrum mognar sist! Vänner och att få vara normal har stor betydelse. Behöver få växla mellan mer självständighet och samtidigt ha kvar empatisk guidning från trygga vuxna. Var vaksam så att tonåringen inte tar på sig ett vuxenansvar.

11 Syfte med Psykologisk Första hjälp 1. Etablera mänsklig kontakt på ett respektfullt och icke-påträngande sätt 2. Skapa säkerhet och trygghet 3. Lugna och sansa de med uttalade reaktioner 4. Behovsinventering 5. Ge praktiskt stöd 6. Stärka sociala relationer 7. Information om hur man kan må, stödja positiva bemästringsstrategier

12 Kontakt och åtagande Börja med vänlig observation, träng dig inte på eller avbryt! Ett icke-påträngande sätt att ta kontakt är ofta genom praktisk assistans, ex. vid utdelning av vatten, filt eller en näsduk. Presentera dig och din roll. Använd inte förkortningar. Var beredd på att du kan bli avvisad eller överbelastad. Alla vill eller behöver inte ha ditt stöd! PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

13 Praktisk hjälp - Strukturerat tillvägagångssätt 1. Klargör behov. Ställ frågor och lyssna efter svaren. 2. Identifiera de mest akuta behoven. Om jag har uppfattat dig rätt Anna, är det viktigaste för dig just nu att hitta din sambo och få reda på hur han mår? 3. Gör en handlingsplan. Hur vill den drabbade gå till väga? Klargör vilket stöd som finns, ex. gällande mat, skydd, ekonomi, hur man kommer i kontakt med sjukvården osv. 4. Ta itu med behoven. Förmedla en kontakt, hjälp till att fylla i en blankett, etc. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

14

15 Starka påminnelser, ångest Försök att kartlägga i vilka situationer reaktionerna kommer: gör en handlingsplan Berätta vad som händer i kroppen, individuellt anpassat Ägna sig åt aktiviteter som lugnar kroppen (ex. naturen, handarbete, fysisk beröring, social kontakt) Vara uppmärksam på vad man mår bättre av att göra

16 Skuld och skam Hänger ofta samman med kunskap om orsakssamband Kan hindra i att söka stöd och hjälp Vad skulle du tänka om en vän som beskrev motsvarande? Medkänsla med sig själv

17 Sömnproblem Stark koppling till traumatisering och utmattningsyndrom Ha kallt och mörkt i sovrummet Skapa en egen ritual innan läggdags Aktiviteter dagtid? Många, både vuxna och barn, får alltför lite sömn

18 Att ta hand om sig själv som hjälpare Mitt jobb är en katastrof!

19 Det är professionellt att påverkas! Exempel på kända påfrestningar för hjälpare: Händelser med många döda/skadade Händelser där barn dör eller skadas Händelser med stor massmedial bevakning Händelser där man känner någon som påverkats Bristande ledarskap

20 Exempel på stressreaktioner hos hjälparen Huvudvärk, muskelvärk, sömnproblem. Generaliserande eller cynism. Flykt i form av att hänvisa eller remittera till andra; inte våga eller kunna vara kvar i mötet (öva på att notera när detta sker). Behov av att överkontrollera sig själv eller andra.

21 Detta kan du göra för att höja din egen motståndskraft Notera vad du behöver lära dig mer om eller behöver mer tydliga riktlinjer kring. Ha en eller flera kollegor som du anförtror dig närmare till. Börja meditera eller ägna dig åt fysisk aktivitet. Försök att ta flera mindre pauser ofta under dagen, då du tänker på ingenting.

22 Var med på sådant som får dig att skratta! Undvik att vara en expert även i privatlivet. Träna på att säga det som är svårt nämligen: jag behöver hjälp Umgås med djur och med naturen Våga vara operfekt börja med ett mail! Ligg i soffan hela dagen och se på film (hälsa från mig)

23 För arbetsgivaren: detta ska ni göra efter en särskilt påfrestande händelse: I det akuta skedet: Krisstöd enligt Hobfolls fem principer/psykologisk Första hjälp. Avlasta med praktiska frågor: exempelvis behov av avlastning, information. Emotionellt: inge erkänsla. Respektera olika sätt att hantera stressen. Normalisera. Tillse att man lär utifrån vad som skedde; både bra saker och det som ej fungerade. Var uthållig. Följ upp vilka som behöver mer stöd eller behandling. Tillse att det stödet håller hög kvalitet.

24 Den du möter behöver inte träffa en perfekt människa Att umgås med perfekta människor är skadligt för både vuxna och barn. Det vi behöver är att någon som tar ansvar och kommer tillbaka till oss när det blivit fel. Hur var det för dig att X hände? Är du fortfarande arg på mig? Jag tycker inte om att det blev så här. Jag kommer att

25 Boken Krisstöd En handbok med helhetssyn om krisstöd till vuxna och barn Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser: Att stärka människors motståndskraft (Natur & Kultur, 2013). Hedrenius, S. & Johansson, S. Fackgranskad av Per-Olof Michel och Anna Norlén. Boken används i delar eller sin helhet som kurslitteratur vid grund- och vidareutbildningar för socionomer, läkare, sjuksköterskor och psykologer. Boken köps även in som handbok av krisgrupper, kommuner och landsting. Den kan beställas från Natur & Kultur (mängdrabatt ges). Kontaktperson: Sanna Wallin ( ) eller Magdalena Raam ( ).

26 Rekommenderade resurser: Krisstöd, övning, system för ledning samt uppföljning vid svåra händelser: Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping. Kontaktperson: Valborg Jansson, socionom och lärare. Nyfödda barn, att införa icke-separation av barn och förälder inom sjukvården: Uwe Ewald, barnläkare och professor. Stöd till personal, konkret om innehåll i internationella och nationella riktlinjer för krisstöd: Per-Olof Michel, psykiater och docent.

27 För artiklar och inbjudningar till öppna föreläsningar: Gilla på Facebook: Creative Mammals E-post: Telefon: