Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar"

Transkript

1 Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes- och miljömedicin, UmU

2 Arsenikförekomst Förekommer i berggrund hög halt i bl.a. sulfidrik Vid gruvor, vid sågverk, annan industriell verksamhet Huvudsakligen som trevärt (As III ) och femvärt (As V ) i grundvatten Organisk arsenik till liten del i grundvatten och sannolikt även i dricksvatten. Organisk arsenik i bl.a. fisk och skaldjur O Selinus (ed. in chief); Essentials of Medical Geology; sid Elsevier. 2005

3 Toxikokinetik Trevärt (As III ) och femvärt (As V ) utsöndras till ca 60 75% i urin inom ca timmar efter intag Återstående del långsammare utsöndring via urin Lagras i hår och naglar (huvudsakligen tre- och femvärt arsenik) Organisk arsenik utsöndras relativt snabbt i urinen WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001

4 Toxikologi Oorganisk arsenik; Tidiga symtom; Pigmenteringsförändringar, förtjockning av hudens hornlager f.f.a. på handflator och fotsulor Hudkancer, lungkancer, urinblåsekancer Perifera kärl- och nervskador Leverskador, diabetes och högt blodtryck Låg födelsevikt Organisk arsenik relativt icke-toxiskt WHO; Environmental Health Criteria 224, Geneva; 2001

5 Ett exempel från Sverige Riktvärdet i dricksvatten är 10 μg/l (WHO 2003) Första provet 1000 μg/l, andra provet 800 μg/l i vattnet från borrad brunn Använt vattnet från brunnen i ca 15 år Två vuxna, tre barn år gamla Föder upp djur för egen konsumtion Odlar grönsaker för eget bruk

6 Halt av arsenik i hårprov Person nr Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 1 8,19 (0-2,5 cm) 2 3,28 (0 1,3 cm) 3 2,02 (0 2,0 cm) 4 2,91 (0 1,2 cm) 5 2,53 (0 2,5 cm) Referensvärde 0,034 0,319* Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 6,15 (2,5 5,0 cm) 3,26 (1,3 2,3 cm) 2,08 (2,0 4,0 cm) 4,00 (1,2 2,7 cm) 2,95 (2,5 5,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 4,08 (5,0 9,5 cm) 3.90 (2,3 3,0 cm) 2,32 (4,0 6,5 cm) 3,75 (2,7 4,7 cm) 3,22 (5,5 10,5 cm) Hår mg/kg (hårprov cm från skalp) 3,20 (6,5 9,5 cm) Medelvärde hela hårprovet mg/kg 6,14 3,48 2,41 3,55 2,90 * Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262: (Invånare i Umeå och Luleå)

7 Halter av arsenik i urin och naglar Person nr Urin μmol/l 1 0,12 10,1 2 0,46 2,07 3 5,64 1,35 4 0,08 1,70 5 0,84 4,33 Referensvärde Naglar mg/kg < 0,13* 0,065-1,09** * Elinder et al 1991 (totalhalt As?) ** Rodushkin et al Sci Tot Environ 2002;262: (Invånare i Umeå och Luleå)

8 Effekter i relation till halt i biologiska prov Onormal pigmentering vid AM 6,1 mg/kg i hårprov* dvs. i nivå med våra undersökta personer. En halt i håret över 1 mg/kg indikerar förgiftning**. Inga symtom på hudförändringar bland familjemedlemmarna Perifera kärl- och nervskador? Risk för kancer? * Yoshida et al. Toxicol Appl Pharmacol 2004;198: ** Arnold et al, Clinical Dermatology. 8th edition. Philadelphia WB Saunders; p

9 Åtgärder och andra frågor Anslut till kommunalt vatten! Filter? Ny brunn? Ja, grävd 2 μg/l Variation av arsenikhalten i vattnet? Finns undersökning av koncentrationen av arsenik i brunnar i Sverige?

10 SGU:s undersökningar

11 Arsenik i brunnar i Vb- och Bd-län Norsjö kommun; 120 brunnar varav 18 > 10 μg/l Halt; µg/l. AM = 66 µg/l - M. Blomé 2007 Norsjö kommun Skellefteå kommun; 31 borrade brunnar varav 6 st mellan µg/l E. Karlsson ex.arb. Naturgeografi UmU 2006 Piteå kommun; 146 brunnar; 26 borrade och 3 grävda > 10 μg/l (2005) Max µg/l L. Lindelöf 2005 Piteå kommun Generellt ca 20% av provtagna brunnar > 10 µg/l

12 Sigtuna kommun (129 brunnar) Thunholm et al SGU-Rapport 2009:9 Koncentration antal % 5,0 10,0 µg/l > 10,0 µg/l Ca 3% av alla brunnar i Sverige > 10 ug/l Ek et al SSI Rapport 2008:15

13 Ansvar Socialstyrelsens ansvarsområde Brunnsägaren ansvarar för vattnet Lägg in arsenik i analyspaketet för metaller

14 Filter för rening av vattnet m.a.p. arsenik Olika typer av filter finns på marknaden Socialstyrelsen har genomfört en test under laboratorieförhållanden Fungerar under dessa förhållanden I praktiken fyra hushåll i Norsjö med en halt av 300, 150, 50 eller 20 µg/l testade olika filter. Endast i det hushåll med 20 µg/l en tillfredsställande rening Adsorptionsfilter med föregående partikelavskiljning genom sandfilter (M Blomé 2007)

15 Finns några undersökningar genomförda i Sverige avseende arsenik i dricksvatten och hälsoeffekter? NEJ!

16 Vad planerar vi att göra? Hur många är/har varit exponerade i Ac, Bd, Y län? Screening av halter i brunnsvatten i Norra sjukvårdsregionen Utfall fostrets vikt vid födseln! Metabolism (skiljer sig mellan män och kvinnor kvinnor mer känsliga än män?!, barn?, äldre?) Ansökningar 2009; Formas och SGU

17 Tack!

Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409

Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 1 Resultatrapport till Naturvårdsverket 2005-06-10 Kontrakt nr 215 0409 Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Box

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

SAMMANFATTNING... 2 1. VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ?... 4 2. VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?...

SAMMANFATTNING... 2 1. VAD HAR VI LÄRT OSS GENOM PROJEKTET I NORSJÖ?... 4 2. VARFÖR FÖREKOMMER IBLAND METALLER OCH RADONGAS I DRICKSVATTNET?... 2007 Arsenik i dricksvattnet! en lägesrapport Bygg & Miljö Norsjö kommun Marie Blomé 1 Sammanfattning Vi har funnit arsenikhalter som överskred Socialstyrelsens rekommendationer för vad som är hälsomässigt

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten

Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten

Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets

Läs mer

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och

Läs mer

Utredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga

Utredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 149 Utredning av arsenikexponering på värmeverk i Svenljunga Mona Lärstad, ST-läkare Susanna Lohman,

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1 Referensdata Human Grundämneshalter i blod Grundämne Referensvärde Al

Läs mer

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07

Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:

Läs mer

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium C.L. Rääf (Lunds universitet) H. Holstein (Lunds universitet) E. Holm (Göteborgs universitet) P. Roos (DTU Nutech, Risö) S. Rahkshan (examensarbetare)

Läs mer

HVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof

HVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof HVR, KTH och Grameen samarbetar för att ta itu med världens största förgiftningskatastrof INFORMATION FRÅN HVR WATER PURIFICATION AB 22 mars 2014 HVR Water Purification AB Teknikhöjden Björnnäsvägen 21

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning

Läs mer

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan

Nordic Iron Ore. Brunnspåverkan Nordic Iron Ore Brunnspåverkan Förutsättningar vid ny gruvdrift Grundvattennivån sänks vid tömning av gruvorna Beräkningar har gjorts för att visa hur stort område som kan komma att få en förändrad grundvattennivå

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenoler i kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 30 maj 2013 Sahlgrenska

Läs mer

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla

Läs mer

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader - och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,

Läs mer

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

PFAS i Brantafors dricksvatten

PFAS i Brantafors dricksvatten PFAS i Brantafors dricksvatten Information vid Renare Marks PFAS-seminarium Stockholm 2017-02-02 Magnus Olofsson Miljö- och byggnadsförvaltningen Brantafors vattenverk byggdes 2010, ersatte ett gammalt

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

och medelålders kvinnor

och medelålders kvinnor Kadmium i urin hos yngre och medelålders kvinnor 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Kadmium i urin hos yngre och medelålders kvinnor Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.

Läs mer

Hälsorisker med kadmium hos barn

Hälsorisker med kadmium hos barn Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%

Läs mer

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en undersökning av föroreningar i marken i villaområdet

Läs mer

Kloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg

Kloraminer. exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster. Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg Kloraminer exponering i badhus och riskbedömning avseende badgäster Kåre Eriksson, Gunnar Nordberg Klorering av bassängvatten Riktvärden finns avseende vattenkvalitet (Folkhälsomyndigheten 2014:12)

Läs mer

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

PFAS i sommarstugeområde i Luleå LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade

Läs mer

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet 2008-01-28 Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet Rapporten är sammanställd av Christer Svensson, Skellefteå kommun 1 Inledning För ett område som i huvudstudien kallas för A-området gick

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006

Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006 Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Arsenik: förekomst, miljö och hälsoeffekter

Arsenik: förekomst, miljö och hälsoeffekter Arsenik: förekomst, miljö och hälsoeffekter Isabelle Timms Eliasson Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet, kandidatarbete, nr 314 (15 hp/ects credits) Geologiska institutionen Lunds universitet

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Utvärdering av Ekobackens deponi

Utvärdering av Ekobackens deponi Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen

Läs mer

Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16

Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter. Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16 Miljömedicinsk riskbedömning avseende damm utefter Malmbanan, Kiruna kommun 2014-06-16 Karl Forsell, Överläkare Kåre Eriksson, Yrkeshygieniker Klinisk miljömedicin norr (KMN) är en sektion inom Arbets-

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005

KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Läs mer

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång?

Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor ett Gotländskt problem eller en tillgång? Bor är nödvändigt, det hjälper bla. kroppen att ta upp kalcium som stärker skelettet. Länsstyrelsen upptäckte 2007 halter av bor som låg mycket över det normala.

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Mobilisering av dioxiner vid grävsanering

Mobilisering av dioxiner vid grävsanering Mobilisering av dioxiner vid grävsanering Förändringar av halter i grundvattnet till följd av schaktning av Norrbyskärs sågverksområde. Daniel Larsson Norrbyskär - Nu Norrbyskär - Då Bild från MoDos bildarkiv,

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

TRÄNING, KOSTHÅLLNING OCH ANTI AGE LIGGER I TIDEN

TRÄNING, KOSTHÅLLNING OCH ANTI AGE LIGGER I TIDEN 2/12 3/12 01 TRÄNING, KOSTHÅLLNING OCH ANTI AGE LIGGER I TIDEN Hur kommer det sig att en rad kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fetma bara ökar? Studier visar att en balans

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1

Estelle Larsson Membrane Extraction Group Division of Organic Chemistry 9/16/2010 1 Inspirationsföreläsning KEMA00 Om nyttan av att kunna kemi när man arbetar med miljöfrågor 9/16/2010 1 Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap med inriktning mot analytisk kemi 9/16/2010 2 Min forskning

Läs mer

Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten

Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten 6--7 Metallmätningar hos gravida kvinnor i Västerbotten Rapport till Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverket kontrakt nr 5 35 Ingvar A Bergdahl, Mona Svensson, Thomas Lundh Yrkesmedicin, Umeå universitet,

Läs mer

Grundvattenövervakning i Örebro län

Grundvattenövervakning i Örebro län Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten resultat och trender under tre decennier Mikaela Gönczi Biträdande föreståndare för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid SLU Grundvattendagarna

Läs mer

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Närvarande: Susanne Johansson, Alvesta kommun, Torbjörn Adolfsson, Aneby kommun, Ingemar Bergbom, Habo kommun, Magnus Nilsson, Jönköpings

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Så kan du minska kemikalierna i din vardag Så kan du minska kemikalierna i din vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Naturlig förekomst av arsenik i grundvattnet

Naturlig förekomst av arsenik i grundvattnet Naturlig förekomst av arsenik i grundvattnet En kartläggning av problemet och dess hälsoeffekter på människan Emilia Larsson 2012 Miljövetenskap Examensarbete för kandidatexamen 15 hp Lunds universitet

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer