Smart Industri. - ett projekt för strategisk kompetensförsörjning.

Transkript

1 Smart Industri - ett projekt för strategisk kompetensförsörjning.

2 Metoder för strategisk, och långsiktig kompetensförsörjning Projekt Smart Industri i Östra Mellansverige syftar till att skapa metoder för kompetensbehovsinventering och strategisk, långsiktig kompetensförsörjning. Projektet har bestått av fem delprojekt som tillsammans kan bidra dels till bättre matchning mellan företags arbetskraftsbehov och utbildningsväsendets utbud, dels till breddad rekryteringsbas, ökad attraktivitet och förstärkt samverkan. En stark samverkan i dessa delprojekt har varit en styrka för att skapa synergieffekter, involvera så många relevanta aktörer som möjligt och att få ett brett lärande mellan de olika delprojekten. Fem län har samarbetat i detta projekt; Östergötland, Uppsala, Örebro, Sörmland och Västmanland. Varje län har utformat och genomfört sitt delprojekt utifrån sina behov och fördjupat sig i särskilt relevanta områden. Det har funnits ett kontinuerligt lärande mellan delprojekten. Region Östergötland har varit projektägare och delprojektägare var Industrikompetens (Östergötland), Mälardalen Industrial Technology Center (Sörmland), Teknikcollege Örebro Län/Örebro kommun (Örebro), Jobba i Västerås (Västmanland) samt STUNS (Uppsala). I varje län har olika företag, utbildningsanordnare och andra aktörer kopplats till projektet. Strategisk kompetensförsörjning och vidareutvecklad samverkan med utbildningsanordnare Projektägare: Industrikompetens i Östergötland AB (Skill) Genomförande: 7 företag och 21 anställda deltog i metodutvecklingen tillsammans med utbildningsanordnare och andra intressenter. Läs mer om metoden på Projektet har i samverkan med företag och utbildningsväsendet utformat en digital systematisk metod för strategisk kompetensförsörjning Projektperiod: januari 2016 februari 2018 Projektledare: Elin Leidstedt, Region Östergötland VILL DU LÄSA MER OM PROJEKTET? Du hittar samtliga slutrapporter på Region Östergötlands webbsida: Industrin i Östergötlands län står inför flera framtida utmaningar som ställer krav på rätt kompetens hos medarbetarna. Tuffare konkurrens, hårdare miljökrav, fokus på hållbarhet och krav på ökad innovationsförmåga är några exempel. I Östergötland är 17 % av arbetskraften direktavlönad inom industrin jämfört med 14 % i riket, vilket gör att det finns ett fortsatt stort behov av utbildad arbetskraft samtidigt som tillgången minskar. Industrinära utbildningar har svårt att locka elever, särskilt tjejer, och kommunikationen mellan skola och näringsliv behöver utvecklas. Detta delprojekt ska bidra till att lösa ovanstående utmaningar. Genom intervjuer, workshops, diskussioner och reflektioner har tre huvudsakliga utmaningar identifierats i de deltagande företagens kompetensprocess. Dessa är: omvärld, kompetensanalys och skola-näringsliv. Projektet har i samverkan med företag och utbildningsväsendet utformat en systematisk metod för strategisk kompetensförsörjning som passar olika storlekar på företag. Genom handledning i form av beskrivningar, exempel och mallar för de olika delprocesserna och momenten, guidas användarna genom metoden. Faktorer som jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering är integrerade i metoden, för att bidra till ökad konkurrenskraft och ökad attraktivitet för industrin. Utöver att förbättra det interna kompetensarbetet, så ska metoden ytterligare förbättra samverkan med omvärlden framför allt med utbildningsanordnare, som är en viktig part i företagens kompetensförsörjning. 2 3

3 Kompetensinventering med fördjupning i tydligare rollbeskrivningar Kompetensförsörjning är en utmaning för industrin och för arbetsgivare finns utmaningar i att tydligt presentera vilken slags kompetens framtidens medarbetare behöver. Många företag lever med korta planeringsperspektiv. Därför behöver insatser göras för att få arbetsgivare att lyfta blicken. Det arbetet blir enklare med strukturer för yrkesroller i kombination med kompetensmål. Beskriver företagen tydligt vilken kompetens som efterfrågas skapas möjligheter att ta fram utbildningar som bättre matchar vad industribranschen efterfrågar. För utbildningsanordnare är det avgörande att tidigt få signaler om vad de på lång sikt behöver investera i för att möta de förändringar som följer med de nya kompetenskraven. Att lyckas med denna ekvation kommer bli helt avgörande för hur svensk industri kommer att utvecklas i framtiden. Fokus för Teknikcollege Örebro läns projekt var att tillsammans med industriföretagen ta fram en enkel arbetsmodell för hur arbetsgivare på ett strukturerat sätt kan arbeta med yrkesrollsbeskrivningar som en del av den strategiska kompetensförsörjningen. Delprojektet skapade en arbetsmodell för kompetenskartläggning, kallad kompetenshjulet där företag steg för steg kan klicka sig igenom modellen för att säkerställa sitt arbete med yrkesrollsbeskrivningar. Modellen som tagits fram är generell och kan användas branschoberoende i arbetet med kompetensförsörjning. Kompetenshjulsmodellen kommer att användas som ett verktyg för Teknikcollege Örebro län när man introducerar nya företag i Teknikcollege samt när man försöker öka beställarförmågorna gentemot utbildningsväsendet hos redan befintliga företag. UTVECKLING FÖRMEDLA UTÅT FÖRETAGETS MÅL OCH VÄRDEGRUND INTERN FÖRANKRING IDENTIFIERA YRKESROLLER Långsiktiga kompetensbehov för att möta den snabba teknikutvecklingen Den innovationsförmåga som medarbetarna och företagen inom industrin bär på är grunden för Sveriges välstånd. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterligare, öppnar för nya affärsmodeller och gör andra överflödiga. Ett flertal analyser pekar på stora förändringar framöver, t.ex. att vartannat jobb automatiseras inom 20 år och att digitaliseringen kommer ta bort, inte bara de enklaste, utan också många kvalificerade arbetsuppgifter. En del jobb försvinner medan de som är kvar totalt förändrats samtidigt som nya typer av jobb kommer till. I skenet av detta uppstår många frågor kring de statistiskt grundade arbetsmarknadsprognoser, som ofta ligger till grund för kompetensproduktion men som också används för att informera om var jobben finns i framtiden. De mest använda arbetsmarknadsprognoserna i Sverige ger nämligen en bild som mer återspeglar det historiska behovet utan hänsyn till framtida förändringar. Det finns alltså anledning att kartlägga teknikföretagens framtida kompetensbehov i skenet av teknikutvecklingen och hur detta sedan tas om hand av mottagarna, t.ex. utbildningssystemen och näringslivet. Delprojekt Sörmland har för teknikföretagen gjort en kartläggning av utbildnings- och kompetensbehovet på 5-10 års sikt. Detta görs för att möta den snabba teknikutvecklingen genom att: Uppdatera och komplettera tidigare kartläggningar. Kartlägga nya behov. Identifiera nya arbetsområden (yrken) som kräver nya utbildningar och kompetenser. Föreslå en första modell för hur information används till att få fram rätt utbildningar och kompetenser för framtiden och hur man kan stimulera intresse för dessa. Projektägare:Teknikcollege Örebro Län/Örebro kommun Genomförande: 13 företag och 18 anställda. 13 kvinnor och 5 män deltog i metodutvecklingen tillsammans med andra intressenter. Läs mer om metoden på KARTLÄGGNING AV MEDARBETARE SYSTEM FÖR ATT SAMLA DATA BESKRIVA YRKESROLLER Projektägare: Mälardalen Industrial Technology Center Genomförande: Kartläggning med 130 enkätsvar som resulterat i 600 yrkesbedömningar samt 100 djupanalyserar och tre kompletterande kartläggningar. Enkätsvaren baseras på medarbetare. Läs mer: Digital rapport kommer att finnas på Projektet utgår från tidigare gjorda kartläggningar, analyser och utredningar. Genom kontakt med forskning och andra relevanta aktörer, inte minst företag inom näringslivet och utbildningsväsende har en bred enkätstudie genomförts. Kartläggningen ligger till grund för en framtidsanalys. 4 5

4 Kartläggning av kunskapsbehov för operatörer inom Life Science företag Sveriges Life Science-industri är starkt konkurrensutsatt. Produktionen sker på den plats som bäst stödjer företagets överordnade strategi. En avgörande faktor för att behålla Life Science-industri i Sverige är tillgången till kompetens. Kompetent personal innebär att rekrytering sker baserad på relevant kunskap, oavsett om det är VD, säljare eller operatörer som ska rekryteras. Detta delprojekt har fokuserat på den stora efterfrågan som finns på operatörer inom Life Science-industrin i Sverige. Det finns en betydande efterfrågan på denna grupp, men det är sällan detta behov adresseras frilagt från andra kompetensbehov. Fler eftergymnasiala utbildningar kommer inte att lösa problemet då det är andra typer av kunskaper som efterfrågas än de som lärs ut i gymnasiet. För gruppen operatörer saknas helt enkelt en relevant grundutbildning som kopplar ihop de kompetenser industrin efterfrågar Genomförande: 15 företag och 30 anställda. 10 kvinnor och 20 män deltog i metodutvecklingen tillsammans med andra intressenter. Läs mer om metoden på med en effektiv utbildningsinsats. Det saknas också ett gemensamt språk för att beskriva dessa kompetenser mellan arbetsgivare/arbetsförmedlare/ individer, vilket gör att rekrytering blir beroende av annat än kompetensen inom relevanta områden hos en individ. Delprojekt Uppsala har dragit slutsatsen att en kortare, fokuserad utbildning för operatörer inom Life Science skulle kunna lösa problemet med tillgången på relevant arbetskraft, och snabbt ge individer en hög anställningsbarhet som håller över tiden. Vi har tagit fram förutsättningarna för en sådan utbildning och utrett vilka möjligheter som finns att genomföra en lokal utbildning som kan fungera som inspiration för hela landet. Målsättningen blev att dels ta fram en fiktiv kursplan baserad på en förekommande arbetsuppgift och efterfrågad kunskap inom industrin, dels ett förslag på en möjlig utbildningsanordnare. Projektet har visat på en modell för att identifiera ett kompetensbehov som är tillämplig inom tillverkande industri. Delprojektet har tagit fram följande material: En kartläggning av vilka arbetsuppgifter som förekommer inom industrin och vilka förutsättningar som råder för operatörer. En sammanställning av innehåll och förutsättningar för en operatörsutbildning inom Life Science-industrin En genomgång av olika möjliga anordnare av operatörsutbildningar. Teknikbussen en metod för att få tjejer intresserade av teknik Antalet tjejer inom teknikbranschen ökar, men det är fortfarande alldeles för få inom branschen. Andelen tjejer på teknikinriktade utbildningar är mycket lägre än vad det borde vara, samtidigt som teknikbranschen vill ha fler tjejer. Teknik är framtiden, och tjejerna behövs. Hur ska vi lyfta intresset för tekniska yrken bland tjejer? Jobba i Västerås tog sig an utmaningen och skapade Teknikbussen. Syftet var att prova en alternativ metod till arbetslivsorientering för ungdomar av underrepresenterat kön riktat mot en bristbransch. Det sekundära (och långsiktiga) syftet med Teknikbussen var att få fler tjejer intresserade av teknikbranschen för att möta de tekniska arbetsgivarnas kompetensbehov. Ett tillägg till Teknikbussens projektmål som växte fram under projektets gång var arbetsgivarnas sätt att presentera och beskriva sin bransch och yrkesroll. Traditionellt när teknikföretag presenterar sig väljer man ofta att vända sig till redan teknikfrälsta ungdomar. Inte sällan skrämmer man bort ungdomar genom tråkiga powerpoint-presentationer. För att öka tjejernas Teknikbussen är inte ett vanligt studiebesök. Vi skippar powerpoints och tråkiga ingenjörer, och preppar arbetsgivarna med verktyg för att verkligen visa vad teknikbranschen innebär på riktigt. Vi lyfter fram kvinnliga förebilder. Vi fokuserar på helheten och pratar om hur de förändrar världen varje timme på jobbet. Och framför allt slår vi hål på alla fördomar som finns mot teknikbranschen. Vi tydliggör varför matematiken är viktig och vad man har den till. intresse av teknikbranschen kan det vara avgörande hur deltagande arbetsgivare förhåller sig till tjejerna och vilken känsla de är med och skapar. Projektet har i huvudsak handlat om att bygga relationer och skapa en förståelse för teknikbranschen genom möten och samtal med deltagande arbetsgivare, samt med den tänkta målgruppen, tjejer i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Projektägare: Jobba i Västerås Genomförande: 334 tjejer har deltagit. 30 arbetsgivare har tagit emot besök av Teknikbussen. 122 kvinnor och 42 män har deltagit som förebilder från arbetsgivare. Mer information hittar du på 6 7

5 Projektet finansieras av ESF Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden, Europeiska integrationsfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead) i Sverige. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Läs mer om myndighetens arbete: