Krisstöd: Att stärka människors motståndskraft

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Krisstöd: Att stärka människors motståndskraft"

Maj Håkansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Krisstöd: Att stärka människors motståndskraft Sara Johansson Beteendevetare och författare, tidigare teknisk rådgivare vid internationella Röda Korset Gilla på Facebook: Creative Mammals

2 Satellitbild, jordbävningsdrabbat område Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

3 Det är inte situationen i sig som avgör hur en människa reagerar, utan individens upplevelse av situationen. Första hjälpen vid psykiska reaktioner Sara Klevmar

4 Vad gör en händelse svår att hantera? Stark aktivering i nervsystemet under händelsen. Upprepat hot, förlängd tidsperiod. En annan människa är ansvarig för det som hänt. Den svåra händelsen sker tidigt i livet och skadar vår tillit och anknytning till andra människor.

6 Logik eller panik?

7 Kunskap om mänskliga beteenden räddar liv Vi flyr inte främst ifrån fara, utan också till dem vi har nära band med.

8 Alla måste prata ut om det svåra

9 Mark Seery: terroristdåden den 11 september 2001 De som uttryckte sina känslor mest i akutskedet mådde sämst, både fysiskt och psykiskt, på sikt (Seery et al, 2008).

10 Vanliga antaganden om krisreaktioner De som pratar mycket i akutskedet mår bättre på sikt. Man måste alltid bearbeta en svår händelse. Avsaknad av eller minimal sorgereaktion är ett tecken på sjukdom. Samtliga av dessa antaganden saknar vetenskapligt stöd (Bonanno & Boerner, 2005; Wortman & Boerner, 2007; Seery et al, 2008)

11 Modern kunskap om krisstöd Nästan alla människor drabbas av potentiellt traumatiserande händelser. Tidiga reaktioner är signaler på stress och på rädsla, inte symtom. Avrådan från debriefing och avlastningssamtal (ISTSS, WHO, Socialstyrelsen, Hobfoll et al 2007).

12 Varför inte debriefing? 1. En enda intervention förutsätter att alla har samma behov. 2. Deltagarna kan uppleva att de egentligen inte vill prata, men att detta indirekt förväntas inom ramen för samtalet. 3. Påträngande interventioner riskerar att störa den naturliga återhämtningen. 4. Det akuta skedets fysiologi: Markant skillnad att uttrycka sig verbalt och få påträngande frågor ställda till sig under tiden det biologiska stressvaret fortfarande pågår.

13 Hobfolls fem principer med empiriskt Att främja lugn stöd (2007) Att främja säkerhet och trygghet Att främja tillit till den egna och till samhällets förmåga Att främja sociala relationer och socialt stöd Att främja hopp

14 Minnesregel: STUBBE Krisstöd (ST) Uppföljning (U) Bedömning (BE) Behandling (B).

15 Förr och nu Symtom på sjukdom Fasta mönster Behandling Auktoritet Hjälplöst offer Adekvata behov Individuell takt Stöd Likvärdighet Kompetent människa

16 Den nya forskningen säger inte att människor inte ska ha någon hjälp efter svåra händelser. Däremot säger den att människor delvis ska ha en helt annan slags hjälp, än vad vi hittills har trott. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

18 Frysreaktion PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

19 Kamp/flykt PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

20 Underkastelse PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

21 Kamp- och flyktreaktionen Ökad puls och blodtryck. Vidgade pupiller. Syresatt blod går till hjärta, lungor, ben och armar. Perifera blodkärl dras ihop, denna blodförsörjning prioriteras ned. Kroppens energiförsörjning ställs om, vi använder redan nedbruten föda. Mål: Redo för närkamp och för att fly PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

22 Frysreaktionen Puls och blodtryck sänks, (liksom kroppstemperaturen). Frånvänd blick. Säger inte ifrån verbalt. Tonisk immobilitet: man kan inte röra sig även om man vill. Mål: att inte göra motstånd för att överleva PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

23 Underkastelsereaktionen Kraftig sänkning av blodtrycket. Tappar all muskeltonus. Svimmar av och blir medvetslös. Mål: att kraftigt omprioritera kroppens resurser, att visa att vi inte är ett lämpligt byte. Att överleva. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

24 Att överleva mentalt: dissociation Vid svåra händelser hjälper dissociation oss att överleva mentalt. Det känns som om det händer någon annan eller på en film. Uttalad dissociation, dissociation ofta och tidigt i livet kan leda till långsiktiga skador och ett mer permanent sätt att dela upp självet. Både frysreaktionen och dissociation är vanligare ju yngre vi är. PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

25 För lejonets hjärna är händelsen över. Så är det inte för människan. National Geographic

26 Lugna nervsystemet: Normalisera reaktioner. Skydda från insyn och från skrämmande intryck. Skyl kroppen. Kontroll istället för kontrollförlust. Var särskilt noga med värdighet och integritet.

27 Viktigt att veta om läkemedelsbehandling Behandling med bensodiazepiner i det akuta skedet rekommenderas ej pga ökad risk för PTSD (Hobfoll et al 2007). Tidig administrering av morfin, ex. på olycksplats, minskar risken för PTSD. Det finns dock ingen generell rekommendation om att ge morfin på denna indikation ännu (Saxe et al 2006; Holbrook et al 2010).

28 Fråga för att förstå de individuella behoven: När vill du ha mer information om X? (senare idag eller imorgon?) Hur vill du ha din information? (Skriftligt, muntligt, eller både och, behov av tolk, funktionsnedsättning som gör det svårt att ex. läsa eller höra) Vill du ha någon här med dig när vi informerar? (Sambo, pojkvän, chef) Är det här jag berättar till hjälp för dig just nu? (eller pratar jag kanske bara för att jag tror att det här är efterfrågat) PFA-MODUL ICC NORWAY CREATIVE MAMMALS/H HERMANSSON & S JOHANSSON

29 Patienter behöver inte perfekta professionella De behöver professionella som tar ansvar för när det inte blev bra! Hur var det för dig att jag var tvungen att hålla fast dig när x hände? Är du fortfarande arg på mig? Det var fruktansvärt för mig. Jag hoppas att det här inte händer igen.

30 Tidigt i livet är vi som mest utsatta och formbara

31 What fires wires what don t won t Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset Ljusbehandling hud-mot-hud hos föräldern

32 Objektpermanens: Att förstå att det som inte syns finns Skatan har objektpermanens vid tio veckors ålder. Människan vid omkring 18 månaders ålder. Illustration av skata från bröderna von Wrights bokverk Sveriges Foglar

33 Oxytocintoppen:

34 Den magiska formeln Förälderns lukt Hudkontakt Hjärtslag Ögonkontakt Kroppsrörelser Bakterier Foto: KAMCare Design

35 Föräldern oslagbar som intervention För tidigt födda barn som vägde mellan 2199 och 1200 gram lades direkt hud-mot-hud med föräldern, respektive i kuvös. Båda grupperna fick ett sedvanligt medicinskt omhändertagande. Samtliga barn som lades hud-mot-hud var fysiologiskt stabila inom 6 h. Detta var fallet för endast hälften av de barn som vårdades i kuvös. (Bergman et al, 2004).

36 Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset.

37 Kunskap om mänskliga beteenden räddar liv Återges med tillstånd av Uwe Ewald Återges med tillstånd av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset

38 När mamma är livshotande sjukt Viktigt för både mor och barn att få vara tillsammans hudnära, även om det bara blir en enda gång. Att tillskriva barnet ett barns behov av föräldern. Den emotionella födelsen.

41 Genererar separation Ingen vuxensäng på barnets rum. Obekväma stolar. Omöjligt att vila: för ljust, för mycket ljud. Transporter utan föräldern. Formella eller informella besökstider. Föräldern uppfattar sig som överflödig; situationen är skrämmande. Personalen saknar motivation och/eller utbildning för att vårda barnet med föräldern.

42 Motverkar separation Att vara tydlig med hur viktig föräldern är. Bekväma stolar. Att det går att vila och sova på rummet. Avskildhet och möjlighet till visst privatliv. Att personalen överlämnar uppgifter tröst, tvätt och matning till föräldern. Att personalen har motivation och utbildning för att vårda barnet tillsammans med föräldern.

43 STRESS SVÅR HÄNDELSE STRESS STRESS INTE SÄKER DÄR MAN BEFINNER SIG SMÄRTA KAOS FÖRSTÅR INTE VAD SOM HÄNDER EXPONERAD FÖR FLER SKRÄMMANDE INSLAG KROPPSLIGT EXPONERAD SEPARATION FRÅN VIKTIGA PERSONER FÅR PÅTRÄNGANDE FRÅGOR OM VAD SOM HÄNT = ÖKAD AKTIVERING OCH ÄNNU MER STRESS!

44 STRESS STRESS UPPLEVELSE AV ATT VARA SÄKER DÄR MAN BEFINNER SIG NU STRESS STRESS SMÄRTLINDRAD KROPPSLIGT SKYLD SVÅR HÄNDELSE SKYDDAD FRÅN FLER SKRÄMMANDE INSLAG FÖRSTÅR VAD SOM SKA HÄNDA ERKÄNSLA FÅR VARA TILLSAMMANS MED VIKTIGA PERSONER

45 Kunskap om mänskliga beteenden Tack för inbjudan! räddar liv Kontaktuppgifter Sara Johansson: Telefon: E-post: På Facebook: Creative Mammals Återges Återges med med tillstånd tillstånd av Uwe av Uwe Ewald/Akademiska barnsjukhuset

46 Krisstöd. Natur & Kultur (2013) Hedrenius, S. & Johansson, S. Mängdrabatt kan fås hos förlaget, kontakta Marie Söderberg på Natur & Kultur:

Relevanta dokument

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av

Materialet får endast användas tillsammans med korrekt hänvisning till författaren. Det är främst framtaget för kursdeltagare som tagit del av innehållet i sin helhet. Krisstöd vid svåra händelser: Att