RAPPORT. Detaljerad riskbedömning för detaljplan Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl, Karlskoga

Transkript

1 RAPPORT Detaljerad riskbedömning för detaljplan Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl, Karlskoga Upprättad av: Emelie Karlsson och Wilhelm Sunesson

2 RAPPORT Detaljerad riskbedömning för detaljplan Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl, Karlskoga Kund Karlskoga kommun Konsult WSP Box Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Kontaktpersoner Wilhelm Sunesson Telefon wilhelm.sunesson@wspgroup.se Emelie Karlsson Telefon Emelie.karlsson@wspgroup.se 2 (21)

3 riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Sammanfattning WSP har av Karlskoga kommun fått i uppdrag att göra en detaljerad riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för ett planområde vid Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl i centrala Karlskoga. Riskbedömningen syftar till att beskriva riskbilden från farligt gods-trafik på E18 som sträcker sig längsmed planområdets norra perimeter. Bedömningen ska därmed utgöra en grund för att avgöra lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på riskreducerande åtgärder. Riskanalysen i rapporten genomförs enligt den s.k. VTI-modellen som analyserar och kvantifierar sannolikheter för olycksscenarier mot bakgrund av svenska förhållanden (exempelvis hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning). Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. De risker som har beaktats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) kopplade till transporter av farligt gods i närheten av planområdet. Enbart risker som kan innebära livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten på området beaktas. Riskinventeringen visar att farligt gods-olyckor med explosiva ämnen (klass 1), gaser (klass 2), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) har så långa konsekvensavstånd vid olycka att de utgör risker för Kv Varfågeln. Riskbedömningen visar att individrisken för planområdet med avseende på transport av farligt gods på E18 hamnar inom gränsen för vad som kan anses vara en acceptabel risknivå bortom 25 meter från vägkant. Samhällsrisken för planområdet är att beakta som acceptabel förutsatt att lämpliga och rimliga riskreducerande åtgärder genomförs. WSP föreslår att följande åtgärder genomförs för planområdet: - Skyddsavstånd Område om 25 meter från vägkant på E18 behålls bebyggelsefritt. - Områdets utformning Området i närmast anslutning till E18 (minst 25 meter) utformas så att det ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Förskolans gård och övrig plats för stadigvarande utomhusvistelse skall placeras så långt från vägen som möjligt och helst i skydd av byggnaden. - Byggnadens utformning Förskolebyggnaden skall utformas så att utrymningsmöjligheter bort från E18 finns. - Avåkningsskydd - E18 utrustas med avåkningsskydd. Avåkningsskyddet bör även förses med en kantsten eller liknande för att fånga upp eventuellt utläckage av brandfarlig vätska. 3 (21)

4 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan Datum: Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl, Karlskoga Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT INTERNKONTROLL REVIDERINGAR OMRÅDESBESKRIVNING PLANOMRÅDET PERSONANTAL INFRASTRUKTUR OMFATTNING AV RISKHANTERING OCH METOD BEGREPP OCH DEFINITIONER METOD FÖR RISKINVENTERING METOD FÖR RISKUPPSKATTNING METOD FÖR RISKVÄRDERING METOD FÖR IDENTIFIERING AV MÖJLIGA RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER RISKIDENTIFIERING AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS TYPER OCH KLASSNING AV FARLIGT GODS TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ E KVANTITATIV RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING INDIVIDRISKNIVÅ SAMHÄLLSRISKNIVÅ RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER... 21

5 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 1 Inledning WSP har av Karlskoga kommun fått i uppdrag att göra en detaljerad riskbedömning i samband med upprättande av detaljplan för ett planområde vid Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl i centrala Karlskoga. Riskbedömningen syftar till att beskriva riskbilden från farligt gods-trafik på E18 som sträcker sig längsmed planområdets norra perimeter. Bedömningen ska därmed utgöra en grund för att avgöra lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på riskreducerande åtgärder. 1.1 Bakgrund Huvudsyftet med planen är att skapa en byggrätt för en ny förskola med tre avdelningar och att i samband med detta skapa ytor för åtkomst och parkering till både förskolan och den kommunala Kulturskolan, som är belägen direkt öster om det aktuella planområdet. Krav på hantering av risker i samband med detaljplanearbete återfinns både i Plan- och Bygglagen och Miljöbalken, vilka kräver redovisning av hur riskaspekterna ska hanteras. Krav på att risker förknippade med farligt gods ska beaktas i framtagande av detaljplan anges även i allmänt vedertagna riktlinjer från Länsstyrelser (1). 1.2 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att utreda lämpligheten med föreslagen bebyggelse inom planområdet med avseende på transport av farligt gods på närliggande väg. Målet är att fastställa om riskreducerande åtgärder krävs för att kunna genomföra de markanvändningsförslag som utreds. Vid behov skall lämpliga riskreducerande åtgärder föreslås. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver Avgränsningar De risker som har beaktats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) kopplade till transporter av farligt gods på E18 i närheten av planområdet. Enbart risker som kan innebära livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personsäkerheten på området beaktas. Detta innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser, buller eller liknande. 1.4 Styrande dokument Plan- och Bygglagen (2010:900) anger följande: - Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 1. människors hälsa och säkerhet, (2 kap. 5 ) - Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till: 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (2 kap. 6 ). I Miljöbalken (1998:808) anges att den ska tillämpas så att: - Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan (1 kap. 1 ) 5 (21)

6 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan I Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands läns gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen (1) anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Figur 1. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods (1). 1.5 Internkontroll Rapporten är utförd av Emelie Karlsson (Brandingenjör och Civilingenjör riskhantering) och Wilhelm Sunesson (Brandingenjör) med Henrik Selin (Civilingenjör Riskhantering och Ekosystemteknik) som uppdragsledare. I enlighet med WSPs miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Katarina Herrström (Brandingenjör och Civilingenjör riskhantering). 1.6 Revideringar Denna handling utgör en första version och innehåller därmed inga revideringar. 6 (21)

7 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 2 Områdesbeskrivning I detta kapitel ges först översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. Därefter beskrivs den närliggande transportleden för farligt gods samt de utredningsalternativ som har beaktats. 2.1 Planområdet Det aktuella planområdet ligger på Pärlgatan i centrala Karlskoga och har en area på cirka m 2. Planområdet gränsar till E18 i norr och till Pärlgatan i söder. Mellan planområdet och E18 löper en gång- och cykelväg. Öster om planområdet ligger den kommunala Kulturskolan och väster om planområdet finns ett mindre parkområde som gränsar mot Broängsvägen. Som tidigare beskrivits är syftet med planen är att uppföra en ny förskola med tre avdelningar, samt att i samband med detta skapa ytor för åtkomst och parkering till både förskolan och Kulturskolan. Förskolan är tänkt att byggas i vinkel med en inhägnad gård som vetter bort från E18. De nya parkeringsplatserna kommer att placeras mellan förskolan och E18. Ett antal nya parkeringsplatser samt en återvinningsstation kommer att placeras nära korsningen mellan Gymnasistgatan och Broängsvägen. Se Figur 2 nedan för skiss över planområdet. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Figur 2. Planområdet. 2.2 Personantal Persontätheten har stor påverkan på samhällsrisknivån för planområdet. Förskolan kommer att ha tre avdelningar, vilket medför cirka 60 barn plus personal på dagtid. Vid beräkningar av samhällrisk tas dock hänsyn till alla personer som kan befinna sig inom ett område på 1 x 1 km runt det aktuella planområdet. Enligt Statistiska centralbyrån är befolkningstätheten i Karlskoga kommun 991 personer/km 2. I beräkningarna har 1000 personer/km 2 ansatts konservativt. 7 (21)

8 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 2.3 Infrastruktur Riskbedömningen tar endast hänsyn till E18, som löper längs med planområdets norra perimeter och utgör en primär transportled för farligt gods. Riskbedömningen utgår från samma trafiksituation och horisontår som bullerutredningen (2). Detta innefattar antaganden om ökning av trafikmängd och andel tung trafik fram till horisontåret Uppgifter om dagens trafiksituation har hämtats från den aktuella planbeskrivningen (3). Hastighetsbegränsningen på den aktuella sträckan är 60 km/h i dagsläget. Riskbedömningen baseras dock på en hastighetsbegränsning om 70 km/h, se vidare i stycke 4.2. Det horisontår som risknivån för planområdet beräknas för är år 2035, som jämförelse redovisas även risknivån för nuläget. Trafikmängderna på E18 för dessa år sammanfattas i Tabell 1 nedan: Tabell 1. Trafikmängd E18. År Trafikmängd [ÅDT] Andel tung trafik [%] Hastighetsbegränsning [km/h] riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver (21)

9 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 3 Omfattning av riskhantering och metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. 3.1 Begrepp och definitioner Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system (4) (5), riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 3. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Figur 3. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/-kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. 3.2 Metod för riskinventering Riskinventering har skett genom att studera den berörda transportleden (E18) för farligt gods. 9 (21)

10 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 3.3 Metod för riskuppskattning För uppskattning av risknivån har årsmedeldygnstrafik, vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuellt vägavsnitt använts som indata. Med hjälp av Räddningsverkets (nuvarande MSB) skrift Farligt gods riskbedömning vid transport (6) beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys, se Bilaga A. I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga B. Det är nödvändigt att använda sig av båda riskmåtten, individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område. Detta så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande (individperspektiv), samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv). riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver Individrisk Med individrisk avses sannolikheten för att en enskild individ på en viss plats (exempelvis på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus (7)) under en viss tidsperiod ska omkomma. För beräkning av sannolikheter för respektive scenario används händelseträdsanalys. Konsekvenserna beräknas med hjälp av olika kemikaliespridnings- och strålningsmodeller. Individrisken tar ingen hänsyn till hur många personer som kan förväntas omkomma till följd av en olycka och är därför oberoende av hur många människor som vistas i området. Individrisken kan sägas vara platsspecifik och ger ett mått på hur farligt det är för en enskild individ av att vistas på ett visst avstånd från riskkällan. Individrisken är därmed samma längs hela sträckan. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 4. Figur 4. Exempel på individriskprofil. 10 (21)

11 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan Samhällsrisk Samhällsrisk avser risken för att en grupp människor inom ett visst område ska omkomma. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva som visar den ackumulerade frekvensen för ett visst utfall, t.ex. antal omkomna på grund av en eller flera olyckor. Samhällsrisken ger ett mått på riskens allvarlighet ur ett samhällsperspektiv genom att även beakta hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Hänsyn kan därmed tas till befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), se Figur 5, som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. I F/N-kurvan illustreras hur ofta olyckor sker med ett givet antal omkomna personer, och det går således att särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Figur 5. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk. 3.4 Metod för riskvärdering Som beskrivs ovan används både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område, så att risknivån för den enskilde individen beaktas samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas Riskkriterier, individ- och samhällsrisk I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Konkret används riskkriterier för att omvandla numeriska riskuppskattningar ur kvantitativa riskanalyser (t.ex. 5 omkomna med en sannolikhet av 10-7 per år) till relativa värdebedömningar (t.ex. låg risk). Riskkriterier har även betydelse när det gäller att kommunicera resultat från riskanalyser till beslutsfattare och allmänhet. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier (7) gällande individ- och samhällsrisk som tagits fram på uppdrag av MSB. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper (se Figur 6): - Acceptabla - Acceptabla med restriktioner - Oacceptabla 11 (21)

12 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Figur 6. Princip för värdering av risk vid fysisk planering. Följande förslag till tolkning rekommenderas (7): - Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras därmed ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. - De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som acceptabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. - De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslår DNV (7) följande kriterier: - Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras: 10-5 per år - Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: 10-7 per år Den övre gränsen för område där risker kan kategoriseras som låga motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor (risk att omkomma till följd av träff av blixt anges ofta till 10-7 per år, samlad risk relaterad till naturolyckor anges ofta till 10-6 per år). En beräknad risknivå på 10-7 per år bör därför, även med hänsyn till osäkerhet i analysen, innebära att en individs totala risknivå inte påverkas signifikant. Det förefaller inte rimligt att kräva att större resurser skall satsas utöver detta. Den övre gränsen för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras motsvarar cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för de grupper i samhället som har den lägsta totala dödsfallsrisken. För samhällsrisk föreslår DNV (7) följande kriterier: - Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 - Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: (21)

13 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Den övre gränsen markeras med röd linje och den undre gränsen med grön, se Figur 7. Figur 7. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV (7). Acceptanskriterierna för individ- och samhällsrisk är anpassade för ett 1 km 2 stort område där vägen passerar rakt igenom planområdet. 3.5 Metod för identifiering av möjliga riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande MSB) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (8), vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Riskbilden efter de valda åtgärdernas genomförande bör verifieras. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver (21)

14 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 4 Riskidentifiering avseende transport av farligt gods Den riskkälla som har identifierats för planområdet avseende farligt gods-transporter är E18. Nedan redogörs för klassindelningen av farligt gods, vilka riskscenarier som har utretts vidare samt aktuella förhållanden för E18. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver Typer och klassning av farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar (9) som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt det så kallade ADR-S-systemet, som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 2 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 2. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. ADR-S Ämnen Beskrivning Konsekvensbeskrivning klass 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen, organiska peroxider Giftiga ämnen, smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton (9). Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m (10). Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet (11). Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. 14 (21)

15 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan Baserat på konsekvensbeskrivningarna i Tabell 2, behandlas följande riskscenarier avseende transporter med farligt gods vidare i analysen: - Farligt gods-olycka med explosiva ämnen (klass 1). - Farligt gods-olycka med gas (klass 2). Delas upp i brandfarlig gas (2.1) och giftig gas (2.3). - Farligt gods-olycka med brandfarlig vätska (klass 3). - Farligt gods-olycka med oxiderande ämnen, organiska peroxider (klass 5). Andra scenarier bedöms, enligt Tabell 2 ovan, vanligtvis enbart påverka närområdet kring transportlederna och behandlas inte vidare i analysen. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver Transport av farligt gods på E18 Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) är ett medelvärde av trafiken under ett genomsnittsdygn under ett visst år och för ett visst vägavsnitt och anges i fordon per dygn. Enligt mätning 2011 uppgår trafiken på E18 till drygt fordon per årsmedeldygn, varav cirka 11 % utgörs av tung trafik. Om trafiken antas öka med 1 % per år innebär det att trafiken uppgår till cirka fordon per årsmedeldygn år Den tunga trafiken antas då uppgå till cirka 12 %. Andel farligt gods-transporter samt fördelningen mellan de olika ADR-klasserna har hämtats från nationell statistik från åren (13), viket anses representera även den aktuella sträckan. Fördelningen visas i Tabell 3 nedan. Andelen transporter som är skyltade med farligt gods antas vara 2,5 % av den tunga trafiken. Tabell 3. Andel transporter med respektive farligt gods-klass. ADR-klass Andel av farligt gods-transporter [%] 1 (Explosiva ämnen och föremål) 2, (Brandfarlig gas) 11, (Giftig gas) 0,08 3 (Brandfarliga vätskor) 72,74 5 (Oxiderande ämnen) 3,48 Övriga 9,51 Bullerberäkningarna har genomförts för hastigheterna 60 km/timmen respektive 80 km/timmen, för båda utredningsalternativen. Hastighetsbegränsningen på den aktuella sträckan är 60 km/h i dagsläget. Riskberäkningarna har genomförts för hastigheten 70 km/h. Detta är främst för att det finns bättre underlagsmaterial till denna hastighet. Konsekvenser kan visserligen bli värre med ökad hastighet, men de tabellerade olyckskvoterna (som ingår i beräkningen) tar också hänsyn till att motorvägar är säkrare jämfört med andra vägtyper. 15 (21)

16 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 5 Kvantitativ riskuppskattning och riskvärdering I detta kapitel redovisas individ- och samhällsrisknivån för planområdet med avseende på identifierade scenarier förknippade med farligt gods-transport. Individ- och samhällsrisknivåerna värderas sedan med hjälp av de acceptanskriterier som angivits i avsnitt Underlag för beräkningar återfinns i bilagorna A-C. 5.1 Individrisknivå Individrisken redovisas nedan i form av individriskprofiler, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan. Övre gräns för område där risker endast under vissa förutsättningar kan tolereras markeras med röd linje, övre gräns för område där risker kan kategoriseras som små markeras med grön linje. Området där emellan är det s.k. ALARP-området, där en risk kan värderas som acceptabel om rimliga riskreducerande åtgärder vidtas, se vidare i Kapitel 6. Individrisken redovisas nedan: 1,E-04 1,E-05 Övre kriterie riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Frekvens att omkomma [per år] 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E Avstånd [m] Figur 8. Individriskkurvor för nuläget och horisontåret Undre kriterie Individrisk 2012 Individrisk m Beräkningarna indikerar att individrisken är på acceptabla nivåer bortom 25 m från vägkanten (E18). Mellan 0 och25 m från vägkanten ligger individrisknivån inom övre delen av ALARP-området, vilket innebär att lämpliga riskreducerande åtgärder skall vidtas. Det är endast en liten ökning av individrisken vid en jämförelse mellan nuläget och horisontåret. Ingen del av individriskkurvan ligger på oacceptabla nivåer. 16 (21)

17 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 5.2 Samhällsrisknivå Samhällsrisken redovisas i form av en F/N-kurva. Precis som för individrisken markeras övre och nedre gräns för ALARP-området med röd respektive grön linje. Ett avstånd på 40 meter från vägkant har i beräkningarna ansatts som personfritt, avståndet baseras på förskolans avstånd till vägen. Samhällsrisken redovisas nedan: 1,E-02 1,E-03 riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Frekvens för N eller fler omkomna per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E Antal omkomna (N) Figur 9. Samhällsriskkurvor för nuläget och horisontåret Övre kriterie Undre kriterie Samhällsrisk 2012 Samhällsrisk 2035 Beräkningarna av samhällsrisken indikerar att risknivån i både nuläget och horisontåret till viss del ligger inom ALARP-områdets lägre del. Även för samhällsrisken noteras endast en mycket liten ökning vid en jämförelse mellan nuläget och horisontåret. Eftersom även samhällsrisknivåerna hamnar inom ALARPområdet skall dock lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas. 17 (21)

18 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver Riskreducerande åtgärder I detta kapitel redogörs för de åtgärder som föreslås för att möjliggöra en acceptabel risknivå för det aktuella området. Eftersom både samhällsrisknivån och individrisknivån hamnar inom ALARP-området skall lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas Detta kan gälla både befintlig och ny bebyggelse i anslutning till E18. Den planerade förskolan ligger cirka 40 m från vägkanten. Riskreducerande åtgärder kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (8). WSP föreslår att följande riskreducerande åtgärder genomförs för planområdet: - Skyddsavstånd - Eftersom planerna på etablering befinner sig i ett tidigt stadium bör skyddsavstånd användas som riskreducerande åtgärd i så stor utsträckning som möjligt. Skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd har hög tillförlitlighet och fungerar oberoende av andra åtgärder. Åtgärden är mest effektiv på korta avstånd och effektiviteten avtar med avståndet. Individrisknivån är inom ALARP-området till och med 25 meter från vägkant. Hela detta område bör behållas bebyggelsefritt, vilket även är fallet i planförslaget som det ser ut i dagsläget. - Områdets utformning- Området i närmast anslutning till E18 (minst 25 meter) utformas så att det ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse (gäller även intilliggande park). Detta kan exempelvis utföras genom att buskar och träd planteras samt att rabatter anläggs här. Enligt planförslaget är förskolans gård placerad i huvudsak på motsatt sida om skolbyggnaden i förhållande till E18. Detta bör ej ändras då byggnaden är en extra skyddsbarriär mot exempelvis värmestrålning och gasutsläpp. - Byggnadens utformning Förskolebyggnaden skall utformas så att utrymningsvägar bort från E18 finns. - Avåkningsskydd Syftet med vägräcken är att infånga och omdirigera ett fordon som är på väg att åka av vägen. Detta antas vara den åtgärd som är bäst lämpad att minska såväl sannolikheten för att en farligt gods-olycka inträffar på den aktuella vägsträckan samt (om en olycka ändå inträffar) konsekvensen av denna. Ett avåkningsskydd kan i bästa fall förhindra att olyckan ens inträffar. Om fordonet hålls kvar på vägbanan men ändå springer läck är avståndet till skyddsobjektet större än om fordonet hade befunnit sig i diket alternativt inne på planområdet. E18 är i dagsläget utrustad med avåkningsskydd längs med hela planområdet. Då det sluttar från vägen ned mot planområdet bör avåkningsskyddet även förses med en kantsten eller liknande för att fånga upp eventuellt utläckage av brandfarlig vätska. 18 (21)

19 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 7 Diskussion Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som generellt är belagda med störst osäkerheter är: - Personantal inom området. - Utformning och disposition av etableringar. - Farligt gods-transporter förbi planområdet. - Schablonmodeller som har använts vid sannolikhetsberäkningar. - Antal personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. De antaganden som har gjorts har varit konservativa, så att risknivån inom området inte ska underskattas. För att verifiera hur stor inverkan gjorda antaganden ger på resultatet har känslighetsanalyser genomförts. I den första känslighetsanalysen antas antalet personer på planområdet öka. I den andra känslighetsanalysen antas antalet farligt gods-transporter öka gentemot de antaganden som använts i beräkningarna. Känslighetsanalyserna har genomförts för både individrisk och samhällsrisk och resultatet visas i bilaga D. Känslighetsanalyserna visar att beräkningarna är robusta mot en ökning av personbelastningen och relativt robusta mot en ökning av antal farligt gods-transporter på E18. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver (21)

20 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan 8 Slutsatser Riskbedömningen visar att individrisken för planområdet med avseende på transport av farligt gods på E18 hamnar inom gränsen för vad som kan anses vara en acceptabel risknivå bortom 25 meter från vägkant. Samhällsrisken för planområdet är att beakta som acceptabel förutsatt att lämpliga och rimliga riskreducerande åtgärder genomförs. WSP föreslår att följande åtgärder genomförs för planområdet: - Skyddsavstånd Område om 25 meter från vägkant på E18 behålls bebyggelsefritt. - Områdets utformning Området i närmast anslutning till E18 (minst 25 meter) utformas så att det ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Förskolans gård och övrig plats för stadigvarande utomhusvistelse skall placeras så långt från vägen som möjligt och helst i skydd av byggnaden. - Byggnadens utformning Förskolebyggnaden skall utformas så att utrymningsmöjligheter bort från E18 finns. - Avåkningsskydd - E18 utrustas med avåkningsskydd. Avåkningsskyddet bör även förses med en kantsten eller liknande för att fånga upp eventuellt utläckage av brandfarlig vätska. riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver (21)

21 Uppdragsnummer: Detaljerad riskbedömning för förslag till detaljplan riskbedömning Pärlgatan Varfågeln_ docx Mall: Rapport Brand & Risk.dot ver 1.0 Referenser 1. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Riskhantering i Detaljplanprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. u.o. : Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län, Karlskoga kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samrådshandling. Förslag till detaljplan för Pärlgatan - del av Kv. Varfågeln m.fl. 16 mars WSP Samhällsbyggnad. PM Bullerberäkning Pärlgatan Kv. Varfågeln m.fl U.nr IEC. International Standard Dependability management - Part 3: Application guide - Section 9: Risk analysis of technological systems. Geneve : International Electrotechnical Comission, ISO. Risk management - Vocabulary. Guidelines for use in standards, Guide 73. Geneva : International Organization for Standardization, Räddningsverket, Farligt gods: Riskbedömning vid transport. u.o. : Statens räddningsverk, Davidsson, Göran, Lindgren, Mats och Mett, Liane. Värdering av risk. FoU rapport - DNV. u.o. : Statens Räddningsverk, Räddningsverket och Boverket. Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner - Vägledningsrapport u.o. : Statens Räddningsverk, Boverket, MSB. ADR-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:2) om transport av farligt gods på väg och i terräng. u.o. : Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens räddningsverk. Förvaring av explosiva varor Väg och transportforskningsinstitutet. VTI. Konsekvensanalys av olika olyckssenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg (21)

22 Bilaga A Statistiskt underlag I denna bilaga redovisas det statistiska underlaget för transporter av farligt gods, som ligger till grund för kommande bedömningar och beräkningar. A.1 Beräkning av olycksfrekvens I Räddningsverkets (nuvarande MSB) rapport Farligt gods riskbedömning vid transport (7) presenteras metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt gods-transport på väg. Rapporten är en sammanfattning av Väg ochtransportforskningsinstitutets rapport (4) och den beskrivna metoden benämns VTImodellen. VTI-modellen analyserar och kvantifierar sannolikheter för olycksscenarier med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt gods-olycka på en specifik vägsträcka kan man använda två alternativa metoder. En så kallad olyckskvot uppskattas antingen utifrån specifik olycksstatistik för sträckan, eller utifrån nationell statistik över liknande vägsträckor. I denna riskanalys används det andra av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek beror på ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. Som underlag för beräkningarna av den förväntade frekvensen för trafikolycka respektive farligt gods-olycka används prognos för trafikflödet år Tabell A.1. Trafikflöde, indata i beräknings-modellen samt beräknat antal olyckor involverande ADR-S klassad transport för respektive undersökt alternativ. E18 år 2035 E18 år 2012 ÅDT [fordon per dygn] Hastighetsgräns [km/h] Antal fordon med FG 61,5 44,0 Olyckskvot 0,7 0,7 Andel singelolyckor 0,35 0,35 Antal olyckor involverande fordon med FG [per år] 0,03 0,02 Förväntat tidspann mellan FG olycka [år] 38,6 53,9 A.2 Fördelning mellan de olika ADR-S klasserna Kunskapsmyndigheten för transportpolitik, Trafikanalys (tidigare SIKA) ansvarar för officiell statistik inom områdena transporter och kommunikationer, bland annat resvane- och varuflödesundersökningar. Från och med 2008 redovisas antal transporter samt transporterad mängd farligt gods inom ADR-S i den officiella statistiken. År 2009 skedde totalt sett i hela Sverige omkring transporter och den totala mängden gods var drygt 10 miljoner ton (8). Tabell redovisar ett medelvärde för transporter över hela landet, år , vilket anses representera den undersökta vägsträckan. (9), (8), (10). Bilaga sida 1 (30)

23 Tabell A.2Antalet farligt godstransporter framräknat enligt beräknings-modellen samt fördelning mellan ADR-S klasser för respektive alternativ. Explosiva ämnen 2,32% 6,02E-04 Trafikolycka med farligt gods-fordon Brandfarliga gaser Gitiga gaser 11,87% 0,08% 3,08E-03 2,04E-05 E18 år ,59E-02 72,74% Brandfarliga vätskor 3,48% Oxiderande ämnen 9,51% Övriga ADR-S klasser 1,88E-02 9,02E-04 2,46E-03 Bilaga sida 2 (30)

24 Bilaga B Frekvensberäkningar Frekvensberäkningarna går i korthet ut på att en grundfrekvens för olyckor med transporter av farligt gods på en 1 km lång vägsträcka beräknas med hjälp av VTI-modellen. Med hjälp av händelseträdsmetodik beräknas sedan frekvenser för respektive olycksscenario för de olika klasserna. Dessa händelseträd utvecklas i kommande avsnitt för varje ADR-S klass. B.1 ADR-S Klass 1 Explosiva ämnen och föremål ADR-S klass 1 omfattar explosiva ämnen, pyrotekniska satser och explosiva föremål (2). Dessa inkluderar exempelvis sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier. Samtliga dessa varor kan genom kemisk reaktion alstra sådan temperatur och sådant tryck att de kan skada eller påverka omgivningen genom värme, ljus, ljud, gas, dimma eller rök. För att en sådan reaktion ska initieras krävs att tillräcklig energi tillförs ämnet. Vid ett olyckstillfälle kan en kraftig stöt eller en brand tillföra sådan energi till explosivämnet att det detonerar. B.1.1 Transporterad mängd Beroende på explosivämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper är de indelade i riskgrupper ( ). Enligt Räddningsverket (nuvarande MSB) (11) utgörs % av de transporter som sker med explosiva ämnen av riskgrupp 1.1 (ämnen och föremål med risk för massexplosion), medan riskgrupp 1.3 (ämnen och föremål med risk för brand och mindre risk för tryckvåg, splitter och kaststycken men inte för massexplosion) och 1.4 (ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk) står för 5-10 % och 1.2, 1.5 och 1.6 i stort sett inte transporteras alls. Baserat på denna information används vidare riskgrupp 1.1 som representant för vidare utredning av ämnen i ADR-S klass 1. Detta bedöms vara ett konservativt antagande. Avgörande för explosionsverkan är transporterad mängd av det explosiva ämnet. Maximal mängd massexplosiva varor som får transporteras på väg är 16 ton men det absoluta flertalet av transporterna innefattar endast små nettomängder av massexplosiva varor. Transporter av ADR-S klass 1.1 med större mängder utgörs huvudsakligen av genomfartstrafik, och trafik till centrallager placerade runt om i landet. De transporter som har mindre mängd utgör transporter från centrallagren till plats där sprängning ska genomföras. B.1.2 Händelseträd med sannolikheter Figur B.1 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett involverande ett fordon lastat med explosiva ämnen. Dessa sannolikheter ligger till grund för frekvensberäkningar och motiveras i texten. Bilaga sida 3 (30)

25 Ja 50,0% Liten Lastmängd 85,0% Liten explosion 1,02E-06 Trafikolycka med ADR-S klass 1 Ja 0,4% Spridning till last 50,0% Nej Mellanstor Stor 14,5% Mellanstor explosion 1,74E-07 0,5% Stor explosion 6,02E-09 1,20E-06 E18 år ,02E-04 Antändning av fordon Kraftig 0,1% Liten Lastmängd 85,0% Liten explosion 5,09E-07 Nej 99,6% Stötinitiering Mellanstor Stor 14,5% Mellanstor explosion 8,69E-08 0,5% Stor explosion 3,00E-09 99,9% Ingen/liten alt liten 5,99E-04 B.1. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass 1. Figur B Antändning av fordon Då brand kan leda till att ett explosivt förlopp initieras ges i detta avsnitt en övergripande beskrivning av möjliga brandscenarier som kan påverka farligt gods-transporter. De brandscenarier som kan leda till påverkan på lasten bedöms i huvudsak kunna uppkomma om transporten är involverad i en olycka som föranleder brand eller till följd av fordonsfel som leder till brand, till exempel överhettade bromsar eller elektriska fel. Det finns i dagsläget endast begränsad statistik över omfattningen av bränder inom transportsektorn. Utifrån tillgänglig statistik från olika länder (bland annat Japan och Tyskland) anges en olyckskvot på cirka 1 fordonsbrand per 10 miljoner fordonskilometer (12). Denna siffra utgör en sammanlagd kvot för fordonsbrand oberoende av orsak (tekniska fel eller till följd av trafikolycka). Brandscenarier som uppkommer på grund av tekniskt fel antas dock ha ett långsammare händelseförlopp än de brandscenarier som uppkommer i samband med olyckor. Svensk statistik visar på att sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är cirka 0,4 % (13) (14). B Brandspridning till lasten Sannolikheten för spridning till last och detonation beror i sin tur på vilken typ av ADR-S klass som involveras och vilket ämne samt brandens storlek, mängden transporterat ämne med mera. I den utbildning som chaufförer av ADR-S transporter enligt regelverket måste gå, ingår det praktiska övningar om åtgärder vid brand och spill samt hur man ska agera vid olycka. I utbildningens övningsplan ingår följande moment avseende brand: Bilaga sida 4 (30)

26 - Kunskap om uppgifter i de skriftliga instruktionerna. - Kännedom om brandtriangeln och olika släckmetoder. - Kännedom om handbrandsläckares användningsområden och olika typer av släckmedel, konstruktion, kapacitet och serviceintervaller. - Kunskap om vilka släckare som krävs enligt ADR-S och hur dessa används effektivt vid brand. - Kännedom om vilka sorptionsmedel som kan användas vid spill av olika typer av ämnen. - Kännedom om olika metoder för invallning samt skydd för dagvattenbrunnar med hjälp av medförd utrustning. - Kunskap om hur man larmar och vilka upplysningar som skall lämnas. En fransk studie av fordonsbränder i tunnlar visar att 4 av 10 bränder släcks av personer på plats (15), med hjälp av enklare släckutrustning. Sådan släckutrustning finns dock sällan tillgänglig på vägnätet i Sverige (förutom i tunnlar), men regelverken för transporter av farligt gods ställer krav på transportören att ha handbrandsläckare, och andelen släckta bränder i ADR-S klassade transporter bedöms vara något högre än vid andra olyckor. Resterande bränder antas i sinom tid släckas av räddningstjänsten, men då osäkerheter råder om insatstiden kan det inte förutsättas att räddningstjänsten alltid förhindrar att branden sprider sig till den explosiva lasten. Utifrån detta resonemang görs samma bedömning som i Göteborgs fördjupade översiktsplan (16), att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %. B Stöt Med stöt avses sådan stöt som har den intensitet och hastighet att den kan initiera en detonation. Det krävs kollisionshastigheter som uppgår till flera hundra m/s (17). Till skillnad från brand så saknas kunskap om hur stort krockvåld som behövs för att initiera detonation i det fraktade godset. Som ett jämförelsevärde att förhålla sig till anger HMSO (18) att sannolikheten för en stötinitierad detonation vid en kollision är mindre än 0,2 %. Moderna lastbilar är noggrant testade och utformas så att energin vid en kollision ska tas upp av olika energiabsorberande zoner. Detta för att skydda föraren och eventuell passagerare samt de som eventuellt krockar med en lastbil. Med hänsyn till den utveckling som skett inom fordonsutformning och trafiksäkerhet de senaste 20 åren, antas sannolikheten för en stötinitierad detonation vara lägre än de 0,2 % som HMSO anger. En viktig faktor att beakta är dock faran för att godset inte är förpackat, fastspänt eller på annat sätt inte transporteras på anvisat sätt. Utifrån ovanstående bedöms sannolikheten för att en stöt initierar en detonation vara 0,1 %. B Fördelning mellan lastmängder Genomfartstrafik respektive transporter till centrallager bedöms vanligen utgöras av maximalt lastade fordon, vilket motsvarar en last på 16 ton med fordon av EX/III-klass. Detta har framkommit i intervjuer med tillverkare och transportörer av explosiva ämnen (19) (20). Bilaga sida 5 (30)