Samhällsplanering för att stimulera en aktiv vardag

Transkript

1 Samhällsplanering för att stimulera en aktiv vardag Konferens Visby 21 april 2009: En god bebyggd miljö Johan Faskunger fil dr Fysisk aktivitet & folkhälsa

2 Effekter av fysisk aktivitet: Förbättra kondition (hjärtalungor) Öka muskelstyrka Motverka hjärt-kärlsjukdom Motverka tjocktarmscancer Motverka typ II diabetes Motverka benskörhet Motverka högt blodtryck Motverka höga blodfetter Motverka övervikt & fetma Motverka mental ohälsa Öka livskvalitet Förbättra humör Minska oro & ängslan Förbättra självkänsla Motverka för tidig död Öka livslängd Öka antalet friska år Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut

3 En stillasittande livsstil: Orsakar årligen 1,9 miljoner dödsfall i världen (WHO, 2002) dödsfall i Europa varje år (WHO, 2006) 5,3 miljoner förlorade friska levnadsår (WHO, 2006) 22 % av hjärt-kärlsjukdom och tjocktarmscancer, 18 % av höftfrakturer pga benskörhet och fallolyckor, 12 % av diabetes typ 2 12 % av högt blodtryck (Colditz, 1999; WHO, 2002) Kostnad: Minst 6 miljarder kr / år (Bolin & Lindgren, 2006) Kostnad övervikt & fetma: 16 miljarder kr / år (Persson & Ödegard, 2005)

4 Stillasittande Fysisk aktivitet Ökande bilåkande, ökande avstånd mellan målpunkter, ökande mediekonsumtion, större boyta = mer inomhusvistelse, infrastruktur som gynnar bilåkande, ökat antal (stillasittande) skrivbordsjobb på arbetsplatsen, teknologi som minskar energiförbrukningen, överflöd av passiv fritidsunderhållning osv Fysisk aktivitet på recept

5 Varför förändra den byggda miljön? Informationsinsatser är inte tillräckliga! Individinriktad beteendeförändring når inte tillräckligt många! Har lättare att nå socioekonomiskt svaga = Långsiktigt folkhälsoarbete ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT TILL EN SÄKER OCH TRYGG MILJÖ!

6 En etisk aspekt Vi ska inte förvänta oss att stora delar av befolkningen anammar aktiv transport förrän det finns ett tillräckligt finmaskigt nät av säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor

7 Låg promenad- och cykelvänlighet om det inte finns utbud och service nära och om infrastrukturen främst gynnar bilen som transportmedel

8 Låg promenad- och cykelvänlighet om det inte finns infrastruktur för att gå eller cykla och om områdena saknar förbindelser

9 NICE (2008). Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity: Hastighetsreducerande åtgärder Ökad gång, cykling och barns lek utomhus. Bygga rekreationsstråk (multi-use trails) Ökad gång och cykling. Stänga av bostadsgator/minska biltrafik Ökad gång sannolikt även cykling. Bygga cykelinfrastruktur i och utanför tätort Ökad cykling, färre trafikolyckor. Bygga säkra skolvägar för gång och cykling Ökad gång och cykling. Förändra strukturen och miljön runt omkring gatunätet Ökad gång. Ökad utomhusvistelse för barn Insatser som förbättrar infrastrukturen för gång- och cykeltrafik klassades som mycket kostnadseffektiva. Kostnadsnyttoanalys av GC-banor 1:11.

10 Finns att ladda ned och beställa från:

11 Närhet, tillgänglighet, användbarhet Park och natur Service och affärer Kollektivtrafik Motionsanläggningar Gång- och cykelstråk Näridrottsplatsen i Mölndal

12 Byggda miljöns utformning Promenadvänligt område = 70 min mer vardagsmotion per vecka Socialt kapital = lägre risk för hjärt-kärl, högt blodtryck, depression m fl Hög tillgänglighet till service, affärer och utbud = mer vardagsmotion för vuxna Hög tillgänglighet till parker och grönområden = mer vardagsmotion

13 (O)Trygghet & (o)säkerhet: Trygghet i området är ofta avgörande för fysisk aktivitet utomhus, speciellt för barn, äldre och kvinnor Kriminalitet och oroligheter kan påverka negativt, men fortfarande dålig förståelse Bristfällig belysning Trafikvolym och höga hastigheter är de vanligaste orsakerna till att människor känner otrygghet Åtgärder i den byggda miljön kan kraftigt öka säkerhet och trygghet: Bättre belysning, siktlinjer, trafikseparerade gång- och cykelbanor, hastighetsreducerande åtgärder

14 Områden och gatumiljöer som tillåter hög trafikvolym och hög fart orsakar fler olyckor som t ex drabbar barn (Roberts et al, 1995) Breda raka bostadsgator utan träd bidrar till högre fordonshastigheter (Meyer & Dumbaugh, 2004) Säkerheten står i ett motsatsförhållande till höga hastigheter, andelen större vägar genom ett område, felaktigt placerade busshållsplatser och övergångsställen och bristfällig belysning (Jacobsen et al, 2000; Levine et al, 1994; Walgren, 1998; Loukatou-Sideris, 2004)

15 Att förändra den fysiska trafikmiljön är den mest effektiva insatsen för att minska kollisioner och krascher (Kjemtrup & Herrstedt, 1992) Trafiklugnande och hastighetssänkande åtgärder i hela stadsdelar har minskat trafikskador med % i Holland och Tyskland (Kraay & Dijkstra, 1989; Hass-Klau, 1992) Det är väletablerat att man kan minska hastigheter och risk för kollisioner med fotgängare och cyklister genom att bygga rondeller, bättre signalsystem, separerade GCbanor, vägbulor, upphöjda korsningar och att smala av gator (Retting et al, 2003)

16 Att införa planskilda korsningar minskar risken för krascher med % Tillbakadragen stopplinje för motorfordon i korsningar minskar risken för personskada med 35 % En 10-% sänkning av hastigheter ger % färre skadade trafikanter

17 Man kan minska antalet mörkerolyckor med % genom att införa bättre belysning Målade cykelfält i körbanan minskar kollisioner som drabbar cyklister med i snitt 10 % Ett fartgupp i ett bostadsområde halverar risken att ett barn ska bli påkört av ett motorfordon God vinterväghållning på cykelbanor kan minska olycksrisken med %

18 Samhällsplanering för aktiv transport: Stora brister i cykelvägnätet Stora brister i infrastrukturen för fotgängare Ökade resurser krävs på alla nivåer Bättre samsyn mellan olika lokala sektorer och förvaltningar Bättre samarbete över kommungränserna behövs Foto: Krister Spolander

19 Med tanke på cyklingens alla kvaliteter skulle man tro att cykling är det mest omhuldade transportslaget. Så är långt från fallet. Klas Elm, Ordförande Svensk Cykling

20 Förbättrad infrastruktur för cykling & ökad cykling i samhället är bra för Fysisk aktivitet & folkhälsa Miljö & hållbar utveckling Samhällsekonomi Tillgänglighet Integration? Jämställdhet Trafikskadeprevention Lokal/regional utveckling & turism

21 Odense cykelprojekt: 13 miljoner i vinst!!! Satsade 20 miljoner kr under 4 år på cykeltrafiken 50-tal cykeltrafikåtgärder (med fokus på infrastrukturen) Cyklingen har ökat 24 %. Olyckor minskat med 20 % vunna levnadsår Dödligheten bland åringar minskade 20 % Samhällsvinsten: 33 miljoner danska kr Odense Kommune, Trafikministeriet & Vejdirektoratet (2004) Evaluering av Odense Nationale Cykelby. Odense. Hemsida:

22 Barns rörelsefrihet har minskat!

23 Barn 7 9 år som får gå utan vuxens sällskap till resp målpunkt Andel Skola Fritidshem Lekplatser Idrottsplatser Simhall/badplats Grönområde Lekkamrater Bibliotek Affär Bio Jämförelse mellan olika tidsperioder för om barn får gå på egen hand till olika målpunkter. Källor: Krister Spolander 1981 och 1983, ARS 2000 och Markör 2003

24 Vad kan samhällsplaneringen göra? Öka resurserna till insatser som främjar vardagsaktivitet HKB & BKA folkhälsotänk i planeringen Tillgänglighetsanalyser Handlingsplaner & policy Få med alla berörda aktörer och sektorer

25 Edwards & Tsouros (2006) Promoting physical activity and active living in urban environments. The role of local governments. The solid facts series. Köpenhamn, WHO regional office.

26 Lästips: Ahlström, I (2004) På cykel för miljö och hälsa. Länsstyrelsen, Sthlm Åkerlund, U (2007) Bostadsnära natur modell och vägledning för att säkra tillgången. Boverket. Kågeson, P (2007) Förutsättningar för cykelturism i Sverige. Nutek Kågeson, P (2007) Modell för regional inventering och planering för cykelvägar. Vägverket Reneland, M (2004) Tillgänglighetsvillkor i svenska städer TWISS. Vägverket Spolander, K (2006) Cykeln i transportsystemet utvecklingsmöjligheter. SIKA Vägverket (2006) Undersökning angående barns säkra skolvägar. Intermetra.