Detaljerad riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods på väg samt drivmedelsstationer Vatthagen 1:103, Upplands Väsby

Transkript

1 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på väg samt drivmedelsstationer Vatthagen 1:103, Upplands Väsby Rev,

2 Uppdragsgivare Vatthagen Fastighets AB via Fredrik Joråd, Kontur arkiteter WSP kontaktperson Katarina Herrström WSP Sverige AB Box Malmö Tel: Fax: Dokumenthistorik och kvalitetskontroll Utgåva/revidering Utgåva 1 Revision 1 Revision 2 Revision 3 Datum Handläggare Katarina Herrström Katarina Herrström Granskare Fredrik Larsson - Godkänd av Katarina Herrström Uppdragsnummer Datum:

3 Sammanfattning WSP har av Vatthagen Fastighets AB via Kontur arkitekter fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av ny detaljplan för Vatthagen 1:103 i Upplands Väsby. Förstudieområdet, varav aktuell detaljplan är en del, ligger ca 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid E4:an och angränsar till väg 268, Stockholmsvägen, Sandavägen och Vatthagsvägen. Enligt planerna ska det uppföras en byggnad för hotell, kontor och lokaler för handel och småskalig verksamhet. Även möjligheten till att inrymma bostäder i byggnaden ska prövas. I anslutning till planområdet löper E4, väg 268, Stockholmsvägen och Sandavägen som är transportleder för farligt gods. Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led. I riskbedömningen belyses även risker förknippade med avstånd till drivmedelsstationer. Med undantag av väg 268 ligger individrisknivån genererad av de olika farligt gods-lederna, i höjd med planerad byggnad på planområdet, under de risknivåer där åtgärder ska övervägas. Längs väg 268 ska dock åtgärder vidtas inom 25 meter från vägkant. Samhällsrisknivån på planområdet ligger delvis lågt inom ALARP-området, vilket innebär att riskreducerande åtgärder ska övervägas enligt följande: WSP rekommenderar följande åtgärder: Disposition av planområdet ur ett riskperspektiv. Hotell placeras 100 meter från planerat gaslager. Disposition av byggnader ur riskperspektiv samt utrymningsmöjligheter i fasad som inte vetter mot farligt gods-led. Friskluftsintag på oexponerad sida. Brandskyddad fasad inom 25 meter från väg 268. Alternativt placeras byggnaden minst 25 meter från väg 268. Enligt nuvarande utförande har alternativet med skyddsavstånd 25 meter valts. Datum:

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Styrande dokument Internkontroll Områdesbeskrivning Omgivning Planområdet Infrastruktur E Sandavägen Väg Stockholmsvägen Omfattning av riskhantering och metod Begrepp och definitioner Metod för riskinventering Metod för riskuppskattning Individrisk Samhällsrisk Metod för riskvärdering Riskkriterier, individ- och samhällsrisk Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Riskidentifiering Transportleder för farligt gods Drivmedelsstationer Stockholmsvägen Sandavägen Väg Avstånd till drivmedelsstationer Bensinstation Gasstation Kvalitativ bedömning av bensin-/gasstationer Station Station Station Station Riskuppskattning Individrisk Samhällsrisknivå Känslighetsanalys Riskreducerande åtgärder Disposition av planområdet Disposition av byggnad och utrymningsvägar Placering av friskluftsintag Datum:

5 6.4 Brandskyddad fasad Mekanisk skada vid avåkning Sammanfattning av rekommenderade åtgärder Diskussion Slutsatser Bilaga A. Statistiskt underlag Bilaga B. Frekvensberäkningar Bilaga C. Konsekvensberäkningar Bilaga D. Referenser Datum:

6 1 Inledning WSP har av Vatthagen Fastighets AB via Kontur arkitekter fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med upprättande av ny detaljplan för Vatthagen 1:103 i Upplands Väsby. Riskbedömningen avser beskriva riskbilden för planområdet, och därmed utgöra en grund för att bedöma lämpligheten med detaljplanen, samt vid behov ge förslag på riskreducerande åtgärder. 1.1 Bakgrund Ny detaljplan är under utveckling för Vatthagen 1:103 i Upplands Väsby kommun, med syfte att möjliggöra bostäder, handel och hotell inom planområdet. I anslutning till planområdet löper E4, väg 268, Stockholmsvägen och Sandavägen som är transportleder för farligt gods (2). Enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led (3). Med anledning av länsstyrelsernas rekommendation upprättas denna riskbedömning. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla länsstyrelsens riktlinjer om beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till farligt gods-led. Målet med riskbedömningen är att utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder. 1.3 Avgränsningar I riskbedömningen belyses risker förknippade med transport av farligt gods på E4, väg 268, Stockholmsvägen och Sandavägen samt avstånd till drivmedelsstationer. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Egendomsskador, eventuella skador på naturmiljön eller skador orsakade av långvarig exponering för avgaser eller buller har inte beaktats. Resultatet av riskbedömningen gäller under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras. 1.4 Styrande dokument Plan- och Bygglagen (2010:900) anger följande: Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till: 1. människors hälsa och säkerhet, (2 kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till: 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (2 kap. 6 ). Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen (2) anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan Datum:

7 riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner. Figur 1. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods (2). Länsstyrelsen i Stockholms län har gett ut rekommendationer som stöd i arbetet med att ta hänsyn till risker i planprocessen, till exempel: Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag (5). Riskhantering i detaljplaneprocessen (2). Dessa dokument utgör generella rekommendationer beträffande vilka krav som bör ställas på riskanalyser i bl.a. planärenden. De skyddsavstånd och hänsynsregler som finns i dessa rekommendationer har beaktats vid genomförandet av denna riskbedömning. Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms län gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse kan planeras (6) Rekommendationerna innebär kortfattat att området 25 meter från vägar med farligt gods ska lämnas bebyggelsefritt, Figur 2. Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 meter medan avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 meter. För bensinstationer gäller att ambitionen vid nyplanering alltid bör vara att hålla ett avstånd på minst 100 meter från bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Datum:

8 Figur 2. Illustration av rekommendationer till olika typer av bebyggelse (6). 1.5 Internkontroll Rapporten är utförd av Katarina Herrström (Brandingenjör/ Civilingenjör Riskhantering) som också är uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Fredrik Larsson (Brandingenjör/ Civilingenjör Riskhantering). 1.6 Revidering Handlingen har reviderats med anledning av att byggnaden har flyttats inom planområdet och avstånden till riskkällorna ändrats. Revideringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum:

9 2 Områdesbeskrivning I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av planområdet med omgivning. 2.1 Omgivning Förstudieområdet, varav aktuell detaljplan är en del, ligger ca 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid E4:an och angränsar till väg 268, Stockholmsvägen, Sandavägen och Vatthagsvägen. (5) 2.2 Planområdet Enligt planerna ska det uppföras en byggnad för hotell, kontor och lokaler för handel och småskalig verksamhet. Även möjligheten till att inrymma bostäder i byggnaden ska prövas. (5) Utbyggnadsförslaget redovisar en byggnad i 25 våningar som inrymmer hotell, kontor och bostäder. Denna byggnad är sammankopplad med en mindre byggnad i fem våningar för handel och småskalig verksamhet, se Figur 3. (5) Figur 3. Principskiss av funktioner inom byggnaderna. (6) Bebyggelsen placeras nära Stockholmsvägen och Sandavägen, dels för att skapa ett tydligare och mindre gaturum och dels för att skapa liv längs med gatan. Parkering föreslås främst ske inom den lägre byggnaden, men även en mindre markparkering föreslås i områdes nordöstra del. (5) I översiktsplanen, strategisk kommunplan antagen 2005, finns ingen specifik markanvändning angiven för området utan flera av de övergripande målsättningarna är tillämpliga här. (5) Datum:

10 VÄG 268 STOCKHOLMSVÄGEN SANDAVÄGEN BEF. BENSIN- STATION Figur 4. Situationsplan med vägar och bensinstation utmärkta. (6) Avstånd mellan tak på befintlig bensinstation i öster och byggnaden är ca 22 meter. Lossningsplats för bensinstationen ligger sydost om taket på bensinstationen i Figur 4. Avstånd till vägarna beskrivs i avsnitt 2.3. Datum:

11 Figur 5. Vy från Stockholmsvägen. (5) I beräkningarna har persontätheten 26,53 inv./hektar (= ca 2660 personer/km 2 ) använts, vilken är den som anges för Upplands Väsby kommun (7). Eftersom flera av tomterna runt planområdet är bebyggda med bensinstationer, och därmed har låg persontäthet, bedöms antagandet som konservativt för kvadratkilometern i vilken planområdet ingår i beräkningarna. Som bebyggelsefritt avstånd till respektive väg har det kortaste avståndet som identifierats använts, vilket inte alltid är det avstånd som är mellan vägarna och aktuellt planområde. Exempelvis avseende Stockholmsvägen, finns bebyggelse närmare vägen på andra tomter än planområdet. Då har avståndet till de andra tomterna använts eftersom riskmåttet samhällsrisk tar hänsyn till en kvadratkilometer och inte bara planområdet. 2.3 Infrastruktur För vägarna inom området används en generell trafikprognos för Stockholms län som anger en trafikökning om 1,1 % per år mellan 2010 och Denna prognos används för samtliga vägar inom området vid beräkningarna E4 Eftersom E4 ligger mer än 150 meter från planområdet beaktas den inte vidare i analysen, med hänvisning till länsstyrelsernas riskpolicy. (3) Sandavägen Sandavägen löper söder om planområdet och fortsätter österut. Den är klassificerad som sekundär farligt gods-led. En sekundär transportled för farligt gods bör endast användas från primär transportled för farligt gods till lokala avnämare längs vägen. En obemannad bensinstation har identifierats längs aktuell del av vägen. Hastighetsbegränsningen på vägen är 50 km/h. År 2011 uppmättes trafiken till fordon/vardagsmedeldygn. (8) Kortaste avstånd mellan Sandavägen och byggnaden i markplan är ca 14 meter. I sydvästra hörnet av byggnaden byggs en utskjutande del ca 8 meter upp som blir kontor/hotell, och denna del ligger ca 7 meter från Sandavägen. Datum:

12 2.3.3 Väg 268 Väg 268 (Vallentunavägen) går från Glädjens trafikplats, viker av norrut och löper väster om planområdet. Det är en sekundär transportled för farligt gods. År 2008 uppmättes trafikflödet på väg 268 till fordon/vardagsmedeldygn (9). Hastighetsbegränsningen på vägen är 50 km/h. Avstånd mellan väg 268 och byggnaden på planområdet var före revidering ca 20 meter och detta har använts som bebyggelsefritt avstånd i beräkningarna. I reviderad version av planen är avståndet 25 meter, vilket är fördelaktigt ur risksynpunkt Stockholmsvägen Stockholmsvägen är förlängningen av väg 268 söderut och är klassificerad som sekundär farligt godsled till följd av en bensinstation som ligger i södra delen av området. Hastighetsbegränsningen är 60 km/h. År 2011 uppmättes trafiken till fordon/vardagsmedeldygn. (8) Avståndet till Stockholmsvägen är ca 48 meter, men i beräkningarna har 20 meter använts som bebyggelsefritt avstånd, eftersom det ligger byggnader på ungefär det avståndet från Stockholmsvägen inom kvadratkilometern. Datum:

13 3 Omfattning av riskhantering och metod Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. 3.1 Begrepp och definitioner Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system (7) (8), riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 6. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Avgränsning Identifiera risker Riskuppskatting Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/ -kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervaking Figur 6. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/- kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. 3.2 Metod för riskinventering För att identifiera riskkällor som är relevanta för området studerades omgivningen vid platsbesök i samband med upprättande av risk-pm (10). Relevanta verksamheter i området kontakta- Datum:

14 des med avseende på eventuella farligt gods-transporter och farligt gods-lederna i området har inventerats. Brandkåren Attunda 1 kontaktades. 3.3 Metod för riskuppskattning För uppskattning av risknivån har årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuella vägavsnitt använts som indata. Med hjälp av Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skrift Farligt gods riskbedömning vid transport (13) beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/ sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys, se Bilaga A. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar redovisas mer omfattande i Bilaga B. I denna detaljerade riskbedömning har riskmåtten individrisk och samhällsrisk använts för att uppskatta risknivån med avseende på identifierade risker förknippade med farligt gods-transporter. Det är nödvändigt att använda sig av båda riskmåtten, individrisk och samhällsrisk, vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande (individperspektiv), samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas (samhällsperspektiv) Individrisk Individrisken är sannolikheten att omkomma för en person som kontinuerligt vistas på en specifik plats, t.ex. på ett visst avstånd från en industri eller transportled, oftast utomhus (15). Individrisken är platsspecifik och är oberoende av hur många personer som vistas i det givna området. Syftet med riskmåttet är att se till att enskilda individer inte utsätts för oacceptabla risknivåer. Individrisken kan redovisas i form av en individriskprofil, som visar frekvensen att omkomma per år som funktion av avståndet från riskkällan, se Figur 7. Figur 7. Exempel på individriskprofil. 1 Telefonsamtal med Bjarke Rosenberg vid Brandkåren Attunda, Datum:

15 3.3.2 Samhällsrisk Riskmåttet samhällsrisk beaktar även hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika skadescenarier. Hänsyn kan därmed tas till befolkningssituationen inom det aktuella området, i form av befolkningsmängd och persontäthet. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (Frequency/Number), se Figur 8, som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. Figur 8. Exempel på F/N-kurva för beskrivning av samhällsrisk. I F/N-kurvan illustreras hur ofta olyckor sker med ett givet antal omkomna personer, och det går således att särskilja på frekvensen av olyckor med en liten konsekvens och olyckor med stor konsekvens. 3.4 Metod för riskvärdering Både individrisk och samhällsrisk används vid uppskattning av risknivån i ett område, så att risknivån för den enskilde individen beaktas samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som påverkas Riskkriterier, individ- och samhällsrisk I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas (DNV) förslag på riskkriterier (15) gällande individ- och samhällsrisk. Risker kan kategoriskt indelas i tre grupper; acceptabla, acceptabla med restriktioner eller oacceptabla, se Figur 9. Datum:

16 Figur 9. Princip för värdering av risk vid fysisk planering. Följande förslag till tolkning rekommenderas (15): Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms tillhöra den andra kategorin värderas som acceptabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker i denna kategori ska behandlas med ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. För individrisk föreslog DNV (15) följande kriterier: Övre gräns för område där risker, under vissa förutsättningar, kan accepteras: 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: 10-7 per år För samhällsrisk föreslog DNV (15) följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Övre gräns för område där risker kan kategoriseras som låga: F=10-6 per år för N=1 med lutning på F/N-kurva: -1 Ovanstående kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Den övre gränsen markeras med röd streckad linje, och den undre med grön, se Figur 10. Datum:

17 Figur 10. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV (15). I denna riskbedömning redovisas individrisknivå och samhällsrisk för 1 km Metod för identifiering av riskreducerande åtgärder Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (16), vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som bedöms ge störst bidrag till risknivån utifrån de lokala förutsättningarna. För att rangordna och värdera åtgärders effekt kan med fördel kostnads-effekt- eller kostnads-nyttoanalys användas. Riskbilden efter de valda åtgärdernas genomförande bör verifieras. Datum:

18 4 Riskidentifiering I detta kapitel redovisas riskidentifieringen. 4.1 Transportleder för farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar (17) som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods delas in i nio olika klasser enligt det så kallade ADR-S-systemet som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. I Tabell 1 nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 1. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. ADR-S Klass Kategori Beskrivning Konsekvenser 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton (17). 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m (18). Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Datum:

19 ADR-S Klass Kategori Beskrivning Konsekvenser ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet (19). Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utifrån beskrivningarna i Tabell 1 samt inventering av farligt gods-transporter inom området bedöms följande farligt gods-kategorier vara relevanta för den fortsatta riskbedömningen; klass 2.1 och 3. Övriga klasser bedöms inte ge signifikanta konsekvenser förutom vid olycksfordonets omedelbara närhet. 4.2 Drivmedelsstationer Av de fyra drivmedelsstationer som identifierades vid inventeringen i samband med tidigare upprättat risk-pm (12) för arbetsområdet som detaljplanen ligger i återfinns endast tre av dem i den del av arbetsområdet där detaljplanen ligger, se Figur 11. Det är således station nummer 2, 3 och 4 som beaktas vidare Stockholmsvägen Längs Stockholmsvägen har två drivmedelsstationer identifierats; en obemannad bensinstation (nummer 1 i Figur 11) som tillhandahåller bensin, diesel och etanol och får drivmedelsleveranser ca 2-4 gånger/vecka. Nummer 2 i Figur 11 tillhandahåller bensin, diesel och etanol samt gasol och får olika drivmedelsleveranser varje dag. Planer på att tillhandahålla fordonsgas finns. Det har antagits att fordonsgas i så fall transporteras 1 gång/vecka. Nummer 3 är en obemannad station som inte kunde nås för intervju, men som kan antas ha ungefär samma mängd leveranser som nummer Sandavägen Inventering av verksamheter inom området, som gjordes i samband med upprättande av risk-pm (13), inbegrep transporter på Stockholmsvägen och Sandavägen, eftersom dessa endast är sekundära leder där transporter till lokala avnämare går. Längs Sandavägen identifierades en obemannad bensinstation (nummer 4 i Figur 11). Även denna har antagits få leveranser 2-4 ggr/vecka som nummer 1. Datum:

20 4.2.3 Väg 268 Vid tidigare inventering av väg 268 var denna klassificerad som primär transportled för farligt gods. Klassningen har ändrats till sekundär 2, men eftersom all trafik får gå även på sekundär led används tidigare statistik från när leden var primär för att inte underskatta risknivån. Enligt statistik från år 2006 från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) transporteras klass 2.1, klass 6, klass 8 och klass 9. Transporterna till bensinstationerna vid Stockholmsvägen och Sandavägen antas även gå på väg Avstånd till drivmedelsstationer Bensinstation Avståndet ska vara minst 25 meter mellan lossningsplats för tankfordon (brandfarlig vara klass 1) och plats där människor vanligen vistas (A-byggnad), eller objekt med stor brandbelastning, exempelvis vissa typer av lager och butiker, se tabell Tabell 2. Tabell 2. Avstånd mellan olika objekt inom bensinstation till A-byggnad. (19) Objekt Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor (Abyggnad) Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp Pejlförskruv ning Avluftningsrörs mynning till cistern Gasstation En av drivmedelsstationerna uppgav att den har planer på att tillhandahålla fordonsgas (13). Avstånd mellan gaslager och verksamhet utanför anläggningen är beroende av gaslagrets sammanlagda geometriska volym (stationära och mobila lager) samt typ av verksamhet till vilken avståndet ska bibehållas. Oftast lagras volymer större än liter 3, och då gäller avstånd enligt Tabell 3. Med brandteknisk avskiljning kan avståndet minskas. (20) Tabell 3. Avstånd mellan olika objekt inom gasstation till olika typer av byggnader. (20) Objekt Gaslager med större volymer än liter Byggnader i allmänhet Byggnader med stor brandbelastning Till utgången från svårutrymda lokaler (t.ex. hotell) Handboken TSA 2010 (21) anger inte hotell som exempel på svårutrymda lokaler, utan de exempel som nämns är skola, sjukhus, daghem eller annan lokal avsedd att inrymma publik. Dock finns det fog för inkludera hotell i denna kategori, eftersom det är verksamhet som innehåller sovande personer med dålig lokalkännedom. 2 Telefonsamtal med Mateusz Sosnowski, Länsstyrelsen i Stockholms län, Samtal med David Gårsjö, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Datum:

21 4.4 Kvalitativ bedömning av bensin-/gasstationer Stationerna är markerade i Figur Station 1 Denna station ligger mer än 300 meter från planområdet och studeras därför inte vidare. Dock ingår transporterna till den i beräkningarna för vägarna Station 2 Avstånd mellan befintligt stationshus och vägkanten på Sandavägen på planområdets sida är drygt 60 meter och pumparna ligger på andra sidan stationshuset. Eftersom hotell bedöms som svårutrymda lokaler bör utgången till detta placeras 100 meter från gaslager. Någon förkortning av detta avstånd med brandteknisk avskiljning anges inte i handboken (21) Station 3 Mellan byggnad inom bensinstationen och vägkanten på Sandavägen på planområdets sida är det ca 50 meter. Station 3 bedöms därmed inte utgöra något hinder för planområdet Station 4 Avståndet mellan taket på station 4 och byggnad inom planområdet är ca 22 meter, och denna station bedöms således inte utgöra något hinder för detaljplanen. Lossningsstället för denna station ligger längre bort än 25 meter Figur 11. Farligt gods-leder och bensinstationer markerade i området. De sekundära farligt gods-lederna är markerade med streckade, vita linjer. Datum:

22 5 Riskuppskattning I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods. Individ- och samhällsrisknivå värderas sedan med hjälp av de acceptanskriterier som angivits i avsnitt Individrisk Figur 12. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på väg 268, Sandavägen och Stockholmsvägen. I Figur 12 illustreras individrisknivån alstrad av de olika farligt gods-lederna. De vågräta linjerna markerar övre och undre gräns för ALARP-området, se avsnitt De lodräta linjerna markerar avstånden till respektive farligt gods-led. Risknivån genererad av Sandavägen ligger under kriteriet för acceptabel risk på alla avstånd, och vid planområdet ligger även risknivån genererad av Stockholmsvägen under detta kriterium. Vid den nya bebyggelsen inom planområdet ligger risknivån genererad av väg 268 i mitten av ALARP-området, vilket innebär att rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Datum:

23 5.2 Samhällsrisknivå Figur 13. Samhällsrisknivå med avseende på farligt gods-transporter. I Figur 13 illustreras samhällsrisknivån för aktuellt område. Risknivån ligger under och lågt inom ALARP-området, vilket motiverar mindre omfattande riskreducerande åtgärder med avseende på samhällsrisken. 5.3 Känslighetsanalys Riskbedömningar är alltid förknippade med osäkerheter i olika stor utsträckning. Osäkerheter som kan påverka resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som generellt är belagda med störst osäkerheter är: Personantal inom området, utformning och disposition av etableringar, farligt gods-transporter förbi planområdet, schablonmodeller som har använts vid sannolikhetsberäkningar och antal personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. De antaganden som har gjorts har varit konservativa så att risknivån inom området inte ska underskatttas. Erfarenhetsmässigt är andel farligt gods-transporter en känslig parameter i beräkningarna. För att få en uppfattning om andelen farligt gods-transporters inverkan på resultatet har andelen ökats med 50 %. Eftersom det planeras upp till 25 våningar har persontätheten i känslighetsanalysen ökats från den prognostiserade i Upplands Väsby (2660 personer/km 2 ) till 4000 personer/km 2. Datum:

24 Figur 14. Känslighetsanalys av individrisk. I känslighetsanalysen blir individrisken, se Figur 14 något högre än i ursprungliga beräkningar, se Figur 12. Individrisknivån för Stockholmsvägen och Sandavägen ligger fortfarande under ALARPområdet i höjd med byggnaden. Individrisknivån för väg 268 ligger högre än i ursprungliga beräkningar, men fortfarande inom ALARP-området. Figur 15. Känslighetsanalys av samhällsrisk. Samhällsrisken höjs något och förskjuts till höger vid känslighetsanalys, men föranleder inget ytterligare behov av åtgärder, utan bekräftar att beräkningarna är robusta avseende andelen farligt gods-transporter. Datum:

25 6 Riskreducerande åtgärder Riskreducerande åtgärder kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner (16). De åtgärder som bedöms kunna reducera riskerna utgörs av nedanstående förslag. Samtliga åtgärder är inte lämpliga att reglera i en detaljplan, utan beaktas först i senare skede. 6.1 Disposition av planområdet På grund av planerad gasförsäljning på en av drivmedelsstationerna bör hotell placeras bortom 100 meter från planerat gaslager enligt handboken (21). 6.2 Disposition av byggnad och utrymningsvägar Åtgärden innebär disposition av lokaler i en byggnad för att uppnå ett skydd mot olyckor. Exempelvis planeras en byggnad så att inga eller få personer vistas i den del som är närmst godsleden. WSP har dock inte kunnat kontrollera om denna åtgärd är genomförbar i projektet. Utrymningsvägar ska förläggas så att utrymningsmöjligheter finns bort från farligt gods-lederna från samtliga lokaler i byggnaden. Det är dock inte förbjudet att ha utrymningsvägar mot riskkällorna om detta krävs avseende byggnadernas interna brandskydd och utrymningsstrategi 6.3 Placering av friskluftsintag Åtgärden innebär att friskluftsintag placeras på oexponerad sida, vanligen bort från riskkällan, i detta fall mot norr eller öster. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Åtgärden minskar konsekvensen av utsläpp av brandgaser och andra giftiga gaser inomhus. 6.4 Brandskyddad fasad Åtgärden innebär att fasad, inklusive fönster och dörrar utförs i brandteknisk klass, samt att krav ställs på byggnadens svårantändlighet. Fasader utförda i brandteknisk klass ska förhindra brandspridning genom väggen under en viss tid, beroende på brandens intensitet. Denna åtgärd betyder dock inte att fasaden inte kan antändas eller att brandspridning inte kan ske via fasaden till vind eller liknande. Därför kan åtgärden behöva kompletteras med krav på svårantändlighet, och därmed krav på fasadmaterial. Brandskyddad fasad fördröjer således brandspridning vidare in i en byggnad. Denna åtgärd ska införas inom 25 meter från väg 268 med hänvisning till den höga individrisknivån. Akternativt placeras byggnaden 25 meter från väg 268. Enligt nuvarande utförande har alternativet med skyddsavstånd 25 meter valts. 6.5 Mekanisk skada vid avåkning Mekanisk skada har inte beaktats i denna riskbedömning, men det rekommenderas att det beaktas i projekteringen med tanke på den södra fasadens närhet till Sandavägen. Avåkningsskydd har inte bedömts som motiverat med hänvisning till den låga risknivån, men samtliga konsekvensavstånd är beräknade från vägkant. Datum:

26 6.6 Sammanfattning av rekommenderade åtgärder Disposition av planområdet ur ett riskperspektiv. Hotell placeras 100 meter från planerat gaslager. Disposition av byggnader ur riskperspektiv samt utrymningsmöjligheter i fasad som inte vetter mot farligt gods-led. Friskluftsintag på oexponerad sida. Brandskyddad fasad inom 25 meter från väg 268. Alternativt placeras byggnaden minst 25 meter från väg 268. Enligt nuvarande utförande har alternativet med skyddsavstånd 25 meter valts. Datum:

