Arbets- och miljömedicin Lund
|
|
- Hugo Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AMM Rapport nr 15/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utredning av PB i marken på Stanstorp 1:6, Staffanstorp, miljömedicinsk bedömning Kristoffer Mattisson Håkan Tinnerberg
2 BAKGRUND Håkan Tinnerberg på Arbets- och miljömedicin i Lund kontaktades via telefon av Lena Åkesson, Teamledare Miljö på Staffanstorps kommun den 15/4, med frågeställning om vi kunde genomföra en riskbedömning avseende förorenad mark på ett koloniträdgårdsområde (Stanstorp 1:6 i Staffanstorp). Den 18/4 fick vi via e-post den tekniska utredning som hade genomförts av SWEO på koloniområdet 1. Syftet med den tekniska utredningen var att undersöka möjligheten att nyttja fastigheten till koloniområde med hänsyn till odlingsbarhet. Sex jordprover analyserades och av dessa översteg ett av proverna Naturvårdsverkets riktvärde om känslig markanvändning för PB7 på 0,008 mg PB-7/kg jord 2. Det uppmätta värdet var 0,015 mg PB-7/kg jord. Staffanstorp kommun bad därför Arbets- och Miljömedicin i Lund att göra en bedömning av riskerna med att fortsätta att använda Stanstorp 1:6 som koloniområde. Normalnivåer av PB i förorenad jord Malmö kommun via SWEO genomförde 2002 en undersökning av förekomst av föroreningar i jord i Malmö kommun platser undersöktes och de valdes utspridda över hela staden och på platser som inte bedömdes vara direkt påverkade av punktkällor samt med ett minsta avstånd på 20 m till närmaste väg. För PB7 underskred 23 värden rapporteringsgränsen på mg/kg jord och 90:e percentilen var 0.06 mg/kg jord. Hälsoeffekter av PB Polyklorerade bifenyler (PB:er) är kemikalier som är tillverkade av människan och som är mycket svårnedbrytbara. Det finns ett antal negativa hälsoeffekter som kan orsakas av för höga halter av PB t.ex. påverkan på hjärnan och nervsystemet som kan leda till beteendestörningar. Andra negativa hälsoeffekter som påvisats i olika studier av djur och människor är påverkan på immunförsvaret, fortplantningsförmågan och hormonsystemet 4. The International Agency for Research on ancer (IAR) har undersökt hur starkt cancerframkallande PB är och kommit fram till att det är cancerogent för djur och klassificerade det som troligen cancerogent för människor 5. Foster är en grupp som är extra känsliga för PB. I en studie från Taiwan visades att mödrar som utsatts för mycket höga halter av PB födde barn med lägre födelsevikt, långsammare tillväxt, långsammare psykomotorisk utveckling och lägre IQ 6. I en svensk studie visades att fler ostkustfiskare födde fler barn med låg födelsevikt i förhållande till västkustfiskare, vilket berodde på högre PB i fisk på ostkusten 7. Det finns studier gjorda på människor som visar att diabetespatienter har högre halter av PB och dioxiner i blodet, problemet med dessa studier 8 är att man mätt PB halten hos patienterna efter det att de insjuknat. 1 SWEO (2011), Stanstorp 1:6 Staffanstorp Teknisk utredning avseende odlingsbarhet och geotekniska förhållanden, Uppdragsnummer Naturvårdsverket (2011), 3 SWEO (2002), Undersökning av ytjord inom Malmö stad. Uppdragsnummer Livsmedelsverket (2011), 5 IAR, Polychlorinated biphenyls. IAR Summaries and Evaluations, 1987: p Guo, Y.L., et al., Yucheng: health effects of prenatal exposure to polychlorinated biphenyls and dibenzofurans. Int Arch Occup Environ Health, (3): p Rylander, L., U. Stromberg, and L. Hagmar, Decreased birth weight among infants born to women with a high dietary intake of fish contaminated with persistent organochlorine compounds. Scand J Work Environ Health, (5): p Livsmedelsverket (2007), Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel, Rapport
3 Intag av PB och riktvärden PB är svårnedbrytbart, fettlösligt och ackumuleras i fettvävand hos djur och människor. Denna bioackumulering leder till att man generellt hittar högre nivåer av PB ju högre upp i näringskedjan man kommer. PB kan förekomma i 209 olika kongener (varianter). Ett antal av dessa kongener har liknande egenskaper som dioxiner, vilket inneburit att EU tagit fram ett mått på tolerabelt dagligt intag (TDI) för dioxiner och dioxinliknande PB:er 4. Eftersom vissa varianter av dioxiner och PB:er är mer giftiga än andra viktas de och räknas om till ett TEQ (gift ekvivalent) där dioxin har ekvivalent 1. Om man intar mindre mängd av en substans än vad TDI anger, anses man inte få negativa hälsoeffekter pga det intaget. TDI för dioxin och dioxinliknande PB:er är 2 pg (TEQ) PB/kg kroppsvikt/dag. De toxiska ekvivalenterna för de 12 PBer som räknas som dioxinlika varierar mellan 0,1 och med en median på Endast en av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik, å andra sidan representerar PB-7 endast ca 20 % av den totala PB:n. Medianen för det genomsnittliga dagliga intaget av dioxiner och dioxinliknande PB:er för en normalblandad kost är i Sverige 1,1 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag 9. Detta intag skiljer sig mellan olika grupper. För barn i åldrarna 4, 8-9 och är medianintaget 2,4; 1,9 respektive 1,3 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag 10. Denna skillnad tros främst bero på att barn har ett högre näringsintag i förhållande till sin vikt än vuxna. När man relaterar dessa intag i förhållande till riktvärdet på 2 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag är det viktigt att veta att detta riktvärde är framtaget med hänsyn till livstidsexponering. Högre exponering under kortare tider behöver därför inte vara skadliga. Det riktvärde som tagits fram av EU kan anses som strikt. Mätresultaten Provtagning av SWEO genomfördes i sex punkter för sammanlagt 220 parametrar, bland andra PB¹. Fem av dessa prover togs på 0-0,4 m och ett på 0-0,25 m under markytan. För samliga sex punkter mättes PB-7, vilket är en samling av sju olika PB:er som motsvarar ungefär 20 % av den totala PB:n i marken. Det svenska riktvärdet från Naturvårdsverket ligger på 0,008 mg PB-7/kg jord. Detta överskreds endast i en punkt där mängden PB-7 var 0,015 mg/kg jord. I övriga prover var halten av PB-7 kongenerna under detektionsgränserna för de enskilda kongenerna på mg/kg jord respektive 0,005 mg/kg jord. Riktvärdet på 0,008 mg PB-7 är inte juridiskt bindande men högre nivåer kan innebära hälsorisker. Endast en (PB 118) av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik och har en TEQ-faktor på 0, PB 118 som är dioxinlika av PB-7, var under detektionsgränsen på 0,002 mg/kg jord i det provet där PB kunde detekteras. Exponeringsbedömning Enligt Naturvårdsverket finns det sex huvudsakliga vägar till exponering som man ska ta hänsyn till vid modellering av exponering från förorenade områden. Dessa är intag av jord, hudkontakt, inandning av damm eller ångor, intag av dricksvatten och intag av växter 11. För PB är intaget som sker via konsumtion av livsmedel den huvudsakliga exponeringsvägen 4. I detta utlåtande har därför fokus lagts på att utreda riskerna med PB intag via grönsaker. Trots detta kan det vara viktigt att ha i åtanke att intag sker via flera vägar. På ett 9 Ankarberg E och Petersson Grawé K. (2005), Intagsberäkningar av dioxin (PDD/PDF), dioxinlika PBer och metylkvicksilver via livsmedel, SLV Rapport 25, Livsmedelsverket, Uppsala oncha G, Petersson Grawé K, Aune M och Darnerud P O Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning. Svensk intagsberäkning av dioxiner (PDD/PDF), dioxinlika PBer och metylkvicksilver för barn baserad på aktuella analysdata samt kostundersökningen Livsmedelsverket, Uppsala Naturvårdsverket (2009), Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976
4 koloniområde kan t.ex. även intag via jord vara aktuellt och då främst för mindre barn, varför även detta har medtagits i beräkningarna för barn. PB-upptag via växter För att kunna bedöma exponeringen av PB från grönsaker på koloniområdet behövde mängden PB uppskattas eftersom mätningar av halten PB i grönsaker inte gjorts. Detta gjordes genom att beräkna en kvot mellan PB i marken och PB i grönsakerna: BF = plant soil BF = Biokoncentration d.v.s. mängden PB i plantan i förhållande till mängden PB i jorden. plant = Mängden PB i grönsaken (mg/kg) soil = Mängden PB i jorden (mg/kg) Eftersom mängden PB inte var uppmätt i grönsaker på koloniområdet bestämdes BF genom en litteraturstudie. Förmågan att ta upp PB varierar mellan olika grönsaker vilket innebär att denna kvot blir olika för olika grönsaker 6. Ett sätt att lösa detta är att göra en sammanvägning av alla grönsakers förmåga att ta upp PB och på så sätt få fram ett medelupptag i grönsakerna 8. I en studie används en genomsnittligt BF på 0,05-0,3 för grönsaker 12. I en annan studie beräknades en genomsnittligt BF på 0,42-0,53 för pumpa och squash, men för vissa delar av plantorna fanns förhållanden på upptill ett BF på I en tredje studie beräknades BF kvoten till mellan 0,23-0,27, utifrån genomsnittlig PB i morötter och potatis och genomsnittlig PB i jorden 14. I denna studie fann man också att genom att skala morötterna och potatisen så försvann % av föroreningen. Upptag av PB från växter till människa För att beräkna upptaget av PB från koloniområdet från grönsaker till människor användes formeln 8 : Qgrönsaki * grönsaki * f he mod lat * f biotil lg änglighet Exponering grönsa ker = W Exponering grönsa ker = exponeringen som man får av att äta hemodlade grönsaker (mg/kg kroppsvikt) Q grönsaki = konsumtion av grönsak i (kg torrsubstans(ts)/dag) = koncentration av föroreningen i grönsaken i (mg/kg(ts)) grönsaki 12 Orilinskii D., Priputina I., Popova A., Shalanda A., Tsongas T., Hinman G., Butcher W. (2001), Influence of environmental contamination with PBs on human health, Environmental Geochemistry and Health, Vol 23, pages Whitefield Åslund M., Rutter A., Reimer K., Zeeb B. (2008), The effects of repeated planting, planting density, and specific transfer pathways on PB uptake by ucurbita pepo grown in field conditions, Science of the total environment, Vol 405, pages Zohair A., Salim A., Soyibo A., Beck A. (2006), Residues of polycyclic aromatic hydrocarbons(pahs), polychlorinated biphenyls (PBs) and organochlorine pesticides in organically-farmed vegetables, hemosphere, Vol 63, Pages
5 f he mod lat = andel av grönsaken i som är odlad på den förorenade marken f lg = förmåga för kroppen att ta upp PB från växter biotil änglighet W= kroppsvikt (kg) Exponeringen av PB från koloniområdet skiljer sig beroende för vilken person som är exponerad (ålder, vikt, m.fl) och vilken/vilka grödor ifrån området som konsumeras. För att belysa detta beräknades fyra scenarier: Scenario 1 Vuxen Exponeringen av PB från grönsaker ifrån odlingsområdet beräknades för en vuxen person som antogs väga 70 kg. 30 % av personens totala intag av grönsaker antogs komma från koloniområdet baserat på en rapport från Naturvårdsverket 15. Enligt samma rapport så antogs det dagliga intaget av grönsaker för vuxna vara 0,29 kg. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ska man multiplicera med en faktor 0,16 för att få det i kg TS 13. En BF på 0,3 användes för att representera det genomsnittliga upptaget av grönsaker 9. Förmågan för kroppen att ta upp PB från växter sattes till 1 (all PB i växten tas upp av människokroppen) eftersom detta i stort sätt alltid används vid modelleringar av exponering av miljögifter, men också för att tillämpa försiktighetsprincipen. Detta resulterade i en exponering av 890 pg PB-7 per kg kroppsvikt per dag. För att sedan lättare kunna jämföra det med EUs gränsvärde multipliceras intaget med en faktor 5 för att få den totala mängden PB och sedan divideras med en faktor för att räkna ut toxisk ekvivalent (TEQ). Jämförelsevärdet blir då 0,45 pg/kg kroppsvikt vilket i en direkt jämförelse med EU-gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar cirka 22 % av TDI. För uträkning av detta exempel se appendix. Scenario 2 Barn 4år Vikten för barnet sattes till 20 kg. Det dagliga intaget av grönsaker sattes till 0,15 kg, vilket är hälften av intaget för vuxna. Samma BF som i scenario 1 på 0,3 användes och även här antogs 30 % av det totala intaget grönsaker komma ifrån koloniområdet. Detta resulterade i en exponering av 1620 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Vid omräkning via TEQ motsvarade detta knappt 0,81 pg/kg kroppsvikt/dag vilket i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar 40 % av TDI. Eftersom barn som vistas på koloniområdet i större grad än vuxna troligen får i sig PB genom att stoppa jord i munnen beräknades även exponering via jordintag genom munnen för barn. Barnen antogs få i sig cirka 150 mg jord/dag 12. Koncentrationen av PB i jorden var 0,015mg PB-7/kg jord. Jordens torrvikt antogs vara den samma som dess våtvikt och upptaget av PB från jorden till kroppen antogs vara 100 %. Detta gav en exponering på 150 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Eftersom barnen inte konstant vistas på koloniområdet antogs att de vistas 10 % av sin tid där, vilket troligtvis är en hög skattning. Detta gav en genomsnittlig exponering på 15 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,003 pg/kg kroppsvikt/dag och i jämförelse med TDI från EU knappt 0,3 %. Totalt påverkar alltså inte intaget av PB-7 via jord TDI nämnvärt i denna undersökning. Scenario 3 Vuxen endast squash och pumpa 15 Naturvårdsverket (1996), Development of generic guideline values, Report 4639
6 Eftersom t.ex. squash och pumpa tar upp mer PB från jorden än medelvärdet av grönsaker beräknades scenario 1 om med enda skillnaden att BF ändrades till 0,5 10. Detta resulterade i en exponering av 1490 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,75 pg/kg kroppsvikt/dag vilket i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar 37 % av TDI. Scenario 4 Vuxen endast morötter och pumpa Morot och potatis tar upp mindre PB från jorden än medelvärdet av grönsaker och därför beräknades scenario 1 om med enda skillnaden att BF ändrades till 0, Detta resulterade i en exponering av 690 pg PB-7/kg kroppsvikt/dag. Omräknat till TEQ motsvarade det 0,3 pg/kg kroppsvikt/dag i jämförelse med EU gränsvärdet för dioxiner och dioxinliknande PB:er motsvarar detta 17 % av TDI. Diskussion Det svenska riktvärdet för PB-7 i jorden för känsliga områden på 0,008 mg/kg överskrids i en punkt (0,015mg/kg) på koloniområdet. Överskridande av detta riktvärde innebär inte att det behöver vara skadliga nivåer utan är istället ett riktvärde där man bör överväga åtgärder om det överskrids. För att lättare kunna göra en bedömning om nivåerna kan man jämföra med normalnivåer i Malmö där medianvärdet var och 90:e percentilen var 0.06 mg/kg. Malmö är ju till viss del lite speciellt då det har varit tungt industrialiserat, men det ger ändå en fingervisning om att förekomst av PB i jord är ganska vanligt i dessa nivåerna. Vad vi vet finns inga liknande uppgifter för andra delar av Skåne. Vidare måste man också ta i beaktande för en riskbedömning att det bara är ett prov som har avvikande värden. Som regel när man gör riskbedömningar använder man medianexponeringen för ett område eller 90:e percentilen som ett värsta-fall -scenario. Det är endast en punkt och således en mycken liten del av området som är kontaminerad. I beräkningarna av exponering av PB från jorden har ett antal antaganden och förenklingar gjorts. Beräkningarna av PB-upptaget från jorden till grönsaker baseras på litteraturstudier, eftersom faktiska mätningar av PB i grönsakerna saknades. Det faktiska upptaget av PB från jorden kan variera mycket beroende på typ av jord, typ av växt, växtens fysiologi, m.m. Detta gör att det spelar stor roll vilka typer av grönsaker man äter för mängden exponering av PB. Andelen av hur stor del av grönsakerna som kommer ifrån koloniområdet är en annan faktor som är viktig. Genom att halvera andelen grönsaker som kommer ifrån området halveras exponeringen. Vidare, en stor del av den PB som tas upp av grönsakerna ackumuleras i skalet och genom att skala grönsakerna kan man därför antas utsättas för lägre nivåer än i beräkningarna om grönsakerna skalas. I Sverige finns inget riktvärde för hur mycket PB man kan få i sig utan negativa hälsoeffekter. EU har utfärdat ett riktvärde för dioxiner och dioxin liknande PB:er på 2 pg (TEQ)/kg kroppsvikt/dag. I den tidigare genomförda tekniska utredningen har endast PB-7 i jorden mätts. Endast en av de sju kongenerna av PB-7 är dioxinlik, å andra sidan representerar PB-7 endast ca 20 % av den totala PB:n. Ej dioxinliknande PB:er tros ha liknande effekter på kroppen som dioxinliknande PB:er, men på grund av för lite forskning inom området har detta inte kunnat bevisas 3. På grund av detta så har den beräknade exponering av PB-7 omräknad till TEQ jämförts med EU:s riktvärde för dioxiner och PB
7 liknande dioxiner, för att få en indikation om hur hälsovådliga nivåerna av PB är på området. De beräknade nivåerna för de olika scenarierna ligger mellan % av TDI av dioxiner och dioxinliknande PB:er. Detta innebär inte något överskridande av TDI, men värt att notera är att PB från fisk, kött och mejeriprodukter ofta står för den största delen exponeringen av PB. I dessa beräkningar redovisas endast exponering för de 30 % av det dagliga intaget av grönsaker. Nivåerna av PB i fisk från Östersjön är t.ex. höga. Detta gör att kostsammansättningen för enskilda individer har stor påverkan på om TDI för PB överskrids. Enligt Livsmedelsverket får vi i oss ungefär 50 % av PB:n via fisk 4. Normalintaget för dessa substanser ligger på ungefär 50% av TDI 6 och om man räknar på att denna källa är extra, närmar man sig TDI för barn och för vuxna i scenario 3. Men då TDI beräknas på livstidsexponering så bör man framförallt titta på scenarier för vuxna. För odling på punkten med höga halter bör man kanske inte välja att odla squash eller zucchini. Beräkningarna för de olika scenarierna visar att barn är den grupp som är mest utsatta. Det är också troligt att mindre barn får i sig PB direkt från jorden då de befinner sig på området, vilket ytterligare ökar deras utsatthet. I en studie på svenska barn och ungdomar visades att medianexponeringen för dioxiner och dioxinliknande PB:er för barn under tio år låg högre än EU:s riktvärde på 2 pg (TEQ) per kg kroppsvikt per dag 16. I scenariot för barn och intag av jord har vi räknat med en årlig vistelsetid på kolonin till 10 % vilket troligtvis är mycket. Det finns en del barn med så kallat pica-beteende vilket betyder att de kan äta väldigt mycket jord. Detta beteende är mycket ovanligt. Om ett barn med detta beteende skulle befinna sig på den enda punkt som är förorenad skulle det kunna ge en betydligt högre exponering än den beräknade, men det beräknade intaget via jord är väldigt lågt. Slutsats Sex jordprover har analyserats från området, utav dessa överstigs det svenska riktvärdet i en punkt. PB föroreningar i jorden kan variera kraftigt geografiskt och vi rekommenderar därför att man kompletterar mätningarna av PB till exempel genom att genomföra den utökade provtagning som SWEO rekommenderade 1. Den beräknade exponeringen överstiger inte det av EU rekommenderade TDI och således anses ingen akut fara föreligga för att odla på koloniområdet. Dock står grönsaker normalt för en mindre del av det totala PB upptaget och sammanvägt med andra källor för PB kan det vara så att TDI överskrids, speciellt för barn. Man bör också ha i åtanke att exponeringsberäkningarna i detta utlåtande är relativt grova. Innehavarna av kolonilotter bör informeras om PB-halterna och tillkännages information om hur exponeringen kan minimeras t.ex. genom att noggrant tvätta och skala grönsakerna, noggrann handhygien samt att se till att mindre barn inte får i sig jord från området. 16 Bergkvist, Öberg M., Appelgren M., Becker W., Aune M., Ankarberk E., Berglund M., Håkansson H. (2008), Exposure to dioxin-like pollutants via different food commodities in Swedish children and young adults, Food and hemical Toxicology, Vol 46, pages
8 Rapporten är en riskbedömning över ett förorenat markområde på ett koloniträdgårdsområde i Staffanstorp. Förhöjda halter av PB hade påvisats i en punkt och uppdraget var att göra en bedömning av riskerna med att fortsätta att använda området som koloniträdgårdsområde. Redan provtagaren hade rekommenderat att utöka provtagningarna i området, vilket vi stöder. Vi ansåg inte att det förelåg någon akut hälsorisk och att området kan fortsätta att användas som koloniområde, men att brukarna bör informeras om föroreningarna och även hur exponeringen kan minskas. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@med.lu.se Internet:
Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 12/2012 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker Håkan Tinnerberg
Läs merRisk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2010 Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende PCBförorening i mark vid Annebergsskolan, Malmö Maria Albin Jan-Eric Karlsson Miljömedicinskt utlåtande avseende PCB-förorening
Läs merMiljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim
Miljömedicinsk bedömning gällande PCB-förorenad mark i bostadsområdet Kobbegården 6:3, Askim Mona Lärstad ST-läkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 13 juni 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMiljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg
Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Läs merBilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning
Läs merDioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merExponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Läs merDioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
Läs merArbets- och miljömedicin Uppsala. Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs. Rapport nr 2/2014. Martin Tondel Överläkare
Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 2/2014 Miljömedicinsk bedömning av dioxinkontaminerad mark i Saxnäs Martin Tondel Överläkare Lena Elfman Toxikolog Innehåll sid Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte
Läs merStrandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Läs merDioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Läs merMiljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro
Diarienummer: 18RS1544-1 Utfärdad: 2018-03-01 Miljömedicinskt yttrande: Exponering för bly vid förskolan Grenadjären 9 Örebro Niklas Ricklund Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson Kemiingenjör Håkan
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Läs merMiljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun
Diarienummer: 18RS6505-1 Utfärdad: 2018-09-06 Miljömedicinskt yttrande: Förorenad mark på Fjugesta 2:212 Lekebergs kommun Ann-Christine Mannerling, Yrkes- och miljöhygieniker Carin Pettersson, Kemiingenjör
Läs merMHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Läs merHur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Läs merPM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11
Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig
Läs merFörorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning Göteborg den 9 juli 2009 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 97 gerd.sallsten@amm.gu.se
Läs merFarosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI
Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg Kommentarer
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Förorenad mark på kvarteret Mariehage 1, Malmö - miljömedicinsk bedömning Håkan Tinnerberg Kristina Jakobsson Ulf Bergendorf Förorenad mark på kvarteret Mariehage
Läs merÄr maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Läs merSannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område
Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område Fredric Engelke Statens Geotekniska Institut Avd. Markmiljö, Göteborg 031-778 65 65, fredric.engelke@swedgeo.se
Läs merNaturvårdsverkets generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merPCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet
PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier
Läs merVälkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Läs merOperativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Läs merHögre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker
Läs mer10 25 200 300 50 400 0,50 15 15 35 80 200 80 150 0,25 2,5 250 500 8,0 50 30 150 20 120 100 500 100 500 100 1 000 10 50 3,0 15 10 30 3,0 15 3,0 20 1,0 10 0,00002 0,00018 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat
Läs merHuvudstudie Vinterviken
Huvudstudie Vinterviken SAMMANFATTNING MARS 2014 www.stockholm.se Huvudstudie Vinterviken sammanfattning mars 2014 Bakgrund Vinterviken är ett välbesökt grönområde med en lång industrihistoria. I området
Läs merInformationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun
Informationsmöte 25 september 2014 Huvudstudie Bysjön Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun Lina Westerlund 2014-09-25 Innehåll Kort historik Varför ännu en
Läs merEn sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk
En sammanfattning av resultaten av Golder Associates AB:s markstudie av Eslövs fd gasverk Golder Associates har på uppdrag av Eslövs kommun genomfört markundersökningar vid Eslövs före detta gasverk. Det
Läs merMarkföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun. Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning
Markföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning För: Landskrona kommun Uppdrag: 1318-175 Upprättad: 2019-01-14 Ver: 2 Relement
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Läs merSundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll
Sundet, Torsö Resultat från undersökningarna Sofia Frankki Ylva Persson Innehåll Sundet tidigare en del av sågverksområdet Bakgrund dioxin vad är det? Vilka undersökningar har gjorts inom Sundet? Resultat
Läs merKällor till dioxiner i hönsägg år 2004
Källor till dioxiner i hönsägg år 2004 Petra Bergkvist, Enheten för kontrollprogram Emma Ankarberg, Toxikologiska enheten Marie Aune, Kemiska enheten 2 Livsmedelsverket Sammanfattning Förhöjda halter av
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merMiljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun
Miljömedicinsk bedömning av förorenad mark vid förskolan Regnbågen, Ulriksfors, Strömsunds kommun 2017-12-12 Karl Forsell, överläkare Klinisk miljömedicin norr (KMN) 1 Arbets- och miljömedicin norr Norrlands
Läs merHanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016
Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 4 Begrepp... 4 Bakgrund... 4 Motiv för Livsmedelsverkets
Läs merKommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö
Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö Mark Elert, Kemakta Konsult AB 1 nledning Gullviksområdet är ett villaområde i Malmö. Där har tidigare bedrivits tillverkning
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merGrönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015
1(11) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:5 Februari 2016 2(11) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2015
Läs merRapport till Naturvårdsverket
Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman
Läs merFrågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Läs merGrönsaksundersökning
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2017 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2018:1 Januari 2018 2(12) SAMMANFATTNING Den högsta blyhalten i sallat 2017
Läs merMiljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Läs merPFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
Läs merMiljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Läs merHälsoriskbedömning av parkmark
15 Maj, 2019 Hälsoriskbedömning av parkmark Ann Helén Österås och Sofia Frankki, WSP Mark & Vatten Grönområden i tätorter 2 Förorening med metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Härstammar
Läs merF.d. kemtvätten i Skäggered. Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län
F.d. kemtvätten i Skäggered Henrik Bengtsson Miljöskyddsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se Vad vi tänkte gå igenom idag Hur fungerar klorerade alifater?
Läs merMiljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel
Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel Göteborg den 9 februari 2010 Reviderad den 4 maj 2011 Martin Tondel PhD, överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merRiskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel
Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna
Läs merMiljömedicinsk bedömning
Miljömedicinsk bedömning Förorenad mark vid Sandåsgatan/Bläckhornsgatan, Bäckhammar, Kristinehamns kommun Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Linnéa Alvinzi ST-läkare Carin Pettersson Kemiingenjör
Läs merArsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.
Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson. Arsenik i jord, maxhalt i provpunkt mg/kg TS Medel 67,8 Median 28,5 95% percentil 265,6 Max 955,0 KM 10
Läs merAntal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16
VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren
Läs merKV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD. PM Översiktlig Miljöteknisk markundersökning Antal sidor: 8 (inkl.
KV BLÅKLOCKAN, ÖR, SUNDBYBERG NY FÖRSKOLA med 8 AVD PM Översiktlig Miljöteknisk Antal sidor: 8 (inkl. denna) PM Översiktlig miljöteknisk Ör förskola, Sundbybergs stad 1 (4) Innehållsförteckning Inledning...
Läs merDioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Läs merBilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden 2017-02-27, kl. 17:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bostäder Blankaholm Beskrivning Modifierat scenario
Läs merMiljömedicinsk bedömning
Miljömedicinsk bedömning Förorenad mark vid Glödlampan 15, Nyköpings kommun Carin Pettersson Kemiingenjör Linnéa Alvinzi ST-läkare Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Jonas Månsson ST-läkare
Läs merDioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?
Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Ylva Persson, Ann Helén Österås WSP Sverige AB Erika Skogsjö, Tobias Berglin, Hanna Wåhlén SGU Sågverk med doppning
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merDirekt torkning och dioxiner/pcb
Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB
Läs merRapport 13 del Kumarin i kanel. Riskhanteringsrapport. av Sanna Lignell
Rapport 13 del 1-2017 Kumarin i kanel Riskhanteringsrapport av Sanna Lignell Innehåll Förord... 3 Riskhanteringsåtgärd... 4 Konsumentråd... 4 Konsumentinformation... 4 Underlag för riskhanteringsåtgärden...
Läs merProbabilistisk riskbedömning
Probabilistisk riskbedömning Sannolikhetsbaserad uppskattning av miljö- och hälsorisker i förorenade markområden Tomas Öberg Högskolan i Kalmar Riskbegreppet Risk = f(exponering, effekter) Osäkerhet (bristande
Läs merGrönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016
1(12) Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016 Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2017:1 Mars 2017 2(12) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning Den högsta
Läs merUttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM
2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde
Läs merSATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Läs merDricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02
Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla
Läs merResultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike
Handläggare Per Axelsson Telefon +46105052920 Mobil +46705202083 E-post per.j.axelsson@afconsult.com Mottagare Norrköpings kommun Elke Myrhede Trädgårdsgatan 21 601 81 Norrköping Datum 2018-11-02 Projekt-ID
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merDioxinerilivsmedel frånjämtlandslän
MariaEd Dioxinerilivsmedel frånjämtlandslän Raport 209:03 Miljö/Fiske Miljövervakning Enkunskapsammanstälningochbedömning avundersökningsbehovet Dioxiner i livsmedel från Jämtlands län En kunskapssammanställning
Läs merScenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merRisker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Läs merRegeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Läs merRegional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Läs merArbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Exponering och medicinsk riskbedömning
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 141 PCB i fogar vid KSS, Skövde Exponering och medicinsk riskbedömning Anna Dahlman-Höglund, 1:e yrkeshygieniker,
Läs merHormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,
Läs merVästerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merRenare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet
Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Upptag i växter Växter generellt ingen stor vektor för humant upptag av persistenta organiska föroreningar.
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning för intag av organiska miljöföroreningar och kvicksilver från fisk i Ockesjön och Indalsälven (Hissmofors), Jämtland
Miljömedicinsk riskbedömning för intag av organiska miljöföroreningar och kvicksilver från fisk i Ockesjön och Indalsälven (Hissmofors), Jämtland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Arbets-
Läs merRiskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige
Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige Jens Johannisson I Vietnam 6 månader under 2012 Initierade och drev ett projekt
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 31/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinsk bedömning angående sanering av tjärföroreningar på fastigheten Söder 2:101, gamla gasverksfastigheten, i Helsingborg Kristoffer Mattisson
Läs merRiktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?
Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Mark Elert - Kemakta Seminarium Tillämpad riskbedömning Renare Mark 15 maj 2019 Innehåll Riktvärdesmodellen - mer än riktvärden Styrande faktorer
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merPerfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Läs merMiljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall
Miljömedicin norr Miljömedicinsk bedömning av intag av miljöföroreningar vid bad i sjön Marmen, Sundsvall Datum 2018-09-10 Karl Forsell, överläkare, specialist yrkes- och miljömedicin Ingrid Liljelind,
Läs merDioxin i grundvatten på Gotland. Rapporter om natur och miljö nr 2012:5
Dioxin i grundvatten på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:5 Dioxin i grundvatten på Gotland MATTIAS VEJLENS Omslagsbild: Gotland och 2,3,7,8-TCDD ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
Läs merFÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA, ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE
repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD Örgryte koloniområde UPPDRAGSNUMMER 1312016000 FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA,
Läs mer