Sakrapport Miljöövervakningen: Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel
|
|
- Ann-Marie Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Per Ola Darnerud, Samuel Atuma, Marie Aune, Wulf Becker, Kierstin Petersson-Grawé och Anders Wicklund- Glynn, Livsmedelsverket Sakrapport Miljöövervakningen: Organiska miljökontaminanter i svenska livsmedel Avtalsnr: Utförare: Livsmedelsverket Programområde: Hälsa samt urban miljö Delprogram: Exponeringsstudier exponering via livsmedel Undersökning: Organiska miljögifter i organiskt material Syfte Livsmedelsverket har som en viktig uppgift att uppskatta den hälsorisk som olika främmande ämnen i livsmedel kan utgöra. Vid detta arbete är det nödvändigt att utföra beräkningar av intaget av dessa ämnen via födan, s.k. intagsberäkningar. När det gäller organiska halogenerade ämnen är svenska intagsberäkningar i många fall bristfälliga då analysdata för livsmedel antingen är gamla, eller saknas helt. Det är därför av stor vikt att förbättra underlaget och basera de nya intagsstudierna på aktuella halt- och konsumtionsdata. Med hjälp av medel från Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet har nya analyser av i första hand animaliska livsmedel utförts avseende på följande organiska miljökontaminanter (POP): PCDD/DF (17 kongener), PCB (23 kongener, varav 9 dioxinlika), PBDE (5 kongener), DDT (4 kongener), HCB, HCH (3 kongener) och komponenter i teknisk klordan (4 kongener). Nya konsumtionsdata har tagits fram i Livsmedelsverkets och SCB:s stora undersökning Riksmaten (Becker 1999), där speciellt fiskkonsumtionen har fått ett utökat utrymme. Halt- och intagsdata har därefter sammanställts och dessa redovisas i rapporten. Observera att intagsberäkningarna i rapporten är utförda enligt Matkorgsmetoden (se nedan), förutom i fråga om dioxiner, då intaget beräknades både från Matkorgsdata och från halter i enskilda livsmedel. Bakgrund Man uppskattar att maten svarar för en mycket stor del av den allmänna befolkningens totala exponeringen för POP. Beräkningar som utförts i Kanada, Tyskland och Holland visar att procent av den totala dioxinexponeringen har sitt ursprung i maten, medan exponering från luft och mark står för 2-4 procent av återstoden (Liem 1999). De livsmedel som utgör de huvudsakliga källorna är animalier, som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Begreppet dioxiner används i dagligt tal om ett antal mycket giftiga klorerade miljöföroreningar med likartad struktur. Dessa ämnens koncentration i matriser, exempelvis livsmedel, uttrycks vanligtvis i pg TEQ/g på fett eller färskviktsbasis, där TEQ (Toxic Equivalent) är produkten av den ursprungligt uppmätta halten och en viktningsfaktor för toxicitet (TEF). TEF-värdena överenskommes internationellt och de senaste TEF-värdena har föreslagits av WHO-experter 1997 (van den Berg et al. 1998). Det dioxin som finns i maten idag beror till största delen på att låga halter dioxin under lång tid släppts ut från industrier och orsakat nedsmutsning av miljön. Dioxinerna är svårnedbrytbara och fettlösliga och lagras huvudsakligen i fettet hos djur och människor. Det innebär att halten av dioxiner långsamt ökar i kroppen under lång tid och att förändringar till följd av en ändrad exponering sker
2 långsamt. Sverige gjorde tidigt dioxinanalyser av miljöprover. När det gäller livsmedelssidan finns dock få studier, förutom de med miljöanknytning. Den mest omfattande sammanställningen har gjorts av nuvarande Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) (de Wit och Strandell 1997). Intaget baserat på dessa äldre data beräknades därvid till pg N-TEQ/dag. Det var bl a denna beräkning av dioxinintaget från svenska livsmedel som låg till grund för den revision av kostråden som Livsmedelsverket gjorde 1995 (Darnerud et al. 1995). Samtidigt sågs även gränsvärdena för PCB över, vilket innebar vissa förändringar (SLV FS 1993:36, med senare ändringar). Sverige har för närvarande inga gränsvärden för dioxiner i livsmedel. Diskussioner pågår dock inom EU om införande av gemensamma gränsvärden för denna ämnesgrupp. De här presenterade svenska dioxinresultaten ingår också i den EU-sammanställning som för närvarande genomförs (SCOOP) där dioxindata från många europeiska länder sammanställs och där Sverige och Holland tillsammans är ansvariga. SCOOP-projektet färdigställs under När det gäller PCB finns fler studier gjorda och således ett säkrare underlag när det gäller haltdata. Påtagliga förändringar sker emellertid av halterna av PCB i vår miljö och i våra livsmedel, och enligt beräkningar från Naturhistoriska riksmuséet har PCB-halten i Östersjöströmming sjunkit med 5-8% per år under senare tid (enl. Mats Olsson, Naturhistorista riksmuséet). Om denna sänkning fortfarande pågår eller har avstannat, är en fråga som för närvarande diskuteras. Således är det viktigt att använda aktuella data, bl a som grund för beräkningen av intaget av dessa ämnen via födan. Den senast av Livsmedelsverket utförda beräkningen av PCB-intaget (1995) ledde fram till ett intag av 3,2 µg total-pcb/dag, varav hälften uppskattas ha sin ursprung i konsumtion av fisk (Wicklund-Glynn et al. 1996). De bromerade flamskyddsmedlen har diskuterats flitigt under senare år. Detta delvis på grund av att de har hittats i miljö- och livsmedelsprover, och att halterna har ökat under senare år. I svensk bröstmjölk har en kontinuerlig ökning skett i halterna av PBDE sedan tidigt 70-tal, och under senare år har ökningstakten inneburit en fördubbling av halten vart femte år (Meironyté et al. 1999). Man skall dock samtidigt vara klar över att de aktuella medelhalterna av PBDE i bröstmjölk (Darnerud et al. 1998a) är lägre jämfört med uppmätta PCB-halter i samma matris. Personer som exponeras för PBDE i yrkeslivet, ex demonterare av återvunna datorer, uppvisar högre halter av flera PBDE-kongener i blodet jämfört med andra yrkesgrupper (Sjödin et al. 1999). Ett försök till intagsberäkning har gjorts inom ramen för en samnordisk rapport om PBDE. Denna beräkning, baserad på PBDE-halten i Östersjöströmming, leder till ett totalintag från livsmedel på 0,2-0,7 µg/dag (Darnerud et al. 1998b). Det finns här ett behov av en förnyad intagsberäkning av PBDE som baseras på ett solidare underlag. De övriga POP-substanser som studeras i detta projekt, alltså DDTs, HCB, HCHs och klordaner, har under senare år kommit i blickpunkten då många av de ingående kongenerna anses kunna ha hormonstörande egenskaper. Förutom o,p - och p,p -DDT antas även betaoch gamma-hch samt trans-nonaklor och oxyklordan ha estrogena egenskaper, medan HCB anses utöva antiestrogena effekter, och p,p -DDE uppvisar antiandrogena egenskaper. De svenska intagsberäkningar som är tillgängliga är dock av äldre datum. Vaz har beräknat födointaget av summaddt, HCHs och HCB för den svenska befolkningen för år 1990 (Vaz 1995). Beräkning resulterade i ett medelintag på 32, 10 resp. 5 ng/kg kroppsvikt/dag. Någon svensk intagsberäkning för klordaner har ej kunnat påträffas i litteraturen.