27 7 Diskussion Vid analyser av detta slag råder ibland brist på relevanta data, behov av att göra antaganden och förenklingar och svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter som dessutom är mer eller mindre osäkra. Dessa svårigheter innebär att olika riskanalyser/riskanalytiker ibland kan komma fram till motstridiga resultat på grund av skillnader i antaganden, metoder och/eller ingångsdata. (22) Det finns flera skäl till varför systematiska riskanalyser är att föredra framför andra mer informella eller intuitiva sätt att hantera den stora, men långt ifrån fullständiga, kunskapsmassa som finns beträffande riskerna med farligt gods. Användning av riskanalysmetoder av den typ som presenteras i VTI Rapport 389:1 och som använts i detta projekt innebär att befintlig kunskap insamlas, struktureras och sammanställs på ett systematiskt sätt så att kunskapsluckor kan identifieras. Detta medför att analysens förutsättningar kan prövas, ifrågasättas och korrigeras av oberoende. Metoden innebär också att de antaganden och värderingar som ligger till grund för olika skattningar tydliggörs för att undvika missförstånd vid information, diskussion och förhandling mellan beslutsfattare, transportörer och allmänhet. Riskanalyser utgör därigenom ett viktigt led i den demokratiska process som omger transporter av farligt gods i samhället. (22) Datum:

28 8 Slutsatser WSP rekommenderar följande åtgärder: Disposition av planområdet ur ett riskperspektiv. Hotell placeras 100 meter från planerat gaslager. Disposition av byggnader ur riskperspektiv samt utrymningsmöjligheter i fasad som inte vetter mot farligt gods-led. Friskluftsintag på oexponerad sida. Brandskyddad fasad inom 25 meter från väg 268. Alternativt placeras byggnaden minst 25 meter från väg 268. Enligt nuvarande utförande har alternativet med skyddsavstånd 25 meter valts. Datum:

29 Bilaga A. Statistiskt underlag I denna bilaga redovisas det statistiska underlag för transporter av farligt gods som ligger till grund för kommande bedömningar och beräkningar. A.1. Beräkning av olycksfrekvens I Räddningsverkets (nuv. MSB) rapport Farligt gods riskbedömning vid transport (13) presenteras metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt gods-transport på väg. Rapporten är en sammanfattning av Väg och- transportforskningsinstitutets rapport (19) och den beskrivna metoden benämns VTI-modellen. VTI-modellen analyserar och kvantifierar sannolikheter för olycksscenarier med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt gods-olycka på en specifik vägsträcka kan två olika metoder användas. Antingen kan en olyckskvot uppskattas utifrån specifik olycksstatistik för sträckan, eller utifrån nationell statistik över liknande vägsträckor. I denna riskanalys används det andra av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek beror på ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. Som underlag för beräkningarna av den förväntade frekvensen för trafikolycka respektive farligt godsolycka används prognos för trafikflödet år Ändra för den tidshorisont som gäller. Tabell 4. Trafikflöde, indata i beräkningsmodellen samt beräknat antal olyckor involverande ADR-S klassad transport för respektive undersökt alternativ. Väg 268 Sandavägen Stockholmsvägen Alternativ 4 ÅDT [fordon per dygn] Hastighetsgräns [km/h] Antal fordon med FG 65,2 0,6 1,6 0,0 Olyckskvot 1,2 1,2 1,2 0 Andel singelolyckor 0,15 0,15 0,15 0 Antal olyckor involverande fordon med FG [per år] 0,05 0,00 0,00 0,00 Förväntat tidspann mellan FG olycka [år] 18,9 2055,5 770,8 #DIVISION/0! A.2. Fördelning mellan de olika ADR-S klasserna År 2009 skedde totalt sett i hela Sverige omkring transporter och den totala mängden gods var drygt 10 miljoner ton (23). Statistik från Räddningsverket (nuv. MSB) (1) visar transporterade mängder farligt gods längs den aktuella vägsträckan. Tabell 5 redovisar fördelningarna mellan ADR-S klasserna utifrån en sammanvägning av 1998 och 2006 års transportstatistik samt uppskattade medellastmängder per transport från den nationella statistiken (23). Datum:

30 Tabell 5. Fördelning mellan ADR-S klasser för respektive alternativ. Datum:

31 Bilaga B. Frekvensberäkningar I frekvensberäkningarna beräknas en grundfrekvens för olyckor med transporter av farligt gods på en 1 km lång vägsträcka enligt VTI-modellen. Med hjälp av händelseträdsmetodik beräknas sedan frekvenser för respektive olycksscenario för de olika klasserna. Händelseträden utvecklas i kommande avsnitt för varje ADR-S klass. Vid behov anpassas frekvenser till analysens geografiska avgränsningar. I bilagan redovisas förhållanden för väg 268. Beräkningar för de andra vägarna genomförs på motsvarande sätt. B.1. ADR-S Klass 2 Gaser ADR-S klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Gaser tillhörande ADR-S klass 2 är indelade i olika riskgrupper beroende på dess farliga egenskaper; brandfarliga gaser (riskgrupp 2.1.), icke brandfarliga, icke giftiga gaser (riskgrupp 2.2) samt giftiga gaser (riskgrupp 2.3) (17). Volymen per transport kan, beroende på fordon och ämne, uppgå till cirka 30 ton. Störst skadeverkan vid vådautsläpp orsakar kondenserade gaser (i flytande form vid förhöjt tryck), brandfarliga gaser eller giftiga gaser. Nedan beskrivs riskgrupp 2.1 och riskgrupp 2.3 närmre. B.1.1 ADR-S Riskgrupp 2.1 Brandfarliga gaser ADR-S riskgrupp 2.1 omfattas av brandfarliga gaser, exempelvis väte, propan, butan och acetylen. Här utgör brand den huvudsakliga faran, och gaserna är vanligtvis inte giftiga4. Brandfarliga gaser är ofta luktfria (38). Gasol är ett exempel på en tryckkondenserad brandfarlig gas, som har den största transportvolymen på väg (30). För brandfarliga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Tre scenarier kan antas uppstå beroende av typen av antändning. Om den, under tryck, läckande gasen antänds omedelbart uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som sprids med hjälp av vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot är en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). B Representativt ämne Gasol antas utgöra ett representativt ämne att basera beräkningarna på, eftersom gasol på grund av dess låga brännbarhetsgräns och det faktum att den ofta transporteras tryckkondenserad gör den till ett konservativt val. B.1.2 Händelseträd med sannolikheter Figur 16 redovisar sannolikheterna i händelseträdet som används för en olycka som involverar ett fordon med brandfarlig gas. Dessa sannolikheter motiveras i efterföljande text. 4 Vissa giftiga gaser, som exempelvis ammoniak, är vid höga koncentrationer även brandfarliga. De beaktas i huvudsak med avseende på de giftiga egenskaperna, vilka ger upphov till längre konsekvensavstånd än de brandfarliga egenskaperna. Datum:

32 Figur 16. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass 2.1. B Gasläckage Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med större tjocklek och därmed större tålighet (39). Erfarenheter från utländska studier visar att sannolikheten för läckage av det transporterade godset då sänks till 1/30 av värdet för läckage i tankbil med ADR-S klass 3 (13). B Läckagestorlek Ett läckage till följd av en olycka med en transport av brandfarlig gas antas kunna bli litet, medelstort eller stort, där utsläppsstorlekarna är definierade i (13) utifrån massflöde: 0,09 kg/s (litet), 0,9 kg/s (medelstort) respektive 17,9 kg/s (stort). Med gasol som gas har arean på läckaget beräknats till 0,1; 0,8 respektive 16,4 cm 2. Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms sannolikheten för respektive storlek vara 62,5 %, 20,8 % och 16,7 % (13). B Antändning När ett läckage av brandfarlig gas, klass 2.1, har skett finns det en risk att gasen antänds. Antändningen kan inträffa direkt eller vara fördröjd. En direkt antändning antas leda till att en jetflamma uppstår, medan en fördröjd antändning kan innebära att en gasmolnsexplosion inträffar. För ett utsläpp som är mindre än 1500 kg anges sannolikheterna för direkt antändning, fördröjd antändning Datum:

33 och ingen antändning vara 10 %, 50 % respektive 40 % (40), varför dessa värden kan antas gälla för litet läckage. För ett utsläpp som är större än 1500 kg anges motsvarande siffror vara 20 %, 80 % och 0 %. Dessa värden används för stort läckage. För medelstort läckage antas ett medeltal av ovanstående sannolikheter rimligt att använda, det vill säga 15 %, 65 % och 20 %. B BLEVE En BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) kan inträffa om en tank med tryckkondenserad gas värms upp så snabbt att tryckökningen leder till att tanken rämnar. Detta resulterar i att den kokande vätskan (tryckkondenserad gas) momentant släpps ut och antänds. Detta resulterar i ett mycket stort eldklot. En BLEVE antas kunna uppstå i en oskadad tank, utan fungerande säkerhetsventil eller där säkerhetsventilen inte snabbt nog hinner avlasta tycket. Det krävs då att en direkt antändning har skett vid en intilliggande tank och orsakat jetflamma som är riktad direkt mot den oskadade tanken. Sannolikheten för att ovan givna förutsättningar ska infalla samtidigt och leda till en BLEVE bedöms vara liten, uppskattningsvis 1 %. B.2. ADR-S Klass 3 Brandfarliga vätskor ADR-S klass 3 omfattar brandfarliga vätskor, exempelvis bensin, E85, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel etc. De flesta transporter av farligt gods utgörs av brandfarliga vätskor. B.2.1 Händelseträd med sannolikheter Figur 17 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett med ett fordon lastat med brandfarlig vätska. Dessa sannolikheter motiveras i texten. Litet 25,0% Ja Antändning 3,3% Liten pölbrand 9,52E-06 Nej 96,7% 2,79E-04 Ja 3,0% Läckagestorlek Mellanstort 25,0% Ja Antändning 3,3% Mellanstor pölbrand 9,52E-06 Nej 96,7% 2,79E-04 Trafikolycka med ADR-S klass 3 Stort 50,0% Ja Antändning Nej 3,3% Stor pölbrand 1,90E-05 96,7% 5,58E-04 Väg 268 3,84E-02 Läckage Ja 0,4% Ja Spridning till last 50,0% Stor pölbrand 7,46E-05 Nej 50,0% 7,46E-05 Nej 97,0% Fordonsbrand Nej 99,6% 3,71E-02 Figur 17. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass 3. Datum:

34 B Läckage Sannolikheten för att en trafikolycka med en farligt gods-transport inblandad leder till läckage antas vara 3 % (13). B Läckagestorlek Storleken på läckaget varierar beroende på tankbilens storlek och typ. Enligt uppgifter från transportbolagen, när det gäller klass 3-produkter, är det vanligast att tankbilar med släp transporterar godset (42) (43). Vid läckage från tankbil med släp fastställs sannolikheten för ett litet, mellanstort och stort läckage vara 25 %, 25 % respektive 50 % (13). De olika läckagen definieras utifrån vilken pölstorlek som de ger upphov till: 50 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort) samt 400 m 2 (stort). B Antändning Bensin och diesel utgör tillsammans majoriteten av produkterna i ADR-S klass 3 (44). Sannolikheten för antändning av läckage med diesel på väg är mycket låg på grund av dess höga flampunkt, medan sannolikheten för antändning av ett bensinläckage är större. Förenklat (och konservativt) antas samtliga transporter av brandfarlig vätska vara bensin. Sannolikheten att antändning sker givet läckage av bensin, oberoende av om det är litet, mellanstort eller stort, är 3,3 % (32). B Fordonsbrand I enlighet med tidigare antagande avseende sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon är denna cirka 0,4 %. Fordonsbranden kan sprida sig till lasten, och denna sannolikhet uppskattas till 50 %. B.3. Ackumulerad olyckspåverkan Grundfrekvensen för olyckorna gäller för 1 km vägsträcka, vilket får till följd att frekvensen måste justeras med hänsyn till hur stort konsekvensavstånd som varje olycksscenario ger upphov till (konsekvensavstånd redovisas i Bilaga C). Datum:

35 Bilaga C. Konsekvensberäkningar Tabell 6 visar samtliga identifierade scenarier som kan ge upphov till konsekvenser i form av omkomna. Uppdelningar i två olika konsekvensindex för explosioner beror på att två olika konsekvensavstånd särskiljs. Kriterier och avstånd för respektive scenario presenteras i följande textavsnitt för respektive ADR-S klass. Tabell 6. Samtliga scenarier som kan ge upphov till dödliga konsekvenser. ADR-S Klass Konsekvensindex Scenario 1 1a Liten explosion 1b 2a Mellanstor explosion 2b 3a Stor explosion 3b BLEVE 2 Liten jetflamma 3 Gasmolnsexplosion 4 Mellanstor jetflamma 5 Stor jetflamma Litet läckage låg vindstyrka 2 Litet läckage hög vindstyrka 3 Mellanstort läckage låg vindstyrka 4 Mellanstort läckage hög vindstyrk 5 Stort läckage låg vindstyrka 6 Stort läckage hög vindstyrka 3 1 Liten pölbrand 2 Mellanstor pölbrand 3 Stor pölbrand 5 1a Explosion 1b 2 Brand C.1. ADR-S klass 2 Gaser En viktig faktor för spridningen av en gas vid ett läckage är påverkan av vinden, både för scenarier med brandfarliga och giftiga gaser. De huvudsakliga konsekvenserna uppkommer i vindriktningen från utsläppet. Eftersom konsekvenserna drabbar ett mindre område reduceras frekvensen för respektive scenario med hänsyn till vilken ungefärlig spridningsvinkel som konsekvensområdet får. Samtliga vindriktningar antas ha samma sannolikhet, vilket innebär att konsekvensområdets utbredning har samma sannolikhet i alla riktningar från läckaget. C.2. ADR-S riskgrupp 2.1 Brandfarliga gaser Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brandfarlig gas (gasol) uppskattas det grovt att samtliga transporter utgörs av tankbilar, och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Datum:

36 Programvaran Spridning Luft (54) används för spridningsberäkningarna. Läckagestorleken har räknats fram utifrån det massflöde av gasol som anges i (23), för respektive storlek. För varje hålstorlek finns en ansatt sannolikhet. Tabell 7. Framräknad läckagestorlek för gasol. Läckagestorlek Massflöde, Q [kg/s] Läckagestorlek, diameter [cm] Litet 17,9 0,32 0,08 Mellanstort 0,9 1,03 0,83 Stort 0,09 4,56 16,37 Läckagestorlek, area [cm 2 ] Vid beräkningarna har följande antaganden gjorts: Gasen antas vara propan (gasol). Hålet antas vara intryckt utifrån. En jetflamma antas vara horisontell. C.3. BLEVE Konsekvenserna av en BLEVE beräknas enligt exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor (52). Antagen mängd gasol är satt till 25 ton i en lastbil. Avståndet inom vilket man antas omkomma är beräknat till 170 m. C.4. Jetflamma En jetflamma kan uppstå om ett utsläpp av en brännbar gas antänds och förbränns direkt i anslutning till själva läckaget. En mycket kraftig stående flamma uppstår då när gasen trycks ut från kärlet. Konsekvenserna av en jetflamma har beräknats utifrån exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor (52), där flammans längd och bredd beräknas. Beräkningsgång i Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis (55) används sedan för att beräkna ett riskavstånd dit 50 % antas få dödliga skador av strålningen inom tiden t = 10 s. För frekvensreducering med hänsyn till att en jetflammas konsekvensområde inte är cirkulärt används en metod med en representativ del av en cirkel, enligt Figur 18. Figur 18. Förhållandet mellan konsekvensområde och en representativ del av en cirkel för frekvensreducering i samband med jetflamma. Datum: