Markföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun. Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning

Transkript

1 Markföroreningar inom Kopparhögarnas koloniområde Landskrona kommun Kompletterande provtagning och fördjupad hälsoriskbedömning För: Landskrona kommun Uppdrag: Upprättad: Ver: 2 Relement Miljö Väst AB Org nr Ekelundsgatan Göteborg Sid. 1(15)

2 Kopparhögarna Sid 2 (15) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR FÖRORENINGSSITUATIONEN JÄMFÖRVÄRDEN DIMENSIONERANDE FÖRORENINGAR ARSENIKHALT I JORD FÖRORENINGAR I ODLINGSBÄDDAR RISKBEDÖMNING EXPONERINGSANALYS ARSENIK I ROTFRUKTER, BLADGRÖNSAKER ARSENIK I BÄR OCH FRUKT BIOTILLGÄNGLIGHETSTEST UPPTAG I ROTFRUKTER OCH BLADGRÖNSAKER PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN JÄMFÖRELSE MED UPPMÄTTA ARSENIKHALTER I JORD SLUTSATSER Bilaga 1. Resultat kemiska analyser 2. Resultat biotillgänglighetstest 3. Platsspecifika riktvärden

3 Kopparhögarna Sid 3 (15) Bakgrund och syfte I samband med ett grävarbete inom Kopparhögarnas koloniområde i norra Landskrona uppmättes förhöjda metallhalter i de jordmassor som skulle transporteras bort, se Figur 1. Kompletterande undersökningar visade att framförallt arsenikhalten i jord inom flera delar av koloniområdet överskred Naturvårdsverkets generella riktvärden. Mot bakgrund av detta infördes tillfälliga restriktioner för användning av egenodlade grönsaker och frukt. Landskrona kommun har efter detta beslutat att utreda om de förhöjda metallhalterna i jorden utgör en hälsorisk och om detta i så fall motiverar ytterligare åtgärder. Figur 1. Orienteringskarta, Kopparhögarnas koloniområde. På uppdrag av Landskrona kommun (kommunen) har Relement Miljö Väst AB (Relement) och Structor Mark Malmö AB (Structor) fått i uppdrag att utföra en fördjupad hälsoriskbedömning med anledning av de förhöjda föroreningshalterna inom koloniområdet. Risk har kvantifierats dels genom att jämföra uppmätta halter med platsspecifika riktvärden för jord, dels genom att jämföra uppmätta halter i grödor med nationella och utländska gränsvärden och referenshalter. Därefter har en sammanvägd bedömning av hälsorisken gjorts för området som helhet. Att mäta metaller i de grödor som odlas inom området bedöms minska osäkerheten i riskbedömningen. Utredningen ska utgöra ett av flera underlag för beslut om vidare åtgärder inom koloniområdet. 2 Områdesbeskrivning Kolonilotterna (630 st varav 560 utarrenderade) tillkom på 1960-talet vilket innebär en verksamhetsperiod på mer än 50 år. Området (ca m 2 ) gränsar till en bäckravin i norr (Säbybäcken). Norra delen av området förefaller fyllts ut med tillförda massor mot bäcken för att få hela området plant och horisontellt. Orsaken till de förhöja halterna av tungmetaller i marken är inte känd.

4 Kopparhögarna Sid 4 (15) Figur 2. Exempel på kolonilotter och odlingsbäddar. 3 Genomförda undersökningar Riskbedömningen baseras i huvudsak på följande undersökningar (referensrapporter): 1. Miljöteknisk markundersökning, Kopparhögarnas koloniträdgård, PM, Miljöfirman Konsult Sverige AB, Miljöteknisk markundersökning inom Kopparhögarnas koloniträdgårdar, Landskrona Stad, PM, Miljöfirman Konsult Sverige AB, Resultatrapport, Miljöteknisk undersökning av koloniträdgårdsområdet Kopparhögarna, Landskrona kommun, Structor Miljö Väst AB, Kemisk analys av frukt och grödor samt biotillgänglighetstest jord, Relement Miljö Väst AB (redovisas som bilaga 1 och 2 i denna rapport). Resultaten från alla undersökningarna ovan har använts för att bedöma vilken förorening som bedöms vara dimensionerande för hälsorisk och vilka delar av koloniområdet i stort förhöjda halter konstaterats. 4 Föroreningssituationen 4.1 Jämförvärden Undersökningar har utförts av jordlager inom och utanför enskilda koloniträdgårdar samt av frukt, bär och grönsaker från desamma. Som underlag för bedömning av vilka ämnen som är dimensionerande för hälsorisker samt för att bedöma den allmänna föroreningsgraden har i ett första steg uppmätta halter jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976, september 2009). Riktvärdet för känslig markanvändning (KM) avser bostäder etc. där den känsligaste individen exponeras dagligen under en livstid. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) avser handel, industrimark etc. där både vuxna och barn vistas en begränsad del av dygnet under en begränsad del av sitt liv.

5 Kopparhögarna Sid 5 (15) Dimensionerande föroreningar Utredningen har begränsats till grundämnen och PAH, dels då dessa ämnesgrupper initialt påträffats i halter i nivå eller över generella riktvärden, dels då de är vanligt förekommande i stadsmiljö. Alifatiska, aromatiska och klorerade kolväten har inte undersökts då det inte funnits misstanke om att påträffa denna typ av förorening baserat på tidigare undersökningar eller verksamheten på platsen. I Tabell 1 har en statistisk sammanställnings gjorts av uppmätta halter i jord inom koloniområdet. Då prover är tagna på lite olika sätt (olika djupintervall) vid de olika undersökningarna redovisas resultaten i två tabeller. Tabell 1. Statistisk sammanställning av analyser av jordprover tagna av Miljöfirman mars och maj 2018 (mg/kg TS). Ämne antal medel median 90 perc max KM MKM As Ba Cd 28 0,4 0,3 0,6 0,7 0,8 12 Co Cr Cu Hg 28 0,2 0,2 0,2 <0,3 0,25 2,5 Ni Pb V Zn PAH-L 5 0,2 0,2 0,4 0, PAH-M 5 1,5 0,1 4,2 6,7 3,5 20 PAH-H 5 1,4 0,2 4,0 6, Tabell 2. Statistisk sammanställning av analyser av jordprover tagna av Structor i juli 2018 (mg/kg TS). I kolonilotten med högst uppmätta halter analyserades även stickprover som redovisas i en separat tabell (se Tabell 4). Ämne antal medel median 90 perc max KM MKM As* Ba Cd 30 0,4 0,3 0,6 1,0 0,8 12 Co Cr Cu Hg 33 0,2 0,2 0,2 0,2 0,25 2,5 Ni Pb V Zn PAH, L 13 0,2 0,2 0,2 0, PAH, M 13 0,7 0,3 2,0 4,1 3,5 20 PAH, H 13 0,6 0,2 1,6 3,4 1 10

6 Kopparhögarna Sid 6 (15) Av tabellerna framgår att arsenik, barium och koppar förekommer i halter över MKM och bly, koppar, zink, PAH H och PAH, H förekommer i halter över KM. I Tabell 3 nedan sammanfattas vilka exponeringsvägar som är dimensionerande för respektive ämne i Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell. Tabell 3. Dimensionerande exponeringsvägare för ämnen som uppmätts i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden. Dimensionerande för hälsorisker är markerat med gult och miljörisker med grönt. Ämne KM MKM As Bakgrundshalt Intag av jord Ba Skydd av markmiljö Skydd av markmiljö Cd Intag av växter Skydd av markmiljö Cu Skydd av markmiljö Skydd av markmiljö Pb Intag av jord Skydd av markmiljö Zn Skydd av markmiljö Skydd av markmiljö PAH, M Inandning av ånga Inandning av ånga PAH, H Intag av växter Skydd av markmiljö PAH, L Skydd av markmiljö Skydd av markmiljö Av tabellen framgår att hälsorisker är dimensionerande för arsenik, kadmium, bly, PAH M och PAH H medan miljörisker är dimensionerande för barium, koppar, zink och PAH L. Arsenik förekommer mest frekvent och generellt i betydligt högre halter än övriga ämnen och har därmed bedömts dimensionerande för hälsoriskerna i området. Kadmium, PAH M, PAH H och har uppmätts över KM men under MKM men förekommer inte frekvent på samma sätt som arsenik. Dimensionerande exponeringsväg för PAH H och bly vilket innebär att åtgärder med avseende på arsenik även omfattar dessa ämnen om de förekommer i jorden. 4.3 Arsenikhalt i jord Vid den uppföljande provtagningen i juli 2018 togs prover systematiskt på två nivåer (0-0,3 m, 0,3-0,6 m) i 12 trädgårdar utspritt över området. Inom varje trädgård blandades 6-8 delprover till ett samlingsprov för respektive nivå. Prover uttogs i huvudsak i gräsytor. Inom en trädgård där fältinstrumentet (XRF) visade på höga arsenikhalter analyserades varje enskilt stickprov. Syftet med detta vara att visa på variationen inom trädgården. I Tabell 4 nedan redovisas en statistisk sammanställning av analysresultaten från provtagningen i juli. Fullständiga analysresultat redovisas i resultatrapporten (nr 3). Tabell 4. Arsenikhalten i ytlig jord i trädgårdar (mg/kg TS). Trädgårdar n medel median 90 perc max KM MKM Samlingsprov (12 trädgårdar) Stickprov (en trädgård) Av tabellen framgår att medelhalten i analyserade samlingsprover överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning och att 90-percentilen (10% överstiger detta värde) är betydligt högre än MKM. Stickprover från trädgården med höga arsenikhalter indikerar att variationen inom trädgårdar är liten.

7 Kopparhögarna Sid 7 (15) I Figur 3 redovisas arsenikhalter i ytliga jordlager i 11 trädgårdar (i en trädgård togs inget djupare prov). Av diagrammet framgår att det är höga värden från ett antal kolonilotter som drar upp medelhalten och att variationen i halter mellan trädgårdar är stor. Figur 3. Arsenikhalt i samlingsprover tagna på två nivåer i 11 trädgårdar. I Figur 4 illustreras i vilka delar av området som förhöjda arsenikhalter uppmätts. I redovisningen ingår även analysresultaten från provtagningarna i mars och maj Av figuren framgår att de högsta halterna är koncentrerade till koloniområdets centrala norra delar. I Figur 5 har motsvarande illustration gjorts för koppar, bly, barium, zink och PAH. Av figuren framgår att övriga ämnen i förhöjda halter inte förefaller vara samlade i områdets norra del på samma sätt som arsenik.

8 Kopparhögarna Sid 8 (15) Figur 4. Färgmarkeringen som visar föroreningsgrad avseende arsenik i något prov uppdelat i över eller under KM respektive MKM. Figur 5. Färgmarkeringen som visar föroreningsgrad (högst halt) avseende koppar, bly, barium, zink och PAH uppdelat i över eller under KM respektive MKM. I Tabell 5 nedan redovisas analysresultat för arsenik i prover tagna i provgropar (ca 1 m djupa) inom ödelotter (ej utarrenderade). Groparnas placering redovisas i resultatrapporten (referensrapport 3). Tabellen omfattar både laboratorieanalyser (inom parentes) och XRF-analyser med fältinstrument. Av tabellen framgår att det enbart är i Pg1804 det uppmätts en påtagligt förhöjd arsenikhalt. I denna provgrop påträffades inslag av rivningsavfall. Även i Pg 1807 förekom spår av avfall vilket eventuellt kan förklara den relativt övriga prover något förhöjda halterna.

9 Kopparhögarna Sid 9 (15) Tabell 5. Arsenikhalter i tio provgropar. Spår av rivningsavfall noterades i Pg 1804 och Pg Laboratorieanalys inom parentes (mg/kg TS), övriga XRF-analys (mg/kg). Groparnas placering redovisas i resultatrapporten (referensrapport 3). Nivå , /(6) ,3-0, /(39) /(6) ,6-0,9 3/(3) 6/(4) 5 8/(10) /(10) ,9-1,2 3 3/(5) *Glödförlust utförd på prov som analyserats på laboratorium (inom parentes). KM MKM Föroreningar i odlingsbäddar I Tabell 6 redovisas uppmätta arsenikhalter i odlingsjord från tre odlingsbäddar i olika trädgårdar samt halt i samlingsprov från ytliga jord i samma trädgårdar. Av tabellen framgår att halten i odlingsjorden överskrider MKM och att den korrelerar med halten i den ytliga jorden. Arsenikhalten förefaller också korrelera med den organiska halten (GF). Tabell 6. Arsenikhalten i jord i odlingsbäddar (mg/kg TS). Trädgård 1 Trädgård 2 Trädgård 3 KM odlingsjord 0-0,3 m odlingsjord 0-0,3 m odlingsjord 0-0,3 m TS (%) 78,8 76,5 94, ,8 90,5 GF (%) As MKM 25 5 Riskbedömning 5.1 Exponeringsanalys Riskbedömningen har gjorts utifrån att arsenik är dimensionerande och att riskobjekt är människor. De människor som kan exponeras är barn och vuxna som vistas i trädgårdar, besöker området tillfälligt eller äter grödor från området. Exponering via hudupptag från metallförorenade jordpartiklar (icke flyktiga ämne) antas vara mycket mindre jämfört med den exponering som kan ske via oralt intag och har därför inte beaktats. I riskbedömningen är därför oralt intag av jord- och dammpartiklar, inandning av damm (jord) samt intag av grödor från lotterna dimensionerande. Intag av förorenat grundvatten har inte beaktats då området är anslutet till kommunalt dricksvatten. Upptaget via oralt intag (jord, grönsaker mm) sker främst i mag-tarmsystemet. Hur mycket som tas upp i kroppen och därmed kan påverka hälsan benämns biotillgänglighet. Partikelbunden förorening, tex jord/sand, har normalt lägre biotillgänglighet än vad som t ex antas för Naturvårdsverkets generella riktvärden. I de generella riktvärdena antas konservativt att 100% av föroreningarna upptas av kroppen.

10 Kopparhögarna Sid 10 (15) Arsenik i rotfrukter, bladgrönsaker För att undersöka i vilken omfattning människor kan exponeras för markförorening genom föda har rotfrukter och bladgrönsaker analyserats, se Tabell 7. Arsenikhalter i jorden på de platser där växtprov tagits har varierat mellan mg/kg TS 1. Potatis och morötter från koloniområdet har inte skalats före analys utan bara sköljts av under rinnande vatten. Rotfrukter i Livsmedelverkets rapport har däremot skalats för analys vilket för grönsaker som odlas i eller nära jord normalt ger en lägre halt. Halterna i prover av grönsaker, frukt och bär jämförs med det europeiska gränsvärdet för oorganisk arsenik i livsmedel (Förordning (EG) nr 1881/2006, med ändring 2015/1006 Oorganisk arsenik, Risk för framställning av livsmedel för spädbarn och småbarn). Av tabellen framgår att uppmätta halter understiger EU:s gränsvärde. I jämförelse med Svenska Livsmedelsverkets jämförvärden är halten i potatis lägre men för morötter högre. Antalet referensanalyser för morötter var dock väldigt litet och prover skalade före analys. Tabell 7. Arsenikhalter i rotfrukt och bladgrönsaker. Provtyp Uppmätt Arsenik (mg/kg) Gränsvärde EU (1) SLV jämförvärde (2) Potatis 0,0071 0,1 0,026 (3) Morötter 0,0196 0,1 <0,004 (4) Rabarber 0,0222 0,0123-0,1 0, <0,005 - (1) Gränsvärde oorganisk arsenik i livsmedel (ris). EU förordning 2015/1006 (2) Uppmätta halter i jämförbara livsmedel. Svenska Livsmedelsverkets rapport 10, 2016 (3) Stort dataunderlag (4) Litet dataunderlag (tre analyser) Arsenik i bär och frukt I Tabell 8 nedan redovisas uppmätta arsenikhalter i frukt och bär. Av tabellen framgår att uppmätta halter underskrider EU:s gränsvärde och Svenska Livsmedelverkets jämförvärde. Prover togs av träd och buskar i den norra delen av området i huvudsak där högst arsenikhalter uppmätts i jord. Halten arsenik i jorden vid en av vinbärsbuskarna där arsenik kunde påvisas bären var som högst 77 mg/kg (0,3-0,6 m). Att bär och frukt generellt förefaller innehålla lägre halter än grönsaker beror sannolikt på att grönsakerna växer närmare den förorenade jorden. 1 Potatis: mg As/kg, Morötter: mg As/kg, Rabarber: mg/kg (grannfastigheten).

11 Kopparhögarna Sid 11 (15) Tabell 8. Arsenikhalter i bär och frukt. Provtyp Äpple Vinbär Uppmätt 0,009 <0,005 <0,005 0,007 <0,005 Arsenik (mg/kg) Gränsvärde EU (1) 0,1 SLV jämförvärde (2) - 0,058 Ärtor <0,005 0,02 Päron <0,005 - (1) Gränsvärde oorganisk arsenik i livsmedel (ris). EU förordning 2015/1006 (2) Uppmätta halter i jämförbara livsmedel. Svenska Livsmedelsverkets rapport 10, Biotillgänglighetstest För att undersöka i vilken omfattning en förorening tas upp i kroppen vid oralt intag har biotillgänglighetstest utförts på tre jordprover från koloniområdet. Testet simulerar utlakningsprocesserna i mag- och tarmkanalen efter intag av förorenad jord via munnen. I testet skakas den förorenade jorden i tre steg med saliv, magsaft och slutligen tunntarmsvätska och galla. Den analyserade halten löst förorening relateras sedan till den totala halten förorening i provet (andel löst förorening/totalhalten, utryckt i procent). Testet har utförts av SGI (Statens Geotekniska Instituts) enligt europeisk metod (BARGE, Bio Accesibility Research Group Europe). I Tabell 9 redovisas resultatet av biotillgänglighet för de tre testade proverna (se Bilaga 2). Av tabellen framgår att biotillgängligheten vid oralt intag av förorenade jordpartiklar från området varierar mellan 10-16% för arsenik och 5% för bly. Som jämförelse antas att upptaget är 100% i Naturvårdsverkets modell för generella riktvärden. Biotillgängligheten kan variera mellan olika jordar och beror bland annat på partikelstorlek, ph, redoxpotential, andel organiskt material i jorden. Tabell 9. Totalthalt i jordprov samt beräknad biotillgänglighet. Provnr. Totalhalt, As (mg/kg TS) Biotillgänglighet (%) Totalhalt, Pb Biotillgänglighet (mg/kg TS) (%) Upptag i rotfrukter och bladgrönsaker Av de analyser som utförts framgår att arsenikhalten i rotsaker och bladgrönsaker var i storleksordningen en tiopotens högre än i bär och frukt. Detta kan sannolikt förklaras av att rotfrukten och bladgrönsaker odlas i jorden och att rotfrukterna och bladgrönsakerna endast sköljts under kran innan analys (ingen skalning eller omfattande sköljning)

12 Kopparhögarna Sid 12 (15) I Naturvårdsverkets modell för beräkning av generella riktvärden för jord görs antaganden och teoretisk beräkning av upptag i bladgrönsaker och rotsaker. I Tabell 10 nedan redovisas faktiskt uppmätta halter från platsen (medelvärde) och teoretiskt beräknad föroreningskoncentration i växter enligt Naturvårdverkets modell. Beräkningen är gjord med en antagen arsenikhalt i jord på 30 mg/kg TS. Rabarber kan antas motsvara bladgrönsaker och potatis/morot rotsaker. Tabell 10. Upptag i rotfrukt och bladgrönsaker. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter (mg/kg TS). Halt i jord Beräknad halt NV modell (mg/kg TS) Medelhalt (mg/kg TS)** (mg/kg TS) Bladgrönsaker Rotsaker Rabarber* Potatis/morot* 30 1,5 0,09 0,05 0,05 *Avsköljda men inte skalade ** Antaget förhållande torrvikt/våtvikt 0,2 Av tabellen framgår att den uppmätta halten i grödor från kolonilotterna är lägre än vad Naturvårdsverket antar i modellen för de generella riktvärdena. Skillnaden är en faktor 2-30 lägre i upptag mellan teoretiskt beräknad halt och uppmätt halt. Den teoretiskt beräknade halten avser enbart arsenik som tagits upp av växten kemiskt medan den uppmätta halten även omfattar partiklar på skalet. Detta innebär att skillnaden i praktiken kan vara större. En upptagsfaktor har beräknats enligt Naturvårdsverkets modell (halt torrvikt växt/halt torrvikt jord) med ovanstående halter som utgångspunkt som sedan använts vid beräkning av platsspecifikt riktvärde, se nedan. 5.6 Platsspecifika riktvärden Av analyser på grödor och biotillgänglighetstest framgår att några av de antaganden som görs för Naturvårdsverkets generella riktvärden kan justeras för att överensstämma med de förhållanden som råder i koloniområdet. Som ett komplement till de generella riktvärdena har därför platsspecifika riktvärden beräknats. Utgångspunkten är att området används under delar av året och att de känsligaste individerna (barn) inte vistas dygnet runt alla dagar under en livstid. Exponeringstiden har därför antagits likställas MKM, dvs ett par månaders exponering per år. Med utgångspunkt från detta har följande antagande (justeringar) gjorts av den generella modellen (se bilaga 3): Människor äter egenodlade grönsaker (samma som KM). Upptagsfaktor för rotoch bladgrönsaker har justerats till 0,0017 enligt egna mätningar för bladgrönsaker och 0,00085 för rotgrönsaker (halvering) då halva föroreningsmängden antas utgöras av partiklar på skal. Biotillgänglighetsfaktor oralt intag har minskats till 16% (maxvärde vid test, se Tabell 9) Av Tabell 11 framgår att platsspecifikt riktvärde för hälsorisk för arsenik blir 45 mg/kg TS och halten för akut toxicitet är 600 mg/kg TS. Dimensionerande exponeringsväg är intag av växter (egenodlade grönsaker).

13 Kopparhögarna Sid 13 (15) Tabell 11. Envägskoncentrationer och platsspecifikt hälsoriskbaserat riktvärde (mg/kg TS). Ämne Intag av jord Envägskoncentrationer Platsspecifikt riktvärde, PRV NV riktvärde Inandning av damm Intag av växter Hälsa långtidseffekt Akuttoxicitet* Arsenik *Justerat för minskad biotillgänglighet (16%) för oralt intag. KM MKM I några jordprover har även förhöjda halter av bly uppmätts, se Tabell 1 och Tabell 2. Vid motsvarande exponeringsscenario som ovan blir ett platsspecifikt riktvärde för bly 200 mg/kg TS, bilaga 3. I ett prov har en halt över detta uppmätts (303 mg/kg TS). Även för bly är intag av växter dimensionerande. Ovanstående antaganden utgår från en antagen exponering vid aktuell markanvändning. Beräkningen tar inte höjd för alla eventuella situationer som rent praktiskt kan ske, t ex att någon koloniägare med barn använder sin lott som bostad permanent eller kontinuerligt använder grundvatten som dricksvatten. För dessa scenarier bör i stället de generella riktvärdena användas som beslutsunderlag. 5.7 Jämförelse med uppmätta arsenikhalter i jord I Tabell 12 nedan har uppmätta halter i ytlig jord jämförts med beräknat platsspecifikt riktvärde för arsenik. Tabell 12. Halter i ytlig jord jämfört med platsspecifikt riktvärde för arsenik (mg/kg TS). Område / provtyp N medel median 90 perc max KM MKM PRV Samlingsprover, 13 lotter Stickprover en lott Odlingsjord, 3 lotter Miljöfirman* *Miljöfirman mars, maj Av tabellen framgår att uppmätta halter i ytlig jord i trädgårdar och i odlingsjorden är förhöjd jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM, MKM). I enskilda trädgårdar överstiger även uppmätta halter platsspecifika riktvärden med marginal.

14 Kopparhögarna Sid 14 (15) Slutsatser En kompletterande miljöteknisk undersökning och fördjupad hälsoriskbedömning har utförts inom Kopparhögarnas koloniområde. I bedömningen har uppmätta halter i jord och växter jämförts med generella riktvärden, platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för jord och internationella referens- och gränsvärden för grödor. Biotillgänglighetstester har utförts som underlag för beräkning av de platsspecifika riktvärdena. Av resultat och bedömningar har följande slutsatser dragits: Arsenik har bedömts dimensionerande vid riskbedömningen då det förekommer frekvent i förhöjda nivåer och är hälsofarligt. Övriga ämnen så som zink, PAH, koppar, kobolt förekommer generellt i lägre halter, mindre frekvent och utgör i förekommande nivåer sannolikt ingen hälsorisk. De förhöjda arsenikhalterna har uppmätts i huvudsak i den norra centrala delen av koloniområdets och i huvudsak i ytliga jordlager. Någon detaljerad avgränsning av utbredning och djup har inte gjorts. Lokalt förekommer även förhöjda arsenikhalter odlingsbäddar. I odlingsbäddar som undersökts korrelerar arsenikhalten med halten i kringliggande jord. Sannolikt har odlingsjorden tagits i samma trädgård. Utan undersökning kan odlingsbäddar inte betraktas som opåverkade. Vid analys av frukt och bär påvisades låga halter eller ingen arsenik alls (under rapporteringsgräns). Arsenikhalten i rotfrukter och rabarber var något högre men fortsatt under EU:s gränsvärde. Detta trots att grönsakerna inte skalats och var odlade i jord med halter i nivå med MKM (ca 30 mg/kg TS). Studier indikerar att halten i jorden behöver nå runt 200 mg As/kg eller mer för att gränsvärdet på 0,1 mg/kg TS ska överskridas, och då på oskalade morötter 2. Samma källa bekräftar antagandet att halten i morötterna sjunker när de skalas. Ett platsspecifikt riktvärde för arsenik på 45 mg/kg TS har beräknats för intag av jord, damm och grödor enligt Naturvårdsverkets modell. Riktvärdet överskrids med marginal i flera trädgårdar i den norra delen av området mot bäcken vilket innebär att förhöjda hälsorisker inte kan uteslutas vid en långvarig exponering. Stickprovet understiger dock det platsspecifika akuttoxiska värdet (600 mg/kg TS). Sammanfattningsvis framgår att marken i delar av koloniområdet innehåller höga arsenikhalter vid jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden och i några trädgårdar även platsspecifikt riktvärde vilket innebär att en förhöjda hälsorisk inte kan uteslutas. Även bly har uppmätts över platsspecifikt riktvärde. Analys av grönsaker, frukt och bär indikerar dock att upptaget är litet och baserat på detta resultat sannolikheten för skadlig exponeringen liten. 2 Arsenic and Lead Uptake by Vegetable Crops Grown on Historically Contaminated Orchard Soils, M. B. McBride Department of Crop and Soil Sciences, Cornell University, Ithaca, NY 14850, USA, 2013.

15 Kopparhögarna Sid 15 (15) Eftersom exponering för arsenik även sker via andra källor (t ex ris) och bly förekommer generellt i förhöjda halter i Landskrona bör exponeringen begränsas. Odling av i första hand rotfrukter och bladgrönsaker som äts regelbundet och på årsbasis rekommenderas därför utföras i odlingsbäddar med jord som köpts in eller på annat sätt kontrollerats med kemiska analyser. Huruvida PAH M som uppmätts i halter över KM i några prover utgör en faktisk hälsorisk på grund av inträngande ångor måste utredas för varje byggnad för sig. Mot bakgrund av att förhöjda halter endast uppmätts endast i fåtal prover bedöms dock risken generellt liten. Relement Miljö Väst AB Göteborg som ovan Per Hübinette Fredric Engelke