NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Transkript

1 NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG Ladda ner hela föreläsningen i pdf-format NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR DEN 28 NOV 2016, HELSINGBORG MIGRATION Normala reaktioner vid migration Regredierar Hålla sig till det familjära KASAM [^KÄLLA TILL OVAN PUNKTER SAMT KASAM: ANTONOVSKY] =

2 KÄNSLA AV SAMMANHANG Begriplighet Jag förstår Hanterbarhet Jag kan Meningsfullhet Jag vill KARTLÄGGNING Ensamkommande barns olika instanser (utan underinstanser): Källa: Rädda Barnen Källa: Rädda Barnen Migrationsverket Skatteverket God man

3 Skolverket Socialstyrelsen Överförmyndare Skola Sjukvård Länsstyrelsen Fritid Tolkar Försäkringskassan Boende CSN Socialtjänst FAKTORER SOM PÅVERKAR ANPASSNINGAR (Al-Baldawi, 2014) Individens socio-kulturella flexibilitet, tolerans och motivation för anpassning påverkar självfallet också processen i kombination med de tre nedan nämnda faserna: hemlandsfas; transferfas; mottagarlandsfas. HEMLANDSFAS Ålder Den formella utbildningsnivån Socioekonomisk bakgrund Bostadsområde Typ av syssla och arbete 6. Den reella anledningen till migration och förväntningar

4 TRANSFERFAS Längden Karaktären av boende under resan Antal länder man flyttat till Socioekonomiska påfrestningar och svårigheter Kulturella utmaningar MOTTAGARLANDSFAS Omgivningens attityd till invandrare Samhällets mottagande, nivå, tolerans Den ekonomiska situationen i landet Arbetsmöjlighet och försörjning Vistelselängd och uppfyllda förväntningar Bostadsområde och sociala kontakter HEMLAND TRANSFER MOTTAGARLAND Separationer Förluster Identitetskris Sorg Omsorgsbrist Trauma

5 VAD ÄR ETT TRAUMA En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld skräck som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada Källa: Van der Kolk, psykolog. TYPER AV TRAUMA TYP I-TRAUMA Avgränsad psykisk traumatisering. Är oftast lätt att bearbeta/behandla. Exempelvis: bilolycka. TYP II-TRAUMA Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Exempelvis: upplevelser av kria, våld i familjen. SEKUNDÄRT TRAUMA Exempelvis: att barnet inte varit med i kriget själv, men att deras föräldrar har varit drabbade av kriget och förmedlar/progriserar detta på deras barn. Det kan även vara med att föräldrarna vidare långsiktigt följer nyheterna från sitt krigsdrabbade land; ältar detta under längre tid, etcetera. UTVECKLINGSTRAUMA När barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister. Källa: Dag Nordanger, 2014.

6 POTENTIELLT TRAUMATISKA HÄNDELSER Personlighet, ålder, utveklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner Socialt stöd Källa till ovan fem punkter: Rädda Barnen, OMEDELBARA REAKTIONER VID TRAUMA Fight, flight, freeze = olika reaktioner vid en traumasituation. T.ex. hur folk reagerar och hanterar en traumasituation, t.ex. om någon kommer med en kniv i handen eller dylikt. Amygdala: sänder signalen fara då vi t.ex. ser en orm. Hippocampus: hjärnans arkiv, har jag sett en orm tidigare? Ormen hoppade inte på mig sist, den slingrade iväg. Hippocampus hjälper mig att lugna mig utifrån tidigare erfarenheter. Hippocampus kan dock inte lugna oss vid en situation med en farlig person som kommer med ett vapen mot oss eftersom vi inte varit med om en sådan situation tidigare. Frontala cortex: logiska delen av hjärnan. UPPREPAD STRESS vad händer med hjärnan då? Psykologen Dag Ö Nordanger berättar om detta i en kortfilm. Se den 4 min långa filmen om detta här.

7 Källa: SVAGT HIPPOCAMPUS, KRAFTIG AMYGDALA Starkt sressresponssystem Svagt regleringssystem För med sig svårigheter så som: impulskontroll förstå sig själv och andra beteendeproblem problem med nära relationer FÖRKLARING FÖR BARN AV HJÄRNAN OM HUR DEN FUNGERAR VID TRAUMATISERING Dag Ö Nordanger berättar och visar med egna exempel och illustrationer på denna länk: TRAUMAMEDVETEN OMSORG Traumamedveten omsorg är ett förhållningssätt, men inte en metod, bemötande av barn som varit med om svårigheter. Hur ser vi på barnet?: Ser vi barnets beteende som ett symptom för något som barnet upplevt? INTE vad är det för fel på dig? Utan vad har du varit med om? Howard Bath[^Är en psykolog från Australien. Samlade in

8 information från traumatiserade barn via motsv. BUP. Han undrade om vad som sker resten av tiden kring barn som går till BUP (ex: vissa barn som varit i riktig trauma fick 1-2 h/vecka på BUP). Howard Bath undrade därför vad som händer med resten av barnets vakna tid.], Trauma-informed care. Grundförståelse av trauma och anknytning. ANKNYTNING Anknytningsteori: att barn har behov som de inte själva kan tillgodose. Anknytningspersoner svara på barnets behov. Det lilla barnet blir skrämt, sänder ut signaler om behov. Människor är här för att lugna mig, människor är goda hippocampus utvecklas. Oförmågan att reglera egna affekter. 1. TRYGGHET Trygghet är subjektivt (se exempelvis Mashlows behovstrappa) Fysisk trygghet: tak över huvudet, att den som har utsatt oss för fara inte finns längre. Emotionell trygghet: känsla av kontroll, ärlighet, öppenhet. Kunskap och förståelse. Trygghet i relation till andra människor hippocampus. Möjlighet och makt att påverka sin situation[^denna del, att ha en möjlighet och makt att påverka sin egna situation, kan inte barn som är på flykt, vilket gör att tryggheten försvinner temporärt.].

9 2. RELATION Relationer för att skapa trygghet. Nya goda och positiva relationer. Lära sig att framkalla positiva reaktioner även stötta till att tolka kulturen HUR SKAPAR MAN RELATIONER? Lek och aktivitet. Dela det som är positivt och ses som en framgång. 3. REGLERING Något som vi måste lära oss. Barn med komplext trauma har inte lärt sig detta. TOLERANSFÖNSTRET (Källa: Siegel, 1999) Vi kan hamna utanför vårt vanliga toleransfönster både barn och vuxna. Här är viktigt att träna på hur man kan hantera dessa situationer och hur vi bemöter andra i våra eller deras situationer Hyperaktivering Toleransfönstret (den optimala aktiveringszonen) 3. Hypoaktivering. Se även Tomas Waldegrens Andningsträningar, exempelvis:

10 HUR LUGNAR VI? Omsorgspersonen behöver vara medveten om vart man befinner sig i toleransfönstret. Lugn och bestämd ton. Fokus på känslor och uttryck, inte beteendet. Exempelvis: jag ser att du är ledsen. Time-in: Vi lugnar oss tillsammans. Aktivit lyssnande och sammanfatta det barnet säger. Sätta ord på känslor. Absorbera barnets verbala kränkningar. Ta diskussionen när barnet lugnat sig. T.ex. tala om att detta inte är ok att Thea säger saker och ting, men tala om att vi tar diskussionen då du lugnat dig. OMSORGSPERSONEN Allt ställer stora krav på omsorgspersonen ifråga. Traumamedveten omsorg ställer stora krav på att omssorgspersonen har koll på sina egna känslor. Att vara sedd för den man är, både stark OCH sårbar. Både vuxen och barn. Krock inom barnet och omgivningen. Inom toleransfönstret. FAKTORER SOM PÅVERKAR Risk och skyddsfaktorer Förväntningar, familjens/barnets förväntningar Omgivningens förväntningar Migrationsprocessen Asylprocessen

11 Kulturell förståelse, vad är detta? Hur fungerar det på skolan för barnet? Hur fungerar det i staden/byn/området? Hur fungerar det kulturellt för barnet i landet? +++ SAMMANFATTNING Vad har eleven varig med om? Att barnet varit med om något Befinner jag mig inom mitt toleransfönster? Hur uppfattas jag? Befinner eleven sig inom sitt toleransfönster? Behöver jag stöd, handledning? Trygghet Relation Reglering Tid