FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA, ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE

Transkript

1 repo001.docx RAPPORT FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD Örgryte koloniområde UPPDRAGSNUMMER FÖRDJUPAD MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING AVSEENDE MÄNNISKORS HÄLSA, ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SWECO ENVIRONMENT AB Göteborg förorenade områden Ann-Christine Lember Uppdragsledare Ingela Forssman Granskare

2 repo001.docx Sammanfattning Örgryte koloniområde (Krokslätt 708:511) är ca 1,4 ha stort och ligger i Krokslätt i Göteborgs kommun och har nyttjas som koloni sedan tidigt 1900-tal. Området utgörs av ett 60-tal lotter varav de flesta är bebyggda. Odling förekommer i varierande grad inom området. I samband med planer på att utöka verksamheten påträffades föroreningar. Efter att två miljötekniska undersökningar utförts, en inom utbyggnadsområdet och en inom befintligt koloniområde, vilka båda visade på förekomst av föroreningar över känslig markanvändning ställde Miljöförvaltningen krav på en fördjupad undersökning. Sweco Environment har på uppdrag av Fastighetskontoret Göteborgs stad utfört en fördjupad miljöteknisk markundersökning inkl. en riskbedömning map hälsorikser för dem som vistas och odlar inom koloniområdet. Inför undersökningen kommunicerades provtagningsplanen med Miljöförvaltningen. Undersökningen har utförts som provgropsgrävning i 12 punkter, varav åtta provpunkter placerades i odlingsytor, två placerades i avgränsningssyfte intill tidigare punkter och två placerades utanför området som referensprover. Analysresultaten visade på förhöjda halter av PAH och metaller i samtliga analyserade jordprov. Inga analyser på grödor har utförts. Tillsammans med den fördjupade undersökningen har provtagning i 28 provgropar inom eller i anslutning till koloniområdet utförts, inom ramen för tre miljötekniska undersökningar Markytan inom fastigheten består till största delen av grönytor som gräsmattor, rabatter och buskage samt däremellan gruslagda gångar. Hela området utgörs av tillförd jord bestående av mulljord, sand och lera på en siltig lera med torrskorpekaraktär. Generellt påträffas små mäktigheter fyllnadsmassor (0,3-0,5 m), men i den sydvästra delen av området är mäktigheterna större (0,5-2 m), ställvis med inslag av tegel och glas. I samtliga prov på fyllnadsmassor har föroreningar i form av metaller och/eller PAH i halter över KM påvisats. Åtta av dem innehåller halter över MKM och i ett av de åtta överstigs kriteriet för farligt avfall med avseende på bly. Sex prov på naturligt avsatt lera har analyserats och bedöms vara utan föroreningspåverkan. De högsta halterna har påvisats inom höjdområdet/utbyggnadsdelen som ligger i den sydvästra delen av området inom vilket det i dagsläget inte pågår någon odling. Två punkter med halter över MKM finns inom den del som idag nyttjas för koloniverksamheten. Dessa ligger inom en lott i anslutning till höjdområdet och i den del som nyttjas som allmänning i anslutning till samlingshusen. Värt att notera är att de två jordprover som tagits ut i odlingslådor och bedömts vara tagna på inköpt planteringsjord har även de påvisat halter av PAH och bly över KM. Riskbedömningen utfördes för befintligt koloniområde och i två steg; inledningsvis togs platsspecifika riktvärden för hälsa fram för de ämnen som påvisats i halter över KM och sedan utfördes en fördjupad riskbedömning och för tre dimnesionerande ämnen ; kadmium, bly och PAH-H. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Ann Christine Lember Miljökonsult Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) annchristine.lember@sweco.se

3 Fel! Hittar inte referenskälla. Ingen miljömedicinsk riskbedömning har utförts inom ramen för detta uppdrag, men för att ytterligare bedöma eventuella risker inom befintligt koloniområde gjordes jämförelser med tre miljömedicinska riskbedömningar. I dessa riskbedömningar var föroreningssituationen och valda exponeringsantaganden liknande de som nyttjats för riskbedömningen för Örgyte koloniområde. Vid en jämförelse av påträffade halter i jord inom befintligt koloniområde mot de platsspecifika riktvärden som beräknats med Naturvårdsverkets beräkningsmodell innebär halterna av kadmium, bly och PAH-H en förhöjd hälsorisk sett ur ett livstidsperspektiv. Naturvårdsverkets modell är en generell modell som skall kunna användas för ett flertal ämnen och scenarion och i modellen görs mycket konservativa antaganden. Riktvärdena är, som sig bör, satta med hög säkerhetsmarginal och för att skydda utsatta delar av befolkningen ex gravida och barn. Jämförs påträffade halter inom befintligt koloniområde istället mot halter påträffade i valda miljömedicinska referensstudier blir utfallet ett annat än vid direkt jämförelse mot Naturvårdsverkets riktvärden. Utifrån de miljömedicinska beräkningarna av totala dagliga exponeringsdoser för de tre dimensionerande föroreningarna med avseende på intag av jord, intag av växter, hudexponering samt inandning av damm för de föroreningsnivåer och antaganden som beskrivits ovan bedöms riskerna inom befintligt koloniområde vara acceptabla sett ur ett livstidsperspektiv. Noteras bör att i en av studierna bedömdes risken vara något förhöjd med avseende på hudexponering av PAH(vilken beräknades på maxhalt). Trots det bedömdes att risken jämfört med bakgrundsnivån för cancer vara mycket låg och helt försumbar på individnivå. Samtliga studier bedömde att fördelarna med intag av egenodlade ekologiska grödor uppvägde de eventuella risker som kunde uppstå. I ett flertal av studierna rekommenderades att skölja grönsakerna. Utifrån ovan refererade miljömedicinska beräkningar bedöms de antaganden och bedömningar som använts i föreliggande riskbedömning vara mycket konservativa och ge en mycket hög säkerhetsnivå. Vid tiden för färdigställandet av denna rapport har inga analyser på grödor från det aktuella området utförts. Sweco rekommenderar att analyser utförs på grödor vilka växt inom befintligt koloniområde i syfte att bedöma om de teoretiska upptagsfaktorerna stämmer överens med förhållandena inom detta område. Vidare rekommenderar Sweco att ett s.k. oralt biotillgänglighetstest utförs i syfte att säkrare bedöma riskerna med oralt intag av jord från området. Resultatet kan sedan nyttjas vid beräkning av faktiska exponeringsdoser för respektive ämne. Påträffade föroreningar associeras vanligen inte med odlingsverksamhet och bedöms ej ha något samband med odlingsverksamheten inom området. Analyserade referensprov från platser utanför området påvisade samma föroreningar och i samma nivåer som de inom området Föroreningarna bedöms vara ett resultat av föroreningar i de massor vilka RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

4 tillfördes vid anläggandet av kolonin och mer än ett sekels luftdeposition från stora trafikoch spårleder, industrier och vedeldning. Inom området för planerad utbyggnad har mycket höga halter av föroreningar påvisats i marken. Sweco bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att nyttja utbyggnadsområdet för odling. Vidare bedöms påträffade föroreningar inom utbyggnadsområdet ej utgöra någon betydelsefull risk för människor vilka vistas på och odlar inom befintligt koloniområde varför någon efterbehandling ej är nödvändig i dagsläget. Detta eftersom där inte sker någon odling, jorden är bevuxen och föroreningarna ej bedöms kunna spridas till resterande område. I samband med eventuellt framtida nyttjande av utbyggnadsdelen som kolonilotter kommer området behöva jämnas ut. Kvarstår massor med ett föroreningsinnehåll över de beräknade platsspecifika riktvärdena inom utbyggnadsområdet efter att utjämnande schaktarbeten utförs rekommenderas att de massorna skiftas ut mot nya. Notera att framtida markarbeten inom hela undersökningsområdet är att betrakta som anmälningspliktig verksamhet enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan skall skickas in till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan planerad schaktstart. Eventuella överskottsmassor i samband med markarbeten skall transporteras till en godkänd mottagare. Vår sammanvägda bedömning är att hälsoriskerna förknippade med föroreningssituationen i jorden för dem som vistas och odlar inom området är mycket små. Det är risknivåer som sannolikt förekommer inom merparten av koloni- och villområden inom Göteborgs kommun. Sweco bedömer baserat på de resultat som presenterats ovan att inga efterbehandlingsåtgärder är nödvändiga att utföra inom befintligt koloniområde. Det kan dock inte uteslutas att bedömningen kan behöva revideras beroende på resultatet från kommande analyser på grödor från området. Eventuella risker kan minskas, ej elimineras, genom att odla i odlingsbäddar med tillförd jord, att skölja grönsaker vilka växer ovan jord samt att skala rotfrukter innan förtäring. 4 (33) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

5 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Syfte 1 3 Organisation 1 4 Underlag 2 5 Områdesbeskrivning 2 6 Tidigare utförda undersökningar 3 7 Nu utförda undersökningar Provtagning Analysomfattning Jämförvärden Resultat Fältobservationer Analysresultat 6 8 Sammanfattning av föroreningssituationen 6 9 Riskbedömning Allmänt Platsspecifika förutsättningar Skyddsobjekt och platsspecifika exponeringsvägar Intag av jord Hudkontakt med jord Inandning av damm Intag av växter Sammanfattning av exponeringsantaganden Platsspecifika riktvärden för jord hälsobaserade Beräkningar och resultat Justeringar och resultat, hälsobaserade platsspecifika riktvärden Jämförelser mot platsspecifika riktvärden Dimensionerande föroreningar Kadmium PAH Bly Sammanfattande riskbedömning 19 RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

6 repo001.docx Miljömedicinsk bedömning av ett villaområde i Gullvik, map PAH Miljömedicinsk bedömning av ett koloniområde i Helsingborg, map bly, kadmium och PAH Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel i Göteborg map bly, kadmium och PAH Behov av riskreduktion Slutsatser och rekommendationer 24 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Bilaga 5 Situationsplan med provpunkter Fältprotokoll Sammanställning av analysresultat, aktuell undersökning Sammanställning av analysresultat, tidigare undersökningar Beräkningsark platsspecifika riktvärden Analysrapporter RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

7 repo001.docx RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

8

9 repo001.docx Bakgrund Fastigheten Krokslätt 708:511 har nyttjats av Göteborgs kommun som koloniområde sedan början av 1900-talet. I samband med planer på att utöka verksamheten utfördes en geoteknisk undersökning. I resultatrapporten angavs att slagg påträffats i en av provpunkterna. Fastighetskontoret lät utföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom de ytor vilka var aktuella för utökning. Resultatet från undersökningen visade på förekomst av föroreningar över Naturvårdsverkets riktlinjer för känslig markanvändning, främst m a p metaller och PAH. I syfte att kontrollera föroreningssituationen inom befintlig del av koloniområdet utfördes en utökad provtagning, vilken även den påvisade förhöjda halter av PAH och metaller. Miljöförvaltningen har utryckt önskemål om en fördjupad undersökning i syfte att ytterligare utreda föroreningssituationen samt att belysa eventuella hälsorisker som förhöjda halter föroreningar innebär för de kolonister som vistas och odlar inom området. Sweco har på uppdrag av Fastighetskontoret Göteborgs Stad utfört en fördjupad miljöteknisk markundersökning med påföljande riskbedömning inkl beräkning av platsspecifika riktvärden avseende eventuell risk för de kolonister vilka vistas och odlar inom Örgryte koloniområde. 2 Syfte Syftet med denna utredning är: att ge en samlad, övergripande bild av föroreningssituationen inom området samt att identifiera och bedöma de risker som kan föreligga för människor som vistas och odlar inom området med anledning av påvisad föroreningsförekomst. att definiera och bedöma spridnings- och exponeringsrisker, och med utgångspunkt från dessa beräkna platsspecifika, hälsoriskbaserade riktvärden för mark inom området genom att använda Naturvårdsverkets beräkningsmetodik. att utifrån beräknade platsspecifika riktvärden bedöma behovet av åtgärder inom området. att bedöma huruvida påträffade föroreningar kan ha orsakats av odlingsverksamheten. 3 Organisation Ann-Christine Lember, Uppdragsledare och ansvarig handläggare Ingela Forssman, Kvalitetsgranskare Johan Rosdahl, Fältansvarig 1 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

10 repo001.docx Underlag Underlaget för utredningen utgörs av nu utförd samt tidigare utförda miljötekniska markundersökningar. Ingen historisk inventering har utförts inom ramen för detta uppdrag. Undersökningsresultaten från tidigare undersökningar finns sammanställda i följande rapporter: PM Provgropsgrävning vid Örgryte koloniområde, Helmutsrogatan, Krokslätt, Göteborgs kommun, Sandström miljö och säkerhetskonsult. PM Kompletterande provgropsgrävning vid Örgrytekoloniområde, Helmutsrogatan, Krokslätt, Göteborgs kommun, Sandström miljö och säkerhetskonsult. 5 Områdesbeskrivning Örgryte koloniområde är ca 1,4 ha stort och ligger i Krokslätt i Göteborgs kommun och har nyttjas som koloni sedan tidigt 1900-tal. Området utgörs av ett 60-tal lotter varav de flesta är bebyggda. Odling förekommer i varierande grad inom området. Vissa lotter nyttjas enbart för odling, men merparten av kolonisterna odlar ätliga grödor i relativt liten skala. Området avgränsas i norr och söder av bostadsområden, i väster av ett större grönområde med en skola och ett äldreboende och i öster av en lokalgata angränsande till ett pågående bostadsbygge. Det finns flera större trafikleder, spår- och järnvägar i närområdet, se figur 1. 2 (25) Figur 5.1. Ungefärligt läge för aktuellt område är markerat med rött. E6 och riksväg 40 visas med blått i bild, streckad linje avser järnväg (pil), öster om området syns Mölndalsvägen med spårväg. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

11 repo001.docx Det finns inga brunnar för uttag av dricksvatten inom eller i närheten av området, enligt SGUs brunnsarkiv. Området försörjs med kommunalt vatten. Geologin består enligt SGUs jordartskarta främst av lera, men i den sydvästra delen återfinns även morän. Området ligger i den västra utkanten av den lerfyllda dalgång, i vilken Mölndalsån rinner. Berget går i dagen strax väster om det aktuella området, se figur 5.2. Enligt den geotekniska undersökningen är det små mäktigheter lera (max 3 m) ovanpå fast botten. Figur 5.2. Ungefärligt läge för aktuellt område är markerat mer rött. SGU:s jordartskarta för aktuellt område (Gult=lerjord, orange=sand/grus, stark rosa=fastmark/berg, ljusblått = morän) 6 Tidigare utförda undersökningar En översiktlig miljöteknisk markundersökning av nordvästra delen av fastigheten utfördes i sex handgrävda provgropar av Sandströms miljö och säkerhet, Undersökningen utfördes med anledning av att slagg påträffats vid en geoteknisk undersökning som utförts för att utreda stabiliteten inför en utvidgning av koloniområdet. Nio prov från fem provpunkter skickades in för analys; sex på fyllnadsmassor och ett på lera. Resultatet visade på förhöjda halter av metaller och/eller PAH i fyllnadsmassor från samtliga provpunkter. I tre av proven påvisades halter över MKM och i ett av dem även halter över gränsen för farligt avfall map bly. Kompletterande undersökningar utfördes därför under vintern 2014/2015 och omfattade provtagning av jord inom resterande del av fastigheten, dvs där odlings/kolonilotter redan 3 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

12 repo001.docx finns. Undersökningen utfördes som provgropsgrävning för hand i tio provpunkter. Prov från samtliga punkter skickades in för analys, nio prov på fyllnadsmassor och 5 prov på lera. Analysresultaten påvisade halter av metaller och/eller PAH över KM i samtliga prov från fyllnadsmassor. I två av dem påvisades även halter över MKM. Provpunkter från samtliga undersökningar visas i bilaga 1 och en sammanställning av tidigare analysresultat visas i bilaga 3b. 7 Nu utförda undersökningar En fördjupad miljöteknisk markundersökning har utförts inom fastigheten Krokslätt 708:511. Inför undersökningen kommunicerades provtagningsplanen med Miljöförvaltningen. Provpunkterna har placerats i huvudsakligt syfte att undersöka föroreningsförekomst i de ytor där odling sker (Pg ). Därutöver har provpunkter placerats i syfte att om möjligt avgränsa tidigare påträffade föroreningar (Pg1507och1512), samt att få jämförvärden i provpunkter i områden som angränsar till koloniområdet (Pg ) Provtagning Provtagning av marklagren inom fastigheten utfördes genom provgropsgrävning för hand med hjälp av spade i 12 punkter den 1:a april Ansvariga fälttekniker var Johan Rosdahl och Ann-Christine Lember, Sweco Environment AB. Provgropsgrävning utfördes ned till mellan 0,3 och 1 meters djup. Vid provtagning noterades jordlagerföljd, eventuella indikationer på föroreningar (lukt, avvikande färg etc.), liksom förekomst av grundvatten. Provtagningspunkter redovisas i bilaga 1 och fältobservationer samt uttagna prov redovisas i bilaga 2. Jordprover togs ut som representativa samlingsprover i diffustionstät plastpåse för respektive provpunkt, alternativt för varje jordlager Analysomfattning Med utgångspunkt från fältobservationer och resultatet från de tidigare undersökningarna har ett urval av de uttagna jordproverna skickats till laboratorium för analys. Totalt valdes 12 jordprov ut för analys med avseende på metaller och PAH. För analyserna har Eurofins i Lidköping anlitats. Analysresultaten från föreliggande provtagningsomgång finns sammanställda i bilaga 3a. Analysresultaten från tidigare undersökningar redovisas i bilaga 3b och analysrapporterna från laboratoriet finns i bilaga 5. 4 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

13 repo001.docx Jämförvärden Som jämförvärden för jord används inledningsvis i denna utredning huvudsakligen Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (rapport 5976) för Känslig Markanvändning (KM- bostäder, förskolor etc.) och för Mindre känslig markanvändning, (MKM industrimark, trafikområden m m), Jämförelse har även gjorts mot haltgränser för vad som klassas som farligt avfall (FA) (Avfall Sveriges rapport 2007:01). 7.2 Resultat Fältobservationer Samtliga jordartsbedömningar nedan är gjorda i fält. Markytan inom fastigheten består till största delen av grönytor som gräsmattor, rabatter och buskage samt däremellan gruslagda gångar. Hela området utgörs av tillförd jord på lera. En del av dem sannolikt fyllnadsmassor påförda i syfte att jämna ut området inför etableringen av koloniområdet och en del tillförda som matjord i senare skeden. Jordmassorna kommer fortsättningsvis refereras till som fyllnadsmassor. Den generella jordlagerföljden utgörs av tillförd jord bestående av mulljord, sand och lera med en mäktighet på 0,3 till 1,0 meter ställvis med inslag av mindre bitar tegel och glas, se figur 8.1. Underliggande material utgörs av en siltig lera med torrskorpekaraktär, vilken bedöms vara naturligt avsatt. Inget grundvatten påträffades i någon av provpunkterna. Mindre inslag av antropogent material i form av krossad tegelsten, glas och aska påträffades ställvis i fyllnadsmassorna. Någon avvikande lukt noterades inte under provtagningen i fält. 5 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

14 repo001.docx Figur 8.1. Bild från Pg 1504 med ca 0,4 m mull och sand och underliggande ljusbrun, siltig, lera, vilken syns i botten av gropen Analysresultat I samtliga analyserade prover påvisas halter av metaller och PAH över KM (alla prov består av fyllnadsmassor). I pg 1505 och 1512 påvisas halter över MKM. De föroreningar som uppmätts i halter över MKM utgörs av metaller; bly, koppar och zink, se bilaga 3a. 8 Sammanfattning av föroreningssituationen Nedan följer en sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen inom området. För detaljer hänvisas till de rapporter som tagits fram i samband med de miljötekniska markundersökningarna (se referenser i kapitel 4). Totalt har 28 provgropar inom eller i anslutning till koloniområdet utförts, inom ramen för tre miljötekniska undersökningar. Området utgörs av fyllnadsmassor bestående av mull/matjord, sand och lera ovanpå siltig naturligt avsatt lera. Mindre mängder 6 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

15 repo001.docx antropogent material i form av främst tegelkross och glas har påträffats i flera av provgroparna. Ingen avvikande lukt har noterats. Generellt påträffas små mäktigheter fyllnadsmassor (0,3-0,5 m), men i den sydvästra delen av området är mäktigheterna större (0,5-2 m). Enligt uppgifter har den delen nyttjats för kvittblivning av trädgårdsavfall och dylikt från området. Man har även eldat trädgårdsavfall/ skräp inom den delen, främst i en tunna. I samband med en geoteknisk undersökning 1 påträffades slagg i en av punkterna. Detta har dock ej kunnat verifieras vid senare undersökningar. Däremot påträffades ett avvikande rödaktigt lager med vita inslag i Pg 1 (Sandströms 2014). I samtliga prov på fyllnadsmassor har föroreningar i form av metaller och/eller PAH i halter över KM påvisats. Åtta av dem innehåller halter över MKM och i ett av de åtta överstigs kriteriet för farligt avfall med avseende på bly. Sex prov på naturligt avsatt lera har analyserats och huvuddelen av dessa visar på halter under KM. I en punkt är dock halten bly något över KM, men detta bedöms ej vara kopplat till föroreningarna i fyllnadsmassorna. De högsta halterna har påvisats inom det höjdområdet som ligger i den sydvästra delen av området inom vilket det i dagsläget inte pågår någon odling. Två punkter med halter över MKM finns inom den del som idag nyttjas för koloniverksamheten, Pg1512 och Pg8 (Sandströms 2015). Dessa ligger inom en lott i anslutning till höjdområdet och i den del som nyttjas som allmänning i anslutning till samlingshusen (i dagsläget används den ytan för Skanskas bodetablering). Värt att notera är att de två jordprover som tagits ut i odlingslådor och bedömts vara inköpt planteringsjord har även de påvisat förhöjda halter av PAH och bly. Nedan görs en sammanställning av medel-, median- och maxhalt för samtliga ämnen som påvisats i halter över KM, se tabell 1. Noteras bör att sammanställningen nedan innefattar resultat såväl från det området som idag nyttjas som koloni som från det området som är aktuellt för utbyggnad. Även de referenspunkter som tagits utanför området ingår. I kapitel 9 visas en motsvarande sammanställning med enbart de resultat som bedöms vara relevanta för bedömning av eventuella risker inom befintligt koloniområde, se tabell 5 i kap Fastighetskontoret Göteborgs Stad, Örgryte koloniområde, Stabilitetskontroll, Sweco Infrastructure AB, Unr (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

16 repo001.docx Tabell 1 Statistisk sammanställning av analysresultat från samtliga provpunkter inom befintlig koloni, utbyggnadsdel samt referenspunkter. Medel Median Max KM PAH-M 3 1, PAH-H 3,5 2, Arsenik 6,2 5, Barium Bly Kadmium 0,5 0,4 1,5 0,5 Koppar Kvicksilver 0,4 0,3 1,07 0,2 Zink Riskbedömning 9.1 Allmänt 8 (25) Som redovisas ovan innehåller marken inom området förhöjda halter av föroreningar i form av PAH och metaller. Föroreningarna förekommer i fyllnadsmassorna. Den underliggande naturligt avsatta leran bedöms vara fri från föroreningar. En riskbedömning utförs vanligen i syfte att klarlägga vilka eventuella risker föroreningarna inom ett område utgör för människors hälsa och för miljön. Riskbedömningen kan användas som underlag för en bedömning av behovet av riskreduktion. För att en risk skall föreligga måste det finnas ett eller flera objekt som skall skyddas. Det måste dessutom finnas en potentiell farlighet (exempelvis ett giftigt ämne) som skyddsobjektet kan utsättas för och en möjlig exponeringsväg. Om någon av dessa tre parametrar saknas föreligger ingen risk. Risken blir exempelvis mycket liten för ett ämne med låg farlighet, även om skyddsobjektet kan komma i kontakt med ämnet. På samma sätt blir risken liten om det inte föreligger någon sannolikhet för exponering för ämnet, även om ämnet har hög farlighet. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är framtagna för att användas i samband med riskbedömning av förorenade områden. Riktvärdena gäller för hela landet och har beräknats för att kunna appliceras på ett stort antal objekt. De tar inte hänsyn till samverkanseffekter mellan olika föroreningar. Vid beräkningen av riktvärden tas hänsyn till flera olika exponeringsvägar för såväl människa som miljö. I figur 9.1 visas de exponeringsvägar som berör människor och som ingår i modellen i ett KM-område. Med ett KM-område (känslig markanvändning) avses exempelvis förskolor och bostadsområden, dvs. platser med stort skyddsvärde eller där människor vistas stadigvarande under sin livstid. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

17 repo001.docx Markanvändningen inom ett MKM-område (mindre känslig markanvändning) kan exempelvis vara industri, kontor eller mark med litet nyttjande dvs. platser där människor vistas delar av sin tid. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ska medge att vegetation kan etableras och djur tillfälligt vistas i området. Figur 9.1 Exponeringsvägar enligt Naturvårdsverkets modell avseende ett KM-område, (från NV rapport 5976). I den generella modellen görs ett stort antal antaganden avseende olika exponeringsvägar. Flera av dessa antaganden kan i den platsspecifika modellen anpassas till de faktiska förhållanden som råder inom det aktuella området. I en platsspecifik bedömning och vid beräkning av platsspecifika riktvärden kan exempelvis exponeringsvägarna intag av dricksvatten och intag av växter 2 utgå, om området försörjs med kommunalt dricksvatten och odling i jorden på platsen inte bedöms vara möjlig. I andra fall kan det istället bli aktuellt att lägga till exponeringsvägar, exempelvis ingår inte intag av växter i den generella modellen för ett MKM-område. De senaste generella riktvärdena för förorenad mark presenterades av Naturvårdsverket i oktober Beräkningen av platsspecifika riktvärden har i denna riskbedömning genomförts med hjälp Naturvårdsverkets beräkningsmodell (NV beräkningsprogram riktvärden version 1.00, ). 9.2 Platsspecifika förutsättningar Nedan diskuteras de antagande som gjorts vid framtagandet av platsspecifika riktvärden för aktuell plats, Örgryte koloniområde Såväl nuvarande som planerad framtida markanvändning bedöms falla inom ramen för sk. Känslig Markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets terminologi. Alla resonemang 2 Avser dricksvatten som uttagits ur grundvattnet inom det aktuella området respektive grönsaker, frukt och bär odlade i befintlig jord inom det förorenade området 9 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

18 repo001.docx kring exponeringsvägar, skyddsobjekt etc. har därför ett KM scenario (se nedan) som utgångspunkt. Syftet med föreliggande riskbedömning är att bedöma de eventuella risker som förhöjda föroreningshalter innebär för dem som vistas och odlar inom koloniområdet. I enlighet med uppdragets syfte kommer således enbart hälsa att beaktas i riskbedömningen, eftersom det enbart är frågor kring de eventuella hälsorisker de förhöjda halterna av föroreningar innebär som bedöms vara relevanta. Ett KM-antagande enligt Naturvårdsverket innebär att följande exponeringsvägar för hälsa beaktas: Intag av jord Hudkontakt Inandning av damm Inandning av ånga Intag av växter 9.3 Skyddsobjekt och platsspecifika exponeringsvägar Följande skyddsobjekt bedöms huvudsakligen vara relevanta på denna plats: Människor som vistas på och odlar inom området De exponeringsvägar som bedömts vara aktuella på platsen sammanfattas i figur 9.2. Intag av dricksvatten är ej aktuellt då området försörjs med kommunalt vatten 3 och inga brunnar finns inom området. Inandning av ångor bedöms ej vara relevant då merparten av påträffade föroreningar ej avger ångor i någon nämnvärd omfattning (PAH-H och metaller). Trots detta har exponeringsvägen, som en säkerhetsåtgärd, tagits med i beaktande vid framtagande av de platsspecifika riktvärdena. Något ytterligare resonemang kring den exponeringsvägen kommer ej utföras. 10 (25) 3 Uppgift från Fastighetskontoret. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

19 repo001.docx Figur 9.2. Illustrerar de exponeringsvägar som tas hänsyn till i föreliggande riskbedömning Intag av jord Vid beräkningen av de generella riktvärdena för KM avseende intag av jord förutsätts exponering i 365 dagar/år för barn och vuxna. Vidare görs antagande om ett dagligt intag av jord på 50 mg/dag för vuxna och 120 mg/dag för barn. I modellen antas en biotillgänglighet på 100 %, vilket innebär att hela mängden förorening som intagits oralt dessutom kommer att tas upp av kroppen och orsaka skada. Antagandet är i många fall väl tilltaget. Biotillgängligheten varierar mellan olika ämnen, dess kemiska sammansättning, i vilken form de förekommer samt jordens egenskaper. Detta innebär att det är mycket svårt att generalisera en biotillgänglighetsfaktor. Upptag i mag-tarmkanalen med avseende på olika blyföroreningar har i djurstudier visats sig ligga inom ett spann på mindre än 6 % och mer än 90% 4. Baserat på markanvändningen inom den aktuella fastigheten är området att betrakta som ett KM- område vad beträffar skyddsvärdet. Människor som vistas på och odlar inom området bedöms i relativt stor omfattning kunna komma i kontakt med bar jord och kan därigenom exponeras för föroreningar i marken. I det generella antagandet används exponeringstiden 365 dagar om året. Den mycket omfattande exponeringstid som förutsätts vid ett KM-antagande bedöms dock ej vara rimlig (och sannolikt inte heller tillåten) för en person som arrenderar en kolonilott. I den platsspecifika bedömningen har istället antagits att en människa vistas inom området ungefär halva året, vilket även det sannolikt är i överkant men, bedöms medföra en rimlig säkerhetsnivå. Angående mängden jord en människa får i sig per dag finns inga skäl att ändra på det antagandet i det aktuella fallet eftersom en individ bedöms bete sig på samma vis på t.ex. en villatomt i ett KM-område som på en kolonilott. I den platsspecifika bedömningen har exponeringstiden för intag av jord antagits till Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborg och Stockholms stad, Sweco Environment AB, Unr: (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

20 repo001.docx dagar/år för såväl barn som vuxna och en intagsmängd i enlighet med Naturvårdsverkets antagande ovan Hudkontakt med jord Större delen av kroppen är under stora delar av året täckt med kläder. Inom ett KMområde anger Naturvårdsverket en exponeringstid för hudkontakt som är 120 dagar för såväl vuxna som barn. I exponeringsantagandet görs en bedömning av storleken på exponerad kroppsyta, vilket för en vuxen motsvarar shorts och t-shirt och för ett barn motsvarar en t-shirt och bar underkropp. Antagandet görs utifrån det antalet dagar per år som klimatet/temperaturen medger lättare klädsel. Precis som för intag av jord är det främst vid kontakt med blottlagd/bar jord som exponeringen sker. I riskbedömningen har antagits att vistelse inom koloniområdet främst sker sommartid och att det därför är rimligt att anta samma exponeringstid som inom ett bostadsområde. I den platsspecifika bedömningen har exponeringstiden för hudkontakt antagits till 120 dagar/år för såväl barn som vuxna Inandning av damm Inandning av damm från ett förorenat område kan enbart ske om föroreningen återfinns i ytlig jord inom områden där markytan inte är hårdgjord/bebyggd eller bevuxen. Naturvårdsverkets beräkningsmodell antar en exponeringstid avseende denna parameter på 365 dagar/år för vuxna och barn med en vistelsetid inomhus på 100 %. Partiklar i luften kommer från fler olika källor. Enligt en studie 5 gjord av Malmö kommun 2007 var ca 20 % av partiklarna i luften emitterade lokalt och resterande del 80 % intransporterade till området. Området ligger i närheten av flera stora trafikleder samt järnväg och annan spårtrafik, vilka genererar stora mängder partiklar till luften. Det tillskott som den förorenade jorden inom området bidrar med bedöms vara försumbart. För att utesluta eventuella risker med exponeringsvägen inandning av damm har exponeringsvägen ändå tagits i beaktande i föreliggande riskbedömning och exponeringstiden har satts till ett halvt år enligt tidigare resonemang. Vistelsetiden inomhus har satts till 50 %. I den platsspecifika bedömningen har exponeringstiden för inandning av damm antagits till 180 dagar/år för såväl barn som vuxna och vistelsetiden inomhus antagits vara 50 % Intag av växter Exponeringsantaganden i Naturvårdsverkets modell baseras på undersökningar utförda av Livsmedelsverket avseende barn och vuxnas genomsnittliga intag av växter, dvs. grönsaker, rotfrukter/potatis, frukt och bär samt svamp. 12 (25) 5 Riskbedömning av polyaromatiska kolväten (PAH) i förorenad mark på Gullviksområdet, , Universitetssjukhuset i Lund, Yrkes och miljömedicinska kliniken. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

21 repo001.docx Den generella modellen räknar med att 10 % av det årliga intaget av ätliga växter odlas/växer på platsen, vilket motsvarar ca 15 kg/person och år för en vuxen och 9 kg/person och år för ett barn. Andelen egenodlade grönsaker varierar dock kraftigt mellan individer. För att försörja en familj (2 vuxna och 2 barn) alternativt ett par med 10 % av det totala intaget av grönsaker under ett år krävs följaktligen odlingskapacitet för 48 kg respektive 30 kg ätliga grödor inom kolonilotten. Ett fåtal av kolonisterna odlar eventuellt mer än vad som anges i modellen och flertalet lika mycket eller mindre varför antagandet enligt Naturvårdsverkets modell kvarstår. I den platsspecifika bedömningen har intag av växter antagits vara 0,4 kg/dag för vuxna och 0,25 kg/dag för barn med egenodling av 10 % av den totala årskonsumtionen, dvs samma som vid ett KM-antagande Sammanfattning av exponeringsantaganden De exponeringsvägar som beaktats i föreliggande riskbedömning är listade i tabell 2 nedan Tabell 2 Platsspecifika exponeringsvägar avseende människors hälsa Exponeringsvägar hälsa Intag av jord Hudkontakt Inandning av damm Intag av grönsaker, bär och frukt. Avsteg från de generella antagandena har gjorts avseende vistelsetid för vissa av exponeringsvägarna, vilket förklarats ovan i kapitel 9.3. Beräkningsantagandena sammanfattas i tabell 3 nedan. Tabell 3. Antagna exponeringstider (dagar/år) samt övriga beräkningsantaganden vid beräkning av platsspecifika riktvärden avseende hälsorisker. Exponeringstiderna gäller för barn och vuxna. Exponeringsväg Antaganden Intag av jord Hudkontakt Inandning av damm Intag av växter % KM enligt NV* % Övriga beräkningsantaganden Platsspecifik bedömning KM enligt NV* Organisk halt 6 % 4 % Andel inomhusvistelse * enligt NV avses de indata som används vid beräkning av de generella riktvärdena för KM 13 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

22 repo001.docx Platsspecifika riktvärden för jord hälsobaserade Beräkningar och resultat Platsspecifika beräkningar har enbart utförts för de ämnen som påträffats i halter över KM, se tabell 1. Beräkningar har utförts enligt Naturvårdsverkets modell, vilket i detta fall innebär att en s.k. envägskoncentration beräknas för respektive ämne och exponeringsväg. Envägskoncentrationen motsvarar den halt i jorden för vilken risken m a p negativa effekter är acceptabel om enbart denna exponeringsväg beaktas. En sammanvägning utförs sedan, enligt den ekvation som anges nedan, där de olika envägskoncentrationerna sedan räknas om till ett integrerat hälsobaserat riktvärde. För det aktuella området gäller därmed: C hälsa = 1/((1/C j )+(1/C h )+(1/C d )+(1/C v )) C j = intag av jord, C h = hudkontakt, C d = inandning av damm, C v = intag av växter Vid sammanvägningen görs också vissa justeringar, vilka beskrivs i följande kapitel. För ytterligare detaljer avseende beräkningarna hänvisas till bilaga Justeringar och resultat, hälsobaserade platsspecifika riktvärden Beräkningarna av platsspecifika riktvärden för hälsa utgår från att risken med det förorenade området maximalt får innebär ett extra cancerfall per invånare och år. I Naturvårdsverkets beräkningsmodell ingår för vissa ämnen, exempelvis bly, en justering med hänsyn till att människor exponeras för ämnet på annat sätt än via förorenad mark (exempelvis via mat och dryck). Eftersom den totala exponeringen inte bör överstiga det tolerabla dagliga intaget (TDI) är det inte acceptabelt att påverkan från ett förorenat område täcker in hela TDI-värdet. De platsspecifika värden som räknats fram har justerats med hänsyn till att man även får i sig t ex bly från andra källor. Beräkningsmodellen har därför justerat ner flera av de hälsobaserade riktvärdena. Beräkningarna exemplifieras här för bly. Den beräknade platsspecifika envägskoncentrationen för intag av jord är 890 mg/kg TS, för hudkontakt mg/kg TS, för inandning av damm mg/kg TS och för intag av växter mg/kg TS. Vid en sammanvägning enligt ekvationen ovan ligger det ojusterade hälsobaserade riktvärdet för bly i jord på 510 mg/kg TS. Görs sedan justering för exponering från andra källor slutar det hälsobaserade riktvärdet på 100 mg/kg TS. De justerade platsspecifika riktvärdena för skydd av hälsa redovisas i tabell 4 nedan. 14 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

23 repo001.docx Tabell 4. Platsspecifika riktvärden för hälsorisker. Justerade värden med hänsyn tagen till exponering via andra källor. Halterna anges i mg/kg TS. Styrande för Ämne Halt i jord riktvärdet Arsenik 10 Intag av växter Barium 600 Intag av växter Bly 100 Intag av jord Kadmium 0,7 Intag av växter Koppar Intag av växter Kvicksilver 0,6 Intag av växter Zink Intag av växter PAH-M 70 Intag av växter PAH-H 2,5 Intag av växter Jämförelser mot platsspecifika riktvärden I syfte att göra en adekvat bedömning av riskerna i nuläget har en sammanställning av de föroreningshalter som påträffats i provpunkter inom befintligt koloniområde utförts, se tabell 5. Det är dessa halter som bedöms relevanta att jämföra med de beräknade platsspecifika riktvärdena. Övriga provpunkter som är belägna inom området för planerad utbyggnad samt referenspunkterna utanför området bedöms ej utgöra någon betydelsefull risk. Detta eftersom där inte sker någon odling, jorden är bevuxen och föroreningarna ej bedöms kunna spridas till resterande område. Noteras bör att det i nuläget inte är lämpligt att nyttja utbyggnadsområdet för odling, eftersom mycket höga halter av föroreningar påvisats i marken. Tabell 5 Statistisk sammanställning av provpunkter inom befintligt koloniområde. Medel Median Max KM PSRV* PAH-M 2,3 2,2 4, PAH-H 2,6 2, ,5 Arsenik 6, Barium 156, Bly 95, Kadmium 0,4 0,4 0,81 0,5 0,70 Koppar 65, Kvicksilver 0,3 0,3 0,6 0,2 0,6 Zink *PSRV= platsspecifika riktvärden I tabell 5 har de beräknade platsspecifika riktvärdena (PSRV) jämförts med uppmätta föroreningshalter i jord inom befintligt koloniområde. 15 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

24 repo001.docx Av tabellen framgår att för PAH-H, arsenik, kadmium och bly överstiger median-, medeloch/eller maxhalten PSRV. Nämnda ämnen diskuteras vidare nedan. Påvisad maxhalt för arsenik överstiger det platsspecifika riktvärdet. Halten är förvisso över riktvärdet, men påvisad halt bedöms ligga inom den naturliga variationen. Det är inte ovanligt att påträffa naturligt avsatta jordarter (främst ler inom Göteborgsområdet med en arsenikhalt på 11 mg/kg TS. Ingen vidare riskbedömning kommer utföras med avseende på arsenik. Påvisade kadmiumhalter är över riktvärdet för KM i 8 av 22 analyser inom befintligt koloniområde. Medel- och medianhalten ligger under det framräknade platsspecifika riktvärdet medan maxhalten ligger över. Inom befintligt koloniområde är 3 av 22 analyser är högre än PSRV. Det finns inga akuttoxiska tröskelvärden för kadmium varför de förhöjda halterna inte bedöms innebära någon akut risk. Påvisade PAH-halter i 17 av 22 analyser ligger över riktvärdet för KM inom befintligt koloniområde. Medel- och medianhalten ligger strax under respektive strax över det framräknade platsspecifika riktvärdet medan maxhalten ligger över. Blyhalterna inom befintligt område ligger över KM i 19 av 22 analyser. Medel- och medianhalten ligger under respektive över det platsspecifika riktvärdet. Inom befintligt område är 12 av 22 analyser över PSRV. 9.5 Dimensionerande föroreningar Med dimensionerande förorening avses de föroreningar som är styrande för bedömningen avseende hälsrisker inom området. Det kan exempelvis vara ämnen som uppmätts i höga halter, ämnen som är akut giftiga eller cancerframkallande vid långvarig exponering. I detta kapitel beskrivs de ämnen vilka har påträffats i halter över PSRV och för vilka en fördjupad riskbedömning utförts med avseende på ämnesgruppernas farlighet och vilka effekter de kan orsaka på människan Kadmium Kadmium är ett mjukt blåvitt metalliskt grundämne, vilket räknas till en av tungmetallerna. Kadmium är relativt ovanligt i jordskorpan och förekommer främst i små mängder i ex zink- och blymalm. Kadmium används bl. a till färgpigment, batterier, ytbehandling och som stabilisatorer i plaster. Källor till kadmium är luftföroreningar från bl. a förbränning av fossila bränslen och sopor (felaktigt sorterade vilka innehåller nickel/kadmiumbatterier) metalltillverkning och industri. Kadmium tillförs förutom via luftföroreningar även åkermarken via gödningsmedel (rötslam, stall- och mineralgödsel) som sprids på våra åkrar. Kadmium är ett grundämne, vilket innebär att det inte bryts ner. Merparten av de kadmiumutsläpp som skett genom åren finns därför fortfarande kvar i marken där de deponerats. Grödor vilka växer i 16 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

25 repo001.docx PAH kadmiumförorenad jord tar upp en viss mängd kadmium, vilket leder till att människor exponeras för kadmium via födan. Människor exponeras även via cigarettrök. Exponering för kadmium kan exempelvis ske via intag av växter, intag av jord och inandning av damm. Den vanligaste exponeringsvägen för kadmium är dock via födan och genom cigarettrök. Kadmium kan orsaka skador på inälvor som lever och njure samt på skelettet (benskörhet). Kadmium är klassificerat som cancerframkallande för människor enligt IARC 6. Den största riskgruppen är rökande kvinnor. EFSA7 7 har fastställt ett tolerabelt intag på 2,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och vecka, vilket motsvarar ett dagligt intag för vuxna på 0,025 mg för en vuxen (70 kg) och 0,007 mg för ett barn (20 kg) 8 Genomsnittligt intag av kadmium i Sverige är ca 1 µg/kg kroppsvikt och dag 9. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) omfattar en grupp av flera hundra identifierade föreningar som kan ha såväl naturligt som antropogent ursprung. Vid analys av jordprover är det normalt endast 16 prioriterade PAH-föreningar som analyseras (PAH-16). Ett polyaromatiskt kolväte innehåller två eller flera sammankopplade aromatiska ringar i en plan struktur. De olika kolväteföreningar som omfattas av PAH delas upp PAH L, PAH M och PAH H, beroende på molekylernas storlek. Tidigare delades de in i cancerogena PAH och övriga PAH, vilket fortfarande avspeglas i vissa av de riktvärden som finns att tillgå. PAH finns bl a i tyngre fraktioner av raffinerade petroleumprodukter, i asfalt, i tjära och kreosot (träimpregneringsmedel). PAH bildas även vid ofullständig förbränning av fossila bränslen, t ex bilavgaser. En stor källa till PAH är väg- och spårtrafik från vilken PAH uppkommer via slitage av bildäck, asfalt, bromsbelägg ody. PAH i större mängder uppkommer även vid vedeldning och från cigarettrök Den största källan kvantitativt är dock kosten och de högsta halterna har hittats i grillade och rökta kött- och fiskprodukter. Följaktligen kan källorna till PAH vara punktformiga, såväl som diffusa och en människa kan exponeras för PAH på flera sätt och från många olika källor. Den akuta giftigheten av PAH är enligt studier låg till måttlig. Många PAH-föreningar är dock cancerframkallande (cancerogen och/eller orsakar förändringar i arvsmassan (mutagen. Detta beror på att vissa PAH kan brytas ner av kroppen istället för att bioackumuleras, vilket är fallet med många andra fettlösliga substanser. Hälsoriskerna för människa vid (kronisk) exponering utgörs t ex av hudirritation, blodförgiftning, skador på immun- och hormonsystemet samt njur- och leverskador. 6 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde I kv. Tuppen, Helsingborg, rapport 12/2012. Arbets- och miljömedicin-lund, K. Mattisson mfl. 7 European Food Safety Authority Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde I kv. Tuppen, Helsingborg, rapport 12/2012. Arbets- och miljömedicin-lund, K. Mattisson mfl. 17 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

26 repo001.docx Bly För den allmänna befolkningen, dvs för dem som ej exponeras via sitt yrke är det livsmedel inkl de PAH som bildas vid tillagning av mat som är den största exponeringskällan till PAH. Enligt Naturvårdsverket har Sveriges befolkning ett genomsnittligt intag motsvarande 40 ng/kg kroppsvikt och dag 10 I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för risker kopplat till förorenad mark 11 anges en lågrisknivå för intag av PAH med avseende på oralt intag på 8,3 ng/kg kroppssvikt och dag och för genomsnittligt dagligt hudupptag på 0,13 mg jord/kg kroppsvikt och dag. I denna bedömning är det de tunga icke flyktiga PAH-H som överstiger riktvärdena, vilket innebär att det är intaget via munnen från jord, hudexponering samt intag via växter och damm som bedöms. Bakgrundshalterna i jord sett över hela Sverige ligger runt 0,3 mg/kg TS och i storstadsmiljö ligger de på dryga 2 mg/kg TS 12. Bly har förekommit i vår miljö sedan antiken. Det finns ett flertal källor till bly som vi exponeras för till vardags exempelvis, keramik, färger, utsläpp från industri och transporter. Bly användes som tillsatsmedel i svensk bensin fram till Ca 0,5 g bly/m 2 beräknas ha spridits över den södra tredjedelen av Sverige till följd av biltrafiken fram till dess 13.Bly kan tas upp via inandning av damm, intag av jord samt intag av växter. Bakgrundshalter i jord har bland annat sammanställts av Naturvårdsverket i deras Monitorserie 14. Det framgår att ju högre organiskt innehåll en jord har, desto högre är också bakgrundshalterna av metaller. För mår, dvs det ytligaste jordlagret exempelvis i en skog, är medianhalten för bly 42 mg/kg TS, vilket är strax under det generella riktvärdet för KM. Andra källor anger en bakgrundshalt i intervallet mg/kg TS för organiska jordar. Höga blyhalter förekommer främst i den södra delen av landet. Detta kan sammantaget tolkas som att bakgrundshalter för bly på uppemot dubbla riktvärdet för KM inte är att betrakta som ovanligt i jordmaterial med högt organiskt innehåll Riktvärdet för KM beräknas på en jord med organiskt innehåll på 4 %. Medelhalten av mängden organiskt innehåll i aktuell jord är 6 % (maxnivå på 10 %). Exponering för höga blyhalter kan bland annat medföra fosterskador, njurskador samt permanenta skador på nervsystemet. Barn är särskilt känsliga för blypåverkan. Enligt Naturvårdsverket 15 är TDI (tolerabelt dagligt oralt intag) av bly 0,0035 mg per kg kroppsvikt och dag. 10 Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden. Naturvårdsverkets rapport 5859, Riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverkets rapport 5976, Undersökning av ytjord inom Malmö stad, 2002.Sweco unr Metodik för inventering av förorenade områden. Naturvårdsverkets rapport (25) 14 Monitor 1987, tungmetaller, förekomst och omsättning i naturen Naturvårdsverket informerar 15 Ämnesdatabasen i NV beräkningsmodell rv mark ver 1.00 RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

27 repo001.docx Baserat på ny forskning har EFSA 16 tagits fram av nya referensvärden för bly. Det har visat sig att även låg exponering kan orsaka skador på nervsystemet, särskilt hos foster och små barn där hjärnan fortfarande utvecklas. I epidemiologiska studier på barn har man vid blodblyhalter kring 12 µg/l observerat lägre IQ. De nya referensvärdena är 0.5 (gäller för gravida och barn), 0.63 (gäller för vuxn, eller 1.5 (gäller för vuxn µg bly/ kg kroppsvikt/dag beroende på vilken kritisk hälsoeffekt som beaktas; neurotoxicitet, effekter på blodtryck, respektive kronisk njursjukdom 17. WHO/FAO rekommenderar, baserat på effekter på barn, ett veckointag av bly på högst 25 μg/kg kroppsvikt. 9.6 Sammanfattande riskbedömning Det finns som nämnts tidigare enligt Naturvårdsverkets modell sex olika exponeringsvägar vilka tas med i bedömningen av hälsorisker i ett KM-område. I det aktuella fallet har intag av dricksvatten strukits då den exponeringsvägen är irrelevant eftersom området försörjs med kommunalt vatten. Dessutom har inandning av ångor inte någon direkt inverkan på riskerna inom området främst därför att varken metallerna eller PAH-H är lättflyktiga. Kvicksilver, vilket är den enda metall som kan avgå som ånga, har dock påvisats i låga halter inom området. Kvicksilverhalterna inom befintligt koloniområde är dock under de platsspecifika riktvärdena. Olika ämnen har olika betydelsefulla exponeringsvägar; metaller tas generellt inte upp i någon större omfattning via huden medan den exponeringsvägen kan vara betydande för PAH. När det gäller exponeringsvägen inandning av damm bedöms enligt tidigare resonemang det extra tillskottet via damm från förorenade partiklar inom området, vilket läggs till den totala dagliga exponeringsdosen, ha en mycket liten påverkan. Även exponeringsvägen upptag via huden bedöms vara försumbar när det gäller metaller. Detta speglas tydligt i de beräknade envägskoncentrationerna för inandning av damm och hudkontakt för ex bly vilket visas i kapitel ovan och i bilaga 4. Även upptaget (biotillgängligheten) i grödor och i kroppen varierar stort mellan specifika ämnesgrupper och mellan olika typer av miljöer. Upptaget av kadmium i grödor, främst spannmål har visat sig vara relativt stort och vi utsätts redan idag utan extra tillskott från ett förorenat område av höga halter. Den mest relevanta exponeringsvägen för kadmium är således intag av växter. För bly och PAH bedöms även exponeringsvägen intag av jord vara betydelsefull vid riskbedömning. Vid en miljömedicinsk bedömning, vilken vanligen utförs av en läkare, beräknas exponeringen av ett ämne enligt samma principer som de som beskrivits ovan, dvs en sammanvägning av aktuella exponeringsvägar utförs. I miljömedicinska sammanhang utförs ofta beräkningar av vilka doser (mängd förorening) som ett skyddsobjekt kan exponeras för utifrån vilka faktiska halter som påvisats/analyserats i mark, luft, vatten 16 European Food Safety Authority (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

28 repo001.docx eller växter. Inledningsvis beräknas dosen för varje aktuell exponeringsväg och sedan adderas doserna till en summa vilken skall spegla tillskottet från det förorenade området. Slutligen jämförs dosen mot ett lågriskvärde eller tolerabelt dagligt intag per kilo kroppsvikt. Enligt Naturvårdsverkets modell görs en generell bedömning av vilka halter som kan accepteras i marken utifrån ett givet scenario. Bedömningen är trots beräkning av platsspecifika riktvärden att betrakta som mer allmängiltig än en miljömedicinsk bedömning. Ingen miljömedicinsk bedömning har utförts i aktuell undersökning. Dock har, som en del i föreliggande fördjupade riskbedömning, ett antal miljömedicinska riskbedömningar med inriktning på såväl PAH som bly och kadmium studerats. Varje plats har sina specifika egenskaper och det går inte att använda de exponeringsdoser som beräknats för en annan plats utan eftertanke. Dock är det relevant att göra jämförelser mellan platser med likande markanvändning och liknande föroreningshalter. Nedan görs en jämförelse mot relevanta miljömedicinska studier map PAH, bly och kadmium Miljömedicinsk bedömning av ett villaområde i Gullvik, map PAH Yrkes- och miljömedicinska kliniken på Lunds Universitetssjukhus utförde en miljömedicinsk riskbedömning 18 för ett villaområde i Gullvik, vilket är förorenat med bl.a. PAH. Halterna av PAH ligger i samma storleksordning som inom Örgryte koloniområde (median 2,2, medel 2,6 och max 11 mg/kg TS), men är något högre i Gullvik (median 3,3, medel 13 och 90: percentilen på 32 mg/kg TS). Precis som för Örgrytekolonin har exponeringsvägen intag av dricksvatten tagits bort och då det är ett villaområde bedöms exponeringsförutsättningarna vara liknande. Bedömningen har utförts utifrån uppmätta halter i jord, ingen analys av grödor har utförts. Valda exponeringsantagande stämmer relativt väl överens med aktuellt fall, utom vad det gäller mängden egenodlade grödor samt antalet dagar med potentiell hudexponering. Skälet som anges i studien är att i Gullviksområdet är trädgårdarna små, varför det bedöms som orimligt att så mycket som 10 % av det totala årliga intaget av växter skulle odlas inom tomten. Av samma skäl har hudexponering justerats ner till 60 dagar istället för 120. Mängden jord per exponerad hudyta har beräknats fram utifrån data för trädgårdsarbetande vuxna (200 mg/m 2 ) och på en liten tomt bedömdes det vara för mycket att anta att det utförs lättklätt arbete i grönsakslandet i 120 hela arbetsdagar. I beräkningen av platsspecifika riktvärden för Örgryte har den högre exponeringstiden nyttjats. Bedömningen utfördes huvudsakligen genom att beräkna dosen PAH med utgångspunkt från medianhalten då det bedömdes vara den mest relevanta ur ett normalexponeringsscenario. 20 (25) 18 Riskbedömning av polyaromatiska kolväten (PAH) i förorenad mark på Gullviksområdet, , Miljöförvaltningen ärende 543: , H. Tinnerberg mfl. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

29 repo001.docx Risken varierar dock beroende på vilken exponeringsväg som studeras. För exponeringsvägen hudkontakt bedömdes den enskilda exponeringsvägen vara större än lågrisknivån. Istället för 1 extra cancerfall på individer beräknades den vara 3,7 extra fall på individer. I studien gjordes bedömningen att osäkerheten i beräkningarna är stor och att antagandet att en individ skulle utföra trädgårdsarbete i shorts och t-shirt i 60 hela arbetsdagar om året under 70 år är en överskattning. Vidare bedömdes hudupptaget på 13 % vara överskattat eftersom det beräknats på försök med djur där PAH-blandad jord applicerats på huden i 24 timmar. Ett mer realistiskt scenario torde vara att man efter trädgårdsarbetet tvättar av sig med tvål och vatten inom betydligt kortare tid än så, vilket avlägsnar såväl jord som PAH. Efter att dosen för varje enskild exponeringsväg, enligt nedan, lagts samman beräknades den totala exponeringsdosen för en vuxen vara 3 ng/kg kroppsvikt och dag för Gullviksområdet, vilket jämfördes med lågrisknivån för oralt intag på 8,3 ng/kg kroppsvikt och dag. Summa dos PAH = PAH Luft + PAH Hudexponering + PAH intag jord + PAH intag växter Även om ovan använda exponeringsantagande skulle justeras till de antaganden som gjorts för Örgryte (120 dagars hudexponering och 10 % av totala intaget av växter) skulle den totala dosen (ca 4 ng/ kg kroppsvikt och dag i det fallet) hamna en bra bit under ovan nämnda lågrisknivå. Slutsatsen var att det sett ur ett livstidsperspektiv kan finnas en förhöjd risk i jämförelse med lågrisknivån på 1 extra cancerfall per individer för exponering via huden. Jämfört med bakgrundsnivån för cancer bedömdes risknivån vara mycket låg och helt försumbar på individnivå. För exponeringen oralt intag via jord och grödor samt inandning av damm beräknades doserna ligga långt under lågrisknivåerna. Det fanns enligt studien ingen anledning till ängslan för inta grönsaker, bär och frukt odlade inom området, men de rekommenderade att skölja grödorna innan man åt dem Miljömedicinsk bedömning av ett koloniområde i Helsingborg, map bly, kadmium och PAH I en annan miljömedicinsk riskbedömning 19 utförd av arbets- och miljömedicin i Lund bedömdes riskerna inom ett koloniområde i Helsingborg med avseende på bl. a bly(median 53, medel 89 och max 310 mg/kg TS), kadmium (median 0,74, medel 2,3 och max 13 mg/kg TS) och PAH (median 2,5, medel 3,2 och max 6 mg/kg TS). Påträffade halter inom befintligt område i Örgryte är för bly; median 118, medel 95 och max 143 mg/kg TS, för kadmium; median 0,4, medel 0,4 och max 0,81 mg/kg TS samt för PAH; median 2,2, medel 2,6 och max 11 mg/kg TS. 19 Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde I kv. Tuppen, Helsingborg, rapport 12/2012. Arbets- och miljömedicin-lund, K. Mattisson mfl. 21 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

30 repo001.docx Halterna i marken var på samma nivåer som i aktuellt fall och antagna exponeringstider liknande utom i fallet intag av jord map PAH som beräknades på en större mängd jord för barn (175 istället för 120 mg/dag). Doserna beräknades i denna bedömning baserat på maxhalter som ett worst-case-scenario. Bedömningen har enbart utförts utifrån uppmätta halter i jord ingen analys av grödor har utförts. I syfte att få en uppfattning om exponeringen från respektive föroreningen beräknades ett antal olika exponeringsscenarier; ett för barn (10 kg) och ett för vuxna (70 kg). Exponering via intag av växter beräknades för samtliga ämnen, för bly även intag av jord och för PAH intag av jord samt hudexponering. I studien refererar de till ett scenario för sammanvägd exponering för bly via intag av jord och intag av växter där barn vistas året runt inom området och till ett där barnen vistas halva året inom området. I det första beräknades acceptabel halt bly i jorden vara 310 mg/kg och i den senare bedömdes acceptabel halt vara 550 mg/kg. Halter som vida överstiger de blyhalter som påträffats inom Örgryte koloniområde (maxhalt 143 mg/kg). Slutsatsen var att risken för cancer beroende på PAH-föroreningar i marken bedömdes vara försumbar på individnivå. Vid ett scenario där den totala dosen av kadmium som tillskott från området adderas till medianexponeringen i Sverige (via vår föd hamnade summan under gällande riktvärden. Tillskottet av kadmium från området beräknades till 25 % av den totala dagliga dosen. För beräkning av exponering från bly framkom att vid en sammanvägning av genomsnittlig blyexponering och tillskottet från området överskreds riktvärdet med en faktor 1,5, förutsatt att barnet vistades inom området året om. Ett scenario som bedömdes vara osannolikt över en längre tid. Noteras bör som nämnts ovan att beräkningarna utförts på max-halten. Om medianvärdet använts hade dosen hamnat under riktvärdet Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel i Göteborg map bly, kadmium och PAH Miljömedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen utförde 2010 en bedömning 20 avseende eventuella risker med stadsodlade livsmedel. En jämförelse mot exponering i villaområden intill smältverk och bruk (Kubal, Rönnskärsverken och Gusum) vilka är starkt påverkade av föroreningar och där grödor analyserats utfördes. Analyser med avseende på bly, kadmium och PAH utfördes på vinbär och sallad. Inom ett storstadsområde är bakgrundshalterna i de flesta fall förhöjda på grund av luftdeposition. Dessutom antas ett tillskott av föroreningar vilka kan deponeras direkt på grödorna uppkomma årligen. I slutsatserna i den miljömedicinska bedömningen angavs att trots att det gick att finna förhöjda halter i de odlade grödorna, i vissa fall upp till 10 gånger så höga halter som i 22 (25) 20 Miljömedicinsk bedömning av stadsodlade livsmedel, , rev , Västra Götalandsregionen Miljömedicinskt centrum, M. Tondel. RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

31 repo001.docx köpta grödor, var det årliga tillskottet av bly (1,3-2,6 % av årsintaget), kadmium (1-3,6 % av årsintaget) och PAH (8-11% av årsintaget för sköljd gröd lågt. Vidare bedömdes att utifrån de undersökningar som finns idag finns ingen anledning att anta att ekologiskt odlade grönsaker och bär i stadsmiljö skulle innebära någon förhöjd hälsorisk. 10 Behov av riskreduktion Utifrån ovan refererade miljömedicinska beräkningar bedöms de antaganden och bedömningar som använts i föreliggande riskbedömning vara mycket konservativa och ge en mycket hög säkerhetsnivå. Noteras bör att detta enbart är teoretiska bedömningar och vid tiden för färdigställandet av denna rapport har inga analyser på grödor från det aktuella området utförts. Det är även få studier som utförts på rotfrukter vilka bedöms ha en något större benägenhet att ta upp föroreningar från jorden (speciellt kadmium). Dock har påträffade halter i jorden inom området jämförts med miljömedicinska undersökningar, där analyser på grödor i jord med samma föroreningsnivåer utförts, vilka har visat på acceptabla risker. Analyser på grödor inom Örgryte koloniområde området skall utföras senare under Det är först då det är möjligt att bedöma om de teoretiska upptagsfaktorerna stämmer överens med förhållandena inom detta område. I syfte att säkrare bedöma riskerna med intag av och hudexponering för jord inom detta område föreslås även att ett s k oralt biotillgänglighetstest utförs. Testet simulerar hur metaller frigörs från jordpartiklar i mag-tarm kanalen efter oralt intag av förorenad jord. Resultatet kan sedan nyttjas vid beräkning av faktiska exponeringsdoser för respektive ämne. De referensprover som analyserades på prover utanför området påvisade förhöjda halter av PAH-H och metaller i samma nivåer som inom området varför det är rimligt att anta att själva odlingsverksamheten inte orsakat påträffade föroreningar. I aktuellt fall bedöms påverkan på marken vara en kombination av föroreningar i de massor vilka tillfördes vid anläggandet av kolonin och mer än ett sekels luftdeposition från stora trafik- och spårleder, industrier och vedeldning. Eventuella risker kan minskas genom att odla i odlingsbäddar med tillförd jord, men den undersökning som utförts har visat att inte heller den jorden är opåverkad av föroreningar. I föreliggande undersökning utfördes två analyser på planteringsjord inhandlad hos en återförsäljare och båda proverna visade på halter av PAH och bly över Naturvårdsverkets riktvärden för KM. Vår bedömning är att hälsoriskerna förknippade med föroreningssituationen i jorden för dem som vistas och odlar inom området är små. Det är risknivåer som sannolikt förekommer inom merparten av koloni- och villområden inom Göteborgs kommun. Sweco bedömer baserat på de resultat som presenterats ovan att inga efterbehandlingsåtgärder är nödvändiga att utföra inom befintligt koloniområde. Det kan inte uteslutas att 23 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

32 repo001.docx bedömningen kan behöva revideras beroende på resultatet från kommande analyser på grödor från området. Inom den del av fastigheten som kan vara aktuell för utvidgning har höga halter föroreningar påträffats. I nuläget bedöms dessa inte utgöra en risk för kolonisterna. I samband med eventuell utbyggnad kommer området behöva jämnas ut och det kommer att uppkomma överskottsmassor. Kvarstår massor med ett föroreningsinnehåll över de beräknade plastspecifika riktvärdena inom utbyggnadsområdet efter att utjämnande schaktarbeten utförs föreslås att de massorna skiftas ut mot nya. 11 Slutsatser och rekommendationer Vid en jämförelse av påträffade halter i jord inom befintligt koloniområde mot de platsspecifika riktvärden som beräknats med Naturvårdsverkets beräkningsmodell innebär halterna av kadmium, bly och PAH-H en förhöjd hälsorisk sett ur ett livstidsperspektiv. Naturvårdsverkets modell är en generell modell som skall kunna användas för ett flertal ämnen och scenarion och i modellen görs mycket konservativa antaganden. Riktvärdena är, som sig bör, satta med hög säkerhetsmarginal och för att skydda utsatta delar av befolkningen ex gravida och barn. Jämförs påträffade halter inom befintligt koloniområde istället mot halter påträffade i valda miljömedicinska referensstudier blir utfallet ett annat än vid direkt jämförelse mot Naturvårdsverkets riktvärden. Utifrån de miljömedicinska beräkningarna av totala dagliga exponeringsdoser för de tre dimensionerande föroreningarna med avseende på intag av jord, intag av växter, hudexponering samt inandning av damm för de föroreningsnivåer och antaganden som beskrivits ovan bedöms riskerna inom befintligt koloniområde vara acceptabla sett ur ett livstidsperspektiv. Noteras bör att i en av studierna bedömdes risken vara något förhöjd med avseende på hudexponering av PAH(vilken beräknades på maxhalt). Trots det bedömdes att risken jämfört med bakgrundsnivån för cancer vara mycket låg och helt försumbar på individnivå. Samtliga studier bedömde att fördelarna med intag av egenodlade ekologiska grödor uppvägde de eventuella risker som kunde uppstå. I ett flertal av studierna rekommenderades att skölja grönsakerna. Utifrån ovan refererade miljömedicinska beräkningar bedöms de antaganden och bedömningar som använts i föreliggande riskbedömning vara mycket konservativa och ge en mycket hög säkerhetsnivå. Vid tiden för färdigställandet av denna rapport har inga analyser på grödor från det aktuella området utförts. Sweco rekommenderar att analyser utförs på grödor vilka växt inom befintligt koloniområde i syfte att bedöma om de teoretiska upptagsfaktorerna stämmer överens med förhållandena inom detta område. Vidare rekommenderar Sweco att ett s.k. oralt biotillgänglighetstest utförs i syfte att säkrare bedöma riskerna med oralt intag av jord från området. Resultatet kan sedan nyttjas vid beräkning av faktiska exponeringsdoser för respektive ämne. 24 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

33 repo001.docx Påträffade föroreningar associeras vanligen inte med odlingsverksamhet och bedöms ej ha något samband med odlingsverksamheten inom området. Analyserade referensprov från platser utanför området påvisade samma föroreningar och i samma nivåer som de inom området Föroreningarna bedöms vara ett resultat av föroreningar i de massor vilka tillfördes vid anläggandet av kolonin och mer än ett sekels luftdeposition från stora trafikoch spårleder, industrier och vedeldning. Inom området för planerad utbyggnad har mycket höga halter av föroreningar påvisats i marken. Sweco bedömer att det i nuläget inte är lämpligt att nyttja utbyggnadsområdet för odling. Vidare bedöms påträffade föroreningar inom utbyggnadsområdet ej utgöra någon betydelsefull risk för människor vilka vistas på och odlar inom befintligt koloniområde varför någon efterbehandling ej är nödvändig i dagsläget. Detta eftersom där inte sker någon odling, jorden är bevuxen och föroreningarna ej bedöms kunna spridas till resterande område. I samband med eventuellt framtida nyttjande av utbyggnadsdelen som kolonilotter kommer området behöva jämnas ut. Kvarstår massor med ett föroreningsinnehåll över de beräknade plastspecifika riktvärdena inom utbyggnadsområdet efter att utjämnande schaktarbeten utförs rekommenderas att de massorna skiftas ut mot nya. Notera att framtida markarbeten inom hela undersökningsområdet är att betrakta som anmälningspliktig verksamhet enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan skall skickas in till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan planerad schaktstart. Eventuella överskottsmassor i samband med markarbeten skall transporteras till en godkänd mottagare. Vår sammanvägda bedömning är att hälsoriskerna förknippade med föroreningssituationen i jorden för dem som vistas och odlar inom området är mycket små. Det är risknivåer som sannolikt förekommer inom merparten av koloni- och villområden inom Göteborgs kommun. Sweco bedömer baserat på de resultat som presenterats ovan att inga efterbehandlingsåtgärder är nödvändiga att utföra inom befintligt koloniområde. Det kan dock inte uteslutas att bedömningen kan behöva revideras beroende på resultatet från kommande analyser på grödor från området. Eventuella risker kan minskas, ej elimineras, genom att odla i odlingsbäddar med tillförd jord, att skölja grönsaker vilka växer ovan jord samt att skala rotfrukter innan förtäring. Sweco Environment AB Förorenade områden, Göteborg 25 (25) RAPPORT ÖRGRYTE KOLONIOMRÅDE SEACLE p:\1314\ _örgryte_koloniområde_fk\000\19 original\rapport docx

34

35 Bilaga 2 Beställare: Fastighetskontoret Göteborgs Stad Undersökningsområde: Örgryte koloniområde Fördjupad miljöteknisk markundersökning Uppdragsnummer: Fältobservationer vid provgropsgrävning Provtagning för hand med hjälp av spade Provtagare: Johan Rosdahl och Ann-Christine Lember Väderlek: ca 12 grader celsius och växlande molnighet Förklaringar: Jordprover markerade med fet stil är analyserade på laboratorium Parentesen kring nivåvärdet markerar att borrningen/grävningen avbröts på denna nivå Provpunkt Djup i m Jordlagerföljd Övriga fältobservationer Provdjup Analyser (från my) (färg, lukt etc) (m från my) Pg1501 Övrigt: Pg 1502 Övrigt: Pg1503 Övrigt: Pg1504 Övrigt: Pg1505 Övrigt: Pg1506 Övrigt: Pg1507 Övrigt: Ytskikt: mulljord 0-0,35 F / mu mörkbrun 0-0,35 Metaller, PAH-16 0,35-0,5 Le, si ljusbrun/beige 0,35-0,5 trädgårdsland Ytskikt: mulljord 0-0,35 F/mu mörkbrun 0-0,35 Metaller, PAH-16 >0,35? fiberduk 0,8-1,0 provet togs i en odlingslåda ovan mark Ytskikt: mulljord 0-0,5 F / mu,le mörkbrun lerig 0-0,5 Metaller, PAH-16 trädgårdsland Ytskikt: mulljord 0-0,4 F / mu Mörkbrunt 0-0,4 Metaller, PAH-16 0,4-0,5 Le, si ljusbrun/beige 0,4-0,5 trädgårdsland Ytskikt: mulljord 0-0,4 F/ mu, sa mörkbrun, tegelkross 0-0,5 Metaller, PAH-16 0,4-0,5 F/ le torr, gråblå, trädgårdsland Ytskikt: mulljord 0-0,5 F/ mu, sa mörkbrun, tegelkross, glas 0-0,5 Metaller, PAH-16 trädgårdsland Ytskikt: gräs 0-0,9 F/ mu, sa mörkbrun, krossad tegel - provet togs i utbyggnadsdelen Pg1508 Övrigt: Ytskikt: mulljord 0-0,3 F/ mu, sa mörkbrun, tegelkross, lite träbitar på ytan, mer kompakt på djupet provet togs i en odlingslåda ovan mark 0-0,3 Metaller, PAH-16 Pg1509 Övrigt: Pg1510 Övrigt: Pg1511 Övrigt: Ytskikt: mulljord 0-0,25 F/ mu, sa mörkbrun, tegelkross 0-0,25 Metaller, PAH-16 0,25-0,5 F/ le, sa, mu mörkrå/brun 0,25-0,5 provet togs i en odlingslåda i nivå med marken Ytskikt: gräs 0-0,25 F/ mu, le, si, mörkbrun, tegelkross, plast, porslin 0-0,25 Metaller, PAH-16 0,25-0,35 F/ st, sa makadam provet togs intill en träddungeutanför området Ytskikt: gräs 0-0,5 F/ mu, le mörkbrun, tegelkross 0-0,5 Metaller, PAH-16 >0,5 le ljusbrun/beige provet togs intill garaget utanför området Pg1512 Övrigt: Ytskikt: gräs 0-0,2 F/ le gråblå 0-0,2 0,2-0,9 F/ mu, sa mörkbrun, tegelkross, glas, porslin, kol 0,2-0,8 + 0,8-0,9 provet togs i utbyggnadsdelen intill pg Metaller, PAH-16 Provgropsgrävning P:\1314\ _Örgryte_koloniområde_FK\000\19 Original\Bilaga 2 fältprotokoll 1 (1)

36 Beställare: Fastighetskontoret Göteborgs stad Undersökningsområde: Örgryte koloniområde Uppdragsnr: Bilaga 3a Sammanställning av labortorieanalyser och jämförvärden för jordprover tagna Jordprov Provpunkt Pg1501 Pg1502 Pg1503 Pg1504 Pg1505 Pg1506 Pg1508 Pg1509 Pg1510 Pg1511 Pg1512 Pg1512 Generella riktvärden Jordart mu mu mu, le mu mu, sa mu, sa mu, sa mu, sa mu, le, si mu, le mu, sa mu, sa KM MKM FA Parameter Djup (m) 0-0,35 0-0,35 0-0,5 0-0,4 0-0,4 0-0,6 0-0,3 0-0,25 0-0,25 0-0,5 0,2-0,8 0,8-0,9 Organiska ämnen Alifater >C5-C8 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Alifater >C8-C10 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Alifater >C10-C12 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Alifater >C12-C16 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Alifater >C16-C35 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Aromater >C8-C10 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Aromater >C10-C16 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 3 15 Aromater >C16-C35 mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Bensen mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a 0,012 0,04 Toluen mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Etylbensen mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a Summa xylener mg/kg TS e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a e.a PAH L mg/kg TS < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0,30 < 0, PAH M mg/kg TS 1,6 1,5 2,9 4,6 4 4,6 1,3 2,2 0,5 3,9 2,6 1, PAH H mg/kg TS 2,4 2,2 2,6 6,5 6,7 5,4 1,3 2,7 0,8 4,2 3,0 1, Metaller Arsenik mg/kg TS Barium mg/kg TS Bly mg/kg TS Kadmium mg/kg TS 0, , Kobolt mg/kg TS Koppar mg/kg TS Krom, total mg/kg TS Nickel mg/kg TS Vanadin mg/kg TS Zink mg/kg TS Övrigt TS % 68 62,2 81,5 67, , , ,2 81,8 Glödförlust % 10,9 6,8 17,5 TOC % 6,2 3,9 10 e.a ej analyserad KM - avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (Rapport 5976) för känslig markanvändning. Halter högre än KM har markerats med gult. MKM - avser Naturvårdsverkets generella riktvärden (Rapport 5976) för mindre känslig markanvändning. Halter högre än MKM har markerats med orange. FA - avser Avfall Sverige:s rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor (Rapport 2007:1, "Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor") som farligt avfall. Halter högre än FA har markerats med rött P:\1314\ _Örgryte_koloniområde_FK\000\19 Original\bilaga 3a.xlsx 1 (1)