en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende 1"

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen Historia med kulturanalys VT 2008 C-uppsats Handledare: Fredrik Nilsson Examinator: Thomas Småberg en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende 1 Maskuliniteter i fyrtiotalets Rekordmagasin Niklas Elofsson 1 Rekordmagasinet. 1944:2. s. 37.

2 Sammanfattning Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens. Huvudpersonernas kroppar beskrivs oftast som starka, seniga, symmetriska, muskulösa, friska och solbrända. Nyckelord Fyrtiotal Maskuliniteter Populärkultur Rekordmagasinet Sverige 2

3 Innehållsförteckning Inledning...4 Syfte och frågeställningar...5 Disposition...5 Teori...7 Maskuliniteter...7 Det maskulina manuskriptet...9 Metod...10 Varför en populärkulturell studie?...10 Texten och samhället...10 Läsarens roll...11 Textanalys...11 Diskussion om källor och urval...14 Forskningsläge...16 Tidigare veckopressanalyser...16 Tidigare studier av maskuliniteter...17 en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende...21 Kort om serierna...21 Karaktärernas personlighetsdrag...22 Hur kropparna skildras...26 Våldets roll för maskulin status...30 Intelligensens roll för maskulin status...33 Idrottens roll för maskulin status...34 Hur de andra skildras...35 Hur kvinnorna skildras och deras roller i berättelserna...37 Sammanfattande diskussion...40 Referenser...43 Källor...43 Litteratur

4 Inledning Livet på Las Trees Marias utkristalliserade två slags män: sådana, som kuvades, och sådana, som voro beslutna, att kämpa vidare och rymma, om det gick. Den första kategori(e)n gingo omkring som levande skuggor av män. De andra, fåtalet, höllos uppe av hoppet om frihet. Frihet, denna gudagåva, som en man inte tänker på innan han förlorar den. Om de så skulle förlora sina liv för den saken må så ske. 2 Ovanstående citat är hämtat från tidningen Rekordmagasinet. Den gavs ut i Sverige mellan åren 1942 och 1967 och tidningen har lästs av framförallt många män födda på trettio och fyrtiotalen. 3 Att många av dessa - nu lite äldre män - får något nostalgiskt i blicken då Rekordmagasinet förs på tal är nog ingen vågad gissning. Tidningen dök upp i lanthandlarna och i städernas kiosker i början av fyrtiotalet och den blev snabbt mycket efterfrågad av läsarna. 4 Detta är decenniet innan populärkulturens definitiva genombrott och kulturutbudet för unga var inte lika rikt som dagens, vilket skulle kunna förklara den klassikerstatus som Rekordmagasinet senare har fått. 5 För att återgå till det inledande citatet, Las Trees Maria är en fängelseö och männen som åsyftas är frihetsberövade. Dessa män kategoriseras i texten. De agerar olika och värderas efter det. Vi har den stora gruppen män som kuvas och liknas med skuggor av män och en mindre grupp som är beredda att offra sina liv för friheten. Det skapas här i texten en tydlig distinktion mellan dessa män. Berättelsens huvudperson, Bjarne Whale, är inte en man som låter sig kuvas och han lyckas till slut fly från fängelseön. Låt oss titta på ytterligare ett citat från samma serie: Bjarne kände en viss saknad efter honom. Det var i alla fall en MAN, tänkte han. 6 Med dessa ord minns Bjarne den nyligen bortgångna kollegan McAllister. Bjarne uppfattade McAllister som en MAN och nu når vi den kärna som denna uppsats ska kretsa runt, nämligen vad som uppfattas som manligt och maskulint i Rekordmagasinet. Denna uppsats kommer att analysera den identitetsformerande process där pojkar lär sig hur män ska vara och agera. Vad krävs för att en karaktär i 2 Rekordmagasinet. 1944:1. s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s HYPERLINK ( ) 6 Rekordmagasinet. 1944:4. s

5 Rekordmagasinet ska betraktas som en MAN och hur ser de männen ut som inte betonas som MÄN, för de borde rimligtvis också existera i serierna? Syfte och frågeställningar Övergripande tema för denna uppsats är skapandet av genus. Syftet är att visa hur maskuliniteter skapas i den populärkulturella ungdomstidningen Rekordmagasinet i mitten av fyrtiotalet. Tidningen var mycket populär och läsarna bestod framförallt av pojkar. 7 Frågeställningen är vald för att visa vilka maskuliniteter och kvinnligheter som representeras i tidningen. Nedan följer frågeställningen: Vilka mentala egenskaper och personlighetsdrag ges de olika karaktärerna? Hur skildras kropparna? Vilka roller spelar våldet, sporten och intelligensen för maskulin status? Hur skildras kvinnorna och vilka roller har de i serierna? På vilka sätt blir karaktärer med annan etnisk bakgrund representerade? Som analysverktyg kommer en variant av mansforskaren R.W. Connells maskulinitetsbegrepp att användas. 8 Det blir därmed möjligt att tolka maskuliniteterna som hegemoniska, underordnade, marginaliserade och delaktiga. Störst vikt kommer denna uppsats att lägga vid de maskuliniteter som i texten framställs som eftersträvansvärda. Disposition Efter inledning med syfte och frågeställningar ska nu teori och sedan metod behandlas. Teorikapitlet består av en diskussion om maskuliniteter och en presentation av den analysmodell som kommer att användas i uppsatsen. Denna teoretiska analysmodell benämns som det maskulina manuskriptet. Metodkapitlet innehåller en diskussion om hur uppsatsen förhåller sig till den populärkulturella källan och ett resonemang om textanalys. Metodkapitlet innehåller även en mer 7 Wolf, Snabbare, högre, starkare, 1999, s Connell, Maskuliniteter, 2008, s

6 ingående presentation av Rekordmagasinet. Det efterföljande forskningsläget koncentreras runt tidigare historiska arbeten som baserats på veckopress, samt studier av närbesläktade maskuliniteter. Den efterföljande analysen är indelad i tematiska diskussioner runt uppsatsens frågeställningar och en sammanfattande diskussion avslutar uppsatsen. 6

7 Teori Maskuliniteter Uppsatsen kommer att behandla genus som en historisk skapelse och inte som en biologisk. Maskulinitetsforskaren R.W. Connell presenterar i Maskuliniteter ett ramverk med fyra olika maskulinitetstyper, som ska underlätta förståelsen för de föränderliga och dynamiska relationer maskuliniteter emellan. 9 Genus är ett sätt att organisera social praktik. Genom genusprocesser organiseras vardagslivet i relation till en reproduktiv arena som definieras av den mänskliga reproduktionens strukturer och processer till vilka vi kan räkna åtrå och samlag, barnafödande och barnavård, kroppsliga genusskillnader och genuslikheter. 10 R.W. Connell har kommit till att bli en av de mest betydande för mansforskningen och att göra en analys av maskuliniteter utan att referera till honom vore närmast en omöjlighet. Maskuliniteter och kvinnligheter blir av Connell betraktade som genusprojekt. 11 Individers förhållande till genusstrukturerna betonas på detta vis som dynamiska. Genus interagerar med andra strukturer, som till exempel kön och klass. 12 Vita män konstruerar inte enbart maskulinitet i relation till kvinnor utan detta sker även i relation till svarta män. 13 Denna uppsats har som mål att både observera hur maskulinitet konstrueras i relation till kvinnor och andra män. Denna uppsats utgår ifrån idén om flera samexisterande maskuliniteter och kvinnligheter. Då ordet maskulinitet ändå används i singular är det viktigt att notera att ett begrepp som maskulinitet är föränderligt, motsägelsefullt och kan innehålla många olika nyanser. I de fall då enkel form väljs kommer maskuliniteten att ha liknande grunddrag. Som tidigare nämnts, kommer de maskuliniteter som framställs i serierna som eftersträvansvärda vara av speciellt intresse för uppsatsen, men även kvinnligheter och övriga maskuliniteter som representeras i texten kommer att tas med i analysen. 9 Connell, 2008, s Connell, 2008, s Connell, 2008, s Connell, 2008, s Connell, 2008, s

8 För att analysera dessa maskuliniteter kommer Connells relationsbegrepp att användas. Begreppen är hegemoni, underordning, delaktighet och marginalisering. 14 Dessa är användbara då man vill analysera ett flertal maskuliniteters interna relationer. En hegemonisk maskulinitet är allmänt accepterad som dominant och norm. 15 Alla män måste på något sätt förhålla sig till denna maskulinitet, eftersom det är denna bild av manlighet som de dagligen möter i massmedia och populärkultur. 16 De maskuliniteter som ideologiskt stödjer de hegemoniska, men som i realiteten förhandlar och gör avkall på dess innebörd, kallas för delaktiga. 17 Om de vältränade fotbollspelarna på planen representerar en hegemonisk maskulinitet kan den öldrickande och påhejande publiken ges en delaktig roll. De underordnade maskuliniteterna har en lägre ställning, då de ses om mindre manliga. Här räknas ofta homosexuella och heterosexuella som av olika anledningar vägras legitimering. 18 I den fjärde gruppen, de marginaliserade maskuliniteterna, finner vi ofta andra etniska grupper. Dessa maskuliniteter blir inte förtryckta på samma sätt som de underordnade, utan här sker ett samarbete där de marginaliserade maskuliniteterna kan användas för att auktorisera hegemonin. Svarta idrottsstjärnor kan på så vis lyftas fram som exempel på maskulin tuffhet men det innebär inte att svarta i allmänhet får högre status eller att hegemonin förändras. 19 De tre första kategorierna hegemoniska, delaktiga och underordnade maskuliniteter - går att betraktas som placerade på en sjunkande maktskala. 20 Ytterligare en dimension läggs till modellen då maskuliniteterna beskrivs på en skala från auktoritativa till marginaliserade med avseende på Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital. 21 Dessa dimensioner korsar varandra och bildar komplexa maskulinitetsmönster. 22 För att ytterligare problematisera begreppet maskulinitet kommer etnologen Bo Nilssons teoretiska diskussion i Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik att användas. Hans diskussion om gränser och makt är nämligen av intresse för denna 14 Connell, 2008, s Connell, 2008, s Johansson, Från mansroll till maskuliniteter i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998, s Connell, 2008, s Connell, 2008, s Connell, 2008, s Johansson, 1998, s Johanson, 1998, s Johansson, 1998, s

9 uppsats. Nilsson pekar på könets roll i ett komplext identitetskapande. 23 I identitetskapande blir gränserna viktiga att definiera och att positionera sig emot. 24 Med maskulinitet avser Nilsson den ansamling föreställningar, praktiker, och positioner som ligger till grund för manliga identiteter. 25 Andra typer av symbolisk makt, som till exempel arbete och ålder bidrar också till maskulinitet. 26 Nilsson betonar även maskulinitetens ständiga strävan efter makt över kvinnor, andra män, kroppar och teknologier. 27 Följaktligen blir makt ett nyckelbegrepp. Det råder stor maktobalans mellan maskuliniteterna. De hegemoniska maskuliniteterna värderas högst och får statusen av en nästan ouppnåelig norm. Kommer Rekordmagasinets huvudpersoner representera en hegemonisk maskulinitet och kommer underordnade och marginaliserade maskuliniteter att förekomma i serierna? Det maskulina manuskriptet För att kunna beskriva de eftersträvansvärda maskuliniteterna i texten, kommer etnologen Bo Nilssons begrepp det maskulina manuskriptet att användas. Begreppet består av direkta och indirekta anvisningar för hur man ska agera och vilka egenskaper man bör besitta för att uppfattas som en riktig man. 28 De egenskaper som inte ingår det maskulina manuskriptet är också av intresse för analysen eftersom de möjligen kan beskriva andra maskuliniteter. Det är gränserna och skillnaderna som kommer definiera de olika maskuliniteterna. I brytpunkterna skapas betydelse och dessa brytpunkter ligger till grund för de teman som ingår i frågeställningen och i analysen. De teman som är valda ska också belysa vilka möjligheter det maskulina manuskriptet ger män att hävda sig mot andra män. 23 Nilsson, Maskuliniteter. Representationer, ideologi och retorik, 1999, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s

