F Ö R S T U D I E I M P L E M E N T E R I N G A V V E R K S A M T V Ä R M L A N D

Transkript

1 F Ö R S T U D I E I M P L E M E N T E R I N G A V V E R K S A M T V Ä R M L A N D F Ö R D E T F Ö R E T A G S A M M A A V A T T I T Y D I K A R L S T A D A B O C H I N N O G R O U P J U N I 2014

2 S AMMANFATTNING Attityd i Karlstad AB och Inno Group har på uppdrag av Det företagsamma Värmland tagit fram en förstudie om kontextuella faktorer som berör och bör tas i beaktning vid en implementering av Verksamt Värmland. Arbetet är ett led i en bredare konsekvensanalys av Verksamt Värmlands implementering. Det finns en bred konsensus, både nationellt och regionalt, att det behövs någon typ av matchmaking mellan stödsystemets aktörer och företagare i behov av rådgivning. Den lösning som Verksamt Värmland som koncept erbjuder bedöms av både respondenter och av sammanställning av övrigt underlag som bra, men det förutsätter en större strukturell satsning för att tillmötesgå företagarens behov på bästa sätt. Tillexempel skulle det behövas en utgångspunkt för regional samordning av det värmländska stödsystemet, något som kan bli ett mervärde i arbetet med den digitala plattformen Verksamt Värmland. För att lyckas med detta krävs en förankring hos aktörerna i stödsystemet i ett tidigt stadie inte enbart att de informeras. Någon typ av åsiktsförklarningar eller mer dedikerad förankring behövs så att aktör förbinder sig på att man tar ansvar för Verksamt Värmlands implementering och upprätthållande. Sett till omkringliggande faktorer så det finns inga eller få indikationer på att någon typ av förändring på myndighetsnivå kommer kunna påverka förutsägningarna att implementera Verksamt Värmland i dagsläget. Förutsättningarna kommer, med största sannolikhet, förbli de samma oavsett förändringar i Riksdagens parlamentariska situation eller i de direktiv och uppdrag som riktas till myndigheter. Något som kan förändra förutsättningarna för, om inte en implementering så upprätthållandet, av Verksamt Värmland är organiseringen av Region Värmland i framtiden. I ett scenario där Region Värmland kommer att ingå i Landstingets verksamhet skulle det också innebära att man i frågor som rör regional utveckling kan finansiera initiativ med skattemedel. Detta skulle ge en potentiell långsiktig lösning på frågan om Verksamt Värmlands långsiktiga efterlevnad. Detta öppnar också för möjligheten att projektfinansiera Verksamt Värmland över en tre- till fyraårsperiod för att sedan inkorporera initiativet i den skatteberättigade myndigheten. Detta kräver dock också givetvis en politisk vilja. 2

3 I underlaget är det också uppenbart att ett större ansvar för processen hos Region Värmland efterfrågas. Verksamt Värmland behövs enligt flera sakkunniga, på både nationell och internationell nivå. Vidare kan konstateras att Verksamt Värmland inte ensamt kommer kunna samordna, planera och i längden marknadsföra initiativet på egen hand utan kommer att behöva stöd. 3

4 INNEHÅLL B A K G R U N D S Y F T E M E T O D G E N O M F Ö R A N D E D I S P O S I T I O N K O N T E X T U E L L A F A K T O R E R T E K N I S K B E S K R I V N I N G D E L 1 : A N D R A S E R F A R E N H E T E R D E L 2 : M Y N D I G H E T E R N A S P E R S P E K T I V D E L 3 : Ö V R I G A P Å V E R K A N S F A K T O R E R F Ö R S T U D I E N S R E K O M E N D A T I O N E R B I L A G A 1 : R E F E R E N S E R B I L A G A 2 : S T A T I S T I K F R Å N V E R K S A M T. S E

5 B A K G R U N D I samband med de kartläggningar och granskningar av stödsystemet som gjorts inom ramen för projektet Det företagsamma Värmland har flera behov identifierats. Bland annat tydligare en-vägin i stödsystemet, en lätt inkubator, bemötande utifrån individuellt behov, och effektivare vidareslussning och samordning aktörer emellan. Som ett led i att tillmötesgå dessa behov har en samordningsprocess påbörjats för att effektivisera samarbetet mellan stödsystemets aktörer i Värmland. Grundidén är att utveckla en webbaserad tjänst som ska fungera som mäklartjänst mellan företagare med olika behov av t.ex. rådgivning, nätverk eller finansiering och de aktörer i stödsystemet som bäst förmår möta dessa behov. I dagsläget är denna process ännu i planeringsskedet och går under arbetsnamnet Verksamt Värmland, alltså en Verksamt-sida för regionen Värmland. S Y F T E Syftet med förstudien är att kartlägga kontextuella faktorer som berör och bör tas i beaktning vid en implementeringen av Verksamt Värmland. Arbetet är ett led i en bredare konsekvensanalys av Verksamt Värmlands implementering. M E T O D Genomförandet sker i två delmoment; förstudie samt konsekvensanalys. Förstudien görs för att skapa en kontextuell ram för vilka externa faktorer som kan tänkas påverka arbetet med regionssidan och Verksamt Värmland. Konsekvensanalysen görs genom en metodbaserad sammanställning och tolkning av information såsom kostnader, mottagares behov och användares inställning. Genom detta kan vi beskriva och beräkna risker och möjligheter med respektive scenario. Sannolikheten för respektive scenario baseras på antaganden om konsekvenser. 5

6 GENOMFÖRANDE Förstudien består av 10 djupintervjuer och referenssamtal samt en sammanställning och analys av sekundärdata och statistik. Förstudien bör betraktas som en preliminär studie som ger en kontextuell fond för efterföljande konsekvensanalys. Utgångspunkten för förstudien bör vara: Attityd och INNO har i samråd Det företagsamma Värmland tagit gemensamt fram de personer som bör intervjuas inom ramen för förstudien. DISPOSITION Attityd i Karlstad AB och Inno Group har på uppdrag av Det företagsamma Värmland tagit fram en förstudie om kontextuella faktorer som berör och bör tas i beaktning vid en implementeringen av Verksamt Värmland. Arbetet är ett led i en bredare konsekvensanalys av Verksamt Värmlands implementering. 6

7 KONTEXTUELLA FAKTORER De kontextuella perspektiv som lyft in i förstudien är faktorer som på något sätt kan tänkas beröra arbetet med Verksamt Värmland, faktorer som bör betraktas gällande implementering samt ackumulerad kunskap från andra aktörer. Det är en kombination av dessa fakta och faktum som fungerar som underlag för fortsatt arbete och framtida beslut. Dessa tre kontextuella perspektiv är: 1) andras erfarenheter, 2) myndigheternas perspektiv och 3) övriga påverkansfaktorer. Inom ramen för denna kontext kommer konsekvensanalysens scenarion behandlas. Externa kontextuella faktorer såsom förändrat beteende hos kunder, digitalisering av människor, informationssökande och likande aspekter kommer också hanteras, men inte återkommande för varje scenario. 2) MYNDIGHETERNAS PERSPEKTIV 1) ANDRAS ERFARENHETER 3. ÖVRIGA PÅVERKANS- FAKTORER TEKNISK BESKRIVNING: CITAT Citaten är referat som är plockade från genomförda intervjuer. Citaten redovisas anonymt. Redaktionellt redovisas citaten med ett indrag. 7

8 . D e l 1 : A N D R A S E R F A R E N H E T E R 8

9 O M V Ä R L D S B E V A K N I N G Sveriges tillväxt har traditionellt drivits av en stark basindustri men som under det senaste decenniet fått utstå ökad konkurrens från internationella marknader och vikande försäljning. Det har bidragit till att små och medelstora företags betydelse för den ekonomiska tillväxten har lyfts fram och det har genomförts en kraftansamling både regionalt och nationellt för att öka möjligheterna och förutsättningarna för nyetablering av företag i Sverige. Idag har Värmland, i likhet med många andra svenska regioner, ett omfattande entreprenörskapsstödjande system med en rad aktörer som erbjuder tjänster för att hjälpa den enskilda individen omvandla en idé till en hållbar affärsverksamhet. Det har i vissa regioner dessvärre gått så långt att det blivit svårt för både entreprenören och stödaktörerna att orientera sig i stödsystemet. Det har därför uppstått ett behov av att samordna och effektivisera de regionala stödsystemen och som identifierats, i den kartläggning som genomförts inom ramen för projektet Det Företagsamma Värmland, skapa en enkel och lättillgänglig väg in i stödsystemet. Detta i syfte att säkerställa att entreprenören får den hjälp som efterfrågas och rådgivning från en person med att rätt kompetens utifrån entreprenörens individuella förutsättningar och affärsidéns karaktär. Som beskrivits i inledningen står nu Region Värmland inför ett vägval där en ny entreprenörskapsstrategi ska utformas och beslut avseende driftsättning och implementering av Verksamt Värmland ska fattas. För att ge inspel till Region Värmland i den processen har därför en övergripande omvärldsbevakning genomförts där andra regioner i Sverige samt liknande internationella initiativ studerats. A N D R A S V E N S K A R E G I O N E R - G Ö T E B O R G I Göteborg med omgivning drivs det operativa utvecklingsarbetet av entreprenörskapsfrågor av Business Region Göteborg (BRG), ett helägt, icke-vinstdrivande dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. Bolaget har för närvarande cirka 90 medarbetare och arbetar tillsammans med de näringslivsansvariga och företagen i de 13 kommuner som utgör Göteborgsregionen. 9

10 BRG har under många år drivit ett utvecklingsarbete med Det finns ca 35 organisationer som att effektivisera och samordna det regionala erbjuder stöd och tjänster till stödsystemet för entreprenörer eftersom det idag anses blivande och befintliga för snårigt och svårorienterat. Arbetet har i huvudsak entreprenörer i Göteborgs-regionen. fokuserats på att skapa en så kallad en väg in i Det innebär att den enskilda systemet. Syftet har därmed inte varit att skapa än fler strukturer utan att vägleda entreprenören till rätt expertkompetens. Arbetet har drivits på flera fronter och idébäraren riskerat att sitta med 30 öppna webbsidor som alla har liknande budskap. Kom till oss vi har rätt experthjälp för dig. bland annat har BRG drivit de regionala strukturfondsfinansierade projekten Mind your own business och IdéNet. Det senare projektet omfattade en fysisk starta-eget-butik dit intresserade kunde komma och förutsättningslöst diskutera sin affärsidé och få råd och vägledning till vilken aktör som på ett effektivt sätt kunde möta behovet. Projektet visade att idébärarna ofta kom dit med en tydlig bild av sitt behov, finansiering, och att det i många fall blev butikens uppgift att bena ut idén och därigenom identifiera andra aspekter och frågor som behövde hanteras på ett tidigt stadie. Ett annat initiativ med liknande syfte som har initierats av Västra Götalandsregionen är utvecklingen av webbsidan genvag.nu. Sidan inkluderar information om alla offentligt finansierade stödaktörer som kategoriserats efter tjänster och fokus samt en eventkalender. Sidan liknar i mångt och mycket Värmlands nuvarande regionsida under verksamt.se. Arbetet har finansierats av regionen och det finns intresse att nu överföra denna sida till att också bli en regionsida under verksamt.se. En mer välutvecklad webbportal ses som en viktig del i utvecklingsarbetet, men det poängteras från BRG att arbetet måste kombineras med fysiska rådgivningsmöten och att grundproblematiken med ett stort antal aktörer måste hanteras. Idag finansieras majoriteten av de regionala stödaktörerna med offentliga medel från regionens kommuner, regionen eller från nationella myndigheter som oftast beviljas i from av treåriga projekt. Det innebär att alla aktörer ständigt är på jakt efter ny finansiering för att kunna bevara de tjänster som inrättats, att verksamheten blir spretig och att de regionala stödaktörerna i princip konkurrerar med varandra. Det krävs därför en omstrukturering av finansieringsmodellen och att de indikatorer och målsättningar som aktörerna arbetar efter anpassas. Aktörerna måste få incitament och uppmuntras till att prioritera regionalt samarbete och vidareslussning av entreprenörerna till rätt expertkompetens, även om den finns vid en annan verksamhet. 10

11 Enlig en representant för BRG inser de enskilda aktörerna att stödsystemet inte är hållbart idag men de har i dagsläget inget incitament att göra något åt situationen eftersom de själva måste anpassa sin verksamhet efter rådande verklighet. För att förändra grundproblematiken och skapa ett samordnat regionalt stödsystem krävs därför ett gemensamt arbete på regional och nationell nivå. I N T E R A K T I O N E R M E D V Ä R M L A N D Det finns en löpande avstämning mellan Verksamt Värmlands projektledare och Business Region Göteborg, där de båda organisationerna utbyter erfarenheter och framgångsfaktorer. o Projektledare har deltagit på en studieresa till Lyon som arrangerats av Business Region Göteborg. o Det finns en inledande diskussion tillsammans med VV och Region Skåne att gå samman i ett gemensamt utvecklingsprojekt inom ramen för Finansdepartementets satsning på att se över förutsättningarna att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. A N D R A S V E N S K A R E G I O N E R - S T O C K H O L M I Stockholm är det Länsstyrelsen som är övergripande ansvarig för att främja och skapa förutsättningar för nyföretagande i regionen. Det arbetet sker främst inom ramen för samarbetet Entreprenör Sthlm, ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, (tidigare även Innovationsbron) och Stockholm Business Region Development. Satsningen stöds av EU:s regionalfond och Tillväxtverkets Program för att främja kvinnors företagande. Syftet med satsningen är att göra det enklare för länets entreprenörer och innovatörer att få tillgång till professionell och kvalitetssäkrad rådgivning. Den gemensamma satsningen har på samma sätt som i Göteborg sin bakgrund i att det i regionen finns ett stort behov av ett sammanhållet system som gör det enklare att hitta och använda sig av rådgivningen samt som säkerställer att servicen håller hög kvalitet. 11

12 Arbetet inom Entreprenör Sthlm fokuserar i huvudsak på två områden, dels att utveckla och driva en webbsida som erbjuder idébäraren ett överskådligt sätt att hitta till rätt rådgivning. Dels att med finansiella resurser stödja regionens aktörer och samtidigt ställa krav på att aktörerna arbetar aktivt med kvalitetssäkring och effektivisering. Hemsidan påminner om genvag.nu och omfattar en enklare kategorisering av stödaktörerna som kan användas för vägledning. Det finns i likhet med Göteborg en vilja att överföra denna Under 2012 genomfördes en kartläggning av Stockholms- och Uppsalaregionens stödsystem. Arbetet visade att det idag finns fler än 60 regionala aktörer som drivs med offentliga medel som erbjuder stöd till idébärare och entreprenörer. Arbetet resulterade i ett antal konkreta rekommendationer som bland annat specificerar att det behövs incitament till samarbete mellan aktörerna och att arbetet med att bygga en gemensam plattform för de stödaktörerna bör prioriteras. sida till en regionsida vid verksamt.se, men det finns i dagsläget inga planer på ett mer omfattande arbete för att förbättra sidans matchmaking-funktion. I n t e r a k t i o n e r m e d V ä r m l a n d Det finns idag få interaktioner mellan Värmland och Stockholm inom ramen för utvecklingen av Verksamt Värmland. Det fick dock ett uttalat intresse från projektledaren för Entreprenör Sthlm att följa utvecklingen eftersom arbetet bedöms vara relevant och aktuellt även för Stockholmsregionen. I N T E R N A T I O N E L L A I N I T I A T I V Även internationellt pågår mycket utvecklingsarbete med liknande syfte och målsättning som Verksamt Värmland. Två initiativ som fått stor internationell uppmärksamhet är Barcelona Activa och Lyon Ville de l Entrepreneuriat, som även fungerat som inspirationskälla för utvecklingen av Verksamt Värmland och Innovation Park i Värmland. 12

13 B A R C E L O N A A C T I V A Barcelona Activa är den organisation som är operativt ansvarig för att omvandla och genomföra de ekonomiska utvecklingsstrategierna som tagits fram av Barcelona City Council. Organisationen startades för 25 år sedan och har ett helhetsansvar för de aktiviteter och initiativ som syftar till att stödja Barcelonas tillväxt och utveckling. Verksamheten består av tre verksamhetsområden Enterprise and employment services, Promotion och Human resources manager. Barcelona Activa is the main engine for business support, job creation and projecting Barcelona internationally as an excellent place for economic activity and social progress. Verksamheten som fokuserar på nyföretagande erbjuder tjänster i alla utvecklingsfaser för att bistå idébäraren i omvandlingen av en idé till en affärsverksamhet. Tjänsterna erbjuds i huvudsak via webben och två fysiska center. De fysiska centren erbjuder entreprenörerna arbetsplatser och det är också här som den fysiska rådgivningen, kurser och seminarier arrangeras. Grundtanken är att centren erbjuder företag och entreprenörer en one stop shop där allt som krävs för att kunna starta och utveckla företag finns samlat under ett och samma tak. För att få del av tjänsterna och webbportalen krävs att man deltar vid ett 2 timmar långt introduktionsmöte där konceptet presenteras. Därefter kan kunderna ta del av personlig rådgivning, skräddarsydda utbildningar och webbportalen. Webbportalen inkluderar ett stort antal verktyg så som; mall för SWOT-analys, instruktioner och mallar för att utveckla affärsplan, självutvärderingsverktyg samt information om finansieringsmöjligheter, regelverk etc. Barcelona Activa har i flera sammanhang lyfts fram som en best practice eftersom de hittat en bra balans och växelverkan mellan tjänster och informationserbjudande fysiskt och digitalt. 13

14 Beskrivning av processen mellan rådgivning, webbportal och utbildningsaktiviteter. Källa: Presentation av Barcelona Activa, Nicosia (Cypern), 2012 F I N A N S I E R I N G O C H O R G A N I S A T I O N Fram till 2012 har Barcelona Activa finansierats genom utvecklingsprojekt som initierats av regionala, nationella och internationella finansiärer i öppna utlysningar. Ett tillvägagångssätt som lett till tillfälliga och kortsiktiga initiativ och samarbeten, och som försvårar det strategiskt långsiktiga arbetet. Med det som utgångspunkt beslutade därför Barcelona City Council i mitten av 2012 att Barcelona Activas arbete fortsättningsvis till stor del ska finansieras genom den egna budgeten för att säkerställa en permanent och långsiktig utveckling. Fram till 2012 har finansiering från myndigheten motsvarat ca 40 % av total budgeten, under 2012 motsvarade den 54 % och förutspås för kommande år bli ca 70 %. Fördelning av finansiering under Källa: Barcelona Activa Activity report

15 Barcelona Activa drivs av Ms. Sònia Recasens i Alsina som också är andre vice borgmästare för området ekonomi, företagande och sysselsättning vid Barcelona City Council. Arbetet drivs i tre verksamhetsområden; Enterprise and employment services, Promotion och Human resources manager, vilka i sin tur kan brytas ner i 13 underenheter. I december 2012 var det totala antalet anställda 271. R E S U L T A T O C H E F F E K T E R Barcelona Activa har som tidigare nämnt målsättningen att vara en one stop shop för blivande entreprenörer och SME. Det arbetet genomförs genom en rad olika initiativ och program vilka erbjuds både fysiskt via centren och via webben. Under 2012 deltog totalt personer i Barcelona Activas verksamhet, varav dessa var ca entreprenörer och företag. Under samma år fick entreprenörer rådgivning, jobb och företag skapades. Siffrorna visar att ca 70 % av alla rådgivningarna resulterar i att ett företag startas och att varje företag i sin tur skapar 1,9 arbetstillfällen. Det har också konstaterats att 85 % av alla företag fortfarande är aktiva efter en treårsperiod. Det är därför möjligt att konstatera att tillvägagångssättet starkt bidragit till att skapa långsiktig tillväxt i regionen genom fler företag och en ökad sysselsättning. Resultat från 2012 års verksamhet fokuserad på entreprnörer. Källa: Barcelona Activa Activity report,

16 Barcelona Activa är har också inneburit att regionen och staden skapat en organisation som är operativt ansvarig för den ekonomiska tillväxten. Det tillvägagångsättet har inneburit stora synergieffekter i arbetet med att marknadsföra staden och därmed attrahera kvalificerad arbetskraft, företagsetableringar och turister till staden. Som tidigare nämnts är en stor del av verksamheten fokuserad på marknadsföring, Promotion, och Barcelona Activa lyfts ofta fram i internationella sammanhang som en förebild. Modellen och de utvecklade verktygen har bland annat använts i utvecklingen av liknande satsningar i Casablanca (Marocko), Kapstaden (Sydafrika), Brasilien, Santiago (Chile), Buenos Aires (Argentina), Montevideo (Uruguay), Bogotá & Medellín (Colombia), Quito (Ecuador), Mexiko and Rom (Italien). I N T E R A K T I O N E R M E D V Ä R M L A N D Från ett Värmländskt perspektiv har det arbete som Barcelona Activa gjort varit i fokus under en längre tid. Tjänstemän från både Region Värmland och enskilda kommuner har besökt organisationen på plats. Det som jag från ett svensk perspektiv ser som intressant med arbetet i Barcelona är att de har en så väl genomtänkt och utvecklad process. Det är inte bara en fråga om att ha en bra digital plattform, utan ett växelspel mellan webb och det personliga mötet. Framgångsfaktorn för Barcelona Activa bedöms vara processdesignen och att stödfunktionen inte enbart består av en digital lösning, utan även av en portfölj av personrelaterade insatser som matchas mot företagarens situation och behov. L y o n V i l l e d e l E n t r e p r e n e u r i a t Lyon Ville de l Entrepreneuriat (LVE) initierades av Grand Lyon, en sammanslutning av de viktigaste regionala myndigheterna fokuserade på ekonomisk utveckling (Grand Lyon, Lyon Chamber of Trade and Industry, Rhône Chamber of Trades, MEDEF Lyon-Rhône, Rhône CGPME samt University of Lyon), i syfte att effektivisera och samordna det regionala entreprenörskapsstödjande systemet. En målsättning som utformats i den gemensamma regionala utvecklingsstrategin för entreprenörskapsfrågor. Pågående utvecklingsprojekt hade vid samma tidpunkt, år 2000, identifierat att regionen hade ett stort antal stödaktörer som startats och drevs med lokal, regional, nationell och internationell finansiering, som alla arbetade mot samma målsättning: att stödja entreprenörer och 16

17 därmed bidra till regional och nationell utveckling genom ökad tillväxt av företag och i befintliga. Det fanns därför en stark regional kompetens på området, men vid den tidpunkten ingen gemensam strategi eller arbetsstruktur för hur arbetet på ett övergripande plan kunde samordnas för att motverka överlapp och ineffektivitet. Med det som utgångspunkt startades utvecklingen av LVE som idag utgörs av ett nätverk av stödaktörer som samlats under ett och samma varumärke för att på det sättet underlätta för den enskilda entreprenören att snabbare få rätt kompetens och kvalitativa råd. Det innebär att nätverket inte är en enskild juridisk enhet på samma sätt som Barcelona Activa. Lyon Ville de l Entrepreneuriat mobilises all the structures supporting business creation and takeovers in the territory around a collective plan of action to reinforce the quality and efficiency of services to entrepreneurs. Nätverket drivs av Grand Lyon, regionen Rhône-Alpes och stadens handelskammare och består idag av 48 aktörer. Det gemensamma arbetet utförs med entreprenören i fokus och bygger på fyra prioriterade områden: o Underlätta för entreprenören att ta del av stödsystemet o Förbättra och utveckla tjänsteutbudet o Öka rådgivarnas kompetens o Stärk entreprenörskasstrategierna för ökad effektivitet Mer specifikt har nätverket bland annat utvecklat verktyg för att effektivisera den egna rådgivningen, en gemensam databas för att följa enskilda företags utveckling, gemensamma kvalitetsrutiner för att säkerställa framgångsrik rådgivning etc. För de enskilda entreprenörerna innebär tillvägagångssättet att de vid kontakt med en LVE certifierad aktör vet att de är garanterade expertrådgivning som anpassas efter det egna behovet. Flera av stödaktörerna har varit med sedan starten och det bedöms som en framgångsfaktor att tidigt involvera aktörerna i utvecklingsarbetet, för att på så sätt säkerställa att alla står bakom arbetet och att arbetsprocesserna utformas utefter rådgivarnas förutsättningar. Men engagemang i nätverket har också specificerats som en viktig parameter i stödaktörernas verksamhetsuppdrag, vilket kunnat regleras av de lokala och regionala myndigheterna med hjälp av ekonomiska styrmedel. 17

