Ansökan om medlemskap i Teknikcollege Mälardalen

Transkript

1

2

3

4 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum /3 BUN 71 Dnr BUN/2014: Ansökan om medlemskap i Teknikcollege Mälardalen Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. Strängnäs kommun, Thomasgymnasiet (THG) och näringslivskontoret ansöker om medlemskap i Teknikcollege Mälardalen (TCM) fr.o.m kommunstyrelsen anslår medel som årligen finansierar medlemskapet. Yrkanden Bibbi von Schéele (M) och Catharina De Geer (KD) yrkar bifall till förslaget. Beslutsgång Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Bakgrund Teknikcollege är Industrirådets kvalitetsstämpel, där företag samverkar med kommuner och utbildningsanordnare kring teknik- och industriutbildningar för att få fram fler elever med den kompetens som teknikindustrin efterfrågar idag och i framtiden. Medverkande företag har en nyckelroll i Teknikcollege Mälardalen, TCM. De är aktiva både när det gäller utbildningarnas inriktning, utformning och inom den löpande verksamheten, t.ex. genom att tillhandahålla utrustning, lärarresurser, sommarjobb och praktikplatser. På detta sätt skapas utbildade och erfarna elever som motsvarar branschens efterfrågan. Företagen lokalt i Strängnäs, och regionalt har påtalat kompetensbrist på anställningsbar personal, framförallt inom området elektronik. Utifrån företagens behov har THG matchat lämpliga gymnasiekurser och paketerat dem till en programfördjupning inom elektronik för eleverna på elprogrammet. Delar av programfördjupningen kan även erbjudas inom teknikprogrammet, alternativt som ett fjärde år, s.k. T4. TCM är ett samarbete mellan kommunerna Västerås, Hallstahammar, Eskilstuna, Strängnäs och näringslivet i Mälardalen. För att certifieras som Teknikcollege ska minst tre kommuner samverka genom avtal. Det krävs ett nära samarbete med regionens teknik- och industriföretag kring utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Gymnasieskolan utgör basen för ett regionalt Teknikcollege och för att uppfylla samtliga kriterier och certifieras som Teknikcollege ska samverkan mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning finnas på ett för Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum /3 BUN 71, forts. området relevant sätt. Inom varje Teknikcollege finns en regional styrgrupp samt lokala styrgrupper där näringslivet är i majoritet och styrgruppsordföranden är näringslivsrepresentant. Teknikprogrammet samt ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram ska finnas hos ansökande utbildningsanordnare. Inom Teknikcollege erbjuds utbildningar av hög kvalitet och de studerande på gymnasiet erbjuds att läsa minst 300 poäng som utökad studiekurs. TGH:s utbildningar ska så långt det är möjligt möta behoven hos regionens företag när det gäller kompetensförsörjning. Ansökan omfattar el och energi- och teknikprogrammen med fördjupningskurser inriktade efter de behov företagen inom elektronikproduktion och elektronikutveckling har. På sikt ska även vuxenutbildningen paketera och erbjuda elektronikutbildning. Ansökan till TCM sker tillsammans med näringslivskontoret i syfte att stärka samverkan mellan det lokala och det regionala näringslivet och gymnasieskolan. Ansökan är också ett led i att stärka det lokala företagsklimatet i Strängnäs kommun och utgör en aktivitet i förbättringsarbetet Topp Strängnäs kommun har sedan flera år tillbaka ett kommunövergripande utvecklingsarbete och ett politiskt uppdrag att med stöd av ständiga förbättringar, Lean, utveckla kommunens tjänster till medborgarna och brukarna. För att vara konkurrenskraftiga efterfrågar näringslivet anställda som ständigt utvecklar kvaliteten och förhindrar resursslöseri i produktionen. Som ett mervärde kommer ständiga förbättringar att ingå inom utbildningens ram så att eleverna tränas för att inte bara utföra arbetet, utan även utveckla arbetet. TC-certifierade utbildningar granskas och kvalitetssäkras utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Bakom konceptet står Industrirådets följande medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Dessa organisationer är de som driver TC-konceptet tillsammans med certifierade regioner. Se bilaga 1: Samverkansavtal mellan Eskilstuna, Västerås och Strängnäs bilaga 2: 10 kvalitetskriterier för TC Bilaga 3: Informationsbroschyr TC. Bilaga 4: Ansökan TCM Beredning Paketeringen av fördjupningskurser och ansökan har under THG:s ledning arbetats fram tillsammans med regionala elektronikföretag och i samverkan med näringslivskontoret och utvecklingsavdelningen i kommunen Bilaga 5: Lokal styrgrupp Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLLSUTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum /3 BUN 71, forts. Medlemskap i TC kostar 120tkr/år. Medlemskapet är ett sätt att öka attraktionen för Thomasgymnasiet, få fler elever på el- och teknikprogrammen och därmed kunna fylla klasserna. Se bilaga 6: målbild antal elever/klass Långsiktiga effekter av TC-certifiering: Ökad anställningsbarhet hos Thomasgymnasiets examinerade elever. Ökade möjligheter för lokala företag att rekrytera personal i närregionen. Stärkt profil och varumärke för THG i regionen. Förbättrat företagsklimat med avseende på skolans attityder till företagande. Redovisning av resultat i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden 1 gång per år samt via Teknikcolleges uppföljningssystem. Beslutsunderlag Bilaga 1: Samverkansavtal Eskilstuna kommun Bilaga 2: 10 kvalitetskriterier för TC. Bilaga 3: Informationsbroschyr TC. Bilaga 4: Ansökan TCM. Bilaga 5: Medlemmar lokal styrgrupp Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Utbildningskontoret Näringslivskontoret Utvecklingsavdelningen Thomasgymnasiet Akten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7

8

9

10 Strängnäs kommun Tel Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

11 TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

12

13 TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt. Teknik- och industriföretag är i behov av skickliga medarbetare med kvali cerad utbildning både på gymnasial och eftergymnasial nivå. För att öka andelen sökande till tekniskt och industriellt inriktade utbildningar på olika nivåer, har industrins parter tillsammans engagerat sig för att utveckla visionen om Teknikcollege. Inom Teknikcollege samverkar kommuner, utbildningsanordnare och företag för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar för industrins behov. Målet är att företagens framtida medarbetare har den kompetens som behövs på en global marknad. För de studerande innebär Teknikcollege attraktiva tekniska utbildningar som kan leda till jobb direkt eller förbereda för vidare studier vid exempelvis teknisk högskola.

14 VAD ÄR TEKNIKCOLLEGE? Teknikcollege är ett koncept där företag samverkar med kommuner och utbildningsanordnare kring tekniskt och industriellt inriktade utbildningar på gymnasial- och eftergymnasialnivå. Inom Teknikcollege kvalitetssäkras utbildningar utifrån tio kriterier. De regionala företagen har en nyckelroll, de är delaktiga i såväl styrningen av utbildningarnas inriktning som utformning av själva innehållet. VAD GER TEKNIKCOLLEGE? Studerande - Teknikcollege ger den studerande en attraktiv utbildning som ökar anställningsbarheten och lägger en god grund för vidare studier. Företag - Teknikcollege bidrar till att säkra teknik- och industriföretags behov av kvali cerad arbetskraft. Samhället - Genom samverkan mellan kommuner och olika utbildningsanordnare säkerställs ett e ektivt resursutnyttjande för kommunerna.

15 SAM HÄL LE ETAG FÖR ST UD ER AN DE

16 TEKNIKCOLLEGE FÖR ÖKAD KVALITET En viktig framgångsfaktor inom Teknikcollege är den samverkan regionala teknik- och industriföretag har med såväl utbildningsanordnare som kommuner och andra företag. Samverkan leder till ökad resurse ektivitet vilket möjliggör ökad kvalitet i utbildningarna. För att certi eras som Teknikcollege krävs det att utbildningsanordnare i minst tre kommuner samverkar genom avtal och arbetar nära regionens teknik- och industriföretag. På så sätt kan man dela på kostnader och dra nytta av varandras erfarenheter och nätverk. Teknikcollegeregionerna med samverkande kommuner och företag blir en del av det nationella nätverket. Det innebär värdefulla erfarenhetsutbyten och en nationellt gångbar kvalitetssäkring av kommunens utbildningar för att matcha företagens behov av kompetens. Framförallt ger Teknikcollege en större rekryteringsbas, högre status på tekniskt och industriellt inriktade utbildningar samt nya möjligheter till kompetensutveckling för både företag och kommuner.

17 SAM HÄL LE

18 Kompetensförsörjning för företagens framtida konkurrenskraft Teknikcollege ger teknik- och industriföretag möjlighet att vara med och styra utbildningar så att de motsvarar företagens framtida behov av kompetens. Inom varje Teknikcollegeregion nns en regional styrgrupp samt lokala styrgrupper där näringslivet är i majoritet och styrgruppsordförande är näringslivsrepresentant. Det innebär att näringslivet är med och styr såväl utbildningarnas omfattning och inriktning som utformning och innehåll. Ett engagemang inom Teknikcollege kan se olika ut beroende på hur stort företaget är och vilka resurser som nns. Eftersom det går att delta i både stort och smått kan alla medverka. Ett företag kan samverka med utbildningsanordnare genom att ta emot studiebesök, hålla föreläsningar eller förse de studerande med problem och övningar från verkligheten. Företag kan också delta genom representation i regional eller lokal styrgrupp samt erbjuda praktikplatser och sommarjobb. För ett enskilt företag är vinsterna med Teknikcollege många. Förutom möjligheten att styra utbildningarnas innehåll öppnas arenor för att trä a framtida medarbetare och få kunskap om deras förmåga, intressen och anställningsbarhet. Därmed förkortas företagens rekryteringsprocesser.

19 ETAG FÖR

20 KOMPETENTA OCH EFTERTRAKTADE MEDARBETARE En bred teknisk utbildning ger de studerande stora möjligheter till ett spännande yrkesliv. Inom Teknikcollege erbjuds utbildningar av hög kvalitet. De studerande på gymnasiet erbjuds möjlighet att läsa minst 300 poäng som utökad studiekurs i syfte att öka de studerandes livslånga anställningsbarhet. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen och utbildningen är utformad efter kompetensbehov hos de företag som samverkar inom Teknikcollege. Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team. Stor vikt läggs på den studerandes personliga utveckling och förmåga att arbeta i grupp. Regionala teknik- och industriföretag nns alltid nära de studerande. Eftersom företagen är delaktiga i utbildningens kvalitetssäkring och innehåll är studerande vid Teknikcollegecerti erade utbildningar attraktiva att anställa efter avslutad utbildning.

21 ST UD ER AN DE

22 SAMVERKAN SOM GYNNAR ALLA För att få certi eras som Teknikcollege ska företag, kommuner och utbildningsanordnare samverka kring utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet är väsentligt för att Teknikcollege ska kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort. Utgångspunkten för certi ering av gymnasiala utbildningar är att det ska omfatta teknikprogrammet samt ytterligare minst ett tekniskt inriktat yrkesprogram som är relevant för kompetensförsörjningen inom de branscher som Industrirådet omfattar. På eftergymnasial nivå certi eras tekniskt inriktade utbildningar som matchar företagens kompetensbehov. Nära samverkan med högskola samt teknik- och industriföretag är ett krav för att certi eras som Teknikcollege.

23 HÖGSKOLEUTBILDNINGAR ARBETSMARKNADS-, UPPDRAGS-, FÖRETAGSUTILDNINGAR YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGAR VUXENUTBILDNINGAR TEKNISK OCH INDUSTRIELLT INRIKTADE GYMNASIEUTBILDNINGAR Teknikcollege certi erar tekniskt och industriellt inriktade utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå.

24 TIO KRITERIER Kriterierna säkerställer processen för att ständigt utveckla Teknikcollege med den kvalitet som industrin kräver. För att bli godkänd som Teknikcollege ska samtliga kriterier vara uppfyllda.

25 1/ REGIONALT PERSPEKTIV 6/ KREATIV OCH STIMULERANDE LÄRMILJÖ Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Inom Teknikcollege nns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. 2/ INFRASTRUKTUR FÖR UTBILDNINGEN Inom Teknikcollege genomförs kvali cerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasiestuderande teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller era tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. 3/ TYDLIG PROFIL Utbildningsverksamheten har en tydlig pro l och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens behov. 4/ SAMVERKAN MED ARBETSLIVET Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det nns en regional styrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. 5/ KVALITETSSÄKRING Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling inom Teknikcollege. 7/ MASKINER OCH UTRUSTNING Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger de studerande möjligheter till lärande i ny teknik. 8/ SAMMANHÅLLNA ARBETSDAGAR Teknikcollegecerti erade utbildningar kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. 9/ LAGARBETE OCH ÄMNESINTEGRATION Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i grupp. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt ska nnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. 10/ LÄRANDE I ARBETE Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att få projektarbeten, gymnasiearbeten, praktik och sommarjobb.

26 LÄS MER PÅ

27 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 1 av 12 Lokal ansökan certifiering av lokalt TC Thomasgymnasiet i Strängnäs Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Bakgrund... 3 Kriterier för Teknikcollege Regionalt perspektiv Infrastruktur för utbildningen Tydlig profil Samverkan med arbetslivet Kvalitetssäkring Kreativ och stimulerande lärmiljö Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete... 10

28 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 2 av 12 Sökande: Strängnäs kommun, Thomasgymnasiet, THG och Näringslivskontoret Huvudman: Kommunstyrelsen Rektor THG och kontaktperson Thomasgymnasiet Campus Strängnäs: Anna Zachrisson Telefon: Mobil: Adress: Campus Strängnäs Postadress: Strängnäs e- postadress: anna.zachrisson@strangnas.s Chef Näringslivskontoret-Strängnäs Business Park, SBP: Krister Widström telefon: mobil: Adress: Campus Strängnäs Postadress: Strängnäs e-postadress: krister.widstrom@strangnas.se

29 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 3 av 12 Bakgrund Under perioden 2008 till 2011 ingick Thomasgymnasiet, THG, i Strängnäs i Teknikcollege Östra Svealand, TCÖ, med program certifierade för CNC, svets och elektronik- och elunderhåll. TCÖ Svealand upplöstes Bakgrunden och skälen till detta utvecklas inte närmare i det här underlaget eftersom det var flera komplexa parametrar som bidrog till avvecklingen. Thomasgymnasiet har haft fortsatt kontakt med de deltagande företagen. Företagen i regionen har påtalat kompetensbrist på anställningsbar personal, framförallt inom området elektronik. Utifrån företagens behov har THG matchat lämpliga gymnasiekurser och paketerat dem till en programfördjupning inom elektronik för eleverna på elprogrammet. Delar av programfördjupningen kan även erbjudas inom teknikprogrammet, alternativt som ett fjärde år, sk T4. Thomasgymnasiets utbildningar ska så långt det är möjligt möta behoven hos regionens företag när det gäller kompetensförsörjning. Det är nödvändigt att utveckla samarbetet mellan företagen och skolan. Den här ansökan omfattar el och energi- och teknikprogrammen med inriktningar anpassade för att tillgodose de företag som har sin verksamhet företrädesvis inom elektronikproduktion och elektronikutveckling. Ansöka sker tillsammans med Näringslivskontoret i syfte att stärka samverkan mellan det lokala och det regionala näringslivet och gymnasieskolan. Strängnäs kommun har sedan flera år tillbaka ett kommunövergripande utvecklingsarbete och ett politiskt uppdrag att med stöd av ständiga förbättringar, Lean, utveckla kommunens tjänster till medborgarna och brukarna. Utvecklingsarbetet har ett viktigt fokus på att systematiskt arbeta med förbättringar där medarbetarna har mandat och ansvar att planera, genomföra och följa upp arbetsgruppernas förbättringsarbeten med stöd av målstyrningstavlor. Idag får kommunen regelbundet besök av andra kommuner, företag och organisationer som med intresse vill följa och veta mer om hur vi organiserat och driver vårt utvecklingsarbete. För att vara konkurrenskraftiga behöver näringslivet ständigt utveckla kvaliteten och förhindra resursslöseri i produktionen, ständiga förbättringar är ett verktyg som underlättar det arbetet. Vi ser stora möjligheter att med kommunens erfarenheter som grund skapa utrymme för att implementera dessa arbets- och förhållningssätt inom ramen för Thomasgymnasiets el-, energi- och teknikprogram och därmed träna eleverna för ett fortsatt arbete med ständiga förbättringar i arbetslivet. Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Strängnäs kommun har genom Campus Strängnäs undertecknat ett ramavtal med TC Mälardalen och de kommuner som ingår i det regionala TC som reglerar de program kommunerna ska samverka kring. Avtalet