3 Genomförande Provinsamling Livsmedelsproverna som ligger till grund för de analyser som utförts under har insamlats dels hos producenter (slakterier, äggpackerier etc) i anslutning till Livsmedelsverkets ordinarie provtagning, dels direkt i butiker i Sundsvall, Uppsala, Göteborg och Malmö (Matkorgsprojektet). Vissa prover på lax från Östersjön (1996) har erhållits i samarbete med Fiskeriverket. De livsmedel som inhandlades direkt i handeln inom det s k Matkorgsprojektet kommer även utnyttjas för att mäta näringsämnen, mykotoxiner och metaller. Proverna har sammanställts i tabell 1, där Matkorgsblandningarna från ovan nämnda städer har angivits kursivt. Förutom de i tabell 1 beskrivna proverna har även vissa äldre fiskprover (tabell 12) utnyttjats för att beräkna dioxinintaget utfrån enskilda livsmedel. När det gäller den feta ostkustfisken har provinsamlingen inte haft syftet att särskilja olika vattenbassänger i Östersjön och Bottniska viken. Analys De nya analyserna på dioxiner har utförts av ett tyskt laboratorium (Dr. Wessling Laboratorien, Altenberge), medan övriga analyser har utförts inom Livsmedelsverket. Detektionen gjordes med hjälp av en masspektrometer kopplad till en gaskromatograf. För ytterligare data över analysmetoder hänvisas till tillämpliga delar i Kvalitetsprogram för delprogram Mätningar av persistenta organiska miljökontaminater (POP) i modersmjölk från förstföderskor, och i denna ingående metodreferenser. Dioxindata presenteras på TEQ-basis, enligt det av WHO senast föreslagna TEF-schemat (van den Berg et al. 1998). Bland de äldre analyserna i tabell 12 förekommer fiskhalter, där ursprungligen vissa dioxinlika former (kongener) inte är analyserade. I dessa fall har en beräkning (extrapolering) gjorts med hjälp av jämförelser till likartade dataserier (i första hand för att komplettera resultat från saknade PCB-kongener) för att förbättra underlaget för intagsberäkningarna. Data som har kompletterats på detta sätt har markerats i tabellen (se fotnoter till tabell 12). Medel har inom projektet även beviljats för inköp av livsmedel i ett matkorgsstudie för analys av kadmium, bly och kvicksilver. Analyserna planerades att utföras med ICP-MS som levererades för ett år sedan. På grund av stora tekniska problem med instrumentet har vi dessvärre inte kunnat utföra dessa analyser, vilket vi givetvis beklagar. Vår avsikt är att med ICP-MS, eller om inte detta visar sig möjligt konventionell atomabsorptionsspektrometri, analysera proverna under detta år, Intagsberäkning Intagsberäkningarna har huvudsakligen utförts enligt s.k. matkorgsmetodik. I detta fall användes livsmedel som köpts i öppna handeln; ca 120 av våra vanligaste matvaror, definierade av Livsmedelverkets näringsenhet, inhandlade från två separata butiker från resp. stad. Varorna delades in i 14 grupper och inom varje grupp vägdes in den mängd av livsmedlet som motsvarar 1 procent av den årliga konsumtionen, enligt per capita-statistik från Jordbruksverket. Det blandade prov, homogenat, som sedan tillverkades innehöll de ingående livsmedlen i den proportion de konsumeras. Utifrån halten av POP-ämnet i homogenatet kan man därför direkt beräkna årsintaget av detta ämne i den aktuella livsmedelsgruppen. Intaget från de sex grupper som förväntas innehålla dioxiner - kött, fisk, ägg, mjölk, matfett och feta bakverk har därefter summerats till ett totalintag (tabeller 8-11). Observera att intaget i detta fall är uträknat från analysdata där resultat under kvantifieringsgränsen är approximerade till halva kvantifieringsgränsen (nd=½lod).
4 Utöver matkorgsberäkningarna har ett alternativt sätt att beräkna intaget från livsmedel använts när det gäller dioxinintaget. Här har även intaget beräknats utifrån halten av PCDD/DF och dioxinlika PCB i enskilda livsmedel. Med hjälp av nyligen framtagna konsumtionsdata, Riksmaten , där bl a speciella enkätfrågor om fiskkonsumtion ställdes, kan sedan en beräkning av ett intaget av dioxiner från varje enskilt livsmedel av intresse göras. En summering av intagen utifrån dessa livsmedel ger slutligen det totala intaget (tabell 13). Observera att livsmedelsbeteckningarna i detta fall ibland döljer ett större antal produkter; exempelvis står komjölk för mjölk, filmjölk och yoghurt, creme fraiche, gräddfil och dylikt. Vid denna beräkning har halter lägre är kvantifieringsgränsen satts till lika med denna (nd=lod), vilket i praktiken kommer att leda till en överskattning av dioxinintaget. Denna överskattning blir mer eller mindre uttalad beroende på hur många analyser som ligger underkvantifieringsgränsen, och vilka livsmedel det gäller. Resultat Haltdata På färskviktsbasis visar samtliga haltdata på förhållandevis höga halter av POP i vildfångad fet fisk, speciellt den från Östersjön (strömming och lax). Ett exempel är total-pcb, där de uppmätta halterna i Östersjölax är ca tio gånger högre än i odlad lax (norsk), 20 gånger högre än i mager fisk som gädda, och ungefär 100 gånger högre än i kött och mejeriprodukter (allt färskviktsbaserat). De halter av dioxinlika ämnen man uppmätt i livsmedel återfinns i tabell 2-4. I tabell 2 och 3 redovisas ursprungliga koncentrationer respektive WHO-TEQ-värden från analyser av klorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/DF). Tabell 4 anger WHO-TEQvärden för dioxinlika PCB. De högsta dioxinvärdena återfinns allstå i fisk med hög fetthalt, laxfiskar samt strömming. I äldre fiskdata, vilka medtagits som kompletterande data vid beräkning av dioxinintaget utifrån enskilda livsmedel (se nedan), ses dessutom höga dioxinhalter i ål, men även i sik och Väneröring (tabell 12). Ål- och sikresultaten är dock av äldre årgång och en analys av dessa fiskar idag skulle troligen ge lägre värden. En jämförelse mellan gamla och nya mätningar av dioxinhalter i fisk visar nämligen en sjunkande trend. Vi kan även i denna studie observera en skillnad i halter mellan strömming från Östersjön och sill från Västkusten; liknande skillnader har tidigare rapporterats för halterna av exempelvis total-pcb (se exempelvis Wicklund-Glynn et al. 1996). Även i övriga livsmedelsgrupper har dioxinhalterna sjunkit jämfört med tidigare mätningar och halten, omräknat på fettviktsbasis, är kring 1 pg TEQ/g fett eller därunder. I vissa fall syns något förhöjda halter, till exempel för lever och hjortkött. Anledningen till detta är inte känd. PCB-analyser redovisas i tabell 5. Förutom de jämförelsevis höga summa-pcb-halterna i speciellt fet fisk, ses förhållandevis högre PCB-halter i hjortfett jämfört med fett från andra djur, och högre halter i ungkor jämfört med äldre (mjölk)kor. Det kan också noteras att mager fisk, torsk och speciellt gädda innehåller måttligt höga PCB-halter på färskviktsbasis, vilket, om man skulle transformera om dessa värde till fettviktsbaserade skulle innebära mycket höga fettviktshalter (gädda>östersjölax). Det laxprov med den högsta PCB-halten, lax från Lule älv, har en PCB-153-halt som ligger på halva det gällande gränsvärdet för PCB-153 i fisk (dvs. 0,1 mg/kg helprodukt). De PBDE-data som redovisas i tabell 6, uttrycker halterna av 5 olika kongener (4-6 brom) och summan dessa. Av de analyserade kongenerna förekommer BDE-47 vanligtvis i högst halt i miljö- och livsmedelsprover. I denna redovisning står BDE-47 för 65-85% av totalpbde-
5 halten i fisk, medan denna dominans inte är lika tydlig för övriga livsmedel, delvis till följd av att många prover har halter under kvantifieringsgränsen. Addition av högre bromerade kongener (7-10 brom) torde inte innebära någon stor förändring av summapbde-halten. De redovisade livsmedelshalterna av PBDE innebär för många livsmedel att data för första gången finns tillgängliga. Svenska haltdata för PBDE i fisk har dock tidigare rapporterats (se exempelvis Darnerud et al. 1998b). I vissa av dessa tidigare rapporter togs proverna från kontaminerade områden, vilket innebär att data inte speglar bakgrundshalter och således inte direkt kan jämföras med nu redovisade resultat. De av Sellström och medarbetare (1993) tidigare redovisade strömmingsprover visar på en stor spridning i halter, även då fångstplatserna varit nära varandra. De av verket genomförda analyserna av strömming från Bottenviken resp. Skagerack uppvisar, omräknat till fettviktshalter, lägre halter än de som redovisades som de lägsta halterna i Sellströms redovisning. Halterna av de persistenta pesticiderna DDTs, HCB, HCHs och klordaner finns redovisade i tabell 7. Förutom de tidigare diskuterade förhöjda halterna i fet fisk, ses även för HCB:s del även någorlunda höga halter i fett från nöt, lamm och hjort, samt i smör. Omräknat på fettviktsbasis skulle dock HCB-halterna i fiskproverna komma att ligga betydligt högre. För vissa av dessa POP-föreningar syns ingen avgörande skillnad mellan fet fisk från Östersjön och från andra hav (ex. norsk lax). Detta är t ex fallet när det gäller gamma-hch, gammaklordan och trans-nonaklor. Den förhöjda halten av gamma-hch i kycklingfett kan också noteras. De haltdata som tagits fram baseras på ett begränsat antal analyser. Detta beror huvudsakligen på den höga kostnaden för varje analys, vilket är speciellt sant när det gäller dioxiner. Vi anser dock att det nu framtagna och här redovisade underlag är bättre än det som tidigare har funnits. Detta gäller inte minst dioxiner, där endast gamla och bristfälliga analyser fanns tillgängliga tidigare, och för PBDE, där haltdata för flertalet livsmedel helt har saknats tidigare. De halter som har erhållits är logiska med tanke på de generellt sjunkande halter av de flesta miljöföroreningar som flera forskare redovisat (exempelvis Roos et al. 1998). Inte alla livsmedel har dock analyserats och t ex data om POP-halter i frukt och grönsaker saknas. Vi vet dock från andra studier (t ex av dioxiner) att bidraget till det totala intaget från dessa livsmedelsgrupper är mycket litet och har därför valt att inte analysera dessa livsmedel. Intagsdata Intagsberäkningarna för dioxiner ges i tabell 8 (Matkorgsblandningar) och tabell 13 (enskilda livsmedel). Fisk spelar fortfarande en viktig roll för det totala intaget, och även kött, mejeriprodukter och möjligen även fetter och oljor ger betydande intag. För dioxinintaget ger de två olika beräkningssätten en någorlunda god överensstämmelse av dioxinintaget, 94 respektive 141 pg TEQ per dag. Samstämmigheten i resultaten skulle varit ännu bättre om värden under detektionsgränsen hade behandlats på samma sätt i de två studierna. Detta illustreras av att vid en nyligen presenterad sammanställning av dessa data i Vår Föda, där värdena behandlades på samma sätt (nd=lod), erhölls nästan identiskt lika intagssiffror oberoende av intagsmodell (137 resp. 141 per dag) (Darnerud et al. 2000). Samstämmigheten i exponeringsresultat får anses stärka tillförlitligheten av de framtagna värdena. I fråga om matkorgsberäkningar sattes icke-detekterbara värden till lika med halva kvantifieringsgränsen. Huruvida detta är en över- eller underskattning det verkliga intaget är oklart. Dioxinintaget ligger i denna undersökning endast på % av det intag som beräknades 1995 ( pg TEQ/dag). Skillnaden speglar den nedgång som skett av halter av dioxiner och många andra miljöföroreningar i miljöprover under senare tid, och det faktum att intagsberäkningen från 1995 använde haltdata från prover tagna på sent 80-tal och tidigt 90-tal. Om man ser till
6 olika livsmedelgrupper visar våra resultat att sänkningen är speciellt uttalad när det gäller den andel dioxiner vi får i oss via fisk och mejeriprodukter, medan förändringen är mer oklar när det gäller kött respektive fetter/oljor. Intagsvärdet på 1,3-1,9 pg TEQ/kg kroppsvikt och dag (vid en kroppsvikt av 73,7 kg, Riksmaten) kan jämföras med de rekommenderade intagsgränser som internationella expertgrupper tidigare har tagit fram. WHO:s experter har nyligen reviderat denna intagsgräns till 1-4 pg TEQ/dag (WHO 1999). Detta s k Tolerabla Dagliga Intag (TDI) av dioxiner ska kunna intas under hela livet utan att skadliga effekter uppstår. En nordisk expertgrupp har tidigare kommit fram till ett TDI som är något högre, 5 pg TEQ/kg kroppsvikt och dag. Ett beräknat medelintag av 1,3-1,9 pg TEQ/kg kroppsvikt och dag torde således vara ett någorlunda betryggande intag för normalkonsumenten, i varje fall med den kunskap vi har idag. Det är idag för tidigt säga om det minskade dioxinintaget kan innebära förändringar av de gällande kostråden om fet ostkustfisk. Det måste dock poängteras att svenska konsumenters dioxinintag troligen har en stor spridning från låga till höga intagsmängder. Storkonsumenter av vissa livsmedel, i synnerhet fet ostkustfisk, torde riskera att få i sig betydligt mer än de 4 eller 5 pg som nu är den nu föreslagna TDI-gränsen.. Det borde därför vara av vikt att beräkna vilka konsumentgrupper som har ett intag som överskrider de rekommenderade intagsgränserna, och hur stora dessa grupper är. Intagsberäkning enligt Matkorgsmetoden för summa-pcb ges i tabell 9. Totalintaget har här beräknats till 610 ng per dag, vilket betyder en sänkning till 19 % av det intag som anges i den tidigare redovisade beräkning från 1995 (3,2 µg). Då den tidigare beräkningen grundade sig på prover tagna på sent 80-tal och tidigt 90-tal kan man uppskatta att den beskrivna PCBsänkningen i livsmedel har skett under en tioårsperiod. Den redovisade sänkning är dock anmärkningsvärt stor, och torde även spegla en överskattning i den tidigare utförda studien. Då PCB-halterna för vissa kongener i endast ett fåtal prov låg under kvantifieringsgränsen torde inte intaget förändras nämnvärt om istället icke detekterbara prover sattes lika med kvantifieringsgränsen. När det gäller framtida trender avseende PCB-halter i livsmedel, och intag via livsmedel, är det dock osäkert om den för närvarande sänkning kommer att fortsätta med samma hastighet i framtiden. Det finns inget överenskommet tolerabelt dagligt intag (TDI) för PCB. Olika förslag till referensdoser har dock angivits, allt från 0,16 (Tilson) till 60 (US FDA) µg/dag (i Wicklund-Glynn et al. 1996). Intaget av PBDE från maten har beräknats i tabell 10. I detta fall erhålls ett intag på 50 ng summapbde per dag, I likhet med situationen för både dioxiner och PCB står fisk för en avsevärd del av det totala PBDE-intaget (46%). Denna beräkning kan jämföras med en tidigare genomförd preliminär beräkning, vilken grundade sig på den högsta halten av PBDE i strömming från Östersjön (Darnerud et al. 1998b). Denna tidigare beräkning resulterade i ett PBDE-intag av 0,2-0,7 µg per dag. Den nya beräkningen, vilken baseras på ett fullständigare underlag och inte har behövt använda ett antal osäkra antaganden, ligger således 4-14 ggr under den tidigare beräkning. Jämfört med den ovan genomförda intagsberäkningen av PCB, ligger PBDE-intaget ca.12 ggr lägre. Inget TDI har beräknats för PBDE. Slutligen har även sddt-intaget beräknats enligt samma metod (tabell 11). Intaget av sddt via livsmedel är enligt dessa beräkningar 517 ng per dag. Även i detta fall står fisk för en tämligen stor andel (49%) av totalintaget. Ett provisoriskt intagsvärde (PTDI) finns i litteraturen, 0,02 mg/kg kroppsvikt. För de övriga analyserade pesticiderna (HCB, HCHs, och klordaner) har inga intagsberäkningar utförts.
7 Konklusion POP-ämnen i livsmedel är delvis en följd av en mer allmän förorening av miljön: feta fiskar som strömming och lax i Östersjön tar upp dessa ämnen huvudsakligen via födan, och de relativt höga halterna i dessa fiskar kan förklaras av att vatten- och luftburna föroreningar hamnar i vattenmiljön och transport och ackumulation sker uppåt i näringskedjan. Även luftburet nedfall på gröda kan spela en viss roll för dioxiner i kött och mjölk. Den nedgång i POP-halter i livsmedel, och som speglas i sjunkande intagshalter, är således en följd av en allmän trend mot sjunkande halter av ämnena i miljön. För dioxiner och PCB beräknas intaget via livsmedel sjunkit till någonstans mellan 20 och 50 procent av det intag som var aktuellt för 10 år sedan. För vissa ämnen, t ex PBDE, är denna sänkning inte tydlig, utan här sker istället en ökning av halter i vissa matriser. Det är därför viktigt att för framtiden speciellt följa halterna av bromerade ämnen i miljön och i livsmedel, som ett led i en allmän övervakning av miljökontaminanter. Om man jämför intaget via livsmedel av PBDE med det av PCB, föreligger en skillnad i intag på ca 12 ggr. Man skall dock komma ihåg att PBDE består av färre kongener och detta innebär att intaget av enskilda kongener från respektive grupp ämnen kan ligga på ungefär likartad nivå. Förutom det beskrivna direkta sambandet mellan POP-halter i den yttre miljön och livsmedel, kan dessutom även djurfoderkvaliteten (speciellt det fett som används vid tillverkningen) spela en viktig roll. Detta blev mycket tydligt vid dioxinskandalen i Belgien förra året. Det finns även andra fall där dioxiner kommit att förorena ingredienser till djurfoder. Två relativt färska exempel är dioxinkontaminering av brasiliansk citruspellets (råvara för kraftfoder) och höga dioxinhalter som hittats i leror från Tyskland och USA som använts som binde- och antiklumpmedel i vissa fodertillsatser. Dessa båda senare exempel har dock berört Sverige i mycket liten omfattning. Lärdomen av dessa episoder bör vara att kontrollen av POP i fodermedel skärps för att undvika framtida kontamineringsfall. Referenser Ahlborg UG, Becking GC, Birmbaum LS, Brouwer A et al. (1994) Toxic equivalency factors for dioxin-like PCBs. Report on a WHO-ECEH and IPCS consultation, December Chemosphere 28, Becker W (1999) Svenskarna äter nyttigare allt fler väljer grönt. Vår Föda nr 1/99, Darnerud PO, Wicklund-Glynn A, Andersson Ö, Atuma S, Johnsson H, Linder C-E, Becker W (1995) Bakgrund till de reviderade kostråden. PCB och dioxiner i fisk. Vår Föda nr 2/95, Darnerud PO, Atuma S, Aune M, Cnattingius S, Wernroth M-L, Wicklund-Glynn A (1998a) Polybrominated diphenyl ethers in breast milk from primiparous women in Uppsala County, Sweden. Organohalogen Compounds 35, Darnerud PO, Eriksen GS, Johannesson T, Larsen PB, Viluksela M (1998b) Polybrominated diphenyl ethers: Food contamination and potential risks. TemaNord 1998:503 (71 sidor) Darnerud PO, Atuma S, Becker W, Petersson-Grawé KL, Wicklund-Glynn A (2000) Mindre dioxin i svenska livsmedel. Vår Föda nr 1/00, 26-29
8 de Wit C, Strandell M (1997) The Swedish Dioxin Survey: Levels, sources and trends of dioxins and dioxin-like substances in the Swedish environment. Draft 4 Liem AKD (1999) Dioxins and dioxin-like PCBs in foodstuffs. Levels and trends. Organohalogen Compounds 44, 1-4 Lindström L, Grotell C (1998) Metaller och stabila organiska ämnen i Vänerfisk 1996/-97. Vänerns vattenvårdsförbund, rapport nr. 5 Meironyté D, Bergman Å, Norén K (1999) Analysis of polybrominated diphenyl ethers in Swedish human milk. A time-related trend study, J. Toxicol. Environm. Health, Part A, 58, NATO/CCMS (1998) International toxxiccity equivalency factors (I-TEF) method of risk assessment för complex mistures of dioxins and related compounds. North Atlantic Treaty Organization, Brussels 1998, report no. 176 Roos A, Bergman A, Greyerz E, Olsson M (1998) Time trend studies of DDT and PCB in juvenile grey seals (Halichoerus grypus), fish and guillemot eggs from the Baltic Sea. Organohalogen Compounds 39, Sellström U, Jansson B, Kierkegaard A, de Wit C, Odsjö T, Olsson M (1993) Polybrominated diphenyl ethers (PBDE) in biological samples from the Swedish environment. Chemosphere 26, Sjödin A, Hagmar L, Klasson-Wehler E, Kronholm-Diab K, Jakobsson E, Bergman Å (1999) Flame retardant exposure: Polybrominated diphenyl ethers in blood from Swedish workers. Environm. Health Perspect. 107, van den Berg M, Birnbaum L, Bosveld BTC, Brunström B, Cook P et al. (1998) Toxic Equivalency Factors (TEFs) for PCBs, PCDDs, PCDFs for humans and wildlife. Environm. Health Perspect. 106, Vaz R (1995) Average Swedish dietary intakes of organochlorine contaminants via foods of animal origin and their relation to levels in human milk, Food Add. Contam. 12, WHO (1999) Assessment of the health risk of dioxins: Re-evaluation of the tolerable daily intake (TDI) May 1998, Geneva, Switzerland. Document of Sept Wicklund-Glynn A, Darnerud PO, Andersson Ö, Atuma S, Johnsson H, Linder C-E, Becker W (1996) Revised fish consumption advisory regarding PCB and dioxins. SLV Rapport nr 4/96 (47 sidor)
9 Tabell 1. Sammanställning av livsmedelsprover vilka analyserats för POP Löp-nr Provbeskrivning Ursprung LM-kod 1 Odlad regnsbågslax LV:s animaliekontr. -98 FF Lax, Lule älv Laxprojekt 96 (+FiV) FF Lax, Ume älv, Ångermanälven, Gåsholma, Daläl. FF Lax, Gotland och hanobukten FF Fiskblandn., Uppsala 1+2 Matkorgsprojekt -99 FF Fiskblandn., Malmö 1+2 FF Fiskblandn., Sundsvall 1+2 FF Fiskblandn., Göteborg 1+2 FF Torsk, butik FF Strömming, butik FF Strömming, Bottenviken SLV FF Sill, Skagerack FF Lax, norsk odlad, butik Matkorgsprojekt -99 FF Gädda, butik FF Hjort, fettvävnad LV:s animaliekontr. -98 WF Lamm, fettvävnad AF Svin, fettvävnad AF Nöt <25 mån, fettvävnad AF Nöt >24 mån, fettvävnad AF Köttblandn., Uppsala 1+2 Matkorgsprojekt -99 AF Köttblandn., Malmö 1+2 AF Köttblandn., Sundsvall 1+2 AF Köttblandn., Göteborg 1+2 AF Leverpastej, butik AF Nötlever AF Nötlever, dubbelprov AF Kyckling, fettvävnad LV:s animaliekontr. -98 CF Komjölk, tankbil MF Komjölk, tankbil, dubbelprov MF Mejeriblandn., Uppsala 1+2 Matkorgsprojekt -99 MF Mejeriblandn., Malmö 1+2 MF Mejeriblandn., Sundsvall 1+2 MF Mejeriblandn., Göteborg 1+2 MF Matfettblandn., Uppsala 1+2 MF Matfettblandn., Malmö 1+2 MF Matfettblandn., Sundsvall 1+2 MF Matfettblandn., Göteborg 1+2 MF Smör, butik MF Ägg, Uppsala 1+2 EF Ägg, Malmö 1+2 EF Ägg, Sunsvall 1+2 EF Ägg, Göteborg 1+2 EF Bakverk, blandn., Uppsala 1+2 AF Bakverk, blandn., Malmö 1+2 AF Bakverk, blandn., Sundsvall 1+2 AF Bakverk, blandn., Göteborg 1+2 AF 90024
10 Tabell 8. Beräknat intag av dioxiner via livsmedel utifrån halter uppmätta i livsmedelsblandningar (Matkorgen). De olika livsmedelsgrupperna bidrag till det totala intaget har beräknats; intaget ges i pg WHO-TEQ per dag, samt även uttryckt per kg kroppsvikt. Kriterier för haltdata, se text och tabeller a) Intag av PCDD/DF-TEQ DD/DF, pg/g helprodukt Fiskprod. Köttprod. Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk Intag/dag (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) 6,1 13,0 4,8 10,6 69,8 24,0 DD/DF-TEQ (pg/g helprod.) 0,35 0,0612 0,0278 0,0838 0,282 0,0967 Invägd mängd tot.(g) DD/DF-TEQ-intag invägt totalt 46,55 34, ,843 7, ,35 8,9931 DD/DF-TEQ-intag per år , ,3 770, ,31 DD/DF-TEQ-intag/d (nd=½lod) 12, , ,8337 2, , , , ,722 del av totalintag 0, , , , , ,046307
11 8b) Intag av PCB-TEQ. PCB-TEQ, pg/g helprodukt Fiskprod. Köttprod. Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk Intag/dag (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) 7,3 12,3 5,0 11,1 69,3 21,9 PCB-TEQ (pg/g helprod.) 0,5 0,0305 0,0128 0,148 0,147 0,0476 Invägd mängd tot.(g) PCB-TEQ-intag invägt totalt 66,5 17,324 21,568 13,616 25,725 4,4268 PCB-TEQ-intag per år ,4 2156,8 1361,6 2572,5 442,68 PCBTEQ-intag/d (nd=½lod) 18, , , , , , ,8657 0,554 del av totalintag 0, , , , , ,029678
12 8c) Intag av total-teq. Total-TEQ, pg/g helprodukt Fiskprod. Köttprod Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk Intag/dag (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) total-teq (pg/g helprod.) 0,85 0,0917 0,0406 0,232 0,429 0,144 Invägd mängd tot.(g) total-teq-intag invägt totalt 113,05 52, ,411 21,344 75,075 13,392 total-teq-intag per år , ,1 2134,4 7507,5 1339,2 total-teq-intag/d (nd=½lod) 30, , , , , , , ,276 del av totalintag 0, , , , , ,039003
13 Tabell 9. Beräknat intag av PCB via livsmedel utifrån halter uppmätta i livsmedelsblandningar (Matkorgen). De olika livsmedelsgruppernas bidrag till det totala intaget har beräknats; intaget ges i ng per dag, samt även uttryckt per kg kroppsvikt. Kriterier för haltdata, se text och tabell 5 Halter i ng/g helprodukt Intag/dag Fiskprod. Köttprod. Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) 7,3 12,3 5,0 11,1 69,1 21,9 summa PCB (23 kong.) 9,579 0,481 0,181 1,331 1,228 0,401 Invägd mängd tot.(g) PCB-intag invägt totalt 1274, , , , ,9 37,293 PCB-intag per år , , , , ,3 PCB-intag ng/d (nd=½lod) 349,043 74, , , , , ,0945 8,278 del av totalintag 0, , , , , ,016747
14 Tabell 10. Beräknat intag av PBDE via livsmedel utifrån halter uppmätta i livsmedelsblandningar (Matkorgen). De olika livsmedelsgruppernas bidrag till det totala intaget har beräknats; intaget ges i ng per dag, samt även uttryckt per kg kroppsvikt. Kriterier för haltdata, se text och tabell 6 Halter i ng/g helprodukt Fiskprod. Köttprod. Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk Intag/dag (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) 7,2 12,9 5,1 10,2 68,7 22,2 summa BDE (5 kong.) 0,634 0,0458 0,0182 0,0425 0,158 0,0925 Invägd mängd tot.(g) PBDE-intag invägt totalt 84,322 26, ,667 3,91 27,65 8,6025 PBDE-intag per år 8432,2 2601, , ,25 PBDE-intag/d (nd=½lod) 23, , , , , , , ,673 del av totalintag 0, , , , , ,047484
15 Tabell 11. Beräknat intag av summa-ddt via livsmedel utifrån halter uppmätta i livsmedelsblandningar (Matkorgen). De olika livsmedelsgruppernas bidrag till det totala intaget har beräknats; intaget ges i ng per dag, samt även uttryckt per kg kroppsvikt. Kriterier för haltdata, se text och tabell 7 Halter i ng/g helprodukt Fiskprod. Köttprod. Mejeriprod. Ägg Fetter,oljor Bakverk Intag/dag (totalt) (/kg=73,7) Fetthalt (%) 7,3 12,3 5 11,1 69,1 21,9 summa DDT (4 kong.) 7,022 0,532 0,163 0,732 1,5 0,5 Invägd mängd tot.(g) DDT-intag invägt totalt 933, , ,655 67, ,5 46,5 DDT-intag per år 93392, , ,5 6734, DDT-intag/d (nd=½lod) 255, , , , , , ,014 7,015 del av totalintag 0,4949 0, , , , ,024641
16 Tabell 12. Äldre dioxinanalyser av svensk fisk. Halterna anges som pg I-TEQ/g färskvikt (nd= LOD) Livsmedelstyp Ursprung Insamlingsår # individer # per pool # anal. DD/DF-TEQ (3 PCB-TEQ (4 Rödspätta Västkusten ( ,37 0,55 (5 Sik Bottniska viken (1 1989, ,16 (5 4,29 (5 Ål Östersjön ( ,4 (5 13,4 Öring Vänern ( ,60 9,50 (5 Anmärkningar: 1 Analyserade vid Livsmedelsverket 2 Analyser av Vänerns vattenvårdsförbund (Lindström och Grotell 1998) 3 Toxic equivalency (TEQ) värden avseende polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner (DD/DF) (NATO/CCMS 1988) 4 Toxic equivalency (TEQ) värden avseende dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB) (WHO; Ahlborg et al. 1994) 5 TEQ-värdena extrapolerade pga ofullständigt antal analyserade DD/DF- och/eller PCB-kongener
17 Tabell 13. Intagsberäkning baserad på TEQ-halter funna i enskilda livsmedel Livsmedel Fetthalt Konsumtion (g/dag) TEQ-intag per dag (pg I-TEQ) % av intag (total-teq) Enskilda Livsmedelsgrupp DD/DF PCB Total livsm. Ägg ,5 2,2 3,7 3 3 Komjölk m.m. 1, ,6 2,0 6, Ost ,8 2,9 9,7 7 (mejeriprod.- smör) Smör ,9 0,4 1,3 1 9 Margarin ,4 2,4 6,8 5 (fetter och oljor) Smör/veg. oljor ,8 1,2 4,1 3 Feta bageriprodukter ,2 3,8 10,0 7 7 Nötkött ,0 6,6 12, Griskött ,4 6,3 12,7 9 (kött, köttprod.) Lammkött ,4 0,3 0,7 1 Kyckling ,5 0,5 1,0 1 Korv m.m ,6 7,4 15,0 11 Lever, leverpastej m m ,5 0,5 4,0 3 Strömming 8,1 2,5 8,0 2,5 10, Sill 17,2 2,2 1,6 4,2 5,8 4 (fisk, fiskprod.) Ål 19,9 0,2 2,7 2,7 5,4 4 Gädda och övr. insjöfisk 0,65 0,9 0,8 0,6 1,4 1 Odlad lax o regnbåge 3 1,9 4,4 3,7 8,1 6 Rödspätta m.m. 0,75 3,7 1,4 2,0 3,4 2 Torsk m.m. 0,3 12 1,5 2,7 4,2 3 Östersjölax 6,2 0,9 6,3 8,2 14,5 10 Totalintag (summa) TEQ-intag per dag och kg kroppsv. (=73,7 kg) 1,0 0,9 1,9
Sakrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala,
21-9-21 Per Ola Darnerud Sakrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala, 2-21 Avtalsnr: 215 5 Utförare: Livsmedelsverket Programområde: Hälsa samt urban miljö Delprogram:
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merResultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001
2002-10-31 Marie Aune, Lars Barregård, Annika Claesson, Per Ola Darnerud Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001 Avtalsnr: 219 0108 Utförare: Livsmedelsverket
Läs merRisk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Läs merDioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Läs merExponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel
Redovisning fr n nationell milj vervakning Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel Utf rt av Livsmedelsverket Programomr de H lsorelaterad milj vervakning Per Ola Darnerud 2002-06-28
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merDioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
Läs merDioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Läs merResultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:
Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Svensk intagsberäkning av dioxiner (PCDD/PCDF), dioxinlika PCBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen
Läs merRiskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel
Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna
Läs merRapport till Naturvårdsverket
Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman
Läs merDioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Läs merStrömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04
Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,
Läs merFarosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI
Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt
Läs merRapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)
Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan
Läs merRapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Läs merBilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen
1(1) Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen Källa, förordning (EU) nr: - 744/2012-277/2012-574/2011 ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR Främmande ämne 1. Dioxiner [summan
Läs merMiljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Läs merHÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen Uppdaterad 2008-06-19 Asplund L, Svensson BG, Nilsson A, et al (1994) Polychlorinated biphenyls, 1,1,1- trichloro-2,2-bis(p-chlorophenyl)ethane (p,p'-ddt)
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merRegionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar
Resultatrapport Diarienr:721-1921-Mm Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar Anders Glynn 1, Elisabete Weiderpass 2, Fredrik Granath 2, Per Ola Darnerud
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merOrganiska miljögifter hos gravida och ammande
Rapport 4 2006 Studie av förstföderskor Organiska miljögifter hos gravida och ammande - Del 1 Serumnivåer av Anders Glynn, Marie Aune, Per Ola Darnerud, Samuel Atuma, Sven Cnattingius, Rickard Bjerselius,
Läs merMILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK
MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,
Läs merKällor till dioxiner i hönsägg år 2004
Källor till dioxiner i hönsägg år 2004 Petra Bergkvist, Enheten för kontrollprogram Emma Ankarberg, Toxikologiska enheten Marie Aune, Kemiska enheten 2 Livsmedelsverket Sammanfattning Förhöjda halter av
Läs merMiljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg
Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Läs merHÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen
HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen Uppdaterad 2009-04-15 Asplund L, Svensson BG, Nilsson A, et al (1994) Polychlorinated biphenyls, 1,1,1- trichloro-2,2-bis(p-chlorophenyl)ethane (p,p'-ddt)
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merDioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,
Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar Magnus Karlsson, Trollharen, 219-3-12 IVLs bakgrund: miljöforskning sedan 1967 avseende svensk basindustris miljöpåverkan. Sedan
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merPersistenta halogenerade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008.
Sakrapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI): Persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008. Avtalsnummer: 215 0615
Läs merDioxinerilivsmedel frånjämtlandslän
MariaEd Dioxinerilivsmedel frånjämtlandslän Raport 209:03 Miljö/Fiske Miljövervakning Enkunskapsammanstälningochbedömning avundersökningsbehovet Dioxiner i livsmedel från Jämtlands län En kunskapssammanställning
Läs merHanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016
Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Begrepp... 4 Bakgrund... 4 Motiv för Livsmedelsverkets
Läs mer2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet
1 2011-02-28 Dnr 115/2010 Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 2 Innehållsförteckning Sida Rubrik 2 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning
Läs merScenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 320/18 Europeiska unionens officiella tidning 3.12.2011 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner,
Läs merkroppsvätskor Hälsorelaterad miljöövervakning Bakgrund och syfte Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Version 1: 2005-04-09
Organiska miljögifter i kroppsvätskor 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Organiska miljögifter i kroppsvätskor Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner. Bakgrund och
Läs merElisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Läs merDelprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel
1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges
Läs merMiljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM
Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Läs merMiljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merMiljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning
Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag
Läs merDioxin- och PCB-halter i fisk och andra livsmedel 2000-2011
Rapport 21-2012 Dioxin- och PCB-halter i fisk och andra livsmedel 2000-2011 av Tatiana Cantillana och Marie Aune LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Förord Sverige har sedan 2002 haft ett undantag
Läs merStrandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Läs merAngående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern
MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik
Läs merKontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
Läs merHur påverkar miljön människors hälsa?
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat från miljöövervakningen Rapport 5325 oktober 2003 Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat från miljöövervakningen Naturvårdsverket
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Läs merÄr maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende PCBförorening i mark vid Annebergsskolan, Malmö Maria Albin Jan-Eric Karlsson Miljömedicinskt utlåtande avseende PCB-förorening
Läs merKan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?
Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merDioxin. Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg?
Dioxin Hur arbetar vi för att få ner halterna dioxin i ekologiska ägg? Bakgrund Livsmedelsverket kontaktade branschorganisationen Svenska Ägg i september 2016 Man har konstaterat en trend med ökande halter
Läs merRisker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Läs merMiljögifter klassgränser att diskutera
Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.
0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merorgan och kroppsvätskor
Organiska miljögifter i humana organ och kroppsvätskor 1 Programområde: Hälsa och urban miljö : Organiska miljögifter i humana organ och kroppsvätskor Mål och syfte med undersökningstypen att kartlägga
Läs merPer Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)
RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,
Läs merSvårt att klassa miljöstatus
Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merInsamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete
1 Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete Rapport till Naturvårdsverket 2008-03-31 (överenskommelsenummer
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merMiljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merPFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Läs merFiskkonsumtion risk och nytta
Rapport 12 2007 Fiskkonsumtion risk och nytta av Wulf Becker, Per Ola Darnerud och Kierstin Petersson-Grawé NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion: Livsmedelsverket, Box 622 SE-751 26 Uppsala,
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 15/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utredning av PB i marken på Stanstorp 1:6, Staffanstorp, miljömedicinsk bedömning Kristoffer Mattisson Håkan Tinnerberg BAKGRUND Håkan Tinnerberg på
Läs merBromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend
Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend 1996-2006 Avtalsnummer: 215 0616 Utförare: Livsmedelsverket
Läs merArbets- och miljömedicin Uppsala. Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs. Rapport nr 2/2014. Martin Tondel Överläkare
Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 2/2014 Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs Martin Tondel Överläkare Lena Elfman Toxikolog Innehåll sid Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte
Läs merInsamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010. Rapport till Naturvårdsverket 2010-11-24
Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010 Rapport till Naturvårdsverket 2010-11-24 (Överenskommelse/Avtal Nr. 215 0707 samt 215 0709), Åke Bergman
Läs merStatistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)
Rapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning Kontrakt 2215-15-001 Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merKvicksilver i matfisk
Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.
-0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska
Läs merBilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning
Läs merMatkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel
Matkorgen/Market basket 2015 per capita-baserad beräkning av intag av toxiska ämnen och näringsämnen i svenska livsmedel Vad är en matkorgsundersökning? Syftet med en matkorgsundersökning (total diet study)
Läs merDioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske
Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske Livsmedelsverket har i två rapporter under 2-talet hävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskar och att svenskarnas intag av detta giftiga
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merFakta om omega-3 och barn
Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merFiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Läs merMiljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim
Miljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim Mona Lärstad ST-läkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 13 juni 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRiskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige
Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Jens Johannisson I Vietnam 6 månader under 2012 Initierade och drev ett projekt
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merRapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön
Rapport 2005:23 Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön Foto framsidan: Peter Hansson Geografisk variation i koncentrationer
Läs merArbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merKännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet
Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande
Läs merPCB i fisk från Skarven
NR U 5627 FEBRUARI 2016 RAPPORT PCB i fisk från Skarven För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson Författare: Magnus Karlsson På uppdrag av: Upplands Väsby kommun Rapportnummer: U 5627 IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs mer