18 In 10 years, the players have moved on from an individual logic, or logic of competition, to a true logic of partnership. Operating in a network is today the general rule, at operational level (support for entrepreneurs) and at the level of network steering and promotion. För att ta del av nätverket finns det ett antal så kallade entry points som utgörs av ett antal stödaktörer vars uppgift är att informera om nätverkets tjänster och processer och utifrån mötet med entreprenören hänvisa denna vidare till rätt aktör. Alla stödaktörer inom nätverket har på det här sättet tydliga roller och de kan endast agera i den rollen och erbjuda sina tjänster till en viss typ av entreprenörer. På det sättet har nätverket säkerställt att entreprenörer får rådgivning av en expert med kompetens inom rätt affärområde och i den utvecklingsfas som affärsidén befinner sig i. Becoming an entry point in the LVE network means first and foremost committing to welcome entrepreneurs on behalf of a group and no longer simply on behalf of one s own structure. This commitment is made in the interest of the business creators and their projects. The network, composed of a large number of structures, also allows the reception to be better organised and a large number of contacts to be identified who can respond in a relevant way, whatever the problem. LVE bygger på samma sätt som Barcelona Activa både på fysiska möten och digitala webbportaler. Dels arbetar stödaktörerna med ett IT-verktyg som möjliggör informationsutbyte avseende entreprenörens utveckling så att alla aktörer involverade i utvecklingsprocessen har all information. Under 2010 utvecklades även dagens webbsida som utgör en ny entry point till nätverket och omfattar information och verktyg som kan användas av entreprenörerna i deras affärsutveckling. F I N A N S I E R I N G O C H O R G A N I S A T I O N Utvecklingen av LVE har i huvudsak finansierats av Grand Lyon med viss medfinansiering från regionen Rhône-Alpes samt genom ett EU-finansierat utvecklingsprojekt. Idag finns tre anställda som samordnar och marknadsför arbetet som har anställning vid Grand Lyon och Lyon Chamber of Commerce and Industry. Representanter för nätverket anger att en förutsättning för utvecklingen har varit att det funnits en stark strategisk ledare i form av Grand Lyon. En mer detaljerad budgetfördelning visas i tabellen nedan (Vi inväntar mer uppdaterade siffror och kommer då uppdatera rapporten därefter). 18

19 Budgetfördelning för åren Källa: LYON VILLE DE l'entrepreneuriat "LVE", 'Lyon City of Entrepreneurship', By Romaric CUZIN and Louise GUHMANN Lyon Chamber of Commerce and Industry (PPT). De enskilda stödaktörerna som utgör nätverket är 48 till antalet, varav 33 är stödstrukturer och 15 institut. Totalt omfattas nätverket därmed av över 200 experter som alla arbetar för att stödja entreprenörer i deras utvecklingsarbete med att omvandla en idé till ett affärsprojekt. Nätverket träffas i sin helhet två gånger per år samt ca 7 gånger per år i regionala underenheter. Vid dessa tillfällen diskuteras nätverkets utveckling, syfte och målsättning samt hur tjänsteutbudet och utvecklas och anpassas till att på ett effektivt sett svara mot entreprenörernas behov. R E S U L T A T O C H E F F E K T E R LVE möjliggör att det finns tillförlitlig kvantitativ data över hur många entreprenörer som fått rådgivning, vilka eller vilken aktör som varit delaktig samt hur många företag nätverket haft en bidragande roll i etableringen av. Nätverket har haft en betydande påverkan på antalet nystartade företag i regionen och antalet företag har stadigt ökat sedan nätverket startades. De senaste siffrorna visar också att andelen nystartade företag mellan åren 2000 and 2012 har varit högre i Lyonregionen (+ 195 %) i förhållande till motsvarande siffra för landet som helhet (+ 166 %). 19

20 Antalet nystartade företag har stadigt ökat sedan starten av LVE. Källa: Lyon ville entrepreneuriat, 10 years of commitment as a partner in the service of entrepreneur För entreprenörerna har effekten också blivit att de inte själva behöver avgöra vilken aktör som har rätt kompetens för att möta deras behov, utan de blir idag snabbt vägledda till rätt kompetens. Det anses vara en av orsakerna till att entreprenörerna blir allt mer nöjda med stödsystemets stöd (Fig 6). Som ett resultat av att LVE löpande utvecklas för att möta entreprenörernas behov har deras tillfredställelse ökat. Källa: Lyon ville entrepreneuriat, 10 years of commitment as a partner in the service of entrepreneur På samma sätt som Barcelona Activa är det en hög andel av företagen som är aktiva även efter tre år, närmare 70 %. Utvecklingen av nätverket har också medfört att staden utnämnts till den bästa franska staden för företag att verka i samt 7:e plats i Europa, enligt European Cities Entrepreneurship Ranking (ECER) ranking När det kommer till de enskilda stödaktörerna har den största effekten av arbetet varit att aktörerna idag samarbetar och har en bättre kompetens om varandras verksamhet. Enligt LVE:s egna siffror är det också 87 % av aktörerna som anser sig ha bra kunskap om nätverkets övriga aktörer vilket innebär att de vet vem de ska kontakta vid behov av information. Arbetet har vidare resulterat i att aktörerna idag har en tydligare specialisering som ett led av nätverkets segmenteringsmodell. Det är 20

21 också 87 % av alla aktörer i nätverket som anser att stödsystemet har förbättrats som ett led av etableringev av LVE. Erfarenheter med implementeringen av LVE visar också att vissa aktörer anser att det i vissa fall finns en problematik att särkilja de tjänster och verksamheten som sker inom ramen för LVE med den egna verksamheten. Processen har också tydligt påvisat att målsättningen att skapa ett fungerande samarbete är tidskrävande. 21

22 D e l 2 : M Y N D I G H E T E R N A S P E R S P E K T I V 22

23 M Y N D I G H E T E R N A S P E R S P E K T I V De företrädare för nationella myndigheter som ingått i förstudien representerar myndigheter som ingår i myndighetssamverkan Starta och driva företag, eller som i någon mån jobbar med frågor om innovation om entreprenörskap. Genomgående är att det uttrycks ett stort gillande för det som åstadkommits genom regionsidan, och att det finns förhoppningar om att Verksamt Värmland ska tillmötesgå behov som nyföretagare såväl som etablerade företagare uppges ha kring rådgivning. Inställningen till Verksamt Värmland är idel positiv. Generellt betraktas initiativet som ett svar på det dokumenterade behovet av matchning mellan aktörer och företag som söker rådgivning. Det finns också, enligt hörda sakkunniga, en distinktion mellan hur regionsidan och Verksamt Värmland som verktyg adresserar olika behov inom stödsystemet. Regionssidan tillgodoser ett behov av samordning hos aktörerna. Behovet av Verksamt Värmland är mer företagarnas behov. Och de kommer nog att komplettera varandra. Dock finns hos flera tillfrågade en viss osäkerhet sett till hur implementeringen av verktyget ska ske, både i Värmland men också nationellt på längre sikt. I den diskurs som förs bland nationella myndigheter med insyn i projektets gång finns tre återkommande konstateranden; - Upprättandet av Verksamt Värmland, och liknande plattformar för andra regioner, kommer vara en process som måste initieras och till stor del drivas av regionerna själva. Hur organiseringen sker regionalt är inte en myndighetsangelägenhet. - Det finns få strategiska diskussioner kring Verksamt Värmland, vilket gör det svårt att utröna något om verktygets framtida implementering. - Det kan bli aktuellt med en kontraktssituation mellan nationella myndigheter och berörda regioner i frågor som rör administration av Regionsidan och i längden även Verksamt Värmland. Detta för att garantera den innehållsmässiga kvalitén på plattformarna. Från ett nationellt perspektiv är man överens att frågorna om utvecklingen av ett Verksamt Värmland måste drivas regionalt. Detta gäller både det långsiktiga ägandet av processen kring införandet, implementeringen och förankringen av Verksamt Värmland som verktyg. Myndigheterna måste lämna över detta ansvar till regionerna själva. Inte minst i frågor som gäller regional samordning. Det bästa sättet från myndigheternas perspektiv är 23

24 att regionerna sköter det själva. En nationell styrning kommer inte bli aktuellt. Det måste finnas en vilja i regionen. Och det måste finnas samverkan inom regionen. I dagsläget finns det ingen nationell aktör som kan ge sig in i djupare i frågor som rör regional samordning och förankring. ( ) Man skulle kunna säga att det är lite av ett experiment, och då är det viktigt att ha ett tydlig regional engagemang. Sett till diskussionen om just det regionala ansvaret för processen så återkommer behovet av samordning och förankring hos stödsystemets aktörer. En handfull respondenter, både som agerar nationellt och på regional nivå, menar att det värmländska stödsystemet har ett stort behov när det just gäller samordningen. Det är ju väldigt många aktörer i Värmland. Och många tror ju att de är mer unika än vad de faktiskt är. Men det kan man ju inte säga utan att någon trampas på tårna. Det är ju i grund och botten aktörer som konkurrerar med varandra lokalt. Det är inte något som vi på nationell nivå kan vara inne och sortera. Men det behövs verkligen sorteras och samordnas. Det är en regional angelägenhet. Tillväxtverket och Bolagsverket är de nationella myndigheter som varit närmast engagerade i arbetet med både regionsidan men också med Verksamt Värmland. Tillväxtverket är den myndighet som idag äger utvecklingsarbetet av Verksamts regionala sidsatsningar. Tillväxtverket har förbundit sig att delfinansiera projektet Verksamt Värmland, sett till primärt den del som gäller utveckling av den digitala plattformen. För Tillväxtverket finns dock ingen uttalad generell strategi för en nationell implementering av Verksamts regionsidor. I dagsläget är både finansiering och organisering kring regionssidorna temporära i den meningen att det inte finns några långsiktiga finansieringsplaner. Verksamt blir liksom statens webbplats för att starta företag, så på så vis är det ju en oerhört tung sida. Sen finns det ingen stor budget eller för den delen inget skarpt uppdrag för just utveckling av regionssidorna, och i längden inte heller Verksamt Värmland. Det finns inte så mycket uttalad strategi. Det är mer att experimentera och testa nya lösningar. Vi ser gärna ett scenario där det är enkelt att hitta regional information i 24

25 hela Sverige. Men regionsidorna i sig är inte ett självändamål. Det finns regionsidor som ändå inte löser alla problem. Det finns ett annat arbete som måste ske på marknivå där man måste jobba åt ett och samma håll. Det är inte en teknisk lösning som är viktig, det är att jobba samlat. Vill man satsa på en regional webblösning så måste man hitta någon som kan ta den diskussionen. Idag är det Region Värmland som har ett slags ägandeskap för själva regionsidan. Hur ägandeskapet ska se ut för Verksamt Värmland är upp till aktörerna i regionen. Men vi som myndighet tittar just nu på en anslutningsmodell för myndighetssamverkan inom Verksamt. På sikt kanske det är så att det upprättas ett Verksamt-kontrakt där en regional aktör binder upp sig för administrera och sköta regionssidan. Och då förväntas man följa vissa riktlinjer. Och hur det kontraktet ser ut eller vad det omfattar vet vi inte än. Sammantaget kan sägas att aktörer på nationell nivå inte vågar sia om hur Verksamt.se, Verksamts regionsidor eller regionala versioner av Verksamt kommer att utvecklas över tid. Myndigheterna, i synnerhet Tillväxtverket, är noga med att i sig inte ta inte ställning i frågan om ägandeskap, men understryker att om det inte finns en aktör som kan samla och leda de regionala aktörerna i stödsystemet så kommer det bli svårt att samverka mellan regionen och berörda myndigheter. Sett till finansiering är det få som vill uttala sig om hur detta skulle kunna ske av Verksamt Värmland. Flera respondenter hänvisar till att en projektfinansiering kan vara ett medel för att få igång en process, men att det på längre sikt skulle komma att krävas någon typ av permanentering av både sidan men också det merarbete som sidan skulle medföra i form av redaktionellt ansvar men också samordning av stödsystemets aktörer. Det finns, som tidigare nämnt, ytterst lite bestämt om hur strukturering och finansiering av initiativ kopplat till Regionsidorna och verktyg så som Verksamt Värmland ska se ut. Det finns också i dagsläget få eller inga faktorer som skulle kunna förändra förutsättningarna för implementering eller finansiering av Verksamt Värmland. Det kommer att bli varken mer eller mindre. Ingen av de som hörts inom ramen för denna rapport upplever dock att det på något sätt finns indikationer från myndigheter eller Näringsdepartementet att processer som rör Verksamt.se och vidareutveckling av konceptet på något sätt skulle kunna hotas. 25

26 Vi myndigheter vet inte vad vi kommer få på bordet om det blir regeringsskifte. Departementens och myndigheternas uppdrag kan ju förändras. Men vi som myndighet har svårt att se att det skulle ske någon stor förändring för oss som jobbar med Verksamt och allt runt det. Grunden till det arbetet som gäller Verksamt är ju från början inte ett politiskt initiativ, utan det kommer från tjänstemän. En ny parlamentarisk situation skulle inte påverka arbetet med Verksamt.se eftersom det är ett sådant lyckat och självgående projekt. En ny parlamentarisk situation skulle heller inte påverka den samverkansmodell som idag finns bland myndigheter eftersom detta är ett tjänstemannainitiativ som sköts löpande av tjänstemän. Nya direktiv till myndigheterna bedöms heller inte kunna påverka eftersom arbetet med Verksamt.se och delprojekt kring Verksamt är en sådan lång gången och integrerad process. Det som skulle kunna påverka arbetet på nationell nivå är interna förändringar inom respektive myndighet. Alltså att nyckelkompetens förflyttas eller dirigeras till andra arbetsuppgifter. Dock finns inga underlag eller indikationer som varken kan styrka eller avfärda att sådana förändring i framtiden. R E G I O N A L A A K T Ö R E R S P E R S P E K T I V I dagsläget medger företrädare för Region Värmland att det finns begränsade möjligheter att finansiera och administrera en implementering av Verksamt Värmland, både som digital plattform och som generell process. Det finns inte finansiella eller organisatoriska resurser att garantera ett långsiktigt underhåll. På längre sikt talar dock mycket för att andra finansieringsmöjligheter kan bli tillgängligt inom ramen för den offentliga förvaltningen. Nästkommande mandatperiod kan komma att medföra förändringar i hur den offentligfinansierade regionala utvecklingen i Värmland organiseras. I diskussionen om hur framtidens regionala strukturer skall organiseras finns, enligt enskilda sakkunniga, långgående diskussioner gällande en sammanslagning av Region Värmland och Landstinget i Värmlands uppdrag. Efter nästa val, alltså om 4 år, så står vi nog med en ny regionssituation där Landstinget och Region Värmland gått ihop till en organisation. En organisation med skatterätt. Då finns det helt nya finansieringsmöjligheter. Och då finns det andra möjligheter att finansiera och organisera Verksamt Värmland. 26

27 Understrykas bör dock är dessa finansieringsmöjligheter är avhängiga en politisk vilja. Men vidare argumenteras för att detta faktum skulle kunna innebär att en implementering av Verksamt Värmland kan administreras genom en projektfinansiering på tre till fyra år, för att sedan finansieras av den nya regionala organisationen. Det gör att temporär finansieringsmöjlighet kan tjäna som ett alternativ i väntan på en mer permanent organisation. 27

28 D e l 3 : Ö V R I G A P Å V E R K A N S F A K T O R E R 28

29 Procent M Å L G R U P P E N F Ö R E T A G A R E O C H P L A T T F O R M E N V Ä R M L A N D Önskemål om en matchningsfunktion för rådgivning är, som många vittnar om, en diskussion som funnits sedan flera år. Sett till rapporten Företagares behov av stöd (2014), så finns det ett stort behov av rådgivning, både hos de som betraktas som nystartade företag samt hos de som betraktas som etablerade. Dock finns det en viss diskrepans mellan rådgivning och vad som kan tolkas som digital rådgivning. I rapporten är det 52 procent som vill ha individuell rådgivning, men bara åtta procent som vill ha svar över internet. Detta innebär givetvis inte att målgruppen är ovillig att nyttja digitala system, men det är ett faktum som bör beaktas. För att Verksamt Värmland till fullo ska vara till nytta för användaren krävs också en organisation bakom webbverktyget som möjliggör för en kvalitativ rådgivning. Uppenbart i undersökningen är dock att det finns ett stort behov av att komma i kontakt med en extern part inför företagsstart. 9 av 10 nyföretagare hade kontakt med någon extern part innan de startade. Skatteverket, släkt och vänner som är företagare, samt Bolagsverket var de parter som nyföretagarna främst vände sig till för att få information inför deras start. Dock är frågan om vilken betydelse aktörerna i stödsystemet haft för deras företag mer komplex. I dagsläget bedömer majoriteten av nyföretagare, enligt rapporten Företagares behov av stöd, att det inte finns någon aktör som haft störst betydelse för dem i deras nyföretagande. Av de som aktivt sökt sig till en aktör bedömer majoriteten av respondenterna att aktören främst har funnits till hands med stöd och kunskap. En fjärdedel svarar att det är den enda kontakten de haft. Dock uppger en fjärdedel av respondenterna som svarar att de har saknat stöd i sin uppstartsfas Ja Saknat stöd 74 Nej Frekvens av frågan Finns det något stöd du saknat?. n=

30 På följdfrågan vilket stöd de saknar och det som respondenterna främst saknar är finansieringsstöd eller information kring finansieringsstöd. 56 nyföretagare svarade på frågan och det handlar bland annat om information om finansiering eller starta-eget-bidrag. Det finns också ett önskemål om just konkreta digitala plattformar, i stil med det som diskuteras i samband med Verksamt Värmland. Behövs någon sorts guide i början. Jag hade önskat att det fanns en portal in. Det var inte lika uppbyggt på nätet som det är nu. Jag hade gärna velat ha haft ett kontaktcenter som kunde ha tagit frågan vidare. Någon sorts guide som kunde pekat på vart jag kunde vända mig med mina olika frågor. 1 Önskemålen kring denna guide eller portal kan även läsas in i många av de övriga behov som finns hos företagarna. Riktlinjer som enkelhet och tydlighet återkommer, och generellt sett är det en ganska låg kännedom om stödsystemets aktörer. Som analysen i Företagares behov av stöd konstaterar så är det förhållandevis stora grupper hos både de som klassas som nyföretagare och etablerade företagare som inte vet var de ska vända sig. Rapportens analys understryker att grupper som inte vet var de ska vända sig för stöd i sina behov är en viktig grupp att fånga upp för att tydliggöra vilka aktörer som finns och vilket stöd som olika aktörer kan tillhandahålla. Där kan regionssidan på verksamt.se vara en viktig kanal för att få företagarna att hitta rätt. Om man flyttar perspektivet från företagarens behov till stödsystemet generellt så finns där ett stort behov av samordning och samverkan bland aktörerna. Som rapporten Kartläggning av stödsystemet för företagare i Värmland (2012) visade är det ett vedertaget faktum att det behövs en organisation kring hur företag som kommer in i stödsystemet ska kunna hitta rätt bland tillgängliga aktörer. Det är viktigt att få till en utredning om var aktörerna i stödsystemet står i frågan. Inte bara hur man förhåller sig till en teknisk lösning, utan hur man kan förbinda sig till ett samarbete. Det är ju, krasst sett, konkurrenter som man ska få att samarbeta mot samma mål. Det är där utmaningen finns och det är där som mest arbete krävs. Vidare finns också en oro för att denna snårighet i stödsystemet också kommer flyttas över till Verksamt Värmland om inte tydliga avgränsningar sker. 1 Respondentcitat, Företagares behov av stöd, Attityd i Karlstad för Det företagsamma Värmland

31 Vilka är aktörerna egentligen? Om Verksamt Värmland eller regionsidan ska företräda aktörer så måste det finnas en kravlista som man ska uppfylla för att finnas med. Ska nätverk vara med? Ska utbildningar finnas med? Man måste nog avgränsa sig väldigt tydligt. Vidare utrycks en oro att om definitionen av vilka som ska ingå i Verksamt Värmlands matchning blir för bred så kommer hela syftet med sidan ändå fallera. Det blir för många aktörer som står som alternativ för brukaren av Verksamt Värmland och det blir för många aktörer som ska bistå med redaktionell information för att hålla sidan uppdaterad. Då blir det också svårt att tillgodose målgruppens behov. F Y S I S K A P L A T T F O R M A R F Ö R M Ö T E N Den ovan nämnda diskrepansen i önskemål om rådgivning innebär inte per definition att målgruppen i fråga är negativt inställd till en digital plattform som koncept. Dock understryks att det krävs ett bredare koncept kring rådgivning än bara ett digitalt verktyg. Något som nästan samtliga respondenter också någon gång återkommer till. Representanter för organisationer som själva utvecklar eller utvecklat digitala plattformar återkommer till behovet av ett löst gränssnitt och att det redaktionella innehållet inte tar allt för stor plats inom sidan. Målgruppen, både sett till aktörer och stödsystemet och slutanvändaren i form av företagare eller potentiella företagare, är mer behjälpta av ett helhetskoncept kring rådgivning än bara den digitala matchningen i sig. Diskussionerna kring målgrupp och Värmland som plattform utmynnar därför i två tydliga konstateranden. 1. Verksamt Värmland måste ackompanjeras av en bredare satsning på samordning hos de regionala aktörerna för att kunna få genomslagskraft. 2. Det måste finnas en mycket tydlig förankring hos de regionala aktörerna i stödsystemet, framförallt kommunerna, för att verktyget ska kunna implementeras, användas och komma målgruppen till gagn. 31

32 Just behovet av processer, moduler och rutiner för att fånga upp företagaren i behov av stöd understryks som en nyckel för att lyckas med Verksamt Värmlands grundidé. Det är ju inte den digitala plattformen som är lösningen, det är nya strukturer. ( ) Och det fysiska mötet är viktigt. Farhågorna är ju att det blir för mycket fokus på att göra en bra teknisk lösning. För att adressera dessa samordningsbehov som enligt både respondenter och tidigare undersökningar framkommer så hänvisas till de lokala institutioner i Värmland som har möjlighet att agera som innovationshubbar. Den potentiella innovationsmiljö som ges mest utrymme i diskussionerna är Karlstad Innovation park. Men för att få en bredare regional förankring i arbetet kring Verksamt Värmland, och de processer som behöver ackompanjera sidan, bör även potentiella innovationsmiljöer så som Broby Grafiska i Sunne, Glava Energy och Tobaken i Arvika, Kristinehamn Innovationscenter samt potentiellt även Bergsskolan i Filipstad. Vi är koncentrerade till Karlstad, och för företagare utanför Karlstadsregionen blir då blir webben allt viktigare. Men det innebär också att det behövs en koncentration kring hubbar och innovationsmiljöer. Nyttan med att sitta i en innovationsmiljö är inte business, det är snarare att rollen som företagare stärks. Man får prata med andra som är i samma roll. I diskussionen kring både den digitala plattformen och kringliggande processen så återkommer också uppmaningen till att implementeringsarbete av Verksamt Värmland måste ske på Värmlands villkor. Geografin skiljer Värmland från Katalonien säger en sakkunnig och hänvisar till att det i många fall är mer centralt att ha en god intern dialog än att fokusera på hur andra organisationer ute i Europa löst sina spörsmål. Det måste, menar flera respondenter, ske en tidig förankring hos stödsystemets aktörer så att de är införstådda med vad Verksam Värmland är och vad som förväntas av aktörerna. Information räcker inte, utan det måste till bredare insatser för att skapa en känsla av ägandeskap hos aktörerna. Annars finns risken att arbetet fallerar genom att aktörerna som ska bidra till Verksamt Värmland inte upplever sig delaktiga i vare sig dess tillkommande eller dess tänkta användande. 32

33 M Ö J L I G H E T E N T I L L V A R U M Ä R K E S B Y G G A N D E Det finns ett dokumenterat behov, hos både aktörer i det värmländska stödsystemet och hos företagare, av en struktur för matchning av rådgivningstjänster. Det är också i skenet av detta behov som Verksamt Värmland som initiativ kommit till. Som tidigare nämnt har de diskussioner som förts rörande Verksamt Värmlands implementering främst skett på operativ nivå hos nationella myndigheter. Hur en långsiktig strategisk förankring av ett verktyg så som Verksamt Värmland skulle kunna se ut på nationell basis finns inte angivet i någon strategiskt form. Premisserna är alltså att det finns ett behov men inga strategiska beslut. Men ytterligare ett perspektiv som bör diskuteras av berörda parter är vad Värmland som län och de värmländska aktörerna i stödsystemet vinner på att vara pilotlän för vidareutveckling av Verksamtkonceptet. Kort sagt; vad vinner Värmland på att vara först? Från respondenternas perspektiv så varierar svaren; Ja, vad vinner Värmland på det Det kan inte jag svara på från mitt perspektiv. Men från ett nationellt perspektiv är det viktigt att någon går först. Och det är just det som Värmland gör. Så på nått sätt kan man ju se det som good-will. Svår fråga. Det hade ju givetvis varit lättare att implementera ett system som Verksamt Värmland om man inte var med och utvecklade funktionen. Om man är tionde region som implementerar verktyget så får man ju ett färdigt paket, till skillnad mot om man är pilot och får ta en del risker. Det som Värmland primärt vinner på att vara först ut är möjligheten att påverka utvecklingsprocesser, men också att länet så snart som möjligt har ett system för att tillmötesgå den efterfrågan som finns. Som pilotlän har Värmland, förhoppningsvis, ett färdigt verktyg för matchning och en färdig process för kringliggande insatser så snabbt som möjligt. Det behov som finns hos företagare. Det kan vara svårt att se, men från ett nationellt perspektiv så tycker jag mig se att Värmland vinner på det här arbetet. Det man vinner är att man får vara med och påverka hur det ska fungera. Det är nu vi bestämmer hur det ska se ut. Nu är det en 33