Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Förorenad mark på kvarteret Mariehage 1, Malmö - miljömedicinsk bedömning Håkan Tinnerberg Kristina Jakobsson Ulf Bergendorf

2 Förorenad mark på kvarteret Mariehage 1, Malmö - miljömedicinsk bedömning BAKGRUND Yrkes- och miljöhygieniker Håkan Tinnerberg blev kontaktad via telefon av Torbjörn Håkansson på Malmö Miljöförvaltning den 19 oktober 2009 angående provsvar rörande förorenad mark på kvarteret Mariehage 1 i Malmö. Via e-post ankom också tre dokument rörande provtagningen; Översiktlig miljöteknisk undersökning, arbetsnummer , Geoteknisk undersökning för ny förskola i kv Mariehage 1 i Malmö arbetsnummer , samt ritningar över området. På fastigheten ligger en förskola där verksamheten pågår. Proverna är tagna för att man ska riva befintlig byggnad och bygga en ny förskola. Det är planerat att verksamheten ska flytta 1:a januari 2010 och förfrågan till oss är om verksamheten kan bedrivas som vanligt från nu tills då verksamheten ändå ska flyttas. Det är endast taget 4 prover. Alla proverna är tagna som ett samlingsprov från ytan till mellan 1 och 2 m djup. Proverna visar på förhöjda halter av framförallt medeltunga och tunga polyaromatiska kolväten (PAH) och bly. Miljöförvaltningen har efter att de fick de första provresultaten begärt fler prover och då även prover enbart från de övre jordlagren. De har vidare rekommenderat skolan om förhöjd nivå på hygien med bland annat mer handtvätt. Hälsoeffekter av bly och PAH Bly kan skada nervsystemet och hämma blodbildningen. Särskilt känsliga grupper är foster och små barn. I epidemiologiska studier på barn har man vid blodblyhalter kring 100 μg/l observerat fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Senare studier indikerar att subtila skadliga effekter på gruppnivå kan ses vid betydligt lägre nivåer, kring 60 μg/l. I Sverige är det genomsnittliga blyintaget via födoämnen och dricksvatten ungefär 0.5 μg/kg/dag. Provisoriskt tolerabelt veckointag (PTWI) är 25 μg/kg/vecka. Halten av bly i svensk mark som inte är påverkad av någon punktkälla antas vara i storleksordningen mg/kg. Upptag av bly från mag-tarmkanalen är cirka % PAH är en grupp av ämnen som förekommer i komplexa blandningar. Av de specifika ingående komponenterna är 15 stycken carcinogena i djurförsök, och klassificerade som troligen cancerframkallande för människa. Vissa enskilda komponenter som bens(a)pyren och vissa blandningar, såsom tjära, mineralolja, och sot som innehåller PAH och är klassificerade som cancerframkallande på människa. PAH kan ge hudcancer i djurexperimentella studier. Det finns också epidemiologiska studier som tyder på förhöjd risk för hudcancer bland yrkesverksamma exponerade för PAH. Olika former av PAH orsakar cancer vid olika doser. Vid riskbedömning av genotoxiska carcinogener som PAH antar man att det inte finns någon dos som är så låg att den inte medför någon risk. Bedömningar av effekter vid låga doser är endast antaganden, som grundas på de effekter man sett i högdosområdet i djurstudier och i epidemiologiska studier. Osäkerheten om risker i lågdosområdet är således stor. Det finns inga epidemiologiska studier som belyser samband mellan intag av PAH via föda och cancerrisk hos människa. För den icke yrkesexponerade delen av befolkningen är dock livsmedel inkluderande de PAH som bildas vid tillagning - den huvudsakliga exponeringskällan för PAH. Mycket PAH

3 kan bildas vid tillagning särskilt i hårda stekytor. Det genomsnittliga intaget från livsmedel har i Sverige beräknats till 1 mg PAH/person och år, motsvarande ca 50 ng/kg kroppsvikt och För PAH gäller riskbedömningen långtidseffekter, inte omedelbara effekter. De hälsoeffekter man sett vid lågdosexponering gäller ökad cancerrisk efter flera decenniers exponering för PAH, således en livstidsrisk. Mätresultaten Materialet är väldigt tunt med endast fyra prover. Vidare är det ur hälsosynpunkt det översta jordlagret som är det mest intressanta då det är detta som huvudsakligen finns tillgängligt för exponering. Vid nya provtagningar bör man studera nivåer vid olika djup. I denna riskbedömning har vi antagit att föroreningarna är jämnt spridda i hela området. Riskbedömningen kan bli helt annan om koncentrationerna är ojämnt spridda. Vi har endast beräknat och gett kommenterat för bly och PAH-H. Att vi inte gör någon specifik beräkning för PAH-M är att den huvudsakliga effekten för PAH-exponering är risk för cancer och de cancerframkallande PAHerna finns framförallt i gruppen PAH-H. Vidare är det en tydlig smavariation mellan PAH-H och PAH-M. I beräkningarna används medelvärdet och det högsta värdet för att bedöma hälsorisken. I nedanstående tabell redovisas de mätvärden som har mätts upp på Mariehage. Alla mätvärden är i mg/kg TS. Ämne Antal prov Medelvärde Range Maxvärde PAH-H , Bly Exponeringsbedömning Naturvårdsverket anger att man ska ta hänsyn till sex olika exponeringsvägar för bedömning om hälsorisker av förorenad mark; 1) intag av jord, 2) hudupptag, 3) inandning av ångor, 4) inandning av damm, 5) intag av dricksvatten, samt 6) intag av växter. Av dessa sex exponeringsvägar är intag av jord (1) den intressantaste och den som förväntas ge högst exponering, hudupptag (2) är inte relevant för metaller då absorptionen av metaller är försumbar (Nordberg G et al; Handbook on the toxicology of metals 3rd ed) men den är av intresse för PAHer. Metaller är inte flyktiga och inte heller de medeltunga och tunga PAHerna. Då endast de lätta PAHerna är flyktiga bortser vi helt från inandning av ångor (3). Inandning av damm (4) ger ett försumbart bidrag till det totala intaget i en miljö som inte är extremt dammande. Vi antar att det är kommunalt vatten och att det inte odlas något vilket gör att man kan bortse från både (5) och (6). Exponering via intag av jord Personer som vistas på förorenade markområden riskerar att få i sig förorenad jord via munnen, exempelvis genom att man stoppar jordiga fingrar i munnen eller att damm fastnar i mun och svalg och sväljs ner. Små barn antas ha det högsta jordintaget, då de har ett mer utpräglat hand-till-mun beteende. Vissa barn har en större benägenhet att stoppa i sig olika saker, så kallat pica-beteende. Pica för jord sägs dock vara sällsynt. Uppskattningsvis är medelintaget av jord 120 mg/dag för barn och 50 mg/dag för vuxna. I Naturvårdsverkets modell för förorenade områden antas intaget ske 365 dagar om året. Det är rimligare att förmoda att exponeringen via oralt intag av kontaminerad jord från området sker högst 200 dagar per år. Det innebär att barn har ett genomsnittsintag på 66 mg/dag och vuxna på 27 mg/dag. Intaget för vuxna respektive barn kan då enkelt beräknas genom att multiplicera halten av förorening med beräknat genomsnittsintag. Denna beräkning torde dock innebära en

4 överskattning för vuxna, som är medvetna om att jorden kan vara förorenad, och därmed påverkar sitt beteende. BLY Hur hög kan blyhalten vara i förorenad jord utan att TWI (tolerable weekly intake) kommer att överskridas för ett 10 kg barn som får i sig normal mängd jord? Kort sammanfattning av mätresultat För intag av förorenad jord gäller att det är de översta jordlagren som är mest tillgängliga för små barn. I Gullvik är det också i de flesta fall de översta jordlagren som är mest förorenade med bly och kvicksilver. Median och medelvärde för de två översta jordlagren för alla de provtagningspunkter som vi har fått redovisade är 30 och 106 mg/kg torrsubstans (TS) för prover från 0-0,7 m djup och 36 och 70 mg/kg TS för 0,7-1,5 m djup, alltså ingen större skillnad mellan provtagningsnivåer. Fortsättningsvis diskuterar vi därför enbart det översta jordlagret. Totalt finns 23 prover tagna i det översta jordlagret. Hälften av alla prover har halter vid eller under 30 mg/kg TS. Tjugoen av dessa prover (90-percentil) understiger 225 mg/kg TS. Lägsta värde är 6, högsta 790 mg/kg TS. Medelvärdet är 106 mg/kg TS. Det är således är en betydande variation i halter. Det finns ingen tydligt trend i hur föroreningarna är spridda. Femton prover är tagna i det västra området (Silverviksgatan 19 a- c) med ett medianvärde på 35 och medelvärde på 97 mg/kg TS. De 8 proverna i det östra området har en median på 18 och ett medelvärde på 125 mg/kg TS. Inte heller detta gör att det finns anledning att skilja på riskbedömningen på de två områdena. Vi finner det inte heller relevant att göra riskbedömning på individuella tomter då variationerna är så stora. Förutsättningar I Sverige är det genomsnittliga blyintaget via födoämnen och dricksvatten ungefär 0.5 μg/kg/dag. Provisoriskt tolerabelt veckointag (PTWI) är 25 μg/kg/vecka. (Källa: Criteria document for Swedish occupational standards. Inorganic lead an update Staffan Skerfving. Arbete och hälsa 2005:3). För ett 10-kilosbarn motsvarar det ett intag på 35 μg Pb/vecka och TWI på 250 μg/vecka (0.25 mg). Enligt beräkningar från EPA (Environmental Protection Agency, USA) får barn i sig cirka 200 mg jord totalt/dag. På en vecka motsvarar detta 1.4 g jord. Detta estimat är sannolikt i överkant för de flesta barn. I en studie där intag av jord bland 64 barn i åldern 1-4 år undersöktes beräknade man 95% percentilen för genomsnittligt intag under 1 års tid till 106 mg/dag (Stanek III, EJ, Calabrese, EJ. Daily soil ingestion estimates for children at a Superfund site. Risk Analysis 2000;20:627-36). Vi har av försiktighetsskäl. valt att använda EPAs estimat. Halten av bly i svensk mark som inte är påverkad av någon punktkälla antas vara i storleksordningen mg/kg. (Källa: Naturvårdsverkets hemsida.) Sweco har gjort en översiktsundersökning av ytjord i Malmö med 40 provtagningspunkter. Medelvärdet för bly i mark var 33 mg/kg, medianvärdet 24 mg/kg. Upptag av bly från mag-tarmkanalen är cirka 40-50% (Källa: ATSDR 2005)

5 Antaganden och beräkningar Scenario 1 Om man antar att barnen uteslutande vistas i hemmiljö och i sin egen trädgård så skulle hela veckointaget av jord, dvs 1.4 g, komma från den förorenade jorden. Veckointag via föda + veckointag av jord från förorenad mark = TWI. Veckointag via födan är enligt ovan 35 μg. Veckointag av förorenad mark är 1.4g*Xμg/g Acceptabel tolerabelt intag är 250 μg. X blir då; X=(250-35)/1,4 => X= 153 μg/g ~ 150 mg/kg. Med korrektion för 50 % blyupptag via mag-tarmkanalen blir godkända nivåer cirka 300 mg/kg. Scenario 2 Vi antar att barnen under 50 % av sin vakna tid vistas i andra miljöer än i sin direkta hemmiljö, och då vistas i miljöer där bly i mark är normala för Malmö (33 mg/kg). Veckointag via föda + veckointag av jord från vanlig mark + veckointag av jord från förorenad mark = TWI. Veckointag via födan är enligt ovan 35 μg. Veckointag av jord från vanlig mark är 0.5*1.4g*33μg/g = 23 μg Veckointag av förorenad mark är 0,5*1.4g*Xμg/g = 0.7 X Acceptabel tolerabelt intag är 250 μg. X blir då; X=( )/0.7 => X= 274 μg/g ~ 275 mg/kg. Med korrektion för 50 % blyupptag via mag-tarm kanalen blir godkända nivåer cirka 550 mg/kg. Ett alternativt sätt är att beräkna hur intag av blyförorenad jord kan tänkas påverka halten av bly i blod, som är en biomarkör för blyexponering. Skånska barn (7-11 år) har en blodblyhalt omkring 20ug/L (range 6-80μg /L) (Källa: Strömberg et al Occupational and Environmental Medicine 2003;60: ). Man har i USA en action level, där åtgärder för att minska blyexponering rekommenderas vid blodblyhalter över 100 μg /L. På gruppnivå har man sett tecken på lätt påverkan på barns kognitiva funktioner vid blodblyhalter på 100 μg /L, möjligen även vid något lägre nivåer. WHO har beräknat att för ett barn skulle ett blyintag av 7 ug/kg kroppsvikt/vecka genom födan leda till en ökning av blodblyhalten med 10 μg /L. (Källa: WHO Food additives series 44, WHO,Geneva, 2000). För ett 10 kg barn innebär detta ett intag av 70 μg /vecka. Om vi antar att även ett 10 kg barn har motsvarande blodblyhalter som något äldre barn skulle barnet behöva inta 8 x 70 μg bly/vecka=0,56 mg bly för att nå upp till en blodblyhalt på 100 μg /L

6 Om halten av bly i jord är 30 mg/kg torrsubstans (medianvärdet vid provtagningarna) skulle detta motsvara 0,56*1000/32 g =19 g jord (TS). Detta ska jämföras med små barns skattade normala jordintag på 1,4 g/vecka. Om halten av bly i jord är 106 mg/kg torrsubstans (medelvärdet vid provtagningarna) motsvarar detta ett veckointag av 5,3 g jord (TS). DISKUSSION I den här typen av beräkningar gör man alltid flera antaganden som kan ifrågasättas. Mängden av data är alltid begränsad. Vi har endast använt oss av resultaten från de högre jordlagren vilket vi gör för att vi anser att det mest kritiska är barns jordintag. Vidare jämför vi med 90 %-ilen av uppmätta halter, vilket kan ifrågasättas då medelvärdet över området mer borde ge en samlad bild över ett medelintag. Denna tolkning görs också för att öka skyddsmarginalerna. När man tolkar den här typen av information ska man också vara klar över att det alltid finns inbyggda säkerhetsmarginaler mellan så kallade tolerabla värden och de nivåer där man sett skadliga effekter. Bly Vi har beräknat att blyhalten i förorenad jord kan vara cirka 300 mg/kg. utan att TWI kommer att överskridas för ett 10 kg barn som stoppar i sig normala mängd jord och som hela sin vakna tid vistas i hemmiljö på förorenad mark. Om barnet vistas halva sin vakna tid på annat håll i Malmö ökar den tillåtna halten med nästan en faktor två. På majoriteten av provtagningsplatserna ligger blyhalterna långt under de beräknade värdena. Medelvärdet är 106 mg/kg TS, och 90-percentilen understiger 225 mg/kg TS. Det finns dock några enstaka provtagningspunkter på Gullviksområdet, där halterna är så höga att ett barn som har så kallat pica-beteende, dvs har till vana att stoppa ovanligt stora mängder jord i munnen, skulle kunna få i sig bly i mängder som överskrider TWI på platser med klart förhöjda halter. I extremfall har man observerat barn som äter upp till 10 g jord/dag. Ett annat sätt att använda data kan vara att beräkna hur mycket blodblyhalterna ökar om man får i sig förorenad jord, och sätta detta i relation till de blodblyhalter som man får från övriga källor. Ett barn på 10 kg som dagligen under längre tid får i sig motsvarande 200 mg jord/dag med en medelhalt av bly på 100 mg/kg beräknas få en ökad koncentration i bly på cirka 20 μg /L. Det betyder ungefär en fördubblad nivå, om man utgår från att barnet utan detta jordintag skulle ha haft samma blodblyhalt som skånska barns normala blyhalter. I USA finns det aktionsnivåer som ligger på ungefär fem gånger de i Sverige normala nivåerna. Med aktionsnivåer menar man att man bör vidtaga åtgärder för att minska exponeringen. Den faktiska risken vid aktionsnivån är dock mycket beskedlig. Båda våra beräkningssätt visar att det för små barn med normalt beteende vad gäller jordintag finns det säkerhetsmarginaler (om än inte stora), medan marginalerna är begränsade eller saknas för barn med pica-beteende som ofta, regelbundet, och under lång tid vistas vid de punkter där man funnit de högsta blykoncentrationer. Det är viktigt att påpeka att om ett barn vid enstaka tillfällen råkat få i sig en större mängd förorenad jord finns ingen anledning till oro.

7 SLUTSATS Detta är en snabbt genomförd och förenklad riskbedömning där vi helt har åsidosatt långtidseffekter utan studerat det vi tror är den känsligaste gruppen, barn. I vår analys kommer vi fram till att det finns en risk för att barn med pica-beteende kan få en exponering för bly som överstiger aktionsnivåer, det vill säga, nivåer där man bör göra snabba insatser för att minska exponeringen. /Håkan Tinnerberg Kristina Jakobsson Ulf Bergendorf Yrkes/miljöhygieniker Överläkare miljömedicin Yrkes/miljöhygieniker

8 Detta är en miljömedicinsk bedömning avseende kvarteret Mariehage 1, Malmö, som var förorenat med framförallt polyaromatiska kolväten (PAH) och bly. Bedömningens slutsats är att det finns en risk för barn med picabeteende att få en exponering för bly som överstiger aktionsnivåer, vilket gör att man bör göra snabba insatser för att minska exponeringen. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post Internet: