Regional gång- och cykelstrategi. för Västmanlands län

Transkript

1 Regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

2 Innehållsförteckning 1 Gång- och Cykelstrategi för Västmanlands län Handlingsplan visionen om Västmanland - ett län med rätt gång- och cykelinfrastruktur Hela resan perspektiv Mål och indikatorer Mål Indiktatorer Uppföljning av mål och indikatorer... 7 Infrastrukturens målstandard Utformning Belysning Skyltning Förutsättningar - Infrastruktur och tillgänglighet Trygghet och säkerhet en grund för tillgänglighet Säkerställd funktionalitet och tillgänglighet vid omledning Drift och underhåll Miljö och hälsa Beteendeförändring Framtidens cykling Prioriteringsgrunder och förutsättningar för gång- och cykelinfrastrukturåtgärder Förutsättningar för genomförande källförteckning... 11

3 GÅNG- OCH CYKELSTRATEGI FÖR VÄSTMANLANDS LÄN Att gå och cykla ska vara en naturlig del av vardagen i Västmanland, ett naturligt sätt att ta sig till arbetet, skolan och fritidsaktiviteten, som rekreation och som främjare av turism för så väl invånare som besökare. Att gå och cykla innebär en frihet att lätt kunna ta sig fram och på samma gång friheten att kunna välja att stanna på vägen. De platser som formas för att prioritera cyklister och gående blir ofta barnvänligare, mindre bullriga och renare. Det är bra för folkhälsan och avlastar väginfrastrukturen om fler väljer att gå och cykla framför att ta bilen. Att gå och cykla ska upplevas som det självklara transportsättet för kortare resor. Avsikten med en regional gång-och cykelstrategi för Västmanlands län är att få till stånd ett sammanhållet arbete inom länet för att ta tillvara den potential och möjligheter som gång och cykel medför både för transport och rekreation. Strategin tar sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen 1 och utgör stommen för det gemensamma åtagandet för en ökad gång och cykling i länet. Samverkan och ett Gemensamt åtagande Den regionala gång-och cykelstrategin har tagits fram gemensamt av Region Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Trafikverket Region Öst, Regionala kollektivtrafikmyndigheten samt kommunerna i Västmanlands län. Strategin utgör inriktningen för det gemensamma arbetet med gång-och cykelinfrastrukturen i Västmanlands län. Strategin är avsedd att verka för individens möjligheter att använda gång- och cykelinfrastrukturen på lika villkor oavsett vilken aktör som är väghållare. Väghållaransvaret är som strategin berör är uppdelat på kommunala vägar som respektive kommun ansvarar för, regionala vägar som är regionens ansvar där Trafikverket verkställer planeringen samt det statliga vägnätet där Trafikverket är ansvarig. På samma sätt följer även ansvaret för gång- och cykelvägar. Med denna ansvarsuppdelning är en samverkan och samsyn avgörande för att lyckas uppnå strategins målsättning. Arbetsmarknad Miljö & Klimat Barnsperspektiv Bostäder Regional Gång- och Cykelstrategi Kollektivtrafik Samhällsplanering Turism & Friluftsliv Jämställdhet & Mänskliga rättigheter Grön infrastruktur Bild: Ett urval av alla de områden som kan kopplas ihop med den regionala gång- och cykelstrategin. 1 Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för innevånare och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål tillgänglighet och ett hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa.

4 HANDLINGSPLAN Till denna strategi kopplas en handlingplan som planeras utifrån strategins proriteringsgrunder och mål. Handlingsplanen ska behandla gång och cykling som helhet bestående av både infrastrukturåtgärder som leder till en säker och sammanhängande gång- och cykelinfrastruktur, samt verka för en ökad användning av dessa. Genom ett gemensamt ansvar och åtagande mellan länets olika aktörer kan fysiska åtgärder i infrastrukturen kompletteras med informationsinsatser och arbete med beteendeförändring, vilket ger bättre effekt och måluppfyllelse. Handlingsplanen utformas tillsammans med länets aktörer, där det finns ett gemensamt ekonomiskt ansvar för utförande beroende på åtgärdens karaktär och fysiska placering. Påverkansåtgärder är en viktig del av strategins verktyg för måluppfyllelse, vars finansiering är helt beroende på de ingående aktörernas finansiering till dess att regelverket tillåter finansiering via den regionala transportinfrastrukturplanen. En viktig del av handlingsplanen är konkretisering av insatser samt ansvars-och resursfördelning mellan berörda aktörer. Handlingsplanen uppdateras kontinuerligt och följs upp årligen mot strategins mål och indikatorer, här återfinns även aktuell status på den regionala gång- och cykelinfrastrukturen där behoven kontinuerligt uppdateras. I den regionala planen för transportinfrastruktur återfinns den ekonomiska fördelning för åtgärder längs det regionala vägnätet samt nivåer för statlig medfinansiering längs det kommunala vägnätet. Bild: Bilden hämtad från Västmanlands Länsplan för regional transportinfrastruktur

5 VISIONEN OM VÄSTMANLAND - ETT LÄN MED RÄTT GÅNG- OCH CYKELINFRASTRUKTUR Västmanland är ett attraktivt län där alla människor ges lika villkor att vistas, leva, bo, och verka. Genom en god samverkan skapar vi förutsättningar för att alla på lika villkor tar del av transportsystemets möjligheter i sin vardag. Västmanlands län kännetecknas av en god gång- och cykelinfrastruktur där det är enkelt att ta sig fram och transportera sig, både för dagliga resor till och från arbete och skola, så väl som för fritidsresor, rekreation och turism. Tillgängliga, funktionella och säkra gång-och cykelstråk möjliggör ett enklare liv för alla på lika villkor. För att uppnå målet om rätt gång- och cykelinfrastruktur är samspel mellan de offentliga aktörer lika viktig som delaktigheten från invånaren kring behov och funktionalitet. Detta för att säkerställa att vi arbetar för att tillgodose behoven av säkerhet och tillgänglighet från individens perspektiv, vilket kan skilja sig åt beroende på individens förutsättningar. 3.1 Hela resan perspektiv Gång-och cykelstrategin för länet bygger på hela resan perspektiv som innebär att alla de ingående reseelementen fungerar i vardagen, från start till målpunkt. En samordning mellan trafikslag där olika lösningar skapar förutsättningar för att hela resan ska fungera för individen. Det ska vara enkelt att gå och cykla samt att använda kollektivtrafiklösningar för alla typer av resor, både inom och mellan tätorter i länet. En viktig del i denna kedja förutom tillgänglig, funktionell och säker gång- och cykelinfrastruktur, är lättillgängliga bytespunkter för kollektivtrafiken med säkra cykelparkeringar. Individens olika behov är centrala i denna strategi och utefter förändrade förutsättningar, ny teknik, tjänsteutbud och lösningar ska infrastrukturen anpassas för ett hållbart resande för alla. Det finns flera exempel som belyser skillnader i resebeteendet mellan könen 2 som visar på att kvinnor har ett mer komplext resmönster än män, särskilt när det gäller resor till och från arbetet. En utbyggnad av gång- och cykelvägnätet som underlättar hela resan perspektivet ger en enklare vardag och skapar förutsättningar för att alla på lika villkor ska kunna nyttja transportsystemet och kollektivtrafiklösningar bättre. Bild: Det övergripande transportpolitiska målet som den regionala gång- och cykelstrategin följer samt utvecklar genom att vidga omfattningen från medborgare till invånare. 2 Studie av WSP 2007

6 MÅL OCH INDIKATORER De två målen utgår ifrån strategins prioritering om hela resan med fokus på arbetspendling respektive barnssäkra skolvägar. Indikatorerna fångar dels upp de långsiktiga trenderna men även lokala effekter av en specifik åtgärd som förväntas bidra till en postiv långsiktig trend. 4.1 Mål 1. Mål 90% av alla barn i årskurs 4-9 ska sig till skolan via gång, cykel och kollektivtrafik. 2. Mål: 90% av arbetspendlingen ska ske via gång, cykel och kollektivtrafik. 3. Mål: Kontinuerlig förbättring i tillgänglighet för att skapa förutsättningar för hela resanperspektiv för att möjliggöra mål 1 och Indiktatorer Indikator för mål 1: Barn i årskurs 4-9 som går, cyklar och åker kollektivt till skolan ska öka. Denna indikator visar på trenden i användandet av gång, cykel och kollektivtrafik för att ta sig till skolan. Indikatorn ger signal om upplevd säkerhet vilket inte är samma sak som reell säkerhet. Men det ger tydliga signaler om hur den upplevda säkerheten är, vilket är betydande i valet att lämna sina barn med bil istället för att de får gå, cykla eller åka kollektivt. Indikator indiktor för mål 2: Arbetspendlingen till jobbet via gång, cykel och kollektivtrafik ska öka. Denna indikator visar på trenden i användandet av gång, cykel och kollektivtrafik vid arbetspendling. Den speglar även hur hela resanperspektivet fungerar i realiteten, om rätt förutsättningar finns för arbetspendling genom gång, cykel och kollektivtrafik. Indiktatorn är starkt kopplat till hur barnen tar sig till skolan då de ofta släpps av på vägen till jobbet och skulle därför bli en direkt positiv följd av en ökad arbetspendling genom gång, cykel och kollektivtrafik. Indikator för mål 3: Antal byggda gång- och cykelbanor samt åtgärdade felande länkar i infrastrukturen. Indikatorn visar på antalet utförda åtgärder som är kopplade till länsplanen för regional transportinfrastruktur i Västmanland. Avgränsningen att enbart följa upp åtgärder som kan kopplas till regional transportinfrastrukturplan är för att möjliggöra en tydlig uppföljning. Indikator visar på det arbete som kontinuerligt görs utifrån ett regionalt ansvar för att främja gång och cykel i länet.

7 Indikator för mål 3: antal hållplatslägen och kopplingar till hållplatslägen som har åtgärdats för att skapa god tillgänlighet. Indikatorn visar på antalet utförda åtgärder som är kopplade till länsplanen för regional transportinfrastruktur i Västmanland. Avgränsningen att enbart följa upp åtgärder som kan kopplas till regional transportinfrastrukturplan är för att möjliggöra en tydlig uppföljning. Indikator visar på det arbete som kontinuerligt görs utifrån ett regionalt ansvar för att främja gång, cykel och kollektivtrafik i länet. Indikator för mål 3: Mätbar lokal effekt av utförd åtgärd Indikatorn ska visa på effekter av en utförd åtgärd som förväntas bidra till en positiv långsiktig trend. 4.3 Uppföljning av mål och indikatorer Uppföljningen av mål och indikatorer ska ske kontinuerligt i form av olika mätningar. Uppföljning av mål 1 och 2 och dess indikatorer: - resvaneundersökningar vart 4-5 år för att se de långsiktiga trenderna i länet. Uppföljning för mål 3 och dess indikatorer: - mätning innan åtgärd utförs som följs upp av en ny mätning 12 månader efter genomförd åtgärd för att se effekterna av utförd åtgärd. INFRASTRUKTURENS MÅLSTANDARD 4.4 Utformning Gång- och cykelinfrastrukturen ska utformas för en god tillgänglighet och användningsområden och där det finns behov separera gång och cykeltrafik. Standarden ska anpassas till framtida behov av funktion och utveckling av gång- och cykelinfrastrukturen. Vid Byggnation av gång och cykelinfrastruktur är utformning enligt VGU lägsta standard, önskad funktionalitet kan göra att utformningen förändras till en högre målstandard. 4.5 Belysning Målsättningen är att gång- och cykelinfrastrukturen ska vara belyst för att en god tillgänglighet och säkerhet. Grundutförande för gång- och cykelinfrastrukturen är utan belysning men förberedd med dragning av rör då det blir kostnadseffektivitet och enkelt att koppla in. Strategin syftar till att skapa förutsättningar för gång och cykelinfrastruktur i ett första skede, belysning hamnar i nästa skede. Det finns möjligheter för berörda kommuner att själva investera i belysning om möjlighet finns. 4.6 Skyltning En tillförlitlig skyltning för att lätt hitta utpekade stråk och destinationer är en viktig förutsättning för tillgängligheten och upplevd trygghet.

8 FÖRUTSÄTTNINGAR - INFRASTRUKTUR OCH TILLGÄNGLIGHET För att uppnå en ökad och samtidigt säker gång- och cykeltrafik krävs det att gång och cykel är en naturlig del av samhällsplaneringen, både på regional och kommunal nivå. För att effektivisera och uppnå samordningsvinster ställs det även krav på en samordand planering med övriga trafikslag och samhällsfunktioner där mål och förustättningar är tydligt definerade. Infrastrukturen är ett sammanhållet system som ska möjliggöra framkomlighet för alla, med en utformning som är anpassad för de oskyddade trafikanterna där hänsyn tas till alla typer av cykelfordon samt gångtrafikanter och då med särskild hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Gång och - cykelinfrastrukturen ska vara både tillgänglig och säker för alla utan begränsande barriärer. För att möta behoven av framkomlighet och säkerhet krävs en tydlig separering från biltrafik samt en separering mellan gång och cykel. Gång- och cykelinfrastrukturen ska vara ett genomtänkt system som tar höjd för och förbereds för framtida utveckling av exempelvis fiberdragning och belysning för att skapa kostnadseffektitet på sikt. Det ställer även krav på att vid förändringar av befintlig vägstandard på de regionala vägarna i Västmanland, som exempelvis ombyggnation till mötesfri väg, ska de oskyddade trafikanternas intressen tas tillvara med tydliga alternativa vägar. 5.1 Trygghet och säkerhet en grund för tillgänglighet Tillgängligheten utgörs av både reell säkerhet och upplevelsen av säkerhet och trygghet, vilket är viktiga aspekter för att infrastrukturen ska vara tillgänglig för alla. De oskyddade trafikanternas reella säkerhet består bland annat av separering mellan gång- och cykeltrafik samt separering från motortrafik med säkra passager som uppfyller tillgängligheten till utpekade målpunkter. Trygghet som är en minst lika viktig del av infrastrukturens tillgänglighet består ofta av upplevelsen vid användandet, vilket exempelvis kan vara belysning efter mörkets inbrott samt välskött och bra planerad växtlighet. 5.2 Säkerställd funktionalitet och tillgänglighet vid omledning Infrastrukturen är ett system som i perioder berörs av omledningar, direkt kopplade till åtgärder i infrastrukturen eller till det omgivande samhället exempelvis underhåll och byggnation av fastigheter. Ett fungerande och tillgängligt system oavsett omledning är en förutsättning för att gång och cykel ska bli ett tillförlitligt transportsätt. Det krävs en korrekt och tydlig hänvisning vid omledning där hänsyn är tagen till den funktion och tillgänglighet som det avstängda gång-och cykelstråket har. 5.3 Drift och underhåll En gemensam hög standard för drift och underhåll av gång-och cykelinfrastruktur är en förutsättning för god tillgänglighet och säkerhet. Gång- och cykelinfrastruktur ska vara sömlös, det vill säga funktion och drift ska vara lika oavsett väghållarskap. Merparten av alla cykelolyckor är singelolyckor, där nästan hälften kan relateras till bristande drift och underhåll. Studier visar att snöröjning och upptagning av sand på våren 3 och borttagning av löv på hösten minskar risken för cykelolyckor avsevärt. I trafikmiljön så svarar gångtrafikanter för en tredjedel av alla som skadas, och därmed den 3 Monica Berntman, Fotgängares olyckor och skador i trafikmiljö med fokus på fallolyckor

9 trafikantgrupp som är mest utsatt för skador. Majoriteten av dessa utgörs av fallskador, där ingen annan part har varit inblandad och många ger bestående men i form av någon grad av invaliditet. 4 MILJÖ OCH HÄLSA Aktiva transporter som gång och cykling innebär både fördelar för hälsan och det harmonierar med de centrala dimensionerna av en hållbar samhällsutveckling. 5 Då vardagen blir allt mer stillasittande och behovet av fysisk aktivitet för att upprätthålla god hälsa blir de aktiva transporterna allt mer avgörande och behöver främjas och uppmuntras. De direkta hälsovinsterna från cykling är många och det är vetenskapligt bevisat att hjärta, lungor, knän och leder mår bra av regelbunden motion. Forskare har räknat ut att risken för att drabbas av hjärtinfarkt kan halveras om du cykelpendlar fem kilometer regelbundet i stället för att ta bilen. 6 Detta ställer krav på att utforma miljöerna som används för gång och cykling så att de inte bara upplevs trygga utan de ska även vara stimulerande och uppmuntra till aktiva transporter. I rapporten redovisas utländska studier som visar att kraven på färdvägsmiljöer för att de ska nyttjas är klart högre hos potentiella nya cyklister jämfört med existerande cyklister. Infrastrukturen för cykling i utländska städer som står för en stor andel av transporter per cykel, såsom Köpenhamn, ger också stöd för att vi i Sverige bör skapa väsentligt bättre färdvägsmiljöer för cykling om de påtagligt ska stimulera fler människor till att cykla. 7 En tillgänglig, attraktiv och säker infrastruktur är förutsättningar ökning av cykeln som transportslag, men det krävs även att bryta invanda mönster och beteenden. 6.1 Beteendeförändring Enligt Trafikverkets beräkningar är hälften av alla bilresor i tätorterna kortare än 5 km, en distans som företrädelsevis bör ske utan bil. Vid förändrade resvanor ger detta vinster för både hälsa och miljö 8. Beteendeförändring krävs inte bara för att börja gå och cykla och ställa bilen hemma. Trots att det finns en bred medvetenhet om riskerna att inte använda cykelhjälm så är det en minoritet av befolkningen som använder det. Trots att lagen 9 om att barn under 15 år ska bära cykelhjälm är det endast drygt hälften som gör det. Och enligt NTF så kommer vi inte att kunna möta uppsatta trafiksäkerhetsmål för 2020 om inte användandet av hjälm går upp. 6.2 Framtidens cykling Utvecklingen av el-cyklar bidrar till att cykel blir ett aktuellt transportmedel på allt längre avstånd vilket ger positiva effekter för både miljö och hälsa. Behovet och efterfrågan blir allt större av ett längre sammanhängande cykelstråk samtidigt som utformningen behöver anpassas till högre hastigheter. Den regionala gång- och cykelstrategin ska skapa möjligheter och förutsättningar för att kunna välja aktiva transporter oberoende av avstånd. 4 Trafikverket, Fallolyckor bland gångtrafikanter en slutrapport. 5 UN World Commission on Environment and Development Svensk cykling, Cykelsmart 7 Trafikverket, Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande 8 Under de första tre kilometrarna av en resa är bilens utsläpp av avgaser 50 till 60 gånger högre per kilometer. 9 Vägtrafikförordningen (SFS 1998:1276) Lagen trädde i kraft 1 januari 2005

10 PRIORITERINGSGRUNDER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GÅNG- OCH CYKELINFRASTRUKTURÅTGÄRDER Grund för prioriteringar ska utgöras av en bedömning av uppfyllande av funktion, effekter och bidrag till måluppfyllelse i förhållande till kostnad. Inom utpekade strategiska områden finns olika prioriteringsgrunder för gång- och cykelinfrastruktur samt dess koppling till kollektivtrafik. Utan inbördes rangordning är dessa identifierade områden är: barns säkra skolvägar arbetspendling hela-resan-perspektivet Utöver dessa strategiska områden så är även rekreation, turism och fritid en viktig komponent för gång- och cykelinfrastrukturen, både ur hälsoperspektiv men även för den regionala utvecklingen. Dessa ska tas i beaktande vid prioritering av åtgärder, då det kan innebära positiva effekter även inom dessa områden. Prioriteringsgrunderna utgörs av: Felande länkar i befintligt infrastruktursystem (Mål 3) Förutsättning för en sammanhållen gång- och cykelinfrastruktur. Anslutning till bytespunkter mellan trafikslag (Mål 3) Gång- och cykelbanor som ansluter till hållplatslägen och bytespunkter. Länkar mellan bostad, skola, arbetsplatser (Mål 1 och 2) Skapa rätt förutsättningar för att kunna gå och cykla till arbete och skola från bostaden. Länkar till besöksintensiva platser (Mål 3) Exempelvis turistattraktioner Användningsområden (Mål 1 och 2) Hur ska gång- och cykelbanan användas, vinter respektive sommartid. Användningspotential (mål 1 och 2) Hur stor potential finns det för att nyttja gång och cykelinfrastrukturen. Exempelvis hur många boenden finns det, arbetsplatser och skolor som nås, rekreationsområden, turism, fritidsaktiviteter etc.

11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE Strategin är ett gemensamt åtagande både i prioritering och finansiering vilket är en förutsättning för genomförande. Hela-resanperspektivet ligger till grund för utvärdering av brister i länets cykelvägnät. För att en cykelbana ska byggas med regionala medel krävs det att det finns, alternativt planeras att uppföra anslutande cykelbanor längs kommunalt eller statligt vägnät samt att förutsättningar finns för byte av transportmedel tex cykelparkeringar vid busshållplatser och stationer. KÄLLFÖRTECKNING Lunds Universitet, Monica Berntman, Fotgängares olyckor och skador i trafikmiljö med fokus på fallolyckor, ISSN Svensk cykling, Cykelsmart, 2012, ISBN Trafikverket Fallolyckor bland gångtrafikanter en slutrapport. TRV2013/71828 Trafikverket: Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande Publikationsnummer: 2012:157 UN UN World Commission on Environment and Development