Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö

Transkript

1 Kommentarer till miljömedicinsk bedömning av bly och kvicksilver vid Gullvik, Malmö Mark Elert, Kemakta Konsult AB 1 nledning Gullviksområdet är ett villaområde i Malmö. Där har tidigare bedrivits tillverkning och lagring av bekämpningsmedel, men även andra verksamheter såsom tillverkning av fårg och impregneringsmedel har fårekommit Villor byggdes på området på 1970-talet utan att någon marksanering genomfarts. Miljöfårvaltningen i Malmö har av Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund fått en preliminär miljömedicinsk bedömning av analyser på markprover tagna på Gullviksornrådet i Malmö (daterad ). Yrkesmedicin har endast bedömt risken med två av de fåroreningar som påträffats på platsen, bly och kvicksilver. Ett flertal andra ämnen har påträffats i så höga halter att det borde inkluderas i en riskbedömning. Med enkla överslagsberäkningar har de gjort en bedömning av om halterna bly och kvicksilver som fårekornmer i jorden kan ge upphov till negativa hälsoeffekter hos barn. De direkta avgränsningarna får bedömningen anges inte, men det sägs på flera ställen att bedömningen inte gäller får långtidseffekter. Det anges dock inte klart på vilken tidsskala som bedömningen avser. Rimligen bör ett riskerna i en boendemiljö bedömas utifrån en exponering under lång tid och de effekter denna långtidsexponering kan ge upphov till. Underlaget som använts anges vara en sammanställning av analyser som visat på höga halter från Miljöfårvaltningen. Av rapporten framgår inte om provpunkternas lokalisering eller provens karaktär, jordart mm beaktats. Vi har tidigare påpekat brister i Swecos undersökning tex. vad gäller avgränsning av fåroreningen i plan. Det kan tex. noteras att inga metallanalyser har redovisats på prov från tomten på Silverviksgatan 16a trots att de högsta uppmätta halterna av bly uppmätts på grannfastigheten. Det bör också noteras att jordprover i de flesta fall utfårts på samlingsprov över 70 cm jord, ett skikt som oftast innehåller flera olika typer av fyllning. Att samlingsprov tagits innebär att det inte är känt hur halterna varierar mellan olika skikt. Sannolikt har vissa skikt väsentligt högre halt, medan andra har lägre halt 2 Beräkning av risker med bly Yrkesmedicin ger en kort sammanfattning av mätresultaten. Baserat på generell statistik drar de slutsatsen att det inte finns några tydliga trender hur fåroreningarna är spridda. En grafisk presentation av de uppmätta halterna i de kända områdena visar dock att områden med kända höga halter är koncentrerade till vissa av de undersökta fastigheterna. Att genomfåra riskbedömningen generellt får området är därfår inte relevant, se figur 1. Ett barn som vistas på en tomt med högre halter kan därför utsättas får större risker än genomsnittshalten anger. C:\Kommentar Miljömedicinsk GULL VK.doc *** l

2 Bedömningen av hälsorisker för bly har baserats på en liknande metodik som används vid beräkning av riktvärden för mark, men med vissa viktiga undantag:. Endast en exponeringsväg (intag avjord) har beaktats. Naturvårdsverkets modell för generella riktvärden tas hänsyn till flera exponeringsvägar som samtidigt kan ge en exponering av boende på platsen (för bly intag via grönsaker och inandning av damm). Detta innebär att de halter som beräknas kunna tillåtas i jorden blir lägre.. Det antas i beräkningarna att 85% av det tolerabla intaget är tillgängligt för exponering på grund av intag av jord. Endast det genomsnittliga intaget från födoämnen och dricksvatten dras bort. Det bör noteras att bakgrunds intag från andra källor är mycket varierande beroende på matvanor. modellen för generella riktvärden antas för närvarande att 33% av det dagliga intaget kommer från andra källor och att 67% är tillgängligt för exponering från förorenad mark via sex olika exponeringsvägar. Även detta innebär att en hög exponering tillåts från en enskild exponeringskälla.. Yrkesmedicin gör antagandet att endast 50% av det bly som intas via jord är tillgängligt för upptag. Naturvårdsverkets modell för generella riktvärden antas att bly i jord har samma tillgänglighet som bly som finns i mat som normalt utgör den främsta källan till exponering. Det sista antagandet medför en fördubbling av det Yrkesmedicin kallar för godkända nivåer och har använts utan några närmare undersökningar av förhållandena vid Gullvik. Upptaget av bly i kroppen är komplicerat och beror på en lång rad faktorer såsom den exponerades ålder, om blyet intas med mat, kalcium- ochjärnstatus i kroppen, havandeskap, blyets fysisk-kemiska form samt jordens egenskaper. De tolerabla intag som används i riskbedömningen baserar sig på bedömningar av intag av bly i livsmedel, där det oftast befinner sig i en lättlöslig form. Den referens som Yrkesmedicin använder sig av (ATSDR, 2005) anger att barn tar upp 40-50% av vattenlösligt bly. Enligt ATSDR finns inga studier på hur bly tas upp av barn som får i sig det via jord utan istället har djurförsök gjorts. Dessa visar att den relativa tillgängligheten för upptag av bly i jord varierar kraftigt mellan olika typer av förorenad jord och är i många fall lika hög som för lättlösligt bly. Eftersom ursprung, kemisk form och tillgänglighet för blyföroreningen vid Gullvik är okänd kan vi inte se det som ett försiktigt antagande att anta att endast hälften av blyet är tillgängligt. Den riskbedömning som görs där det antas att barn även vistas i andra milj öer strider klart mot de principer som används i Sverige och i andra länder för att bedöma risker med förorenad jord. en bostadsmiljö skall det vara möjligt att vistas 100% av sin tid utan att riskera att utsätta sig för hälsorisker. Något annat vore inte rimligt att acceptera. Detta innebär sammanfattningsvis att de nivåer som Yrkesmedicin bedömer som godkända snarare borde motsvara nivån för det generella riktvärdet för Känslig Markanvändning. Det bör observeras att denna nivå ger ett intag som motsvarar den maximalt tolerabla nivån och att säkerheten i detta värde är låg bland annat skriver Livsmedelsverket följande om den allmänna situationen för blyexponering i Sverige (Livsmedelsverket, 2007): Den mängd bly som vi normalt får i oss via mat och dryck i Sverige är idag så liten att hälsoeffekter inte är troliga. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn och de nivåer där mätbara effekter på gruppnivå kan bärja 2

3 uppträda är dock relativt liten (en faktor 2-5). Det är därför viktigt att blyhalterna i livsmedel inte ökar. Följaktligen bör även ansträngningar göras får att se till att även tillskott från andra källor (t.ex. förorenad mark) hålls så litet som möjligt, vilket även uppmärksammats i de miljömål som regering och riksdag beslutat om. Den alternativa riskbedömningsmetod som Yrkesmedicin använder får att beräkna hur intag av bly kan påverka barns blodblyhalt blir därför orimlig. Det fårda resonemanget baserar sig på en teoretisk bedömning av vilket intag som skulle leda till överskridande av den aktionsnivå (action level) på 100 lg/l blod som används i USA. Denna aktionsnivå används för att bedöma om tämligen långt gående åtgärder måste vidtas och motsvarar de nivåer på barns blodblyhalt som rådde i Sverige på 1970-talet när blyad bensin fortfarande användes. Blodblyhalter som genom omfattande åtgärder nu har minskats. Detta är inte en rimlig utgångspunkt får en riskbedömning. Den kan också påpekas att krav har ställts på att den aktionsnivå på 100 lg/l som sattes 1991 sänks till 20 lg/l. Yrkesmedicins påstående att risken vid aktionsnivån är mycket beskedlig är missvisande. Att jämföra de beräknade riktvärdena med me dianhalter är också missvisande. Eftersom ett barn slumpmässigt exponeras för jord kommer det att få i sig en mängd som snarare motsvarar medelvärdet inom det område de rör sig. Det är heller inte rimligt attjämfåra med medelvärdet för hela det fårorenade området (ca 3000 m2). De mest förorenade tomterna har medelvärden över 200 mg/kg TS och har högsta värden på över 700 mg/kg TS. 3 Beräkning av risker med kvicksilver På samma sätt som för bly menar Yrkesmedicin att det saknas en trend i hur halterna är spridda. En grafisk redovisning av proverna visar dock att vissa tomter är mer förorenade än andra, se figur 2. Det är därfår orimligt att jämföra beräknade riktvärden med medelvärden får det 3000 m2 stora området. Medelhalten på proverna från den mest fårorenade tomten är mer än 3 gånger medelvärdet i hela området. Det bör även påpekas att Yrkesmedicins beräkning av riktvärden får kvicksilver endast baserar sig på intag av jord och tar inte hänsyn till andra exponeringsvägar såsom inandning av ångor eller intag av odlade växter. Om hänsyn även togs till dessa exponeringsvägar skulle det leda till en väsentligt lägre godkänd halt. 4 Slutsatser Den riskbedömning som Yrkesmedicin genomfårt är mycket översiktlig och behandlar endast två av de många föroreningar som konstaterats på platsen. Yrkesmedicin betonar de säkerhetsmarginaler de använt sig av. Flera av de antaganden som gjorts är dock inte försiktiga, bland annat: att endast en exponeringsväg beaktats, antagandet om begränsad tillgänglighet av bly samt jämfårelsen med mätvärden får hela det fårorenade området. Det kan konstateras att den fåroreningssituation som finns i området är långt över den som normalt accepteras i bostadsområden och att man riskerar att barn får en exponering som är högre än vad som svenska och internationella myndigheter anser vara tolerabelt. Den skrivelse som Malmö Miljöfårvaltning baserat på Yrkesmedicins utlåtande bör därför revideras. Bland annat angående hur höga blyhalterna kan vara innan det tolerabla veckointaget överskrids och den jämförelse som görs med medelhalter över hela området. 3

4 5 Referenser ATSDR (2005): Toxicological Profile for Lead Draft for Public Cornment, September 2005, The Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Livsmedelsverket (2007): Bly, informationssida på nternet från Toxikologiska enheten på Livsmedelsverket, senast uppdaterad, Stockholm den 5 september 2007 ~~ Mark Elert 4

5 ~ o ~, l, l -, /! 1, : /. :j, : Q<o<>, / > <0, /. ~, / Q<o<> tr ~703r-,,-,,,:;..,,/0 l ~:3 - l >J>< /.,. / ~8 / 8163 \07~ /,,. ~~,.7~1: : / h r lii,l ~i.ala 7 flo,,,,,,,!.4 -~. ;i.,240 ~ \.../790.9 (),,:Je~~-..Ao e.r:3d A.15 30,meter,,,51,r,! / ~,. ~,;t4-. ~,..,..,, 4 7 / ~ (t07<16 (Mo, \»>71\;8 : r,,,, ~,, 070~.3 & / -.,JOJ Hö, 01, <,,)1.,i,1 (,h O) j J, j Figur 1 Halt bly i skiktet O- 0,7 meter under markytan (mg/kg TS)! i <)oro o ~,., Q>5o< i! 1...,, / : / Q<o<>,,..., l,, L..,. O<o,~., /,, 15<1703/- :.1010 i /... i.41~.3 /,...,e!..,{)~ /,,, / c;,., fp1 /, l.f _..d., f.14 / 1 ; : 1< / e 2.6 Co~~04 / * l ~.Q:073 y.1 /:,/ / / / l! 0.18 /1, / / r.n O / v ~t ~()24 fo~082 -~, 2.3 A ~ V/7!q 011.1,~,~-/ ~o;~i5 Jj ~., Å meter -jij,., ~ 6~~... ~o (Mo, o>g ~ Q<) i ~ / l. QO{t.043!~s / / ~,,, /, 07Qata.t~ / / J (}-JifhiJ (,) 01,101 JO (h J) ;;<J :, JO oj,j!. Jf Figur 2 Halt kvicksilver i skiktet 0-0,7 meter under markytan (mg/kg TS) 5