Kommunikationsplan. Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikationsplan. Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning 2014-08-04"

Transkript

1 Kommunikationsplan Projekt Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning

2 Innehåll 1. Övergripande kommunikationsstrategi Bakgrund Kommunikationen ska stödja projektets mål Kvalitativa mål Kvantitativa mål Kärnvärden Målgrupper Primära målgrupper Sekundära målgrupper Prioriterade kanaler Webb Evenemang Informationsmaterial (tryckt, digitalt) Nyhetsbrev/mail Media Sociala medier Talespersoner/personliga möten Budskap Bilder Uppföljning Handlingsplan Målstyrning Bilagor

3 Detta dokument innehåller två delar. En övergripande kommunikationsstrategi (sid 2-8) som behandlar informationsarbetets syfte och övergripande mål samt en handlingsplan som är ett arbetsmaterial som kommer att förändras och uppdateras över tid. De övergripande riktlinjerna gäller för all kommunikationsverksamhet i Teknikcollege Norrbotten och berör samtliga som är delaktiga i projektets utförande. Handlingsplanen är ett arbetsdokument för informationsansvarige och projektets ledning. 1. Övergripande kommunikationsstrategi 1.1 Bakgrund För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har Industrirådet tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Bakom konceptet står Industrirådets följande medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Dessa organisationer är de som driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med certifierade regioner etablerades Teknikcollege Norrbotten, som innefattar Industritekniska programmet, Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet inriktning Automation, vid de kommunala gymnasieskolorna i Piteå och Luleå. Hösten 2013 beviljades regionala utvecklingsmedel projektet Teknikcollege Norrbotten -En länsövergripande satsning för kompetensförsörjning som har visionen att Teknikcollege Norrbotten blir en samlande kraft för Norrbottens industri- och teknikutbildningar för att möta den ökade efterfrågan från industrin. Det här dokumentet är en kommunikationsplan för projektet. 1.2 Kommunikationen ska stödja projektets mål Projektets kommunikationsarbete har ett enda syfte och det är att stödja projektets mål. Det görs på två nivåer: dels övergripande genom ökad kännedom, och dels med specifika handlingar som stödjer enskilda mål och aktiviteter. Projektets mål är: Kvalitativa mål Att utveckla samverkan mellan näringsliv och utbildningssektorn Att öka intresset hos länets små och medelstora industriföretag att samverka med Teknikcollege Norrbotten Att i samverkan med vuxenutbildningen verka för att erbjuda vuxna teknisk utbildning på gymnasienivå 2

4 Etablera samarbeten med övriga Teknikcollege och andra utbildningsaktörer i norra Sverige med särskilt fokus på att öka företagens engagemang. Att certifiera vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar samt initiera fler eftergymnasiala teknikutbildningar Arbeta fram en T4-utbildning (fjärde året på Teknikprogrammet) inom Teknikcollege Norrbotten, med en eller flera inriktningar Kvantitativa mål Att Kalix, Boden och Älvsbyn ansluter sig till Teknikcollege Norrbotten och certifierar sina teknik- och industriutbildningar Att 10 st. små och medelstora företag per kommun har engagerats i arbetet med Teknikcollege Att under projekttiden verka för minst en Yh-ansökan med teknisk inriktning Att i samverkan med Lapplandskommunalförbund, LKF verka för minst en eftergymnasial utbildning med teknisk inriktning Att öka andelen ungdomar som väljer Teknikcollegeutbildningar vid gymnasieskolorna. Vid projektets utgång har andelen ungdomar som väljer Teknikcollegeprogram ökat med 25 % 1 Att öka andelen tjejer som väljer Teknikcollegeutbildningar. Vid projektets utgång har andelen flickor inom gymnasiets Teknikcollegeprogram ökat med 25 % 2 Att andelen elever inom de Teknikcollegecertifierade gymnasieprogrammen som driver UFföretag har ökat med 25 % 3 Att andel yrkeselever som vid avslutad utbildning har nått grundläggande högskolebehörighet ska vara minst 50 % 4 Ökad kännedom underlättar kontakter med samtliga målgrupper och ökar möjligheterna att nå specifika mål. Det är lättare att skapa samverkan och driva frågor och projekt om omgivningen vet vad Teknikcollege Norrbotten är och står för. För enskilda aktiviteter kan kommunikation vara ett stöd för att underlätta det vi vill genomföra. På så sätt är kommunikation ett operativt verktyg. 1.3 Kärnvärden Detta är vad målgruppen bör känna/tycka om Teknikcollege efter att ha tagit del av informationsmaterial och dylikt. Kärnvärden ska inte vara explicita i materialet utan ska genomsyra det som görs. Kvalité Teknikcollege erbjuder utbildningar som leder till anställningsbarhet och antagningsbarhet inom teknik och industriteknik. Utbildningarna är kvalitetsäkrade av Industrirådet för att möta industrins behov och efterfrågan. Man formar självständiga individer och erbjuder en stimulerande skolmiljö. 3

5 Dynamik Teknikcollege följer med sin tid och förändring är något självklart. Utbildningsanordnarna ger de studerande redskapen att själva forma sin framtid, att ta ansvar och utvecklas. Ödmjukhet Utbildningsanordnaren respekterar de studerande och tror på deras förmågor. Teknikcollege stärker och utvecklar individen. 1.4 Målgrupper Primära målgrupper Små och medelstora industriföretag i Norrbotten (i samarbete med de stora företagen) Projektet ska arbeta med att öka företagens synlighet och engagemang i gymnasieskolans Teknikcollegeprogram. Företagens konkreta inflytande i utbildningarnas innehåll ska stärkas. I projektet ska fler företag engageras på olika nivåer i Teknikcollegeutbildningarna. Målgruppsföretag är företag inom teknikbranscherna i Norrbotten med koppling till befintliga och framtida Teknikcollegeprogram. Elever inom Teknikcollege Norrbotten Företagen behöver stärka närvaron och engagemanget i skolan så att eleverna får en förståelse för branschen som väntar efter avslutade studier. Vidare är det viktigt att eleverna får en förståelse för de krav och förväntningar som finns när de ska ut i arbete. I nuläget finns tre certifierade gymnasieutbildningar inom Teknikcollege Norrbotten fördelade på två gymnasieskolor: Industritekniska programmet (Piteå, Luleå och Kalix) Teknikprogrammet (Piteå, Luleå, Kalix och Boden) El- och energiprogrammet inriktning Automation (Piteå) Det totala antalet elever uppgår i dagsläget till ca 500 (uppdateras med hänsyn till att Boden och Kalix ingår i Teknikcollege) Samverkan med universitet och högskola ska stärkas. Genom att informera om tillgängliga utbildningsalternativ och även möjligheterna till framtida arbete är förhoppningen att fler elever väljer att studera vidare inom tekniska utbildningar Sekundära målgrupper Lärare inom Teknikcollege Norrbotten Projektet ska genom olika aktiviteter öka samarbetet mellan samverkansföretagen och lärare vid Teknikcollegeprogrammen. Aktiviteterna syftar till att öka kunskapen hos alla lärare vad gäller teknik- och industribranscherna och det regionala näringslivet samt yrkesmöjligheter för eleverna. För yrkeslärarna behövs gemensam kompetensutveckling med företagens personal för att kunna följa med i den tekniska utvecklingen. I målgruppen ingår också lärare inom tekniska utbildningar i Norrbotten som vid projektets start inte ingår till Teknikcollege Norrbotten. 4

6 Studie- och yrkesvägledare i Norrbotten Studie- och yrkesvägledare är viktiga kanaler för att sprida information om arbete inom teknik- och industribranscherna i Norrbotten. Projektet ska genomföra aktiviteter för att höja kompetensen hos studie- och yrkesvägledare vad gäller utvecklingen av teknik- och industribranscherna i Norrbotten och de yrkesmöjligheter som finns hos industriföretag i norr. Lärare på grundskolan Lärare i grundskolan som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap har mycket att vinna på en starkare koppling till verksamheter, yrken och karriärmöjligheter i teknikinriktade företag. Kunskap om företag, relevanta yrken och karriärvägar är efterfrågad i skolorna. Detta är utgångspunkten för lärarsatsningen Matena en fortbildning som bygger på samverkan mellan lärare i högstadiet och lokala teknikinriktade företag. Genom fortbildning och nätverksbyggande uppnår vi en aktiv och meningsfull samverkan mellan lärare i grundskolan och lokala teknikinriktade företag. Elever/föräldrar på grundskolan Grundskolans elever ska genom olika aktiviteter få en ökad kunskap om utbildningsvägar och yrken inom teknik- och industrisektorn. Det behövs insatser för att väcka intresse och nyfikenhet för teknik. Särskilda insatser ska göras för att fler flickor ska söka sig till tekniska utbildningar, t.ex. genom feriejobb inom teknik för flickor i högstadieåldern. Företagen är huvudaktörer i detta arbete. Det är också viktigt med riktade informationsinsatser till föräldrar. 1.5 Prioriterade kanaler Eftersom projektet har flera olika målgrupper och målgrupperna i sig är heterogena kommer ett antal olika kanaler att användas i kommunikationsarbetet. För de målgrupper där namnoch kontaktuppgifter finns ska vi upprätta/uppdatera kontaktregister och eftersträva direktkontakt. Till exempel vid olika typer av evenemang, utbildningar, möten och adresserade utskick (fysiska och elektroniska). Webben ska användas som ett skyltfönster för nyfikna och som stöd för olika aktiviteter. Genom att arbeta med media och större event når vi även sekundära målgrupper Webb Teknikcollege Norrbottens webb ska ha tre syften. Den ska effektivt förmedla en positiv bild av Teknikcollege Norrbotten och de värden som Teknikcollege står för, den ska effektivt ge information till olika målgrupper som vill veta mer om Teknikcollege och vara en samlingsplats för aktiviteter i projektet. Webben är en av de viktigaste kanalerna i projektets kommunikationsarbete Webbadress: Prioriterade aktiviteter för är: Göra löpande uppdateringar för att hålla liv i sidan Se över/anpassa webben så att den tilltalar samtliga målgrupper Se till att webbadressen finns med i allt informationsmaterial Löpande uppdateringar av webben sker enligt rådande arbetsupplägg. 5

7 1.5.2 Evenemang Evenemang, seminarier och konferenser är viktiga kanaler för att sprida kunskap om Teknikcollege Norrbottens verksamhet. Genom att arrangera relevanta event och seminarier kan vi förmedla information om projektet till valda målgrupper. Vi ska också sträva efter att av andra då detta är ett enkelt, billigt och slagkraftigt sätt att nå ut till primära och sekundära målgrupper Informationsmaterial (tryckt, digitalt) Informationsmaterial av olika slag kan vara användbart som stöd vid andra informationsaktiviteter, t.ex. roll-up, film, broschyrer och visitkort. Projektet ska se över befintligt material och producera nytt material när behov föreligger Nyhetsbrev/mail Information om projektet ska finnas med i samtliga av IUC Norrbottens nyhetsbrev, som skickas ut ca 4ggr/år. Se över adressregister så att lärare (och elever) finns med på sändlistan Media Projektet ska eftersträva en god relation med lokal media och aktivt arbeta för att bli en naturlig referens för frågor om utbildning, framtidsyrken och samarbeten skola/näringsliv. Genom att bjuda in till olika event och tipsa om nyheter ska kännedomen om projektet och vad Teknikcollege Norrbotten står för öka, vilket underlättar för att nå projektets mål Sociala medier Sociala media (Facebook, Twitter, Instagram mm.) kan vara värdefulla att använda sig av i vissa situationer. Projektet ska genomföra en översyn av vilka sociala medier som kan aktuella Talespersoner/personliga möten Alla som på något sätt arbetar för IUC Norrbotten (medarbetare och ledning) förväntas kunna tala för projektet Teknikcollege på en allmän nivå, känna till fördelarna med Teknikcollege och veta hur företagen kan vara delaktiga i projektet. IUCs talespersoner skall löpande få uppdaterad information om projektet av projektledarna. Alla som arbetar för Teknikcollege Norrbotten inom skolan förväntas kunna tala för projektet Teknikcollege på en allmän nivå, känna till fördelarna med Teknikcollege och veta hur eleverna kan vara delaktiga i projektet. I övrigt är det projektledarna som är projektets ansikte utåt och den som vi hänvisar till för frågor som rör projektet. Detta dels för att de förväntas ha bäst kunskap om projektet, men också för att underlätta för omvärlden genom att en och samma person syns. Det underlättar också för oss att nå ut i media. Projektets informationsansvariga kan vid aktuella fall fungera som en första instans och hantera förfrågningar och hänvisa till rätt person. 6

8 1.6 Budskap Innehållet, vad vi väljer att kommunicera styrs av våra huvudbudskap och specifikt informationstillfälle. De övergripande budskap Teknikcollege Norrbotten vill nå ut med och som all kommunikation ska relatera till är: Industrin är en plats för alla Teknikcollege ger teknikutbildning för dagens och framtidens industri Teknikcollege skapar bra förutsättningar (för elever och företag) Teknikcollege Norrbotten är en länsövergripande satsning för kompetensförsörjning Detta skall vara i linje med Teknikcollege Sveriges övergripande budskap: Verklighetsnära Teknikcollege har ett nära samarbete med företagen, man gör de studerande anställningsbara och antagningsbara och utbildningen påminner på många sätt om en vanlig arbetsplats. De regionala företagen har en nyckelroll, de är delaktiga i såväl styrningen av utbildningarnas inriktning som utformningen av själva innehållet. Inom Teknikcollege varvas teori med praktik och de praktiska övningarna handlar inte bara om att lära sig hantera vissa maskiner, utan även om gruppdynamik, projektarbeten och arbetsplatsförlagt lärande. Entreprenörskap I ordet ligger det faktum att man utvecklar och stimulerar de studerande att bli självständiga individer både som anställda och egna företagare. I entreprenörskap ligger också ett stort mått av positivitet, framåtanda, initiativkraft och förändringsvilja. Personlig utveckling Som studerande inom Teknikcollege blir man sedd som individ. Teknikcollege vill ta vara på den resurs som varje studerande faktiskt är. Att vägleda till självständiga studerande är ett av de främsta målen med satsningen på utbildningen. Därför är en grundläggande respekt för och tro på de studerandes förmågor en självklarhet inom Teknikcollege. Öppnar dörrar Teknikcollege erbjuder breda möjligheter för sina studerande. Man blir anställningsbar, antagningsbar eller kan starta eget. Dessutom erbjuder kontakterna med företagen att man kan bygga upp ett viktigt nätverk för framtiden. Tillsammans En viktig framgångsfaktor inom Teknikcollege är samverkan mellan teknik- och industriföretag, utbildningsanordnare och kommuner. Dessa samverkar och arbetar gemensamt för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. 1.7 Bilder Projektet har ett uttalat mål att öka andelen tjejer som väljer Teknikcollegeutbildningar. Därför måste allt informationsmaterial som produceras särskilt tilltala flickor. Projektet ska sträva efter att synliggöra flickor i industrin och i utbildningsmiljöer genom att aktivt välja bilder där 7

9 flickor finns med. På så sätt kan vi visualisera en framtidsvision där det är lika många flickor som pojkar som söker sig till utbildningar inom Teknikcollege. Målet är att materialet skall visa 60 % flickor och 40 % pojkar. Teknikcollege Sveriges bildbank kan nyttjas via. 1.8 Uppföljning Kommunikationsplanen uppdateras årligen och godkänns formellt av styrgruppen för projektet. Vid varje styrgruppsmöte (x ggr/år) lämnar informationsansvarig en rapport om vilka steg som tagits för att komma närmare de långsiktiga målen för kommunikation (ovan) och vad som kommer att genomföras den närmsta tiden. Planen uppdateras/revideras 1ggr/år. 8

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Kommunikativ plattform

Kommunikativ plattform 2007-04-05 Kommunikativ plattform Teknikcollege Målgrupp: Studerande 1 Bakgrund Teknikcollege är ett koncept initierat för att möta framtidens kompetensbehov. Det är teknikutbildningar på gymnasial och

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se

Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Kommunikativ plattform Antagen 2014 www.teknikcollege.se Bakgrund Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt.

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG

Teknikcollege. 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare. Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) INDUSTRI TEKNIK BYGG Teknikcollege 27 godkända regioner 138 utbildningsanordnare Teknikcollege Mitt (TC-Mitt) Teknikcollege Strömsund invigdes hösten 2008 Teknikcollege Mitt TC-Mitt Hjalmar Strömerskolan Strömsund Teknikprogrammet

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro

Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Teknikcollege Värmland och Teknikcollege Örebro Jeanette Löfberg Andreas Blom Industrin är Sveriges ryggrad! Foto: regeringskansliet Foto: Johan Ödmann Foto: Magnus Selander Vad är Teknikcollege? En kvalitetsstämpel

Läs mer

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM

Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM Klicka här för att ändra format Teknikcollege FILM KFY 2000 - Kompetensutveckling för yrkesverksamma Detta var KFY 2000 EU finansierat projekt mellan Metall & Verkstadsindustrierna Kartläggning hos industriföretag

Läs mer

Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige

Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige Augusti 2010 Här kommer årets andra nyhetsbrev från Teknikcollege Sverige! Vi vill gärna uppdatera er om vad som händer inom Teknikcollege Sverige och kommer därför under

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Agenda Presentation Industrin i Östergötland Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Östergötlands län, PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Industri-

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

April 2011. Sverige! Nyhetsbrev. kanske är. agera för. för att bedriva en

April 2011. Sverige! Nyhetsbrev. kanske är. agera för. för att bedriva en Nyhetsbrev Teknikcollege Sverige April 2011 Här kommer årets första nyhetsbrev från Riksföreningen Teknikcollege Sverige! Vi vill gärna uppdatera er om vad som händer inom Teknikcollege Sverige och kommer

Läs mer

Dnr RUN 612-0936-12. Detta beslut har fattats av Regionutvecklingsnämnden.

Dnr RUN 612-0936-12. Detta beslut har fattats av Regionutvecklingsnämnden. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT FoUU-enheten 2012-02-01 Till Göteborgs Tekniska College AB Webbadress: www.gtc.com e-postadress till kontaktperson hos sökanden: johan.bengtsson@gtc.com Medel till

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kronoberg

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kronoberg 2013-04-15 Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kronoberg Detta dokument beskriver gemensamma och övergripande principer avseende kommunikationen för Vård- och omsorgscollege Kronoberg, såväl

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Nyhetsbrev november 2015

Nyhetsbrev november 2015 Nyhetsbrev november 2015 VÅR REGIONALA PROCESSLEDARE HAR ORDET INNEHÅLL NYHETSBREVET Efter cirka ett och ett halvt år hemma med barn är jag nu tillbaka i processledarrollen, mer taggad än någonsin! Det

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege

Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege Bilaga 5 Struktur på en lokal kommunikationsplan Vård- och omsorgscollege Inledning För att lättare kunna strukturera arbetet kring de kommunikationsinsatser som krävs lokalt i och med certifieringen av

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Anteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR

Anteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR Anteckningar från mötet med det regionala Teknikcollegerådet inom GR Datum: 24 mars 13.00-16.00 Plats: SteelTech i Alingsås AB Deltagare Pernilla Öhberg - Kungsbacka Jens Kultje - Göteborg Mikael Andersson

Läs mer

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Adela Martinovic, kanslichef Riksföreningen Teknikcollege Sverige adela.martinovic@teknikcollege.se

Adela Martinovic, kanslichef Riksföreningen Teknikcollege Sverige adela.martinovic@teknikcollege.se Adela Martinovic, kanslichef Riksföreningen Teknikcollege Sverige adela.martinovic@teknikcollege.se Ägare -Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Syfte Bidra till att säkra tekniskt inriktade företags

Läs mer

Industrirådets aktiva medlemsorganisationer

Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Agenda 13.00 13.30 Rundvandring och information Stenungsund Presentationsrunda, Anteckningar från föregående möte och lokala råd 13.30 14.00 Presentationsrunda

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Teknikcollege svaret på teknikföretagens framtida behov

Teknikcollege svaret på teknikföretagens framtida behov Umeå Teknikprogram Teknikcollege svaret på teknikföretagens framtida behov Högtalartelefon, Konftel Teknikcollege vad är det? Teknikcollege är ett samlingsbegrepp för kompetenscentra som erbjuder ungdomar

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Samverkan Skola - Arbetsliv

Samverkan Skola - Arbetsliv En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

Läs mer

Vad är Teknikcollege?

Vad är Teknikcollege? Julia Utbult Vad är Teknikcollege? En kvalitetsstämpel som visar att kommunen, skolan och företagen samverkar för att utveckla utbildningar som kan tillgodose teknikindustrins behov av kvalificerad arbetskraft.

Läs mer

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016 Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016 Morgondagens entreprenörer finns i dagens skolor. Därför har Ung Företagsamhet en tydlig vision: Vi ska vara bäst i Sverige på att ge unga människor

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram

4 årsprogrammen. Barn- och fritidsprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammet. Typ av program: Yrkesprogram 4 årsprogrammen har en utvecklingsstörning och behöver en anpassad utbildning som ger en god grund för ett arbete, en sysselsättning eller fortsatta studier inom folkhögskola. Vi lägger ner mycket kraft

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Verksamhetsplan 2015. Möckelngymnasiet rektorsområde 4 Verksamhetsplan 2015 Möckelngymnasiet rektorsområde 4 2015-02- 18 Leena Jonsson Arndt Rektor 1 1. Inledning I rektorsområde 4, Möckelngymnasiet Karlskoga, ingår från läsåret 2014/15 följande utbildningsprogram:

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform:

1 (6) Datum Riksarkivets kommunikationsplattform: Datum 2012-10-19 1 (6) Riksarkivets kommunikationsplattform: Kommunikationsstrategi 2013 2015 Denna kommunikationsstrategi bygger på Riksarkivets vision och strategiska mål och beskriver områden som ledningsgruppen

Läs mer

Välkommen till ett nytt SNAB-år!

Välkommen till ett nytt SNAB-år! Verksamhetsplan 2015 Välkommen till ett nytt SNAB-år! Med företagens bästa i fokus kommer 2015 präglas av tillväxt och business to business. Konkret innebär det fokus på aktiviteter som skapar möjligheter

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Kommunalhuset plan 2 konferens. 1 Motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka. 2 Organisationsplan för krishantering i AVUX, Botkyrka kommun

Kommunalhuset plan 2 konferens. 1 Motion - Starta vård- och omsorgscollege i Botkyrka. 2 Organisationsplan för krishantering i AVUX, Botkyrka kommun KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden 2012-06-07 Tid 2012-06-07, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 konferens Ärenden Justering 1 Motion - Starta vård- och omsorgscollege

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten Handlingsplan för breddad rekrytering 2006-2008 1. BAKGRUND Högskolan ska vara öppen för alla oavsett social eller etnisk bakgrund, funktionshinder,

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum

KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För

Läs mer

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål

Prioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål Kvalitetsredovisning 2009 Inledning Teknikcollege i Södertälje är en del av det regionala samarbetet inom Teknikcollege Östra Svealand. Där ingår Nykvarn och Strängnäs jämte Södertälje. Teknikcollege i

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Verksamhetsuppföljning för region Norrbotten

Verksamhetsuppföljning för region Norrbotten Verksamhetsuppföljning för region Norrbotten 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 2. Verksamheten - Regionala styrgruppsmöten - Regionala arbetsutskott - Lokala styrgrupper - Nätverksmöten - Besök i lokala

Läs mer

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020 BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra

Läs mer

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR 130305 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Torsdag 31 januari 9.00-12.00 Plats: Heka Mekaniska AB/Mylab AB, Aröds Industriväg 41, Hisings Backa Anteckningar Guidning genomfördes

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Kommunikationsplan förstudie ishallen

Kommunikationsplan förstudie ishallen 1(5) Samhällsbyggnad, Kultur fritid Häggberg, 0479-52 81 75 johanna.haggberg@osby.se Kommunikationsplan förstudie ishallen BAKGRUND OCH SYFTE Bakgrund Den 2016-04-27 (Diarie nr KS/2016:255 821) tog kommunstyrelsen

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg TEKNIKCOLLEGE Vår tradition och stolthet Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och

Läs mer

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun

Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse Sida 1 av 10 Information och kultur Christina Nilsson Kommunikationsstrategi Söderköpings kommun 2014-2016 antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Tjänsteskrivelse Sida 2 av 10 Inledning

Läs mer

Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg

Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg Regionutvecklingsnämndens beslut i korthet Vänersborg 2015-03-17 Projektbeslut från regionutvecklingsnämndens sammanträde 17 mars Regionutvecklingsnämnden medfinansierar satsningar för att främja tillväxt

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

VÄLKO MNA! TEKNIKCOLLEGE E

VÄLKO MNA! TEKNIKCOLLEGE E VÄLKOMNA! Teknikcollege företagsfilm Programmet 09.00 09.30 Inledning TCGR 09.30 10.00 Bengt Forsling, Informationschef IF Metall 10.00 10.40 Kajsa Dahlsten, Projektledare Industripolitik Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Folktandvårdens kommunikationsplan 2013-2015 Bilaga 2 till Folktandvårdens divisionsplan

Folktandvårdens kommunikationsplan 2013-2015 Bilaga 2 till Folktandvårdens divisionsplan Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 1 (5) Folktandvårdens kommunikationsplan 2013-2015 Bilaga 2 till Folktandvårdens divisionsplan 1 Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 2 (5) Kommunikationsplan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi ANTAGEN PÅ ÅRSMÖTE 2014-10-12 Författare: Karin Nordh, föreningsadministratör Karolina Nord, styrelseledamot. 1 Innehåll Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi...

Läs mer