Folkhälsoaspekter av cykling

Transkript

1 Folkhälsoaspekter av cykling En föreläsning om hälsa, hinder och svårigheter 26 november 2012, Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Konsult ProActivity AB

2 Föreläsningens upplägg: Folkhälsoaspekter av cykling Vad är gårdagens och dagens problem? Vad fungerar för att öka cyklingen?

3 CYKLING HÄLSA

4 Regelbunden aktiv transport: Chansen att nå FA rekommendationen fördubblas! (Merom, 2005) Minskar risken för att dö i förtid med ungefär 40 % (Andersen et al, 2000, Rutter 2006) Höjer HDL-kolesterolet (Oja et al, 1998) Minskar risken för högt blodtryck (Tudor-Locke et al, 2001)

5 Regelbunden aktiv transport: Om ytterligare 8 % av befolkningen i Finland regelbundet skulle cykla till jobbet, skulle det minska andelen dödsfall i hjärt-kärlsjukdom med 3-7 % per år (Vuori et al 1994) Om ytterligare människor (20-60 år) skulle börja cykla skulle det förebygga 50 dödsfall, vilket motsvarar livsår. Med ett värde på kr/livsår skulle det innebära en lönsamhet på över 750 miljoner kr/år (Rutter, 2005) En fördubbling av den sträcka varje finländare cyklar varje år skulle medföra en besparing på miljoner kr/år för samhället (Ministry of transport, 1995)

6 Effekter av fysisk aktivitet (1) Förbättrar kondition (hjärtalungor) Ökar muskelstyrka Motverkar hjärt-kärlsjukdom Motverkar tjocktarmscancer Motverkar typ II diabetes Motverkar benskörhet Motverkar högt blodtryck Motverkar höga blodfetter Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut

7 Effekter av fysisk aktivitet (2) Motverkar övervikt & fetma Motverkar mental ohälsa Ökar livskvalitet Förbättrar humör Minskar oro & ängslan Förbättrar självkänsla Motverkar för tidig död Ökar livslängd Ökar antalet friska år Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut

8 Effekter av regelbundet bilåkande: Stillasittande livsstil Övervikt och fetma Sociala relationer i området Isolering och segregation Utsläpp och luftföroreningar Buller Högt blodtryck och psykisk ohälsa Rörelsefrihet Novaco et al, 1990; Mayer & Treat, 1977; Bashir, 2002; Ewing et al, 2003; Frank et al, 2004

9 CYKLING EKONOMI

10 Cost-benefit på 1:2 anses vara mkt bra i transportsammanhang Cost-benefit: 1:5 Cavill et al (2008) Economic analyses of transport infrastructure and policies including health effects related to cycling and walking: a systematic review. Transport policy 15, Cost-benefit: 1:11 NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. National Institute of Clinical Excellence, UK

11 CYKLING SAMHÄLLS- EFFEKTER

12 Bra förutsättningar till gång och cykling är positivt ur många synvinklar: Mer social interaktion Bättre folkhälsa Ekonomi Ökad rörelsefrihet Ökad tillgänglighet o trygghet Minskat buller och utsläpp Färre trafikskadade Minskad biltrafik

13 ÖKAD CYKLING HÄLSA

14 Hur kommer det sig att cykeltrafikens andel av alla resor minskar nationellt, trots alla politiska ambitioner och mål om motsatsen?

15

16 Upplevda hinder och svårigheter för städer som vill bli mer cykelvänliga Resultat från djupintervjuer med politiker, planerare och cykelexperter

17 Information om urvalet: 19 intervjuer, 17 tillfällen - 6 st politiker (C, Fp, M, MP, S) - 8 st tjänstemän/planerare (bl a kommun, myndighet) - 5 st övriga (bl a konsulter, akademiker) Geografisk spridning: Stockholms län (8 st), Skåne (4 st), nationell nivå (8 st) Deltagarnas tillhörighet : Boverket, Cykelorganisationer, Folkhälsoinstitutet, kommuner, KTH, Malmö högskola, Näringsdepartementet, Riksdagen, SLL, Sthlm stad, Vägverket, WSP

18 Bilens o bilvägarnas särställning: Ovilja att begränsa bilismen. Ett filter över all planering och beslut Exempel på teman: Bilen & bilvägar prioriteras i planeringen Cykeln marginaliserad Cykeln tappat sina transportfunktioner Stark billobbying mot beslutsfattare Politikers ovilja att begränsa Många politiker har ensidigt problemfokus på utsläpp från bilar Bilindustrin oerhört viktig för ekonomin Enorma ytor viks för bilen i städerna Låg vilja att införa fartdämpande åtgärder Utbyggnaden av cykelinfrastruktur hindras av gatuparkering

19 Exempel på citat från intervjuerna: Det stora problemet är att vi är så formade av att det är bilen som är det naturliga sättet att transportera sig och det strömmar ju igenom både hur mycket anslag och pengar som går till cykelsatsningar hur man bygger och när man ritar nya stadsdelar. Det ligger som ett filter över alltihopa Men det krävs ännu hårdare tag mot bilismen för att cyklingen ska kunna öka. Man förbättrar cykeltrafiken, förbättrar kollektivtrafiken och man förbättrar för biltrafiken! Att försvåra för biltrafiken det vågar man inte riktigt. Man kan ju inte leva på en merit att man stängde av centrum för biltrafik på 1970-talet!

20 Cyklingen har inte tagit plats: låg status, lekredskap, historiskt marginaliserad Exempel på teman: Traditionellt låg status De svenska cykelorg. är svaga De svenska cykelorg. har motarbetat varandra De svenska cykelorg. har haft annat fokus än vardagspendling Cyklingen minskade i många städer på 60- och 70-talet Cyklingen var en icke-fråga i politiken ända in på 90-talet Cykeln är för smidig och utrymmessnål Cykeln har varit marginaliserad Svårt att hävda cyklingens intressen mot andra trafikslags intressen

21 Exempel på citat från intervjuerna: Jag satt i Stockholm i fritidsnämnden på 90- talet. Där kan jag säga att cykelfrågan var icke-existerande! Det var ingen av de politiska företrädarna som tog upp det det var inget tjänstemannaärende som hade förberetts till något möte det fanns inte i nåt fullmäktige några motioner eller öppna enkla frågor som handlade om cykling

22 Cykelplanering lågt prioriterad: för sent in i processen, ofta inte integrerad, låg status Exempel på teman: För få yrkesgrupper blir involverade Cykling = särintresse, lek för barn Duktiga planerare är i minoritet Cykelplanering inte integrerad Cykelplanering inte tagits på allvar Motstånd från ingenjörstunga tjänstemän Svårt hävda cyklingens intressen mot andra trafikslags intressen Cykelfrågor dyker ofta upp för sent i planprocessen Vägverket har satt sina yngsta och mest oerfarna utredare på cykelområdet

23 Exempel på citat från intervjuerna: På sätt och vis kan man säga att cykel kommer nästan alltid i andra hand eller i bästa fall i andra hand så att det går anpassa sig ofta är det ju bilnätet som är det primära och det som är strukturerande cykel hamnar i en sorts mellanställning tycker jag En sammanfattning skulle kunna va att alla vill ha en ökad cykling och tycker cykling är bra så länge man inte behöver prioritera ned något annat

24 Okunskap om brister och behov: ingen systematisk kunskapsinhämtning Exempel på teman: Dålig kunskap om cyklisters behov Dålig kunskap om drift och underhåll Dålig kunskap om andel som cyklar och vilka som cyklar Dålig kunskap om brister i cykelinfrastrukturen Bristande överblick över parallella skeenden i kommunen Kommuner överlåter åt exploatörer att planera Cykelplanering ofta inte integrerad i övrig planering

25 Exempel på citat från intervjuerna: Alltså tittar man på vägarna här ute du vet exakt vad bristerna är och hur vi ska åtgärda dem och vi bemannar vår organisation efter det och vi bygger efter det. Men när det gäller cykeltrafik så vet vi på sin höjd vilka vägar som är våra. Vi vet inte när vi vill ha beläggningen fixad vi vet inte vad utbyggnadsbehovet är vi vet inte vad flödet är. Vi vet inte vilka som cyklar och var de kommer ifrån och vart de ska. Vi vet ingenting. Vi har liksom ingen strategi

26 Bristande implementering: hyllvärmare, hög personalomsättning mm Exempel på teman: Brist på strategi för cykelfrågan hos Vägverket (n+r) Cykelplaner har ofta blivit hyllvärmare Anställda på Vägverket som ska jobba med cykelfrågor får ingen makt, pengar eller uppbackning Cykelplanering motarbetad av tjänstemän Konflikt mellan Vägverket och enskilda kommuner (vem ska bygga? vem ska drifta?) Vägverket har haft fullt upp med stora bilprojekt För lite öronmärkning av pengar från politiskt håll

27 Exempel på citat från intervjuerna: den nationella cykelsamordnaren till slut slutade man ju att spara visitkorten för dom (personalen) byttes ju en gång i halvåret

28 Underfinansierad: pengar försvinner, neddragningar, det får inte kosta Exempel på teman: Ekonomisk fördelning oklar Resurser bristfälliga och ej i relation till andel som cyklar Pengar avsatta till cykel går ibland till annat Ekonomiska kalkyler saknas för att beräkna vinsten Prutas på standard i senare led Neddragningar i satsningar på regionala cykelstråk Staten har underfinansierat cykelorganisationerna Många positiva till cykelåtgärder så länge det inte kostar mycket pengar

29 Exempel på citat från intervjuerna: men nu står det så och dom ska ta folkhälsan på allvar och ta miljömässig och trafikpolitisk hänsyn Ja, det är jättefina ord, liksom, men OK: Show me the money!. Hur mycket pengar satsar vi på det här då? Och där är det ingen skillnad egentligen

30 Svag (politisk) styrning: brist på öronmärkning, resurser, åtgärdsplaner Exempel på teman: Ingen tar ett rejält ansvar för cykel Helhetssyn saknas Politiker styr inte mot målet utan lämnar det till kommuner Åtgärdsplaner saknas (eller har väldigt nyligen presenterats) Brist på öronmärkning av pengar Strategi saknas Många mål och mkt retorik men låg resurstilldelning Regeringen satsar mer på cykelturism än på cykelpendling

31 Exempel på citat från intervjuerna: Det jag tycker saknas riktigt mycket det är det att det inte har funnits några krav från beställarna Banverket har inga definitiva krav på hur många cykelparkeringsplatser det ska finnas eller hur man ska hantera cykelvägar till en station och vilken yta man ska ha framför stationsentrén det är jätteviktigt särskilt nu när vi har det här beställar-utförar-systemet

32 Undermålig cykelinfrastruktur: osammanhängande, småduttande, bristande underhåll Exempel på teman: Osammanhängande vid kommungränserna (bristande kontinuitet) Det saknas hierarkier i cykelvägnätet För omständigt och tidskrävande att cykla långa sträckor i tätort Småduttande, oregelbunden utbyggnad Cykelbanor är ofta osammanhängande och dåligt skyltade Underhållet på cykelbanor håller för låg kvalitet Många cykelbanor är inte dimensionerade för dagens cykelfarter och antal cyklister

33 Exempel på citat från intervjuerna: Man har rätt dåliga strukturer för de snabba stråken Ja, snabb cykeltrafik. Det är väl där jag ser dom största bristerna Jag cyklar till Malmö ibland och det är ju stopp, stopp, på stopp! Det är inte särskilt många sträckor där man kan blåsa på

34 ÖKAD CYKLING

35 Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125 Pucher & Buehler (2008) Making cycling irresistible: Lessons from The Netherlands, Denmark and Germany. Transport Reviews 28(4): Pucher & Dijkstra (2003) Promoting safe walking and cycling to improve public health: lessons from The Netherlands and Germany. American Journal of Public Health 93(9):

36 London London bicycling network, 400 mil Fartdämpande åtgärder Cykelboxar vid trafikljus nya cykelparkeringar Cykelkartor Kampanjer Fördubbling av cykling åren % minskning av svåra cykelolyckor Efter trängselskattens införande ökade cyklingen 17 %/år ( ) Cyklingens andel av resorna ökade från 1.2 % till 1.6 % Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

37 Berlin Separerade cykelbanor ökade från 27 mil (1970) till 92 mil (2008) 72 % av alla gator o vägar har fartdämp! Lugna gatan mkt vanligt cykelparkeringar Cyklingens andel av alla resor ökade från 5 % (1990) till 10 % (2007) Cyklingen fyrdubblades mellan % minskning av antalet svårt trafikskadade, Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

38 Paris Tredubbling av cykelbanor: från 12 mil (1998) till 40 mil (2007) Tredubbling av cykelparkeringar: 2200 (år 2000) till 6500 (2007) Världens största hyrcykelsystem Fartdämp Cyklingens andel ökade från 1 % (2001) till 2.5 % (2007) 46 % ökning av cykling mellan juni och oktober 2007, när man introducerade hyrcykelsystemet Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

39 Amsterdam Fördubbling av separerade cykelbanor, : 45 mil år 2006 Hyrcykelsystem Fartdämp Cykelboxar, cykelbroar, cykelparkeringar, prioritet över bilister, åtgärder för att försvåra bilismen, osv Ökning av andelen cykling från 25 % (1970) till 37 % (2005) 40 % minskning av svårt skadade, Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

40 Groningen Fördubbling av cykelbanor, : 22 mil Cykelbroar, cykelboxar, cykelparkering, fartdämp osv 7000 cykelplatser vid tågstationen 40 % ökning av cyklingens andel av resorna, % minskning av svåra trafikskador mellan Åtgärder för att försvåra bilismen Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

41 Lånecyklar

42 Bra skyltning

43 Bra underhåll

44 Cykelparkeringar vid viktiga destinationer o välskyltat

45 Väderskydd, låsbart, nära destinationen

46 Cykelmotorvägar

47 Och mycket mycket annat

48 En lång rad olika cyklar för olika behov

49 Vad fungerar för att öka gång och cykling genom åtgärder i den byggda miljön? NICE (2008). Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity

50 Fartdämpande åtgärder = Ökad gång o cykling och barns lek utomhus ökar NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. London, NHS.

51 Lugna gatan

52 Fartdämpande åtgärder - rondeller

53 Bygga rekreationsstråk (multi-use trails) = Ökad gång och cykling NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. London, NHS.

54 Bygga cykelinfrastruktur i och utanför tätort = Ökad cykling, färre trafikolyckor NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. London, NHS.

55 Bygga säkra skolvägar för gång och cykling = Ökad gång och cykling NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. London, NHS.

56 Förändra strukturen och miljön runt omkring gatunätet = Ökad gång. Ökad utomhusvistelse för barn NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. London, NHS.

57 the most compelling evidence we found came from communities that have implemented a fully integrated package of strategies to increase bicycling Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

58 The cases reviewed here suggest that a comprehensive approach produces a much greater impact on bicycling than individual measures that are not coordinated Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.

59 Antal svårt skadade och dödade trafikanter i Göteborg och Stockholm SCB, SIKA och Vägverket

60 Antal svårt skadade och dödade cyklister i Göteborg och Stockholm SCB, SIKA och Vägverket

61 Göteborg: 8 miljarder kr i samhällsnytta!!! Kostnad för trafikolyckor + fallolyckor : 15 miljarder Fartdämpande anordningar: 170 mkr Ökat underhåll: 30 mkr Samhällsekonomisk nytta = 8 miljarder kr Förebyggt 110 dödsfall, 2400 undvikit svåra skador Trafikkontoret i Gbg (2009) Historik, kunskap och analys för trafiksäkerhetsprogram

62 Cykeln är ett framtidsinriktat individuellt och smidigt transportmedel, anpassad till en levande stad och en modern livsstil för människor som tar ansvar för såväl sitt eget hälsotillstånd som miljön Krister Spolander

63 Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & Folkhälsa Kurser Föreläsningar Utredningar Skribentuppdrag