10 Metod Varför en populärkulturell studie? Varför väljer jag att göra en populärkulturell studie när maskuliniteter ska analyseras? Svaret är tvådelat. För det första, Rekordmagasinet lästes av många då den var lättillgänglig och enkel att förstå. Man kan tänka sig att den har haft ett brett genomslag bland den aktuella målgruppen. För det andra, arbetet utgår från den socialkonstruktivistiska idén om att föreställningar om världen inte är essentiella utan att de skapas av kulturella och sociala interaktioner. 29 En populärkulturell tidning borde då vara intressant att analysera då föreställningar om maskuliniteter skapas vid läsarnas kontakt med tidningen. Texten och samhället Ulrika Holgersson för en intressant diskussion om hur populärvetenskaplig text kan användas och tolkas i Populärkulturen och klassamhället. Hon nämner två traditioner med helt olika syn på textens roll. Enligt den nykritiska skolan är textens existens helt oberoende av läsarna och samhället. Den andra traditionen, reader-response-teorin, menar att texten får sin mening då den läses. 30 Ett annat perspektiv på texten roll är frågan om den kan ses som en spegling av samhället, eller något som formar samhället. 31 Denna uppsats utgår ifrån att mening skapas i mötet med läsaren, men eftersom läsningen är individuell och subjektiv kan inte ett svar på hur den skapade meningen hos alla läsare ges. Analysen kommer därför koncentreras på texten, med hopp om att kunna komma nära en trolig mening hos läsarna. Vilken roll har Rekordmagasinets texter haft i relation med det övriga samhället? Är denna ordning som skapas i Rekordmagasinet en spegling av samhället eller är den ett mer eller mindre medvetet försök från redaktionens sida att påverka föreställningarna hos läsarna? Detta är också frågor som uppsatsen inte kan svara på, men om det är så att tidningen har haft en uppfostrande roll, skulle det betyda att redaktionen haft som 29 Lindgren, Populärkultur. Teorier, metoder och analyser, 2005, s Holgersson, Populärkultur och klassamhället, 2005, s Holgersson, 2005, s

11 avsikt att påverka läsarna. Möjligheten att sända ut mer subtila budskap i texten uppfattar jag som tämligen stor, om ambitionen funnits från redaktionens sida. Läsarens roll Hur kan man då uppfatta läsarnas roll i processen? Accepterar de alla idéer som förmedlats, omedvetet eller medvetet, eller kan de med kritiska ögon uppfatta och värja sig mot möjliga underliggande och mer subtila budskap? Om vi ska försöka närma oss ett svar på dess denna fråga, kan jag tänka mig ett samspel mellan redaktionen och läsarnas förväntningar. Att läsa Rekordmagasinet uppfattar jag som ett aktivt val av läsarna, och därmed tror jag att de är mottagliga för de idéer i tidningen som de redan inte tagit till sig. Tidningen blir på så vis en spegling av läsarna. Mening skapas då läsarna läser texten och får sina värderingar bekräftade. Visserligen finns här ett svängrum, små nyanser som ändå är inom gränserna där tidningen kan röra sig, men sticker någon värdering ut väldigt mycket, kommer säkerligen läsarna att reagera. Textanalys Läran om tecken och teckensystem kallas för semiologi eller semiotik. 32 Det är genom tecknen som mening skapas i texten. 33 De tecken som ska analyseras i denna uppsats består uteslutande av skriven text, men tidningarna innehåller även en del bilder. Även dessa bilder skapar mening men de kommer inte att lyftas fram i analysen på grund av tidsprioriteringar. Om semiologin står för studierna av tecken och teckensystem, kommer strukturalismen att referera till ett bredare synsätt som handlar om mentala och kulturella strukturers universella karaktär. 34 Bidrag från detta fält kan också vara av nytta för denna uppsats. Bland annat har antropologen Lévi-Strauss belyst hur vissa myter som berättas i en kultur är återkommande och styrda av bakomliggande regler. 35 Vilken myt är det som berättas och varför? Den 32 Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s

12 franske litteraturkritikern och sociologen Roland Barthes har fört dessa frågeställningar vidare: 36 Tecken förklarar ideologiska funktioner när de definierar verkligheter. Att dekonstruera och ifrågasätta tecknens verkligheter kan avslöja vilkas verkligheter som privilegieras och vilka som undertrycks. 37 Vilka myter är det som redaktionen bakom Rekordmagasinet väljer att berätta och är det samma myter som återkommer? Vilkas värden läggs in i tecknet för man? Ett tecken kan sägas skapa betydelse på två plan. Den denotativa betydelsen är det som uppfattas som objektivt. 38 Denna betydelse av tecknet är lätt att uppfatta och att komma överens om. På den konnotativa nivån arbetar myterna och här skapas mening, som inte alltid är så lätt för läsaren att förhålla sig till. 39 Då tecknet säger mer än vad det egentligen gör sken av att göra befinner vi oss på den konnotativa nivån. Det kan röra sig om liknelser och möjliga associationer. De betydelser som läggs in i tecknet för man på den konnotativa nivån har troligtvis störst möjlighet att påverka läsarna. Som tidigare nämnts är det de förmodade brytpunkterna mellan maskuliniteterna som ska analyseras. Därför blir analysens huvuduppgift att undersöka hur männen är konstruerade i texten. Vilka egenskaper betonas hos dem och skapas mening genom liknelser och associationer? Narrativ är också av intresse för analysen eftersom serierna består av berättelser där skeenden och karaktärernas handlande är betonade. Citatet nedan visar på vilken möjlighet ett narrativ har att påverka läsarna. (D)en narrativa strukturen (anger) en modell för social handling genom att den framställer identifierbara sociala typer och visar hur de interagerar. Mytens mottagare lär sig hur de ska agera genom att känna igen sin egen situation i den och observera hur den ska lösas. 40 Lindgren pekar på tre funktioner hos ett narrativ: (1)narrativ förklarar förändring av situationer; (2)deras förklaringar kan inte ifrågasättas och (3) allt som ingår i ett narrativ bidrar i förklaringen Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s

13 Då texten sätts i ett större sammanhang kallas det för kontextuell analys. Varje text är ett system av tecken som är organiserade i en enlighet med koder och underkoder som återspeglar bestämda värderingar, attityder, övertygelser, antaganden och praktiker. Koder överskrider de enskilda texterna och kopplar dem samman i ett tolkningsramverk som används av deras skapare och uttolkare. 42 Ett system som sträcker sig över texten och som innehåller bland annat värderingar och attityder skulle kunna liknas vid en diskurs. En diskurs är ett rådande och styrande betydelsemönster, som bland annat berättar vad som kan göras av vem i olika situationer. 43 Diskurser brukar vara nära knutet till maktordning och maktaspekten är intressant även här. Vilka spelrum har de olika aktörerna? Det är inte troligt att serierna i Rekordmagasinet står för en egen diskurs men serierna kan i samspel med andra texter ingå i ett större tolkningsramverk. Diskurser reproduceras, formas och omformas ständigt genom sociala handlingar, så kallade diskursiva praktiker, och i den materiella världen. 44 Man kan tänka sig att redaktionen bakom Rekordmagasinet agerar efter en viss diskurs och i nästa steg reproducerar den samma och möjligtvis även omformulerar den i det spelrum som diskursen lämnar. Här sker en förhandling efter givna regler. En diskurs anger också ett antal subjektpositioner som kallar på läsaren genom interpellation, det vill säga att läsaren uppmanas att identifiera sig med någon av seriens karaktärer. 45 Dessa subjektpositioner kan tolkas med avseende på till exempel genus, klass, etnicitet och generation. I Rekordmagasinets serier är det troligtvis viktigast att de manliga läsarna interpelleras till att identifiera sig med de manliga huvudrollerna. Då läsaren accepterar en subjektposition blir berättelsen meningsfull och mål och drömmar tillhandahålls. 46 Alltså blir läsningen mer givande om läsaren identifierar sig med någon av karaktärerna i Rekordmagasinet. Om redaktionen haft ambitionen att uppfostra och påverka läsarna, skulle en önskad maskulinitet kunna placeras i en eftersträvansvärd roll i texten. 42 Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s Lindgren, 2005, s

14 Diskussion om källor och urval Jag har ofta funderat på min egen uppväxttid och på varifrån jag fått min etik och moral. Idag inser jag att mycket kom från idrottens värld, framförallt från tidningen Rekordmagasinet, som nästan varenda kille läste under och 1950-talen. Rekordmagasinets berättelser formade en hel generation, framförallt killar, på ett positivt sätt. 47 Dessa ord är Anders Carlbergs, känd som föreståndare på Fryshuset i Stockholm, och de pekar på vilken betydelse Rekordmagasinet har haft och vilka spår som lämnats efter tidningen. Att Rekordmagasinet haft ett brett genomslag borde det inte råda någon tvekan om. 1944, alltså det året vilken denna uppsats behandlar material ifrån, gjordes en undersökning som visade att 26 procent av alla killar i sjuan och åttan läste Rekordmagasinet regelbundet startade utgivningen av Rekordmagasinet. Fram till 1944 gavs tidningen ut varannan vecka för att sedan övergå till veckovis utgivning. 49 Upplagan ökade för varje år och den riktiga glansperioden var under femtiotalet då den var uppe i exemplar. 50 I början på sextiotalet började nedgången och tidningen lades ner Anledningar till nedgången var ökad konkurrens och en minskad efterfråga på populärpress. 52 Att det skulle röra sig om en mättnad på den scoutaktiga idealism som Rekordmagasinet representerade är också en möjlighet. 53 Ett nummer av Rekordmagasinet från 1944 innehåller insändare, idolbilder, beskrivningar av idrotter och idrottare men framförallt berättelser. Dessa är alla sparsamt illustrerade förutom en, nämligen den om Kalle Modig som består av serierutor. Serierna handlar om bland annat idrottande pojkar och män, detektiver, motståndsmän av olika slag och soldater. Idag refereras osannolika och spektakulära idrottshändelser ofta som tagna direkt från Buster. Ett exempel på det är då fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic efter två månaders frånvaro från spel, går in i ett för den italienska ligan helt avgörande skede, och blir matchvinnare. 54 Denna tematik fanns redan i Rekordmagasinet som får betraktas som en föregångare till den mer renodlade sportserietidningen Buster. Gunder Anderssons dikt Rekord ska ytterligare visa denna återkommande tematik: 47 Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s Wolf, 1999, s HYPERLINK ( ) 14

15 I Rekord-magasinets noveller gjorde alltid ett osäkert kort det mål som avgjorde matchen Det var han som vände spelet till vinst; Knekten som skapade kåken femman som gjorde fyrtalet eller varför inte; hjärteresset som betydde en Royal Straight Flush Vi är alla nummer och osäkra kort Allt handlar om tilltro till Rekord-magasinet 55 Dikten kan ses som ytterligare ett bevis på vilken inverkan tidningen hade på många av de pojkar som växte upp på fyrtio och femtiotalen utkom Rekordmagasinet med ett nummer varje vecka. Ett nummer av Rekordmagasinet består av ungefär nio berättelser på 44 sidor av relativt kompakt text. Det är få bilder och annonser och att läsa serierna grundligt i en tidning tog mig ungefär fyra timmar. Denna uppsats bygger på material från Rekordmagasinet nr 1-5. Rekordmagasinet 6-10 har snabblästs för att kunna ge en indikation om representativitet. 55 Wolf, 1999, s

16 Forskningsläge Tidigare veckopressanalyser Denna uppsats vänder sig mot populärkulturella källor i sin strävan att säga något om dåvarande maskuliniteter. Ulrika Holgersson har också använt sig av populärkulturella källor, mestadels Svensk damtidning, i sin avhandling Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. Holgerssons arbete är ett bevis på vilka möjligheter som ges då ett populärkulturellt material väljs. Hon problematiserar ett komplext begrepp som arbetarkvinnan i sitt arbete, vilket veckopressmaterialet ger rika möjligheter till att göra. Holgersson arbetar med ett feministiskt perspektiv och avhandlingen bidrar till en ny syn på klassbegreppet. Holgersson ambition är att gå tillbaka i tiden och arbeta med begreppet innan det blev statiskt och i viss mån förlegat. 56 I materialet fann Holgersson flera specifika yrkesgrupper, som till exempel sångerskor, som också betecknades som klasser. Dessa klasser blev senare utskrivna ur klassberättelsen. 57 Holgersson skriver att: Med dampressens hjälp har jag kunnat undersöka hur gränserna för olika identiteter bestämdes i ett viss historiskt sammanhang, vilka möjligheter som stod till buds för att konstruera sympati och närhet, liksom distans och motstånd. 58 I Holgerssons material är läsarna mycket delaktiga eftersom tidningen bygger på insändare och reportage, medan Rekordmagasinet mestadels består av serier som skapats av redaktionen. De möjligheter och begränsningar som skapas av Rekordmagasinets redaktion genom konstruktionerna av man och maskulint blir mycket betydelsefulla för läsarna. Den debatt som förs i Holgerssons material mellan redaktionen och tidningens läsare, visar på en stor mångfald och en entydig definition av arbetarkvinnan är inte möjlig att göra. Denna mångfald, menar Holgersson, understryker teorin om en avsaknad av enhetliga historiska subjekt. 59 I min analys blir nyanserna viktiga att notera om även denna uppsats ska kunna visa upp en mångfald. 56 Holgersson, 2005, s Holgersson, 2005, s Holgersson, 2005, s Holgersson, 2005, s

17 En uppsats, som troligen är inspirerad av bland annat Holgerssons ovan nämnda avhandling, är Kristoffer Ekbergs c-uppsats Kvinnotyper på modet. Nöje, arbete och kvinnlighet i tidningen Charme Som titeln avslöjar är detta också en populärkulturell studie. Källmaterialet består av olika damtidningar, framförallt Charme. Ekbergs uppsats beskriver en ny modern kvinnlighet med ett flertal variationer och nyanser. Även denna populärkulturella studie bygger på reportage och insändare. Tidigare studier av maskuliniteter Då antologin Rädd att falla. Studier i manlighet publicerades 1998, saknades fortfarande i Sverige en vetenskapligt inriktad mansforskning och en teoretisk diskussion om hur manligheter skulle kunna analyseras. 60 Den ovan nämnda antologin skrevs som en ansats till en sådan diskussion och på de tio år som följt har en del litteratur som behandlar mansforskning och maskuliniteter på svenska publicerats. Bland annat har antologin Rädd att falla. Studier i manlighet fått en uppföljare, Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring, år Då den första antologin behandlade relativt problematiska maskuliniteter, var Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring ett försök att problematisera vardagligare maskuliniteter. 61 Jens Ljunggrens uppsats Mellan kultur och natur: Mannens kropp och gymnastikens uppgift ingår i antologin Rädd att falla. Studier i manlighet. Ljunggrens uppsats handlar om gymnastikens och idrottens maskuliniteter i Sverige under artonhundratalet. Under denna period förändrades synen på idrott från tävlingsfientlig till tävlingsinriktad. 62 I Ljunggrens uppsats görs en koppling mellan idrott och maskuliniteter och den kopplingen ska även studeras i denna uppsats, eftersom idrott är en viktig beståndsdel i Rekordmagasinets serier. Liksom synen på idrott förändrades inom rörelsen, förändrades också maskuliniteten som förespråkades av rörelsen under århundradet. 63 Från att betona värden som behärskning, måttlighet och harmoni blev aggressiviteten och kampen viktigare. 64 Ljunggren pekar på den 60 Johansson, 1998, s Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari, Inledning i Claes Ekenstam, Thomas Johansson & Jari Kuosmanen (red.) Sprickor i fasaden. Manligheter i förändring, 2001, s Ljungren, Mellan kultur och natur: Mannens kropp och gymnastikens uppgift i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s

18 amerikanska historikern Peter N Stearns uppfattning om den kris som manligheten skulle ha upplevt under artonhundratalet. 65 I ett samhälle där självbehärskning, disciplin och självkontroll krävdes av medborgarna, blev det nämligen svårt för männen att leva ut sin aggressivitet. 66 Då grupper i samhället såg en stor fara i detta blev gymnastiken och idrotten en möjlighet att rädda en maskulinitet som var utdöende. 67 En mansforskare av idag skulle dock troligen mena att de skapade en maskulinitet snarare en räddade en. Efter artonhundratalets mitt, då idrotten började bli tävlingsinriktad, betonades hur mannen skulle blir herre över sin kropp, genom kroppslig härdning och moralisk daning. 68 Detta berodde på en oro för vad den långa freden skulle kunna ha gjort med den svenska maskuliniteten. 69 Senare gjorde socialdarwinismen ett stort avtryck på gymnastikens och idrottsrörelsernas maskulinitet. 70 Tanken om kamp mellan nationer, inom nationer och inom människorna själva präglade synen på idrottens uppgift. 71 Idrottens roll blev då att fostra pojkar till män som kunde stå emot det onda som omgav dem. 72 Claes Eriksson behandlar självbehärskning och maskulinitet i Kroppen, viljan & skräcken att falla: ur en den manliga självbehärskningens historia, som också ingår i antologin Rädd att falla. Studier i manlighet. Eriksson skriver om människan som både fysisk och mental varelse, och splittringen där emellan. 73 I uppsatsen presenteras några fallstudier över män som har problematiska förhållanden till sina kroppar, bland annat om Bill som helt förnekar sina känslor och sitt beroende av närhet. 74 Idén om att självbehärskning skulle vara en övervägande manlig företeelse förs fram. 75 Självbehärskning och självkontroll är viktiga teman i denna uppsats och därför uppmärksammas Erikssons uppsats. Eriksson skriver, inspirerad av forskarna Norbert Elias och Michel Foucault, att det var männen som genom självbehärskning och självkontroll kunde skaffa sig strategiska fördelar i övergången till modern tid. 76 Det 65 Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Ljunggren, 1998, s Eriksson, Kroppen, viljan & skräcken att falla: ur en den manliga självbehärskningens historia i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998a, s Eriksson, s Eriksson, 1998a, s Eriksson, 1998a, s

19 skulle vara en förklaring till den vanligt förekommande kopplingen mellan maskulinitet och självbehärskning. I samma antologi skriver Eriksson även om gråt och maskulinitet. Detta sker i uppsatsen En historia om manlig gråt, där ett modernt mansideal med svårigheter att visa känslor och för att gråta hamnar under Erikssons lupp. Redan hos Platon går kopplingen mellan självbehärskning och manlighet att finna. 77 Dock påpekar Eriksson att Platons texter ger uttryck för en närhet till sina känslor. 78 Inspirerad av George L. Mosse, beskriver Eriksson den moderna stereotyp som växte fram i samband med att det borgliga samhället tog form. 79 Lojalitet, måttfullhet, uthållighet, tapperhet och självkontroll var utmärkande drag för denna stereotyp. Efter den franska revolutionen blev beskrivningar av manlig skönhet som symboler för både moraliskt och fysiskt värde vanliga. 80 Den moderna stereotypens kropp var stark, muskulös och ogenomtränglig, både i förhållande till yttervärlden och i relation till inre impulser och vätskeströmmar. 81 Manliga känslor ges mindre utrymme och exempel på då gråt feminiseras ges från denna tid. 82 Den moderna stereotypen är i hög grad aktuell att ställa mot de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinet och mäns problematiska förhållande till att gråta kommer också att fokuseras. Bo Nilsson beskriver scoutrörelsens uppkomst i Sverige under nittonhundratalets första decennium i Maskulinitet. Representation, ideologi och retorik, som en reaktion mot de tendenser som förespråkarna för rörelsen tyckte sig se i samhället. Dessa tendenser bestod av till exempel sviktande moral, vekligare fysik och bristande gudsfruktan. Det går därför att tala om en uppfostrande ambition hos scoutrörelsen. 83 Det går också att se scoutrörelsens betydelse i ett sammanhang där teoretiska kunskaper har blivit mer betydande i samhället och att rörelsen skulle vara ett sätt att betona de äldre praktiska kunskaperna och färdigheterna. 84 Egenskaper som betonades som eftersträvansvärda var till exempel ridderlighet, offervilja, sexuell renhet, stridslystnad och självdisciplin Eriksson, En historia om manlig gråt i Rädd att falla. Studier i manlighet, 1998b, s Eriksson, 1998b, s Eriksson, 1998b, s Eriksson, 1998b, s Eriksson, 1998b, s Eriksson, 1998b, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s Nilsson, 1999, s. Baksida. 19