30 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 4 av 12 biläggs ansökan1. Thomasgymnasiet har genom de tidigare erfarenheterna och aktiviteterna från samarbetet inom TC Ö Svealand planeringar och modeller för handledarutbildning, anvisningar för hur elever ska bedömas och betygsättas på perioderna av arbetsplatsförlagt lärande, APL, modeller och arbetssätt för dokumentation och uppföljning av styrgruppernas arbete som kan vara ett bidrag i region TC Mälardalens fortsatta arbete. Thomasgymnasiet har också ett etablerat nätverk av företag inom elektronikbranschen, och med industrin, med erfarenheter från handledning och bedömning. Företag från elektronikbranschen kommer att utgöra den lokala styrgruppen och tillika branschråd för programmen, enligt Skollagens krav. En regional samverkan öppnar också för en bredare rekrytering av elever till teknik- och elprogrammen med de programfördjupningar inom el och teknikprogrammet som leder till kompetens inom elektronikproduktion och elektronikutveckling. Mål under kommande teknikcollegeperiod Under det kommande året kommer Thomasgymnasiet att verka för följande mål. Att: Eleverna är anställningsbara utifrån elektronikbranschens krav Fler elever i regionen som väljer elektronik- eller teknikutbildningen jämfört med idag Ständiga förbättringar implementeras inom utbildningens ram för att träna in ett systematiskt förbättringsarbete som ett moment i utbildningen Erbjuda ett fjärde år på TE-programmet Inom vuxenutbildningen paketera ett erbjudande med de karaktärsämnen som ingår i elektronikfördjupningen på THG:s elprogram, samt kursen svenska 3 Förbereda för start av nya Teknikprogrammet ht 16 Ansöka om tillstånd att bedriva Yrkeshögskoleutbildning inom elektronikproduktion 2. Infrastruktur för utbildningen Vid ett teknikcollege genomförs kvalificerat yrkesinriktad teknikutbildning på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett teknisk inriktade yrkesprogram. Samarbete sker mellan vuxna och ungdomar, olika utbildningsformer samt olika aktörer. Thomasgymnasiets yrkesprogram samverkar med regionens företag, minst 15 veckor av utbildningen är arbetsplatsförlagd, sk APL (arbetsplatsförlagt lärande). Samverkan utvecklas då vi bildar en lokal styrgrupp med de företag inom elektronikområdet som angetts i bilaga 1. Fördjupningen inom elektronik kommer att implementeras inom både teknik- och elprogrammet. Teknikprogrammet innehåller idag industritekniska kurser. Vi planerar inför läsåret att erbjuda elektronikkurser som programfördjupning. Utbildningens upplägg och urval av programfördjupningskurser har skett, och kommer att ske i samverkan med Leine & Linde, Eskilstuna Elektronikpartner (EPAB), Tjeders och de andra företag som ingår i den lokala styrgruppen. 1 Avtal TC Mälardalen

31 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 5 av 12 Mål under kommande teknikcollegeperiod Att: Eleverna är anställningsbara efter avslutad utbildning på el- och teknikprogrammen APL-perioderpå elprogrammet förläggs till företag inom elektronikbranschen Projektarbeten, eller delmoment av kurser inom el- och teknikprogrammen genomförs ute på företag Gymnasiearbete genomförs i samverkan med företagen Där det är möjligt utses handledare eller medbedömare för elevernas gymnasiearbete på företaget Elektronik till T4 Erbjuda fortsatta studiemöjligheter på Yrkeshögskola, YH, mot elektronik efter avslutad yrkesutbildning på el-programmet Eleverna har färdigheter i att på ett systematiskt sätt arbeta med ständiga förbättringar

32 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 6 av Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Företagsprofilen elektronik, länkar ihop branschen och skolan. Elektronikindustrin med underleverantörer i regionen är högteknologisk, effektiv och automatiserad. Elektroniksegmentet har varit ett av de mest expansiva det senaste decenniet. Det är även ett centralt utvecklingsområde inom svenskt näringsliv. Utvecklingen inom branschen utgör också ett nödvändigt stöd för utvecklingen av den omfattande tillverkningsindustrin i regionen och dess möjlighet att styra och automatisera processer. En elektronikprofil inom el- och teknikprogrammet är en konkurrensfördel för skolan och svarar mot ett efterfrågat kompetensbehov från branschen. Arbetet med att fylla företagens kompetensbehov kompletteras idag av Mälardalens Högskola. Det är en viktig komplettering eftersom tillverkningsprocesserna effektiviseras och automatiseras på ett avancerat plan och allt oftare kräver akademisk kompetens. Som ett led att öka konkurrenskraften efterfrågar idag även många företag kompetens inom ständiga förbättringar. Mål under kommande teknikcollegeperiod Att: Utveckla och implementera en gymnasieutbildning som blir känd för det samarbete som bedrivs med branschföretagen och som naturligt benämns som TC Mälardalens elektronikutbildning. Paketera erbjudande inom Vux mot elektronikbranschen Upparbeta kontakter med MdH för samverkan mellan THG och studenterna på MdH Inom utbildningens ram implementera modell för ständiga förbättringar 4. Samverkan med arbetslivet I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv och det finns en regional styrgrupp/kompetensråd med företagen i majoritet. Samverkan mellan gymnasiet och branschen Thomasgymnasiet och branschföretagen i regionen bedriver sin verksamhet utifrån direktiven för TC och inom ramen för de lagstadgade programråden (SkolL kap xx xx). Inom verksamheten används en modell för utbildning av handledare som erbjuds alla involverade företag. APL-perioderna på elprogrammet är under utbildningstiden fördelade 6 veckor i åk2 och 10 veckor i årskurs 3. Under årskurs1 gör eleverna förlängda studiebesök på företagen. Samverkan mellan kommun och företag stärks ytterligare genom att kommunens Näringslivskontoret är en aktiv part i TCM. Lokal styrgrupp Den lokala styrgruppen, se Bilaga 1 - lokal styrgrupp, träffas minst 2 ggr per termin. Då uppdateras aktivitetsplanen där bland annat följande frågor tas upp: Utbildningens innehåll och utveckling Uppföljning av måluppfyllelse Handledarrollen Arbetsplatsförlagda kursmoment

33 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 7 av 12 Gymnasiearbeten Marknadsföring och rekrytering Erbjuden Vuxenutbildning/uppdragsutbildning Planering för och ansökan om YH Elektronik Integreringen av ständiga förbättringar Mål under kommande teknikcollegeperiod Engagera fler företag i den lokala styrgruppen Hitta former för: APL, projekt, kursmoment och gymnasiearbeten på företagen Fungerade samverkan mellan lärare och handledare Ha en fungerande modell för bedömning av elevernas måluppfyllelse Ha integrerat ständiga förbättringar inom utbildningens ram 5. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för säkerställande av utbildningens kvalitet vid Teknikcollege. Befintliga kvalitetssystem för gymnasie- och högskolan kommer att användas kompletterat med en modell för kvalitetssäkring som regionala styrgruppen anpassat och som tar sin utgångspunkt i de 10 kriterier som gäller för Teknikcollege. Modellen benämns Självutvärderingsverktyget. Det fungerar såväl regionalt som lokalt. Basen i verktyget är påståenden och mål för verksamheten. I den bilaga som följer med ansökan och som utgör själva utvärderingsverktyget, är formuleringarna hämtade från TCS:s målsättningar Dessa ska omarbetas för att passa dels verksamheten lokalt inom elektronikutbildningen och den nya regionala ansökan. Utifrån mål och påståenden har olika kvalitetsindikatorer tagits fram som sedan graderats på en skala från 1-4. Med hjälp av verktyget identifierar vi det som vi gör bra och vilka utvecklingsområden som finns, dels lokalt på respektive skola, dels på ett regionalt plan. Lokalt kommer vi även att ha mätbara mål mot kriterierna. Målen tas fram i den lokala styrgruppen. Mål under kommande teknikcollegeperiod Skolan och företagen i den lokala styrgruppen tar fram mätbara mål som svarar mot kriterierna och läroplanens mål. En gång per år, följa upp kvalitetssäkringen med hjälp av självutvärderingsverktyget som gemensamt system, samt genom att bedöma hur långt vi nått mot lokalt uppsatta mål. Att ytterligare förstärka den regionala samverkan mellan utbildningsanordnare och styrgrupper.

34 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 8 av Kreativ och stimulerande lärmiljö Vid ett Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl pojkar som flickor, som kvinnor och män. Elektronikindustrin i regionen har indikerat ett rekryteringsbehov med kravprofil utifrån modern produktionsteknik. Det finns en önskan om en jämnare könsfördelning inom branshen. Flera av företagen växer organiskt i nuläget och förväntas att växa ytterligare. Thomasgymnasiet har ändamålsenliga och rymliga lokaler och en basutrustning. Genom samarbetet med elektronikföretagen finns goda möjligheter att företagsförlägga de branschspecifika utbildningsmoment i utbildningen där skolan saknar egen utrustning. Företagen tar även aktiv del i utbildningen genom att lämna olika uppgifter från verkligheten till eleverna som de ska bearbeta eller hitta lösningen på. Det kan tex vara att analysera en process, att skriva en intstruktion på svenska eller engelska, ellerbådadera Fler flickor söker såväl teknik- som elprogrammet. För närvarande är det jämnare fördelning inom teknikprogrammet jämfört med elprogrammet. Skolans strävan är att attrahera fler flickor till båda programmen. Lärmiljöerna på skola eftersträvar att: efterlikna en verklig arbetsplats med karaktärsämnena samlade ha ett mycket nära samarbete med företag och högskola, bedriva ett helhetsbaserat och ämnesövergripande lärande, bedriva delar av undervisningen i projektform, arbeta tematisk och ämesövergripande inom programmen och mellan teknik- och elprogrammet i samverkan med MdH kombinera högskolans examensarbete med THG:s gymnsiearbeten på teknik- och elprogrammen ha ett tydligt genusperspektiv i utformningen av kurser, bemötande, rekrytering och lokaler, bedriva lärande som bidrar till social kompetens, stärkt självförtroende och god självbild ha ett entreprenörielt förhållningssätt och som förbereder eleven för arbete inom företag som har en internationell verksamhet. Utveckla användandet av modern teknik som ett verktyg för att nå kunskapsmålen Implementera ständiga förbättringar inom utbildningens ram Mål under kommande teknikcollegeperiod Utveckla undervisningen och upplägg mer arbetsplatsliknande Att inom fler områden arbeta tematiskt Öka andelen flickor på båda programmen Att fortsätta utveckla vår IT-miljö. Nära samarbete med MdH, via upparbetade kanaler, t.ex. med UF-företag (ung företagsamhet) Ha implementerat fungerande modell för ständiga förbättringar

35 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 9 av Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger eleverna möjlighet till lärande i ny teknik. Utvecklingen inom elektronikbranschen går snabbt, utrustningen uppgdraderas ständigt och nyinvesteringar är nödvändiga i en takt där skolan inte har möjlighet att följa med. För att eleverna ska ges möjlighet att lära utifrån aktuell utrustning samverkar skolan och företagen. Skolan har basutrustning, företagen däremot ligger i framkant med modern och högaktuell utrustning som komplement till det skolan kan erbjuda. De moment som inte kan genomföras på skolan förläggs till företagen i den lokala styrgruppen under APL-perioder, eller som projektarbete, alternativt som ett kortare delmoment inom kursen. Alla elever på Thomasgymnasiet har en egen bärbar dator. Mål under kommande teknikcollegeperiod, att: eleven på skolan får grunderna i de olika kursmomenten eleven på företagen får träna på och utföra moment på företagets relevanta utrustning 8. Sammanhållna arbetsdagar Utbildningen vid Teknikcollege kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och verksamhetsanpassad bemanning. Vår strävan är att utbildningen ska efterlikna verkligheten. Tematiska, ämnesövergripande studier bedrivs idag på skolans samtliga program. Elevschemat ska karaktäriseras av sammanhållna arbetsdagar då eleverna läser karaktärsämnen. Mål under kommande teknikcollegeperiod Att läsåret övergå till sammanhållna karaktärsämnesdagar på de teknikcollegecertifierade utbildningarna på Thomasgymnasiet 9. Lagarbete och ämnesintegration På Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid elevens personliga utveckling och att fungera i team. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på elevaktivt arbetssätt skall finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. Lärarna på Thomasgymnasiet har lång erfarenhet av arbete i arbetslag, AL. Lärarna i AL leder elevernas lärande och eleverna tränas i att ta ett allt större ansvar för det egna lärandet. Lärarna i de olika arbetslagen har gemensam kompetensutveckling under rubriken Utmärkt undervisning, där undervisningen utvecklas genom kollegialt lärande, studier på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.. Det leder till en utveckling och en gemensam förståelse av uppdraget om hur man på bästa sätt kan bidra till elevernas lärande och utveckling. Med stöd av bl a Strängnäs kommuns utvecklingsavdelning kommer lärarna utbildas och få handledning inom tändiga förbättringar Arbetslaget fyller en viktig funktion för utvecklingsarbetet. Inte bara lärarna arbetar i team, eleverna tränas också i att arbeta på motsvarande sätt. Lärandet är elevaktivt och problembaserat. Stor vikt läggs vid utvecklingen av olika kompetenser och förmågor hos eleverna som entreprenörskap, problemlösningsförmåga, träning på

36 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 10 av 12 kamratbedömning, samarbetsförmåga, teknikkompetens och studieteknik. Bildandet av förbättringsgrupper med stöd av målstyrningstavlor kommer att bli ett viktigt inslag för att stärka upp lagarbetet där eleverna tillsammans lär sig att synliggöra, förbättra och följa upp förbättringsaktiviteterna. De handledare som är verksamma under APL-perioderna är en del av arbetslagen. APL-perioderna planeras i samverkan skola och företag så att eleven ser kopplingen mellan desamma. Företagen tar aktiv del i utbildningen genom att lämna olika uppgifter från verkligheten till eleverna som de ska bearbeta eller hitta lösningen på. Det kan tex vara att analysera en process, att skriva en instruktion på svenska eller engelska, eller bådadera. Mål under kommande teknikcollegeperiod att Öka andelen lektioner som ges ämnesintegrerat och i samarbete med företaget Ta fram verkligehtsbaserade arbetsuppgifter från företagen som eleverna ska arbeta med Ytterligare öka tydligheten av kursernas innehåll och betygskriterier Lärande i arbete Företagen erbjuder eleven arbetsförlagd lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Eleven kan dessutom få projektarbeten, praktik och sommarjobb. Eleven på elprogrammet eller på teknikprogrammet har efter sin utbildning på Teknikcollege Mälardalen grundläggande kunskaper om de metoder och verktyg som branschen idag kräver för att jobba med produktion, utveckling och kvalitetssäkring av elektronikkomponenter. Eleven har fått en omfattande träning i att samarbeta i projektform och vant sig vid miljöer från tillverkningsprocessen, projektets möteslokal och kontorets landskap. Eleven har utbildats i utvecklingsprocesser och har en vana att agera processinriktat i miljöer där det ständigt pågår parallella processer. Eleven har likaså tränat att se sin egen roll och andras roller i en eller flera processer och att förstå resultat och konsekvenser. Eleven har utvecklat kunskaper i produktionsprocesser och hur de samverkar samt har förståelse för tidsåtgång, kvalitet och ekonomi/effektivisering. Eleven har utbildats och fått träning i ständiga förbättringar bl a genom att delta i egna förbättringsgrupper och målstyrningstavlor. Som tillval för eleverna på Thomasgymnasiet erbjuds kurser inom entreprenörskap vilket kan leda till att man startar ett eget företag under ett år inom ramen för Ung Företagsamhet. Eleverna på elprogrammet har arbetsplatsförlagd utbildning, APL och erbjuds ofta sommarjobb, då behov finns, på elektronikföretagen inom TC. Mål under kommande teknikcollegeperiod att Genom samarbete med elektronikföretag i regionen utveckla APL-perioderna så att de speglar verkligheten på företaget, ger motivation till det som ämnet syftar till och förståelse för de ingående kursmomenten Eleverna genom det nära samarbetet mellan skola och företag lättare når kunskapsmålen och erhåller

37 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 11 av 12 gymnasieexamen inom uppsatt tid Eleven efter fullföljd gymnasieutbildning är anställningsbar inom branschen Företagen fyller sitt rekryteringsbehov via de elever som examineras från THG

38 Ansökan lokalt TC inom TC Mälardalen/vers AZ Sid 12 av 12 Ansökan: Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits i denna ansökan och därtill hörande bilagor ansöks härmed om återcertifiering som Teknikcollege. Strängnäs 2014-xx-xx Underskrift NN, KSO Ordförande i Kommunstyrelsen, Strängnäs Kommun Bilaga elektronikföretag, lokalt programråd avtal Campus - TC

39 Medlemmar lokal styrgrupp Teknikcollege Mälardalen Strängnäs Leine & Linde Eskilstuna Elektrinokpartner Stegborgs EL-evator Tjeders Rektor Thomasgymnasiet Representant lärare el- och teknikprogrammet Näringslivskontoret Strängnäs kommun Tel Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs