DETALJERAD RISKBEDÖMNING

Transkript

1 AB RONNEBY INDUSTRIFASTIGHETER DETALJERAD RISKBEDÖMNING KV SVARVEN 1, RONNEBY KOMMUN

2 Detaljerad riskbedömning Kv Svarven 1, Ronneby kommun KUND AB Ronneby Industrifastigheter KONSULT WSP Environmental Sverige Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER, WSP Brand & Risk, fredrik.j.larsson@wsp.com DOKUMENTHISTORIK OCH KVALITETSKONTROLL Utgåva/revidering Utgåva 1 Revidering 1 Revidering 2 Revidering 3 Anmärkning Datum Uppdragsansvarig Signatur Granskare Gustav Nilsson Gustav Nilsson Gustav Nilsson Gustav Nilsson Signatur Uppdragsnummer Rapportnummer Filnamn 1

3 Sammanfattning WSP har av AB Ronneby Industrifastigheter fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med ombyggnation av fastigheten Kv Svarven 1 i Ronneby kommun. Nordost om fastigheten löper Blekinge kustbana. Inget farligt gods transporteras i dagsläget på sträckan men i enighet med liknande ärenden utmed den aktuella banan tas höjd för eventuella förändringar och framtida rimliga inslag av farligt gods-transporter inkluderas i riskbedömningen. Nordost om fastigheten löper dessutom Karlskronavägen och sydväst om fastigheten löper Metallgatan. Båda dessa vägar utgör primära transportleder för farligt gods. Avstånd mellan fastigheten och nämnda farligt gods-leder är ca meter. Plan- och bygglagen (2010:900) ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till för ändamålet lämplig plats med syfte att säkerställa en god miljö för brukare och omgivning. Med anledning av detta krav upprättas denna riskbedömning. Såväl individ- som samhällsrisknivån för planerad skolverksamhet inom fastigheten ligger inom ALARP. Den enskilt största anledningen till detta är närheten till Blekinge kustbana. Riskreducerande åtgärder ska vidtas i skälig omfattning. De åtgärder som bedöms skäliga att vidta för fastigheten med hänsyn till risksituationen är: - En barriär som motstår tågurspårning och motverkar läckage av farligt gods uppförs mellan järnväg och fastigheten. - Fasader och tak (inom 25 meter från barriär) utförs i lägst brandklass EI 30 och med fönster i lägst brandklass EW 30. Detsamma gäller fasader och fönster inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan. - Utrymningsmöjligheter tillses i riktning bort från järnvägen och korsningen Angelskogsvägen- Metallgatan. - Friskluftsintag placeras högt och i riktning bort från järnvägen. Alternativt förses ventilation med nödavstängningsmöjlighet. - Mark i de nordöstra delarna av fastigheten (inom 25 meter från barriär samt inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan) utformas så att den ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse (skolgård och utomhusteater är ej lämpligt inom dessa ytor). Det rekommenderas generellt att Ronneby kommun ser över transportvägnätet i kommunen tillsammans med berörda myndigheter så att inga oklarheter finns gällande var transporter av farligt gods får ske. I dagsläget är inte det utpekade transportvägnätet uppdaterat efter rådande förhållanden i området. 2

4 INNEHÅLL INLEDNING SYFTE OCH MÅL OMFATTNING AVGRÄNSNINGAR STYRANDE DOKUMENT UNDERLAGSMATERIAL REVIDERING INTERNKONTROLL 6 OMRÅDESBESKRIVNING FASTIGHETEN OCH DESS OMGIVNING INFRASTRUKTUR BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET 9 RISKIDENTIFIERING IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR URSPÅRNING PÅ JÄRNVÄGEN TRANSPORT AV FARLIGT GODS SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER 10 RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING RISKNIVÅ 12 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER 14 DISKUSSION 17 SLUTSATSER 18 BILAGA A. METOD FÖR RISKHANTERING 19 BILAGA B. FREKVENSBERÄKNINGAR VÄG 20 BILAGA C. KONSEKVENSBERÄKNINGAR VÄG 27 BILAGA D. FREKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG 30 BILAGA E. KONSEKVENSBERÄKNINGAR JÄRNVÄG39 BILAGA F. KÄNSLIGHETSANALYS 45 BILAGA G. REFERENSER 46 3

5 INLEDNING WSP har av AB Ronneby Industrifastigheter fått i uppdrag att göra en riskbedömning i samband med ombyggnation av Kv Svarven 1 i Ronneby kommun. Nordost om fastigheten löper Blekinge kustbana. Inget farligt gods transporteras i dagsläget på sträckan men i enighet med liknande ärenden utmed den aktuella banan tas höjd för eventuella förändringar och framtida rimliga inslag av farligt godstransporter inkluderas i riskbedömningen. Nordost om fastigheten löper dessutom Karlskronavägen och sydväst om fastigheten löper Metallgatan. Båda dessa vägar utgör primära transportleder för farligt gods. Avstånd mellan fastigheten och nämnda farligt gods-leder är ca meter. Enligt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt gods-led [1]. Motsvarande riktlinjer saknas i Blekinge län, men ofta hänvisas i liknande ärenden till riktlinjer för Skåne län. Med anledning av länsstyrelsernas krav upprättas denna riskbedömning. Riskbedömningen upprättas som ett underlag för fattande av beslut om lämpligheten med planerad markanvändning, med avseende på närhet till farligt gods-led. 1.1 SYFTE OCH MÅL Syftet med denna riskbedömning är att uppfylla Plan- och bygglagens (2010:900) krav på lämplig markanvändning med hänsyn till risk, samt länsstyrelsens krav på beaktande av riskhanteringsprocessen vid markanvändning intill farligt gods-led. Målet med riskbedömningen är utreda lämpligheten med planerad markanvändning utifrån riskpåverkan. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på åtgärder. 1.2 OMFATTNING Riskbedömningen avser beskriva riskbilden med syfte att möjliggöra en bedömning av detaljplanens lämplighet med avseende på liv och hälsa i enlighet med krav för markanvändning i Plan-och bygglagen, samt att vid behov föreslå riskreducerande åtgärder. Bedömningen tar huvudsakligt avstamp i nedanstående frågeställningar: Vad kan inträffa? (riskidentifiering) Hur ofta kan det inträffa? (frekvensberäkningar) Vad är konsekvensen av det inträffade? (konsekvensberäkningar) Hur stor är risken? (riskuppskattning) Är risken acceptabel? (riskvärdering) Rekommenderas åtgärder? (riskreduktion) Mer djupgående beskrivning av riskhanteringsprocessens olika steg och de metoder som använts i riskbedömningen redogörs för i Bilaga A. 1.3 AVGRÄNSNINGAR I riskbedömningen belyses risker förknippade med urspårning och transport av farligt gods på Blekinge kustbana samt transporter av farligt gods på Karlskronavägen och Metallgatan. De risker som har beaktats är plötsligt inträffade skadehändelser (olyckor) med livshotande konsekvenser för tredje man, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Bedömningen beaktar inte påverkan på egendom, 4

6 miljö eller arbetsmiljö, personskador som följd av påkörning eller kollision eller långvarig exponering av buller eller luftföroreningar. Resultatet av riskbedömningen gäller under angivna förutsättningar. Vid förändring av förutsättningarna behöver riskbedömningen uppdateras. 1.4 STYRANDE DOKUMENT I detta avsnitt redogörs för de dokument som huvudsakligen varit styrande i framtagandet och utformningen av riskbedömningen Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) ställer krav på att bebyggelse lokaliseras till för ändamålet lämplig plats med syfte att säkerställa en god miljö för brukare och omgivning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till [ ] människors hälsa och säkerhet, (PBL 2010: kap. 5 ) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till [ ] skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, (PBL 2010: kap. 6 ) Riktlinjer Länsstyrelsernas i Skånes, Stockholms samt Västra Götalands län gemensamma dokument Riskhantering i detaljplaneprocessen [1] anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid markanvändning inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Motsvarande riktlinjer saknas i Blekinge län, men ofta hänvisas i liknande ärenden till riktlinjer för Skåne län. I Figur 1 illustreras lämplig markanvändning i anslutning till transportleder för farligt gods. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därmed tillhöra olika zoner. Figur 1. Zonindelning för riskhanteringsavstånd. Zonerna representerar lämplig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods [1]. 5

7 Länsstyrelsen i Skåne län har därtill tagit fram Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM) [2]. I RIKTSAM föreslås tre vägledningsnivåer för att säkerställa att tillfredsställande och jämförbar säkerhet åstadkoms i samhällsplaneringen. Vägledning 1 baseras enbart på skyddsavstånd, och uttrycks som minimiavstånd för god planering mellan transportleder och markanvändning, se Figur 2. Vägledning 2 baseras på deterministiska kriterier (hänsyn till konsekvenser som tänkbara scenarier medför). Vägledning 3 baseras på probabilistiska kriterier (hänsyn till såväl sannolikhet som konsekvens av tänkbara scenarier) avseende individ- och samhällsrisk. Vägledningarna ska tillämpas för bebyggelse som planeras inom vägledningsområdet 200 meter från transportleder för farligt gods. I aktuellt fall nyttjas vägledning 3 som underlag för riskbedömning. Därtill tas hänsyn till riktlinjernas allmänna förhållningssätt gällande att ett minsta skyddsavstånd om 30 meter alltid bör eftersträvas vid nyetablering utmed farligt gods-leder. Figur 2. Föreslagna skyddsavstånd i Vägledning 1 [2]. De nämnda riktlinjerna är primärt framtagna för att beakta kraven enligt PBL i detaljplaneprocessen, men bedöms tillämpliga även i bygglovsprocessen. 1.5 UNDERLAGSMATERIAL Arbetet baseras på följande underlag: - Situationsplan, Fogelberg arkitekter AB [3]. - Information från Hanna Faming, Ronneby kommun [4]. 1.6 REVIDERING Denna handling utgör en revidering av tidigare handling (ursprungligen daterad ). Aktuell revidering (daterad ) föranleds av en planerad idrottshall sydost om befintlig byggnad inom fastigheten, vilken inkluderas i riskbedömningen. Reviderade avsnitt markeras med lodrätt streck i vänstermarginalen. 1.7 INTERNKONTROLL Rapporten är utförd av (Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering) och Erik Svedberg (Civilingenjör Riskhantering). I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och 14001, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Gustav Nilsson (Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering). 6

8 OMRÅDESBESKRIVNING I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning av fastigheten med omgivning med syfte att beskriva de förutsättningar och konfliktpunkter som utgör grund för bedömningen. 2.1 FASTIGHETEN OCH DESS OMGIVNING Fastigheten är belägen i centrala Ronneby och har en area om ca m 2. Området avgränsas i nordost av Blekinge Kustbana och i väster av Angelskogsvägen. Fastigheten är lägre belägen än Blekinge Kustbana och nivåskillnaden är ca 4-6 meter mellan spår och bebyggelse inom fastigheten. Inom fastigheten föreslås ändring av verksamhet från industri till utbildningslokaler. Befintlig industribyggnad planeras att byggas om till skola för uppskattningsvis 700 elever samt personal [4]. I anslutning till skolan planeras även för en ny idrottshall. För att ett centralt kvarter ska kunna nyttjas mer flexibelt och över en längre tidsperiod möjliggör detaljplanen även för användningarna kontor och viss typ av verksamheter. Figur 3. Situationsplan över planerat skolområde inom Kv Svarven 1 [3]. 7

9 Avstånd från Blekinge Kustbana till befintlig bebyggelse uppgår till ca 30 meter. Avstånd till planerad idrottshall uppgår till ca 100 meter. Se vidare situationsplan i Figur 3. Kring fastigheten finns i övrigt industriområde västerut och bostadsområde österut. I industriområdet finns inga farliga verksamheter enligt LSO 2 kap 4 eller Sevesolagstiftningen [4]. 2.2 INFRASTRUKTUR Fastigheten omgärdas av tre stycken transportleder för farligt gods (se rödmarkeringar i Figur 3). Dessa är Blekinge Kustbana (järnvägstransporter) samt Karlskronavägen och Metallgatan. De sistnämnda utgör primära transportleder för farligt gods [5] Blekinge Kustbana Blekinge Kustbana är en enkelspårig järnväg mellan Kristianstad och Karlskrona. Järnvägen löper nordost om fastigheten. I dagsläget trafikeras spåret enbart av persontrafik och ingen godstrafik förekommer. För horisontår 2040 beräknas persontågen uppgå till i genomsnitt 33 tåg/dygn i vardera riktningen, det vill säga 66 persontåg/dygn. Detta är i det närmaste en fördubbling av dagens trafik. Därtill uppskattas 2 godståg/dygn kunna komma att trafikera spåret år [6] Karlskronavägen och Metallgatan Kring fastigheten löper ett primärt transportnät för vägtransporter av farligt gods, se heldragna gröna linjer i Figur 4 [5]. Det utpekade transportvägnätet förefaller inte ha uppdaterats sedan vägombyggnad avseende planskild korsning skett i området. Det finns inte längre någon överfartsmöjlighet nordväst om järnvägsstationen. Istället finns en planskild överfart, vilken dock inte utpekats som transportled för farligt gods. I dagsläget är Karlskronavägen nordost om fastigheten, samt Metallgatan väster om fastigheten, utpekade som primära transportleder för farligt gods. Detta innebär att alla farligt godsklasser är tillåtna att transportera på dessa vägar och att vägarna betraktas lämpade för genomfartstrafik av farligt gods. Figur 4. Utpekat vägnät för transporter av farligt gods kring fastigheten. 8

10 Den bro, tillhörande Södra Glasbruksgatan, som ingår i det utpekade vägnätet har begränsningar gällande axel och/eller boggitryck [5], vilket innebär att tunga transporter inte får ske där. Därtill tillåts inte lastbilar längre än 12 meter. Det är därför osannolikt att genomfartstrafik avseende farligt gods förekommer i området. Farligt gods-vägnätet förefaller snarare betjäna de verksamheter som finns inom industriområdet väster om fastigheten. Transporter till och från dessa verksamheter bedöms ske via Karlskronavägen och via den planskilda överfarten över järnvägen (streckad grön linje i Figur 4). Det finns inga farliga verksamheter (enligt LSO eller Sevesolagstiftningen) i närområdet. Söder om E22 finns endast en verksamhet (Tarkett) vilken klassas som farlig enligt LSO 2 kap 4. Till Tarkett, beläget i Ronneby hamn, sker dock inte transporter av farligt god förbi aktuellt planområde [4]. Ronneby kommun har pekat ut tre verksamheter (numrering enligt Figur 4) som möjliga mottagare/avsändare av farligt gods i fastighetens omgivning: 1. Fueltech 2. Alfa Laval 3. Nättraby Verktygs AB Enligt önskemål från dessa verksamheter presenteras inte hanterade ämnen och mängder i detalj i denna rapport. Allt underlag finns dock sammanställt som beräkningsunderlag för rapporten. De ämnen och mängder som förekommer är av relativt lindrig art och primärt sker transporter som styckegods i mindre enheter. Totalt ger de tre studerade verksamheterna upphov till i genomsnitt 0,5 transporter av farligt gods per dag förbi fastigheten. Merparten utgörs av styckegods såsom färgburkar, gasflaskor innehållande helium och gasol etc. Gasleveranser i tankbil förekommer, men det rör sig då om gas tillhörande ADR-S-klass 2.2 (ej brandfarlig, ej giftig gas). Transporterna sker, enligt de tillfrågade verksamheterna, via Karlskronavägen och Angelskogsvägen (streckad grön linje i Figur 4). På Karlskronavägen och Metallgatan har trafikräkningar utförts under ÅDT för båda dessa vägar uppmättes till ca 4500 fordon per dygn. Det finns ingen prognos för om eller hur trafiken förutsätts ändras fram till horisontår 2040 [4]. Det antas att en viss ökning av trafiken kommer att ske i samband med att centrum förtätas och i de fortsatta beräkningarna antas ÅDT uppgå till ca 5000 fordon/dygn år Denna siffra antas i de fortsatta beräkningarna gälla på Karlskronavägen, Angelskogsvägen och Metallgatan. 2.3 BEFOLKNING OCH PERSONTÄTHET Den planerade skolan inom Kv Svarven 1 dimensioneras för ca 700 elever och ca personal. Skolan förväntas endast nyttjas dagtid under vardagar [4]. Därtill planeras för en ny idrottshall, primärt avsedd för skolans elever. Dimensionerande personantal för idrottshallen är inte fastställt i detta skede, t.ex. är det inte fastställt om hallen skall förses med läktare eller ej. I riskberäkningarna antas konservativt att idrottshallen kan komma att nyttjas av 100 personer utöver skolans elever och personal, se vidare resonemang i Bilaga E.1. De antagna personantalen för skolverksamhet och idrottshall inom fastigheten bedöms vara högre än i fallet om byggnaderna inom fastigheten på sikt kommer nyttjas som kontor och verksamheter. Riskbedömningen i denna rapport bedöms i det senare fallet giltig på så sätt att risknivåerna för kontor och verksamheter i vart fall inte underskattats. 9

11 RISKIDENTIFIERING I detta kapitel redovisas riskidentifieringen. 3.1 IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR Identifieringen av potentiella riskkällor grundar sig i kartstudier och kontakter med Trafikverket [6] och Ronneby kommun [4]. De riskkällor som identifierats är: - Blekinge Kustbana (urspårning och eventuella framtida transporter av farligt gods) - Karlskronavägen (primär transportled för farligt gods) - Angelskogsvägen (ej utpekad transportled för farligt gods, men transporter antas ske där) - Metallgatan (primär transportled för farligt gods) Inga farliga verksamheter, Sevesoanläggningar etc. har identifierats i fastighetens omgivning [4]. 3.2 URSPÅRNING PÅ JÄRNVÄGEN Urspårning av tåg på järnvägen kan innebära mekanisk påverkan inom fastigheten. 3.3 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Utifrån bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka med farligt gods, se avsnitt B.2, bedöms följande farligt gods-kategorier vara relevanta för den fortsatta riskbedömningen; klass 1, 2, 3 och 5. Övriga klasser transporteras i begränsad mängd, eller bedöms inte ge signifikanta konsekvenser förutom i olycksfordonets omedelbara närhet. Samtliga ovan nämnda farligt gods-kategorier bedöms vara aktuella att studera avseende framtida eventuella järnvägstransporter. På vägnätet förekommer endast klass 2 och 3 av de ovan nämnda och dessa studeras vidare. Övriga klasser förekommer i mycket ringa omfattning eller förväntas ej ge påverkan utanför det absoluta närområdet vid olycka. 3.4 SAMMANSTÄLLNING AV OLYCKSSCENARIER Baserat på de farligt gods-klasser som utreds vidare, har ett antal dimensionerande olycksscenarier med potentiellt dödlig konsekvens sammanställts i Tabell 1. Tabell 1. Övergripande sammanställning över dimensionerande olycksscenarier baserat på rådande förutsättningar. Samtliga farligt gods-kategorier i tabellen antas kunna förekomma på järnvägen. Klass 2.1 och 3 antas förekomma på vägnätet. Urspårning på järnväg Explosiva ämnen Brandfarlig gas Giftig gas Brandfarlig vätska Oxiderande ämnen Klass 1 Klass 2.1 Klass 2.3 Klass 3 Klass 5.1 Mekanisk skada Liten explosion BLEVE Litet läckage Liten pölbrand Explosion Medelstor explosion Gasmolnsexplosion Medelstort läckage Medelstor pölbrand Stor explosion Liten jetflamma Stort läckage Stor pölbrand Mellan jetflamma Stor jetflamma Brand 10

12 Frekvens att omkomma, år-1 Frekvens att N omkommer, år-1 UPPDRAGSNAMN RISKUPPSKATTNING OCH RISKVÄRDERING I detta kapitel redovisas individrisknivån och samhällsrisknivån för området med avseende på identifierade riskscenarier förknippade med farligt gods-transport/urspårning. I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Praxis vid riskvärderingen är att använda Det Norske Veritas förslag på kriterier för individ- och samhällsrisk [7]. Risker kan kategoriskt delas upp i; oacceptabla acceptabla med restriktioner och acceptabla Risker som klassificeras som oacceptabla värderas som oacceptabelt höga och tolereras ej. Dessa risker kan vara möjliga att reducera genom att åtgärder vidtas. De risker som bedöms vara acceptabla med restriktioner behandlas enligt ALARP-principen (As Low As Reasonably Practicable). Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen för oacceptabla risker, accepteras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor, och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör inte lika hårda krav ställas på riskreduktion, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnads-nyttoanalys. De risker som kategoriseras som låga kan värderas som acceptabla. Dock ska möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas där åtgärder, som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra, ska genomföras. I Tabell 2 redogörs för DNV:s uppställda kriterier för värdering av individ- och samhällsrisk enligt ovan nämnd kategorisering. Kriterier återfinns i riskvärderingen för bedömning av huruvida risknivån år acceptabel eller ej. Gränserna markeras med streckade linjer enligt Figur 5. Tabell 2. Förslag till kriterier för värdering av individ och samhällsrisk enligt DNV. Riskmått Acceptabel risk ALARP Oacceptabel risk Individrisk < till 10-5 > 10-5 Samhällsrisk < till 10-4 > ,E-03 Individrisk 1,E-03 Samhällsrisk 1,E-04 Oacceptabel risk 1,E-04 Oacceptabel risk 1,E-05 1,E-06 ALARP 1,E-05 1,E-06 ALARP 1,E-07 1,E-08 Acceptabel risk 1,E-07 1,E-08 Acceptabel risk 1,E Avstånd, m 1,E Antal omkomna, N Figur 5. Föreslagna kriterier på individrisk samt samhällsrisk enligt DNV [7]. 11

13 Individrisk Sannolikheten att en individ som kontinuerligt vistas i en specifik punkt omkommer. Individrisken är platsspecifik och oberoende av hur många personer som vistas inom det givna området. Syftet med riskmåttet är att kvantifiera risken på individnivå för att säkerställa att enskilda individer inte utsätts för oacceptabel risk. Individrisk redovisas ofta med en individriskprofil (t.v. i Figur 5) som beskriver frekvensen att omkomma som en funktion av avståndet till en riskkälla. Kan även redovisas som konturer på karta. Samhällsrisk Beaktar hur stor konsekvensen kan bli med avseende på antalet personer som påverkas vid olika scenarier där hänsyn tas till befolkningstätheten inom det aktuella området. Hänsyn tas även till eventuella tidsvariationer, som t.ex. att persontätheten i området kan vara hög under en begränsad tid på dygnet eller året och låg under andra tider. Samhällsrisken redovisas ofta med en F/N-kurva (t.h. i Figur 5) som visar den ackumulerade frekvensen för N eller fler omkomna till följd av de antagna olycksscenarierna. 4.1 RISKNIVÅ Det är nödvändigt att använda sig av både individrisk och samhällsrisk vid uppskattning av risknivån i ett område så att risknivån för den enskilde individen tas i beaktande samtidigt som hänsyn tas till hur stora konsekvenserna kan bli med avseende på antalet personer som samtidigt påverkas. För uppskattning av risknivån orsakad av farligt gods-transporter på vägnätet har årsmedeldygnstrafik (ÅDT), vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. för aktuella vägavsnitt använts som indata. Med hjälp av Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skrift Farligt gods riskbedömning vid transport [8] beräknas frekvensen för att en trafikolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på aktuellt vägavsnitt. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario på väg används händelseträdsanalys, se Bilaga B. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar för väg redovisas mer omfattande i Bilaga C. Med hjälp av Banverkets (nuvarande Trafikverket) rapport [9] beräknas frekvensen för att en järnvägsolycka, med eller utan farligt gods, inträffar på den aktuella sträckningen. För beräkning av frekvenser/sannolikheter för respektive skadescenario används händelseträdsanalys. Frekvensberäkningarna för järnväg redovisas i Bilaga D. Konsekvenserna av olika skadescenarier uppskattas utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar och handberäkningar. Konsekvensuppskattningar för järnväg redovisas mer omfattande i Bilaga E. 12

14 4.1.1 Individrisknivå Figur 6. Individrisknivå med avseende på farligt gods-transporter på väg och järnväg förbi fastigheten. I Figur 6 illustreras individrisknivån alstrad av farligt gods-transporter på väg och järnväg förbi fastigheten. I kurvan som illustrerar riskbidraget från järnvägen ingår även mekanisk skada orsakad av urspårande tåg. De vågräta linjerna markerar övre och undre gräns för ALARP-området. Ur figuren kan utläsas att individrisken är inom ALARP vid läget för skolan (30 meter från järnväg), vilket innebär att riskreducerande åtgärder behöver vidtas i rimlig omfattning för att risksituationen avseende järnvägen ska kunna accepteras. Individriskbidraget från vägnätet är att betrakta som acceptabelt Samhällsrisknivå för fastigheten Figur 7. Samhällsrisknivå för fastigheten. I Figur 7 illustreras samhällsrisknivån för fastigheten. Ur figuren kan utläsas att risken till stora delar är inom ALARP och även bitvis överstiger gränsen för oacceptabel risknivå. Detta innebär att riskreducerande åtgärder behöver vidtas för att risksituationen ska kunna accepteras. Notera att en omskalning av kriterierna angivna i Tabell 2 har gjorts, då dessa beskriver riskacceptans för ett område om 1 km 2. I aktuellt fall har ett område om 0,1 km 2 studerats, se vidare bilaga E.1. 13

15 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Om risknivån bedöms som ej acceptabel ska riskreducerande åtgärder identifieras och föreslås. Exempel på vanligt förekommande riskreducerande åtgärder anges i Boverkets och Räddningsverkets (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rapport Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [10], vilken är lämplig att använda som utgångspunkt. Åtgärder redovisas som kan eliminera eller begränsa effekterna av de identifierade scenarier som bedöms ge störst bidrag till risknivån utifrån de lokala förutsättningarna. För att rangordna och värdera åtgärders effekt kan med fördel kostnads-effekt- eller kostnads-nyttoanalys användas. Riskbilden efter de valda åtgärdernas genomförande bör verifieras. Åtgärderna kan antingen vara sannolikhetsreducerande eller konsekvensbegränsande. I samband med fysisk planering är det utifrån Plan- och bygglagen svårt att reglera sannolikhetsreducerande åtgärder, eftersom riskkällorna och åtgärderna i regel är lokaliserade utanför området, eller regleras med andra lagstiftningar. De åtgärder som föreslås kommer därför i första hand vara av konsekvensbegränsande art. Åtgärdernas lämplighet och riskreducerande effekt baserar sig i huvudsak på bedömningar gjorda i Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner [10]. De åtgärder som bedöms lämpliga att genomföra givet projektets förutsättningar och beräknade risknivåer presenteras och diskuteras nedan. Observera att avsnittet utgör ett diskussions- och beslutsunderlag för vidare planering och således inte har formulerats som konkreta planbestämmelser. 5.1 REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER Samtliga åtgärder är inte lämpliga att reglera i en detaljplan, utan beaktas först i senare skede. Där inget annat nämns nedan, anses åtgärderna, enligt Boverkets skrift, vara lämpliga att reglera i detaljplan Barriär Den enskilt största riskfaktorn för fastigheten är relaterad till mekanisk skada vid urspårning från järnvägen. Fastigheten är belägen lägre än järnvägen vilket gör det svårt att uppskatta ett maximalt urspårningsavstånd. Urspårningsrelaterad risk föreligger oavsett om godståg kommer att börja trafikera sträckan eller ej. Av denna anledning ska en barriär uppföras mellan järnväg och fastigheten. Barriären placeras och dimensioneras så att den motverkar mekanisk skada på byggnader och utomhusmiljö där människor vistas. Barriären ska därtill utföras tät i hela sin sträckning så att läckage av farligt gods inte rinner ner mot och in i fastigheten. Förslag till placering ges i Figur Disposition av planområde Ytor inom ca 25 meter från ovan nämnd barriär är fortsatt riskpåverkad avseende t.ex. bränder. Av denna anledning ska utomhusytor inom detta avstånd (se röd markering i Figur 8) inte utformas så de uppmuntrar till mer än tillfällig vistelse. Detsamma gäller inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan i enlighet med RIKTSAM. Detta innebär att skolgård, utomhusteater etc. inte är lämpligt inom dessa delar av fastigheten. Ytorna kan istället nyttas för t.ex. ytparkering Disposition av byggnader Utrymningsmöjligheter ska tillses i riktning bort från järnvägen så att trygg utrymning kan ske med byggnaden som barriär mot riskkällan. Åtgärden gäller både för skolbyggnad och för idrottshall. 14

16 5.1.4 Placering av friskluftsintag Friskluftsintag ska placeras högt och riktas bort från järnvägen (åt sydväst). Åtgärden gäller både för skolbyggnad och för idrottshall. Syftet med åtgärden är att minska den mängd gas som kommer in i byggnaden via ventilationssystemet. Åtgärden minskar konsekvensen för personer som vistas inomhus vid utsläpp av giftiga gaser eller brandgaser i samband med brand. Alternativt kan ventilationen förses med nödavstängningsmöjlighet. Ventilationen ska i detta fall kunna stängas från en central plats. Till åtgärden krävs även rutiner och organisation för drift och skötsel för upprätthållande av funktion samt för manuell hantering/åtgärd vid händelse av olycka Byggnadstekniskt brandskydd Ytor inom ca 25 meter från ovan nämnd barriär är fortsatt riskpåverkad avseende t.ex. bränder. Av denna anledning ska ytterväggar och tak inom 25 meter från barriären utformas i obrännbara material och i lägst brandklass EI 30. Fönster kan utföras i lägst EW 30. Brandklassade fönster får inte vara öppningsbara annat än med nyckel etc. för underhåll. Inom 30 minuter förväntas utrymning av byggnaden kunna genomföras. Samma krav ställs på ytterväggar och fönster inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen- Metallgatan. Anledningen är att ett bebyggelsefritt avstånd inom 30 meter från farligt gods-led alltid ska eftersträvas enligt RIKTSAM. I det fall detta inte uppfylls bör åtgärder vidtas. I aktuellt fall förekommer transporter av brandfarliga gaser och vätskor på aktuellt vägnät varvid just brandskyddsåtgärder bedöms vara rimliga Sammanställning av riskreducerande åtgärder De åtgärder som bedöms skäliga att vidta för fastigheten med hänsyn till risksituationen är (se vidare översiktlig illustration i Figur 8): - En barriär som motstår tågurspårning och motverkar läckage av farligt gods uppförs mellan järnväg och fastigheten. - Fasader och tak (inom 25 meter från barriär) utförs i lägst brandklass EI 30 och med fönster i lägst brandklass EW 30. Detsamma gäller fasader och fönster inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan. - Utrymningsmöjligheter tillses i riktning bort från järnvägen och korsningen Angelskogsvägen- Metallgatan. - Friskluftsintag placeras högt och i riktning bort från järnvägen. Alternativt förses ventilation med nödavstängningsmöjlighet. - Mark i de nordöstra delarna av fastigheten (inom 25 meter från barriär samt inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan) utformas så att den ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse (skolgård och utomhusteater är ej lämpligt inom dessa ytor). 15

17 Figur 8. Illustration avseende rekommenderade riskreducerande åtgärder för fastigheten. 16

18 DISKUSSION Riskbedömningar av detta slag är alltid förknippade med osäkerheter, om än i olika stor utsträckning. Osäkerheter som påverkar resultatet kan vara förknippade med bl.a. det underlagsmaterial och de beräkningsmodeller som analysens resultat är baserat på. De beräkningar, antaganden och förutsättningar som bedöms vara belagda med störst osäkerheter är: Farligt gods-transporter förbi fastigheten, schablonmodeller som har använts vid sannolikhetsberäkningar och antal personer som förväntas omkomma vid respektive skadescenario. De antaganden som har gjorts har varit konservativt gjorda så att risknivån inom området inte ska underskattas. För vägtransporter av farligt gods har konservativa skattningar gjorts på så sätt att även transporter avseende styckegods (t.ex. ett oljefat) har antagits utgöras av fullastade transporter (t.ex. motsvarande tankbil). Detta bör ge resultat på säkra sidan. Även med denna typ av mycket konservativa skattningar är riskbidraget från vägnätet i området mycket litet. Osäkerheter föreligger även avseende framtida förändringar av farligt gods-transporter på vägnätet. Av de tillfrågade verksamheterna i området har alla dragit ner på hantering av farligt gods. Trenden är att fortsätta minimera hanteringen av farligt gods i dessa verksamheter och någon ökning eller behov av att testa mer omfattande transporter i känslighetsanalyser anses därmed vara onödigt. Det rekommenderas generellt att Ronneby kommun ser över transportvägnätet i kommunen tillsammans med berörda myndigheter så att inga oklarheter finns gällande var transporter av farligt gods får ske. I dagsläget är inte det utpekade transportvägnätet uppdaterat efter rådande förhållanden i området. För järnvägstransporter är dock osäkerheten om framtida transporter större och av denna anledning genomförs en känslighetsanalys avseende 10 godståg per dag förbi fastigheten (att jämföra med noll i dagsläget och 2 godståg per dag i grundberäkningen för år 2040). Vid analyser av detta slag råder ibland brist på relevanta data, behov av att göra antaganden och förenklingar och svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter som dessutom är mer eller mindre osäkra. Dessa svårigheter innebär att olika riskanalyser/riskanalytiker ibland kan komma fram till motstridiga resultat på grund av skillnader i antaganden, metoder och/eller ingångsdata. [11] Det finns flera skäl till varför systematiska riskanalyser är att föredra framför andra mer informella eller intuitiva sätt att hantera den stora, men långt ifrån fullständiga, kunskapsmassa som finns beträffande riskerna med farligt gods. Användning av riskanalysmetoder av den typ som presenteras i VTI Rapport 389:1 och som använts i detta projekt innebär att befintlig kunskap insamlas, struktureras och sammanställs på ett systematiskt sätt så att kunskapsluckor kan identifieras. Detta medför att analysens förutsättningar kan prövas, ifrågasättas och korrigeras av oberoende. Metoden innebär också att de antaganden och värderingar som ligger till grund för olika skattningar tydliggörs för att undvika missförstånd vid information, diskussion och förhandling mellan beslutsfattare, transportörer och allmänhet. Riskanalyser utgör därigenom ett viktigt led i den demokratiska process som omger transporter av farligt gods i samhället. [11] 17

19 SLUTSATSER Såväl individ- som samhällsrisknivån för planerad skolverksamhet inom fastigheten ligger inom ALARP. Den enskilt största anledningen till detta är närheten till järnvägen. Riskreducerande åtgärder ska vidtas i skälig omfattning. De åtgärder som bedöms skäliga att vidta för fastigheten med hänsyn till risksituationen är: - En barriär som motstår tågurspårning och motverkar läckage av farligt gods uppförs mellan järnväg och fastigheten. - Fasader och tak (inom 25 meter från barriär) utförs i lägst brandklass EI 30 och med fönster i lägst brandklass EW 30. Detsamma gäller fasader och fönster inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan. - Utrymningsmöjligheter tillses i riktning bort från järnvägen och korsningen Angelskogsvägen- Metallgatan. - Friskluftsintag placeras högt och i riktning bort från järnvägen. Alternativt förses ventilation med nödavstängningsmöjlighet. - Mark i de nordöstra delarna av fastigheten (inom 25 meter från barriär samt inom 30 meter från korsningen Angelskogsvägen-Metallgatan) utformas så att den ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse (skolgård och utomhusteater är ej lämpligt inom dessa ytor). Det rekommenderas generellt att Ronneby kommun ser över transportvägnätet i kommunen tillsammans med berörda myndigheter så att inga oklarheter finns gällande var transporter av farligt gods får ske. I dagsläget är inte det utpekade transportvägnätet uppdaterat efter rådande förhållanden i området. 18

20 Bilaga A. Metod för riskhantering Detta kapitel innehåller en beskrivning av begrepp och definitioner, arbetsgång och omfattning av riskhantering i projektet samt de metoder som använts. A.1. Begrepp och definitioner Begreppet risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen, d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, är känd. Riskanalys omfattar, i enlighet med de internationella standarder som beaktar riskanalyser i tekniska system [12] [13], riskidentifiering och riskuppskattning, se Figur 9. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser, medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Sannolikhet och frekvens används ofta synonymt, trots att det finns en skillnad mellan begreppen. Frekvensen uttrycker hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod, t.ex. antalet bränder per år, och kan därigenom anta värden som är både större och mindre än 1. Sannolikheten anger istället hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och anges som ett värde mellan 0 och 1. Kopplingen mellan frekvens och sannolikhet utgörs av att den senare kan beräknas om den första är känd. Riskhantering Riskbedömning Riskanalys Avgränsning Identifiera risker Riskuppskattning Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/ -kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Figur 9. Riskhanteringsprocessen. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Som en del av riskvärderingen kan det även ingå förslag till riskreducerande åtgärder och verifiering av olika alternativ. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/-kontroll. I det skedet fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som ska vidtas. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/-kontroll, medan riskbedömning enbart avser analys och värdering av riskerna. 19

21 Bilaga B. Frekvensberäkningar väg I frekvensberäkningarna beräknas en grundfrekvens för olyckor med transporter av farligt gods på en 1 km lång vägsträcka enligt VTI-modellen. Med händelseträdsmetodik beräknas sedan frekvenser för respektive olycksscenario för de olika klasserna. Händelseträden utvecklas i kommande avsnitt för varje ADR-S klass. Vid behov anpassas frekvenser till analysens geografiska avgränsningar. B.1. Beräkning av grundfrekvens I Räddningsverkets (nuv. MSB) rapport Farligt gods riskbedömning vid transport [8] presenteras metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt gods-transport på väg. Rapporten är en sammanfattning av Väg och- transportforskningsinstitutets rapport [14] och den beskrivna metoden benämns VTI-modellen. VTI-modellen analyserar och kvantifierar sannolikheter för olycksscenarier med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen för farligt gods-olycka på en specifik vägsträcka kan två olika metoder användas. Antingen kan en olyckskvot uppskattas utifrån specifik olycksstatistik för sträckan, eller utifrån nationell statistik över liknande vägsträckor. I denna riskanalys används det andra av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek beror på ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning. Generellt gäller att vägtyper som tillåter högre hastighet är utformade på ett sätt vilket medför en lägre olyckskvot än där lägre hastighetsbegränsning råder. Korsningar, cirkulationsplatser och dylika utformningar ger högst olyckskvot. Antalet singelolyckor och sannolikheten att en olycka leder till en konsekvens med farligt gods (index) ökar med hastigheten. Antalet trafikolyckor med transport av farligt gods som leder till konsekvens mot omgivningen beräknas enligt nedanstående metodik med indata enligt Tabell 3. Som underlag för beräkningarna av den förväntade frekvensen för trafikolycka respektive farligt gods-olycka används skattningar för trafikflödet år Olyckor Total (O) = ÅTD Total 365 Sträcka(km) OK Olyckor FG = O [(SiO ÅDT FG ) + (1 SiO) ( 2 ÅDT FG ÅDT Total ÅDT Total ÅDT 2 FG 2 ÅDT Total )] Index Tabell 3. Indata till frekvensberäkning för farligt gods-olycka enligt Farligt gods riskbedömning vid transport. Indataparameter Karlskronavägen Angelskogsvägen Metallgatan ÅDTtotal ÅDTFG 0,5 0,5 0,5 Hastighetsgräns Olyckskvot (OK) 1,20 1,20 1,20 Andel Singelolyckor (SiO) 0,15 0,15 0,15 Index 0,03 0,03 0,03 Frekvens FG-olycka (per km och år) 4,05E-04 4,05E-04 4,05E-04 20

22 B.2. Fördelning mellan de olika ADR-S klasserna Farligt gods är ett samlingsbegrepp för farliga ämnen och produkter som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [15] som tagits fram i internationell samverkan. Farligt gods på väg delas in i nio olika klasser enligt ADR-S-systemet där kategorisering baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. Detta innebär inte att ett ämne inte kan ge upphov till typkonsekvenser motsvarande de för en annan klass. T.ex. transporteras vätefluorid under klass 8 eftersom dess primära risk utgörs av frätskador. Ämnet är dock mycket giftigt och kan ge upphov till dödliga konsekvenser över relativt stora avstånd. I tabellen nedan redovisas klassindelningen av farligt gods och en beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid olycka. Tabell 4. Kortfattad beskrivning av respektive farligt gods-klass samt konsekvensbeskrivning. ADR-S Kategori Beskrivning Konsekvenser Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton [15]. Klass 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Klass 7 Klass 8 Klass 9 Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Oxiderande ämnen, organiska peroxider Giftiga ämnen, smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpningsmedel, etc. Medicinska preparat. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natriumoch kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m [16]. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet [14]. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Av farligt gods-kategorierna ovan är det klass 1, 2, 3 och 5 som bedöms ge påverkan utanför det omedelbara närområdet kring olycksplatsen. 21

23 Som tidigare angivits i avsnitt förekommer inte alla farligt gods-klasser på det aktuella vägnätet. Vägnätet är delvis utpekat som primärleder för transporter av farligt gods, men är snarare att likna vid sekundärleder som betjänar vissa verksamheter i industriområdet väster om studerat planområde. Vid kontakt med dessa verksamheter har uppgifter om mottagna och levererade ämnen, mängder och frekvenser avseende farligt gods. Resultatet sammanställs i Tabell 5 nedan. Tabell 5. Antalet farligt godstransporter framräknat enligt beräkningsmodellen samt fördelning mellan ADR-S klasser baserat på antal transporter för respektive studerad vägsträcka. Karlskronavägen Angelskogsvägen Metallgatan ÅDTFG 0,5 0,5 0,5 ADR-S klass 1 0 % 0 % 0 % ADR-S klass % 43 % 43 % ADR-S klass % 0 % 0 % ADR-S klass 3 17 % 17 % 17 % ADR-S klass 5 0 % 0 % 0 % ADR-S övriga 40 % 40 % 40 % Som framgår av tabellen är det endast klass 2.1 och 3 som förekommer på vägnätet och samtidigt anses kunna ge påverkan utanför det omedelbara närområdet vid en olycka. Dessa klasser studeras vidare avseende frekvenser för olika olycksscenarier i följande avsnitt. B.3. ADR-S Klass 2 Gaser ADR-S klass 2 omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Gaser tillhörande ADR-S klass 2 är indelade i olika riskgrupper beroende på dess farliga egenskaper; brandfarliga gaser (riskgrupp 2.1.), icke brandfarliga, icke giftiga gaser (riskgrupp 2.2) samt giftiga gaser (riskgrupp 2.3) [15]. Volymen per transport kan, beroende på fordon och ämne, uppgå till cirka 30 ton. Störst skadeverkan vid vådautsläpp orsakar kondenserade gaser (i flytande form vid förhöjt tryck), brandfarliga gaser eller giftiga gaser. Nedan beskrivs riskgrupp 2.1 och riskgrupp 2.3 närmre. B.3.1 ADR-S Riskgrupp 2.1 Brandfarliga gaser ADR-S riskgrupp 2.1 omfattas av brandfarliga gaser, exempelvis väte, propan, butan och acetylen. Här utgör brand den huvudsakliga faran, och gaserna är vanligtvis inte giftiga 1. Brandfarliga gaser är ofta luktfria [17]. Gasol ansätts som dimensionerande ämne att basera beräkningarna på, eftersom gasol på grund av dess låga brännbarhetsgräns samt att den transporteras tryckkondenserad och i stor utsträckning gör ämnet till ett konservativt val [18]. För brandfarliga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Nedanstående avsnitt beskriver hur en olycka med gods i klass 2.1 kan ta uttryck, samt vilka dimensionerande scenarier och tänkbara skadehändelser som kan uppträda. 1 Vissa giftiga gaser, som exempelvis ammoniak, är vid höga koncentrationer även brandfarliga. De beaktas i huvudsak med avseende på de giftiga egenskaperna, vilka ger upphov till längre konsekvensavstånd än de brandfarliga egenskaperna. 22

24 B Gasläckage Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med större tjocklek och därmed större tålighet [19]. Erfarenheter från utländska studier visar att sannolikheten för läckage av det transporterade godset då sänks till 1/30 av värdet för läckage i tankbil med ADR-S klass 3 [8]. B Läckagestorlek Ett läckage till följd av en olycka med en transport av brandfarlig gas antas kunna bli litet, medelstort eller stort, där utsläppsstorlekarna är definierade i [8] utifrån massflöde: 0,09 kg/s (litet), 0,9 kg/s (medelstort) respektive 17,9 kg/s (stort). Med gasol som gas har arean på läckaget beräknats till 0,1; 0,8 respektive 16,4 cm 2. Vid läckage från tjockväggiga tankbilar bedöms sannolikheten för respektive storlek vara 62,5 %, 20,8 % och 16,7 % [8]. B Antändning När ett läckage av brandfarlig gas, klass 2.1, har skett finns det en risk att gasen antänds. Antändningen kan inträffa direkt eller vara fördröjd. En direkt antändning antas leda till att en jetflamma uppstår, medan en fördröjd antändning kan innebära att en gasmolnsexplosion inträffar. För ett utsläpp som är mindre än 1500 kg anges sannolikheterna för direkt antändning, fördröjd antändning och ingen antändning vara 10 %, 50 % respektive 40 % [20], varför dessa värden kan antas gälla för litet läckage. För ett utsläpp som är större än 1500 kg anges motsvarande siffror vara 20 %, 80 % och 0 %. Dessa värden används för stort läckage. För medelstort läckage antas ett medeltal av ovanstående sannolikheter rimligt att använda, det vill säga 15 %, 65 % och 20 %. B BLEVE En BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) kan inträffa om en tank med tryckkondenserad gas värms upp så snabbt att tryckökningen leder till att tanken rämnar. Detta resulterar i att den kokande vätskan (tryckkondenserad gas) momentant släpps ut och antänds. Detta resulterar i ett mycket stort eldklot. En BLEVE antas kunna uppstå i en oskadad tank, utan fungerande säkerhetsventil eller där säkerhetsventilen inte snabbt nog hinner avlasta tycket. Det krävs då att en direkt antändning har skett vid en intilliggande tank och orsakat jetflamma som är riktad direkt mot den oskadade tanken. Sannolikheten för att ovan givna förutsättningar ska infalla samtidigt och leda till en BLEVE bedöms vara liten, uppskattningsvis 1 %. 23

25 B.3.2 Händelseträd med sannolikheter Figur 10 redovisar sannolikheterna i händelseträdet som används för en olycka som involverar ett fordon med brandfarlig gas. Dessa sannolikheter motiveras i efterföljande text. Omedelbar 10.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 6.60E-09 Litet 62.5% Antändning Nej 99.0% Liten jetflamma 6.53E-07 Fördröjd Ingen 50.0% Gasmolnsexplosion 3.30E % 2.64E-06 Ja 0.4% Läckagestorlek Omedelbar 15.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 3.30E % Mellanstort Antändning Nej 99.0% Mellanstor jetflamma 3.26E-07 Fördröjd Ingen 65.0% Gasmolnsexplosion 1.43E % 4.39E-07 Omedelbar 20.0% Ja BLEVE 1.0% BLEVE 3.53E-09 Stort 16.7% Antändning Nej 99.0% Stor jetflamma 3.49E-07 Trafikolycka med ADR-S riskgrupp 2.1 Fördröjd Ingen 80.0% Gasmolnsexplosion 1.41E % 0.00E+00 alt E-03 Gasläckage Nej 99.6% 2.87E-03 Figur 10. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass

26 B.4. ADR-S Klass 3 Brandfarliga vätskor ADR-S klass 3 omfattar brandfarliga vätskor, exempelvis bensin, E85, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel etc. De flesta transporter av farligt gods utgörs av brandfarliga vätskor. B.4.1 Händelseträd med sannolikheter Figur 11 redovisar sannolikheterna givet att en olycka skett med ett fordon lastat med brandfarlig vätska. Dessa sannolikheter motiveras i texten. Litet 25.0% Ja Antändning 3.3% Liten pölbrand 2.18E-05 Nej 96.7% 6.39E-04 Ja 11.0% Läckagestorlek Mellanstort 25.0% Ja Antändning 3.3% Mellanstor pölbrand 2.18E-05 Nej 96.7% 6.39E-04 Trafikolycka med ADR-S klass 3 Stort 50.0% Ja Antändning Nej 3.3% Stor pölbrand 4.36E % 1.28E-03 alt E-02 Läckage Ja 0.4% Ja Spridning till last 50.0% Stor pölbrand 4.28E-05 Nej 50.0% 4.28E-05 Nej 89.0% Fordonsbrand Nej 99.6% 2.13E-02 Figur 11. Händelseträd med sannolikheter för ADR-S klass 3. Sannolikhet för läckage regleras av index, se Tabell 4 B Läckage Sannolikheten för att en trafikolycka med en farligt gods-transport inblandad leder till läckage definieras av sträckans farligt gods-index, se Tabell 3. B Läckagestorlek Storleken på läckaget varierar beroende på tankbilens storlek och typ. Enligt uppgifter från transportbolagen, när det gäller klass 3-produkter, är det vanligast att tankbilar med släp transporterar godset [21] [22]. Vid läckage från tankbil med släp fastställs sannolikheten för ett litet, mellanstort och stort läckage vara 25 %, 25 % respektive 50 % [8]. De olika läckagen definieras utifrån vilken pölstorlek som de ger upphov till: 50 m 2 (litet), 200 m 2 (mellanstort) samt 400 m 2 (stort). 25

27 B Antändning Bensin och diesel utgör tillsammans majoriteten av produkterna i ADR-S klass 3 [23]. Sannolikheten för antändning av läckage med diesel på väg är mycket låg på grund av dess höga flampunkt, medan sannolikheten för antändning av ett bensinläckage är större. Förenklat (och konservativt) antas samtliga transporter av brandfarlig vätska vara bensin. Sannolikheten att antändning sker givet läckage av bensin, oberoende av om det är litet, mellanstort eller stort, är 3,3 % [24]. B Fordonsbrand Sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon är cirka 0,4 %. Fordonsbranden kan sprida sig till lasten, och denna sannolikhet uppskattas till 50 %. B.5. Ackumulerad olyckspåverkan Grundfrekvensen för olyckorna gäller för 1 km vägsträcka, vilket får till följd att frekvensen måste justeras med hänsyn till hur stort konsekvensavstånd som varje olycksscenario ger upphov till (konsekvensavstånd redovisas i Bilaga C). 26

28 Bilaga C. Konsekvensberäkningar väg I detta avsnitt beskrivs hur konsekvensområdet och det förväntade skadeutfallet för olika klasser kvantifierats. Beräkningarna redogörs separat för respektive ADR-S klass. C.1. Persontäthet Skolan dimensioneras för ca 700 elever samt ca personal. Därtill planeras en idrottshall som konservativt antas ge ett tillskott om ytterligare ca 100 personer inom fastigheten, se vidare Bilaga E.1. Fastighetens area är ca m 2. Detta ger en persontäthet inom fastigheten på i genomsnitt personer/km 2. Kring fastigheten finns bostadsområden (primärt villabebyggelse) och industriområde. För dessa delar ansätts en schablonsiffra för tätort om 4100 personer/km 2 gälla [2]. C.2. Antagande om olyckans placering Konsekvenser som uppstår vid olycksscenerierna antas utgå från vägkant närmast området. C.3. ADR-S riskgrupp 2.1 Brandfarliga gaser Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt gods-olycka med utsläpp av brandfarlig gas (gasol) uppskattas det grovt att samtliga transporter utgörs av tankbilar, och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Programvaran Spridning Luft [25] används för spridningsberäkningarna. Läckagestorleken har räknats fram utifrån det massflöde av gasol som anges i [8] för respektive storlek. För varje hålstorlek finns en ansatt sannolikhet. Tabell 6. Framräknad läckagestorlek för gasol. Läckagestorlek Massflöde, Q Läckagestorlek, Läckagestorlek, A Litet 0,09 kg/s 0,32 cm 0,08 cm 2 Mellanstort 0,9 kg/s 1,03 cm 0,83 cm 2 Stort 17,9 kg/s 4,56 cm 16,4 cm 2 Vid beräkningarna har följande antaganden gjorts: Gasen antas vara propan (gasol). Hålet antas vara intryckt utifrån. En jetflamma antas vara horisontell. C.3.1 BLEVE Konsekvenserna av en BLEVE beräknas enligt exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor [26]. Antagen mängd gasol är satt till 25 ton i en lastbil. Avståndet inom vilket man antas omkomma är beräknat till 170 m. C.3.2 Jetflamma En jetflamma kan uppstå om ett utsläpp av en brännbar gas antänds och förbränns direkt i anslutning till själva läckaget. En mycket kraftig stående flamma uppstår då när gasen trycks ut från kärlet. 27

29 Konsekvenserna av en jetflamma har beräknats utifrån exempel i Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor [26], där flammans längd och bredd beräknas. Beräkningsgång i Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis [27] används sedan för att beräkna ett riskavstånd dit 50 % antas få dödliga skador av strålningen inom tiden t = 10 s. För frekvensreducering med hänsyn till att en jetflammas konsekvensområde inte är cirkulärt används en metod med en representativ del av en cirkel, enligt Figur 12. Figur 12. Förhållandet mellan konsekvensområde och en representativ del av en cirkel för frekvensreducering i samband med jetflamma. C.3.3 Gasmolnsexplosion En gasmolnsexplosion kan uppstå vid en fördröjd antändning av en utsläppt gasmassa som hunnit sprida sig och inte längre befinner sig under tryck. Konsekvensområdet beror på hur gasen sprids i omgivningen, vilket i sin tur beror på en mängd faktorer som vind, stabilitetsförhållanden, hinder, utströmmande flöde och densitet, med mera. Vid en antändning förbränns hela den gasvolym som befinner sig inom brännbarhetsområdet. I det fysiska område där detta sker blir konsekvenserna mycket allvarliga med dödliga förhållanden. Utanför detta område förväntas dock konsekvenserna bli lindriga, men strålningspåverkan kan uppkomma. Programvaran Spridning Luft [25] används för spridningsberäkningarna där avståndet till halva den undre brännbarhetsgränsen beräknas. Detta avstånd beräknas är för att på ett konservativt sätt ta hänsyn till strålningspåverkan, som kan ske även utanför den gasvolym som förbränns. Gasmolnsexplosionen beräknas utifrån ett stort läckage. Beräknat konsekvensområde approximeras med en cirkelsektor enligt Figur 12. C.3.4 Konsekvensavstånd ADR-S riskgrupp 2.1 Nedan sammanställs de framräknade konsekvensavstånden för ADR-S klass 2.1. BLEVE 170 meter Liten jetflamma 5 meter Medelstor jetflamma 17 meter Stor jetflamma 73 meter Gasmolnsexplosion 42 meter C.4. ADR-S klass 3 För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser för omgivningen kan uppkomma när vätskan läcker ut och antänds. Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt till följd av brandspridning till byggnader, antas vara där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2. Det är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) samt den 28