20 Inom gymnastikrörelsen och scoutrörelsen har försök att koppla eftersträvansvärda egenskaper med maskulinitet gjorts. Dessa försök har, som framkommit ovan, skett som reaktioner mot händelser i samhället. Om man väljer att även ge Rekordmagasinet en uppfostrande roll, hur ser då den maskuliniteten ut i jämförelse med de ovan nämnda? Det rådde fortfarande ett världskrig runt knuten under min undersökningsperiod och det är tänkbart att en sådan situation leder till en typ av diskussion där hög moral och nationens bästa fokuseras. Kanske har även Rekordmagasinets eftersträvansvärda maskuliniteter skapats av oro för samhällsutvecklingen. 20

21 en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende 86 Som tidigare nämnts kommer Nilssons analysmetod, det maskulina manuskriptet, att användas i analysen av de maskuliniteter som framställs som eftersträvansvärda i texten. De tematiska diskussioner som följer, är valda efter de brytpunkter mellan maskuliniteterna som har urskiljts vid arbetet. Avsikten är att de även ska visa på vilka sätt karaktärerna har möjlighet att hävda sig mot andra karaktärer. Min ambition är att diskussionerna i varje tema ska följa en tråd, där nya begrepp och begreppspar behandlas i ordningsföljd. Detta arbetssätt medför att diskussionerna kommer att pendla mellan berättelserna. Varje tematisk diskussion avslutas med en sammanfattning. Dessa sammanfattningar kommer tillsammans med frågeställningen bilda underlag för den avslutande och sammanfattande diskussionen. Nu följer en kort beskrivning av seriernas grunddrag innan de tematiska diskussionerna inleds. Kort om serierna Unga idrottare, danska motståndsmän, hårdkokta amerikanska deckare, medeltida svenska laglösa och ryska soldater vid fronten spännvidden på seriernas huvudpersoner är bred. En sak har de dock gemensamt - de är alla män. Män skulle lika gärna kunna skrivits med stora bokstäver eftersom de representerar en hegemonisk maskulinitet. Om vi tittar på den andra dimensionen av Connells modell, som går från auktoritativa till marginaliserade maskulinitet, kan de betraktas som auktoritativa eftersom de placeras i berättelsernas centrum. Om de inte skulle kunna betraktas som auktoritativa skulle de vara marginaliserade och det skulle enligt min mening ge deras maskulinitet en undanskymd plats i berättelserna. Visserligen har huvudpersonerna olika strategier för att uppnå hög maskulin status, men med olika medel lyckas de alla hävda sig mycket väl. Detta gäller både mot andra män och mot kvinnor. Revansch är ett genomgående tema i serierna. Att komma ifrån underläge och erövra hög maskulin status är den myten som återkommer oftast, men det kan också röra sig om hur huvudpersonerna genomför svåra uppdrag där deras maskulina status återbevisas. 86 Rekordmagasinet. 1944:2. s

22 Karaktärernas personlighetsdrag Vilka mentala styrkor och svagheter som de olika karaktärerna tillskrivs kommer nu att analyseras. Senare ska olika kompetenser analyseras, här fokuseras det mentala och karaktären. Han var en praktkarl i både andligt och fysiskt avseende och hans meritlista lämnade inte utrymme för tvivel om hans skicklighet och mod, egenskaper som han ägde i rikliga mått. [---] Det enda, som bekymrade honom, var familjens öde i händelse av att han råkade illa ut. Man lovade att väl sörja för hustru och barn, om det värsta inträffade, och på det villkoret accepterade Lefévre med entusiasm byråns förslag. 87 Lefévre visar stort mod genom att acceptera ett livsfarligt uppdrag. Den första meningen i texten poängterar att Lefévre är en riktig man och det betonas att han är skicklig och modig. Faktumet att han beskrivs som en familjeförsörjare som har familjen som enda skäl till att inte acceptera det farliga uppdraget, stärker Lefévres manlighet ännu mer. Denna karaktär tilldelas hög maskulin status och egenskapen mod är en viktig del av Lefévres personlighet. En annan karaktär, kapten Murphy, tillskrivs i följande citat egenskapen feghet. Feg som han innerst inne var, förlorade han fullständigt självbehärskningen och störtade utför lejdaren från kommandobryggan[ ] 88 Feghet framställs i denna text som något mindre eftersträvansvärt och ges därför i detta sammanhang lägre maskulin status. Dessa två exempel visar på hur begreppsparet mod och feghet blir viktiga markörer i texten på vilken maskulin status en karaktär ges. Kapten Murphy beskrivs inte bara som feg i texten ovan, utan han tappar även självbehärskningen. Förmåga till självbehärskning och självkontroll säger något om relationen mellan medvetande och kropp. 89 Då förmåga till självkontroll och självbehärskning saknas, det må vara temporärt, är det inte det rationella medvetandet som handlar utan den impulsiva kroppen och känslorna. 87 Rekordmagasinet. 1944:2. s Rekordmagasinet. 1944:3. s Ekenstam, 1998, s

23 Någonting slog hårt till marken. Det var herr Johan Svedjenos, som överväldigats i sin tysk-italienska snåltarm och förlorat medvetandet för en liten stund. 90 Texten betonar hur karaktären Johan Svedjenos tappar kontrollen över sin egen kropp och av snålhet faller han till marken. Texten förlöjligar honom och gör det genom att beröva honom hans självkontroll. Liksom i exemplet med kapten Murphy resulterar förlusten av självkontroll i låg maskulin status. Förmågan till självbehärskning uppmärksammas också i texterna. I följande text faller huvudpersonen Åke ut i gråt: Femtonåringen kämpade kraftfullt mot detta förakt. Men det blev honom övermäktigt. Han måste smyga undan och gråta ut sin smärta. 91 Åkes bror har i serien förskingrat pengar och detta leder till att Åke blir utfryst i skolan. Texten poängterar att Åke kämpar emot, men att känslorna blir för mycket för honom att stå emot. Det är inte skamligt att gråta i denna situation, möjligtvis är det ett tecken på svaghet. Vi ska senare återkomma till berättelsen om Åke, men först ytterligare ett exempel på då en huvudpersons känslosamma sida betonas. Han var alldeles vit i ansiktet, och det ryckte i ansiktsmusklerna på honom som om han haft spasmer. Det var rätt sällsynt att åsynen av svartbrända husgrunder och förödda trädgårdstoppar hade en sådan inverkan på en soldat i röda armén. 92 En soldat ur Röda Armén gråter sällan, men när Sergej ser sin nerbrända hemby kan han inte riktigt hålla emot. I denna situation är det inte heller skamligt att gråta, snarare förståeligt. Det är dock svårt att tolka hur mycket Sergej egentligen gråter. Kanske är det bara en kroppslig antydan till gråt som han lyckas hålla emot. När dessa två huvudpersoner betonas som känslosamma sker det i situationer då det blir förståeligt. Känslorna tar över för en kort stund, men det resulterar inte i låg maskulin status som det gjorde i de exempel ovan där karaktärer förlorade självkontrollen. Citatet nedan ska visa på vilken betydelse karaktärernas förmåga att behålla lugnet och bete sig rationellt i kritiska situationer har: Då Bjarne såg de råa, skrävlande sällarna från skansen, som likbleka av skräck slogos om de bästa platserna närmast utgångarna, för att komma först till livbåtarna när katastrofen 90 Rekordmagasinet. 1944:2. s Rekordmagasinet. 1944:4. s Rekordmagasinet. 1944:4. s

24 kom, kände han djupt förakt för dem. Han kände sig fullkomlig oberörd av det som hände runt omkring honom. 93 Ovan nämnda Bjarne Whale känner sig här fullkomlig oberörd av samma storm som förvandlar de tidigare skrävlande besättningsmännen till likbleka fegisar. Bjarne föraktar dem för deras feghet. Deras skrytsamhet då faran är långt borta bidrar ännu mer till Bjarnes förakt. Här ges ännu ett exempel på hur förmågan att behålla lugnet i kritiskt läge ges hög maskulin status och i texten synliggörs hur maskuliniteterna positioneras runt denna förmåga. Handling ställs ofta mot ord, och då föredras handling. I exemplet ovan pratar sällarna medan Bjarne handlar. I Bandyfighten får vi möta karaktärerna Pricken och Stickan. 94 Pricken är lagets stjärna men han varken skryter eller ägnar sig åt divafasoner utan han låter sina handlingar på isen tala istället. På den punkten skiljer han sig mot Stickan, som även han är en av lagets bättre spelare. Stickan är nämligen fullt medveten om sin persons betydenhet. 95 I slutet av berättelsen triumferar Pricken då han avgör bandyfinalen. I berättelsen om Pricken betonas också hur han väljer att spela kvar i samma lag, istället för att byta till ett bättre. Han har kapaciteten att spela på en högre nivå men lojaliteten till laget och kamraterna väger tyngre. Nedan följer ytterligare ett exempel på lojalitetens betydelse: Nu kommer ditt straff. Som det alltid gör, för män som bryta kamratskapets och hederns lagar. 96 Svenske Borg berättar för en karaktär som tagit livet av sin arbetskamrat vad han har att vänta. Kamratskapens och hederns lagar är enligt texten viktiga att hålla. Dessa två exempel visar på hur lojalitet med kamraterna betonas som eftersträvansvärt. En karaktär som ges en mer mångbottnad och komplex personlighet är Dahlgren i Vildmarkens lag. Med Svenske Borg i den Kanadensiska Polisen. Då hans kollega, Björnsen, sparkar på Dahlgrens gravida hund, slår Dahlgren denna man över hakan. 93 Rekordmagasinet. 1944:3. s Rekordmagasinet. 1944:1. s Rekordmagasinet. 1944:1. s Rekordmagasinet. 1944:1. s

25 Olyckligtvis dödar slaget kollegan och en sekund av oaktsamhet, kombinerat med Dahlgrens styrka, kollegans bräcklighet och en stor portion otur, försätter Dahlgren i denna svåra situation. Dahlgren var en friluftsmänniska. Han kunde inte tänka sig ett liv inom fyra väggar, dag och natt, natt och dag. Men han var en man av sanning. Han tänkte på att förtiga det verkliga händelseförloppet, kring dramat. Björnsen kunde ha omkommit genom olycksfall, som tillgått så eller så. 97 Att Dahlgren inte vill ljuga betonas starkt, men han väljer ändå att försöka undkomma sanningen. En förmildrande ursäkt är hans friluftslivsstil hur skulle han överleva i en cell? Ett kompanjonskap är ett kompanjonskap och Björnsen fick sin hälft, trots att han icke förmått göra lika stora fångster som Dahlgren. 98 Han lämnar den del av fångsten som den omkomna mannen har rätt till, vilket tyder på lojalitet. Ett kompanjonskap är ett kompanjonskap även i detta läge, resonerar Dahlgren. Dahlgren beskrivs i texten som en man som hävdar sig väl. Vildmarkslivet kräver mod och uthållighet, han är starkare och en bättre jägare än vad hans forna kollega var och han värderar sanning och lojalitet högt. Alltså tilldelas Dahlgren hög maskulin status, men han har inte kunnat tygla sitt temperament och han har slagit ihjäl sin kollega under former som inte är acceptabla enligt seriernas regler. Känslorna har för en kort stund tagit över och det har fått ödesdigra konsekvenser. Serien avslutas med att Svenske Borg hittar Dahlgren i en situation där han bekänner sin skuld och sedan hastigt fryser ihjäl. Svenske Borg ser ingen anledning att tvivla på Dahlgrens historia och väljer därför att betrakta händelsen som en olyckshändelse. Dahlgren dör med sin heder i behåll och ordningen är på så vis räddad. Det maskulina manuskriptet innehåller, som tidigare nämnts, direkta och indirekta anvisningar för hur man ska agera och vilka egenskaper man bör besitta för att uppfattas som en riktig man. 99 Det är dessa egenskaper och handlingar som ger hög maskulin status, eftersom de beskrivs i texten som eftersträvansvärda. I detta kapitel har karaktärernas mentala egenskaper och personlighetsdrag analyserats. Till det maskulina manuskriptet kan nu mod, beslutsamhet, handlingskraft, lugn i kritiska 97 Rekordmagasinet. 1944:2 s Rekordmagasinet. 1944:2. s Nilsson, 1999, s

26 lägen, självkontroll och lojalitet med kamrater tillföras. Det kan vara accepterat att tappa självbehärskningen under speciella omständigheter och falla ut i gråt, men egenskaper som feghet och skrytsamhet är inte acceptabla om man vill uppnå hög maskulin status. Karaktärer som förlorar självkontrollen i texterna förlöjligas och därför ges denna egenskap låg maskulin status. Hur kropparna skildras Kropparna är ständigt närvarande i serierna. Hur kropparna ser ut och hur de rör sig beskrivs ofta och utförligt. Men varför är kropparna så intressanta för berättelserna? Vad är det som förmedlas? Säger kropparna något om karaktärerna? Medan hon betraktade honom lade hon för första gången händelsevis märke till den styrka och smidighet, som låg i alla hans rörelser, och hon märkte också till sin förvåning att hans drag vore regelbundna och manliga. 100 Den unga kvinnan, Helen, betraktar Bjarne Whale. Hon uppfattar hans kropps rörelser som starka och smidiga, och hur regelbundna och manliga hans drag är. Det är egentligen endast dragen som betecknas som manliga i texten, men jag uppfattar det som att beteckningen manligt blir talande även för hans rörelser. Det är ett mål för beundran som beskrivs i denna text. Bjarnes kropp, som är stark, smidig och med regelbundna drag, blir något eftersträvansvärt och den laddas som manlig. Hans drag, som alltid varit regelbundna och fina, hade i sin hårdhet fått en egendomlig värdighet, och huden glänste solbränd och frisk i ansiktet. 101 Detta är en beskrivning av Bjarnes kropp efter en period av fysiskt arbete. Här ges bilden av en frisk, solbränd och stark kropp. Den har till och med blivit värdigare och att denna kropp värderas högt är den ingen större tvekan om. Att kroppen benämns som solbränd är knappast en slump, solen och naturen är nämligen ett återkommande tema i serierna vilket nästa exempel ska belysa ytterligare: Per Stigman låg utsträckt på en berghäll och lät morgonsolens milda strålar smeka hans nakna, bruna kropp Rekordmagasinet. 1944:3. s Rekordmagasinet. 1944:2. s Rekordmagasinet. 1944:1. s

27 Här skildras en annan huvudpersons kropp där den ligger utsträckt i ett idylliskt och vackert svenskt sommarlandskap. Det är en naturromantisk bild som målas upp och kroppens närhet till naturen betonas. Jonas Frykman skriver i Försvenskningen av Sverige om en europeisk dragning till naturen under trettiotalet, som manifesterades av till exempel scoutrörelsen. 103 Ungdomarna längtar bort från städerna och bort från en krävande civilisation och fabriksrök. Det är samma längtan till det ursprungliga, rena och ofördärvade som tagit sig uttryck i intresset för kroppen och det nationella. 104 I naturen ges möjligheten att upptäcka sitt inre samtidigt som det svenska landskapet utforskas. 105 Genom att vistas i naturen blir man mer och mer en del av den. 106 Till slut är kroppen härdad och hälsosamt vital och personen känner till naturens språk. 107 Då en karaktär vistas på ett vardagligt sätt i naturen, som Per Stigman gör i exemplet ovan, säger det något om honom. Det signalerar härdning, friskhet, nationalitetskänsla, modernitet och upplysning. Naturens relation med det moderna samhället är komplext. Naturen kunde inom scoutrörelsen uppfattas som ett alternativ till och en flykt från det moderna och städerna. 108 Det är tänkbart att naturen står både för något nytt och för något gammalt. Naturen har alltid funnits där, i det hänseendet står den för traditioner och anor, men en ny och mindre högtidlig syn på naturen står för det moderna. 109 Nu återgår vi till berättelsen om Per Stigman, som utspelas under medeltiden och tyskar styr Sverige. Motståndskämpen Per Stigmans närhet till naturen skulle i detta sammanhang kunna symbolisera Sveriges historiska rätt till självstyre. På så vis får Per Stigman ett moraliskt stöd i sin kamp mot det tyska styret. Med sina åttiofem kilo, sega senor och solida muskler, kunde han i styrka och uthållighet mäta sig med vem som helst av nordlandsmännens bjässar. 110 Så här beskrivs en tredje huvudperson i Rekordmagasinets serier, nämligen Svenske Borg. Han beskrivs som en kraftfull man som inte behöver vika sig för någon. Det är tydligt hur en karaktär definieras av kroppen och dess förmåga. Med en annan kropp hade troligtvis inte Svenske Borg lyckats med sina förehavanden. Texten visar också 103 Ehn, Frykman & Löfgren, Försvenskningen av Sverige, 1993, s Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s Nilsson, 1999, s Ehn, Frykman & Löfgren, 1993, s Rekordmagasinet. 1944:4. s

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet

Maskulinitet och våld. Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Maskulinitet och våld Lucas Gottzén, docent i socialt arbete, Linköpings universitet Genus och Biologiskt kön/socialt kön; kön/genus Socialt kön är historiskt, kulturellt och socialt föränderligt Vad män

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet

Teorin om Hegemonisk Maskulinitet. Vad är maskulinitet? Fyra strategier att definiera maskulinitet Teorin om Hegemonisk Maskulinitet Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Vad är maskulinitet? Alla samhällen visar kulturella tecken på genus men inte alla visar

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare

Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare Killars livsvillkor, sexualitet & gränser Pelle Ullholm Sexualupplysare Film: Vill du. Casting Googla rfsu och vill du så hittar ni alla där Killars livsvillkor Hur ser de ut? Hur kan de förklaras? Hur

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar? Gårdfeldt diskuterar utifrån 12 helgonberättelser förtryck och osynliggörande av HBTpersoner inom kyrkan, teologin och samhället. Avhandlingen har, enligt honom själv,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare. Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

1. Det handlar inte om BDSM

1. Det handlar inte om BDSM 1. Det handlar inte om BDSM Sveriges kvinnolobby mötte stort motstånd från olika håll när de framförde sin kritik mot KappAhls reklamkampanj 50 shades of Grey. Reklamombudsmannens opinionsnämnd friade

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna.

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Saihtam Wonelc Svetten forsade ner i ögonen på den yngre av de två männen. Han var i 30-årsåldern, såg någorlunda bra ut och hade i vanliga fall

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Svensk Friidrott Vår nya varumärkesplattform

Svensk Friidrott Vår nya varumärkesplattform Svensk Friidrott Vår nya varumärkesplattform 1 2 Svensk Friidrott Varumärkesplattform 2014 Bakgrund Svenska Friidrottsförbundet bestämde sig för att utveckla varumärkesplattformen för Svensk Friidrott.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer