Miljö- och energiredovisning 2014 Fördjupad resultatredovisning av landstingets miljö- och energiarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och energiredovisning 2014 Fördjupad resultatredovisning av landstingets miljö- och energiarbete"

Transkript

1 Miljö- och energiredovisning 214 Fördjupad resultatredovisning av landstingets miljö- och energiarbete Solceller för produktion av solel vid Örnsköldsviks sjukhus

2 2(7) Innehåll VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 3 INTERNT MILJÖARBETE... 3 EXTERNT MILJÖARBETE... 4 LANDSTINGETS MILJÖPRIS... 5 LANDSTINGETS MILJÖMÅL RESULTATUPPFÖLJNING ENERGI... 6 IT... 9 TRANSPORTER... 1 Tjänsteresor... 1 Distansmöten Sjukresor Ambulanstransporter AVFALL LÄKEMEDEL LIVSMEDEL KEMISKA PRODUKTER HÅLLBARA INKÖP MILJÖLEDNING UTBILDNING... 2 SAMVERKAN... 2 VERKSAMHETERNAS EGNA MILJÖREDOVISNINGAR FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGSSERVICE... 3 PRIMÄRVÅRDEN PRIVATA VÅRDGIVARE Söråker VC HumanResurs Hälsocentral REGIONAL UTVECKLING Kansli samt Kultur och länsbibliotek Hola folkhögskola Ålsta folkhögskola Örnsköldsviks folkhögskola RÄTTSPSYKIATRISKA REGIONKLINIKEN SPECIALISTVÅRDEN... 5 BILAGA 1. NOMINERINGAR TILL LANDSTINGETS EXTERNA MILJÖPRIS BILAGA 2. NOMINERINGAR TILL LANDSTINGETS INTERNA MILJÖPRIS BILAGA 3. ANVÄNDNING AV EL, VÄRME OCH VATTEN BILAGA 4. SAMMANSTÄLLNING TJÄNSTERESOR BILAGA 5. AVFALLSSAMMANSTÄLLNING I TON

3 3(7) Viktiga händelser under året Landstingets miljöarbete under 214, både internt och externt, sammanfattas nedan. Internt miljöarbete Under vintern och våren 214 togs nya miljö- och energimål för landstinget fram. Processen leddes av den politiska referensgruppen för miljö och energifrågor och koordinerades av miljöfunktionen vid Regional utveckling. Totalt arrangerades åtta kunskapsmöten för politiker och tjänstemän. I maj antog landstingsstyrelsen Miljö- och energiplan De områden som berörs är energi, transporter, avfall, läkemedel, intern klimatkompensation, livsmedel, kemiska produkter, hållbara inköp, miljöledning, utbildning, samverkan och genomförande. Under 214 har arbetet med att införa miljöledning i landstinget fortsatt. Miljöutbildningen med filmer och diskussionsunderlag har genomförts för cirka 4 anställda. Andra landsting och flera kommuner i länet har arbetat om utbildningspaketet för sin egen personal. I mars 214 blev Folktandvården miljöcertifierade enligt ISO 141 som andra förvaltning efter Landstingsservice. Regional utveckling har arbetat med miljöledningsprocessen och certifiering är planerad under 215. Övriga förvaltningar beräknas kunna certifieras under 216. Den minskade kassationen av livsmedel vid köket på Sundsvalls sjukhus, som är ett resultat av miljöledningsarbetet, har väckt intresse nationellt och internationellt. I samverkan med SKL har en film har tagits fram där personalen med egna ord berättar hur de har uppnått de positiva resultaten. Landstinget redovisade i september arbetet med minskat matsvinn i samband med ett event med Amerikanska EPA (Environmental Protection Agency) på svenska ambassaden i Washington. Erfarenheterna från pilotprojektet i Sundsvall har använts när nya mål om kassation av livsmedel har beslutats för hela landstinget. Landstingets arbete med intern klimatkompensation för tjänsteresor och en ökad användning av distansmöten har minskat flygresorna och ökat användningen av kollektivtrafik och distansmöten. Resultaten har bidragit till intresse från andra organisationer. En process att ta fram ett regionalt strukturfondprojekt om hållbara resor har därför genomförts. Kommunledningarna i länet har besökts för att förankra en projektansökan som tas fram för beslut under 215. Ambitionen att också att inkludera ett investeringspaket för att förbättra gång- och cykelinfrastrukturen i anslutning till stora arbetsplatser och servicecentra som sjukhus. Landstinget har under 214 installerat drygt 2 m 2 solpaneler vid Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus. Länsstyrelsen beviljade stöd till installationen på 35 procent. Via projektsamverkan med EU-projektet Baltic Energy och Design i Västernorrland kommer visualisering av solelproduktionen att exponeras för anställda och allmänheten.

4 4(7) Transportenheten och miljöfunktionen har tagit fram en avfallshandbok för landstinget och slutfört en upphandling för nya avfallsentreprenörer vilket betyder att det är samma entreprenörer som hämtar allt avfall från sjukhusen, oavsett ort. Landstingets miljö- och energiarbete bidrar till en ökad resurshushållning vilket även har positiva effekter på ekonomin inom flera områden. Minskat matsvinn, energianvändning, avfallshantering samt förändrade resvanor är sådana exempel. Landstingets miljö- och energiarbete har fått positiv uppmärksamhet under 214 regionalt, nationellt och internationellt. Miljö- och energiredovisningen för 213 redovisades för landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige under juni 214. I december beslutade landstingsstyrelsen om Handlingsplan miljö- och energi 215 för hela landstingets verksamhet. Externt miljöarbete Förutom det interna miljöarbetet finns en strävan hos landstinget att aktivt arbeta tillsammans med andra parter i samhället för att flytta fram positionerna för en hållbar utveckling inom miljö och energiområdet. Samverkan med andra offentliga organisationer och näringslivet är därför naturligt och finns med som ett särskilt mål i miljö- och energiplanen. Regional utveckling deltar aktivt i flera nätverk inom energi- och miljöområdet. I samverkan med andra organisationer både nationellt och internationellt genomförs många aktiviteter. Kunskapsspridningen från landstingets egna erfarenheter till andra och goda exempel utifrån ger näring till fortsatt utveckling inom hållbarhetsområdet. Under 214 har landstinget medverkat i följande externa samverkansprojekt inom energi- och miljöområdet: Energimyndigheten, samverkansavtal Landstingens miljöchefer (LMC) samt fokusgrupper Landstingens och regionernas miljödagar (SKL) Energisamverkan norrlandstingen Västernorrlands energikontor, samverkansavtal SaMMa, Jordbruksverkets nätverk för mindre matsvinn Energivision Norr Norrlandstingen energisamverkan BioFuel Region Hållbart resande - Örnsköldsviks kommun Clean Tech Demonstration Arena Regions4GreenGrowth Baltic Energy

5 5(7) Landstingets miljöpris Under 213 återinfördes landstingets miljöpris. Landstinget vill uppmärksamma och belöna en insats av värde för vår gemensamma livsmiljö i Västernorrland. Såväl direkt miljöfrämjande prestationer som forsknings- och opinionsbildande insatser kan belönas. Målgrupp för priset är enskilda personer och grupper, organisationer, företag och myndigheter. Förutom ett externt pris delas också ett internt pris ut till en person eller arbetsplats som är värd en uppmuntran för ett bra miljöarbete och miljöengagemang. Vinnarna - Städ i Sundsvall samt SP Processum AB, tillsammans med miljöchef Olle Bertilsson. Externt pris Nedan följer nomineringen av det företag som fick motta det externa miljöpriset. Övriga nomineringar finns i bilaga 1. SP Processum AB Framtidens Bioraffinaderi i Örnsköldsvik är ett initiativ och en mötesplats som fokuserar på att utveckla nya produkter från skogsråvara. Klustret involverar företag, samhällsfunktioner och universitet. Processer och projekt bedrivs där målet är att med skog och energigrödor som råvaror möta dagens energi och

6 6(7) klimatutmaningar. Inom Framtidens Bioraffinaderi är miljö- och klimattänkande inte bara ett mål det är en arbetsmetod. Genom att fokusera på hållbar utveckling skapas basen för en långsiktig regional och nationell tillväxt. Processum är ett nav som samlar alla aktörer i omställningen av den traditionella skogsindustrin. Nya produkter baserade på förnybar råvara är nödvändiga i omställningen till ett hållbart samhälle både i Sverige och utomlands. Internt pris Nedan följer nomineringen av den arbetsplats som fick motta det interna miljöpriset. Övriga nomineringar finns i bilaga 2. Städenheten Sundsvall Städenheten i Sundsvall har under flera års tid aktivt bedrivit miljöarbetet framåt. Ständig översyn görs av de kemikalier som används för att använda dem med minsta möjliga påverkan på hälsa och miljö. De har minska ner kemikaliesortimentet rejält under de senaste åren. Cheferna är mycket engagerade och ett föredöme för sina medarbetare. Personalen utbildas fortlöpande gällande miljöfrågor. Landstingets miljömål resultatuppföljning 214 Landstingets miljömål är satta inom en rad olika områden. För varje område presenteras måluppföljningen 214 nedan. Energi Energianvändningen fortsätter att vara en stor och viktig framtidsfråga för landstinget både ur ett klimat- och ett kostnadsperspektiv. Miljö- och energiplanen ställer höga energimål med en vision om att energianvändningen har halverats 22 jämfört med 1995 samtidigt som satsningar på förnybar energi utökas. För att uppnå energimålen till och med 214 krävs att systematiskt energiarbete prioriteras inom alla landstingets verksamheter. Mål 214 Landstinget ska som offentlig aktör föregå med gott exempel i energi- och klimatarbetet. Total elanvändning ska minska med 1 procent jämfört med 29, motsvarande 5 GWh, vilket ger en användning på maximalt 84 kwh/m 2 bruksarea. Total värmeanvändningen ska minska med 2 procent jämfört med 29, motsvarande 12 GWh, vilket ger en användning på maximalt 95 kwh/m 2 bruksarea. Andelen förnybar elenergi har ökat till 5 MWh/år eller 1 procent av totala elanvändningen genom satsningar i vindkraft och solelproduktion.

7 7(7) Elanvändningen för IT-relaterad utrustning har minskat med 25 procent jämfört med 21. Total vattenanvändningen ska minska med 15 procent jämfört med 29 vilket ger en användning på maximalt 44 liter/m 2 bruksarea. Resultat 214 Den totala elanvändningen per bruksarea har minskat med 6 procent sedan 29. Den totala värmeanvändningen per bruksarea har minskat med 14 procent sedan 29. Andelen förnybar elenergi var 31 MWh 214 (solelproduktion) vilket motsvarar,7 procent av total elanvändning. Elanvändningen från IT-relaterad utrustning har minskat med 41 procent jämfört med 21. Den totala vattenanvändningen per bruksarea har ökat med 17 procent sedan 29. Det beror på att vatten användes för kylning i Sundsvalls sjukhus under sommaren 214. Landstingets energimålsättning 214 avseende minskad elanvändning (2 %), minskad värmeanvändning (4 %) och minskad vattenanvändning (3 %) har delvis uppnåtts. Tabell 1. Mediaanvändning (el, värme, vatten) El totalt (MWh) El (kwh/m 2 BRA o år) Värme* (MWh) Värme* (kwh/m 2 BRA o år) ,3 Vatten (m 3 ) Vatten (l/m 2 BRA o år) ,2 * Normalårskorrigerad värmeanvändning med hänsyn tagen till variationer i väder mellan åren (Energiindex). Resultat januari - december 214 jämfört med januari - december 213: Elanvändningen har minskat med 1 %. Värmeanvändningen har minskat med 6 % (väderkorrigerad användning) Vattenanvändning har ökat med 18 %. Landstingets målsättning 214 avseende minskad värmeanvändning (4 %) har uppnåtts under året 214 (väderkorrigerad användning). Däremot har målet med minskad elanvändning (2 %) och vatten (3 %) inte uppnåtts. Den ökade vattenanvändningen är i huvudsak kopplad till Sundsvalls sjukhus och sommarens

8 8(7) extrema värmebölja i kombination med tekniska störningar i ombyggnadsprojekt där vatten använts för att stötta upp processkylning i sjukhusfastigheten. För diagram över mediaanvändning på respektive ort, se bilaga 3. Energimyndighetens energieffektiviseringsstöd till Landstinget Västernorrland och samverkan inom Norrlandstingen inom miljö- och energiområdet möjliggör fortsatt utveckling av strategier och leder till ökat engagemang i organisationen. Landstingsfastigheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete och kostnadseffektivi-sering med ambitionen att nå en reducerad användning av el och värme samt ökad andel förnybar energi. Landstinget Västernorrland har fastställt ett styrdokument avseende energikrav vid ny- och ombyggnad av vårdlokaler. För att kvalitetssäkra och följa upp energikraven i byggprocessens olika skeden har ett energiverifikat arbetats fram i samband med bygget av ny akut i Örnsköldsvik. Energiverifikatet och systematiken i arbetsprocessen är ett stöd för den energisamordnare som ska bevaka att god energiprestanda uppnås i byggprojekten. Under 214 har en utvärdering av energikrav och energiverifikat påbörjats. För att få en säkrare och snabbare insamling av mätvärden avseende landstingets energianvändning har en ny IT-baserad systemstruktur implementerats vilket möjliggör direktimport av mätdata i bland annat förvaltningssystemet Landlord. Test och drifttagning har skett under 214. Under 214 har 2 2 kvadratmeter solpaneler för elproduktion installerats vid sjukhusen i Örnsköldsvik och Sundsvall. Sedan tidigare finns solpaneler i Sollefteå och Härnösand. Totalt har landstinget under 214 installerat 2 6 kvadratmeter solpaneler vid fastigheterna. Målet till 219 är 7 kvadratmeter.

9 9(7) Solpaneler för elproduktion vid Sundsvalls sjukhus. IT Inom IT-området pågår ett aktivt arbete för att minska energianvändningen. Miljö- och energikrav ställs vid upphandling av teknisk utrustning. Där så är möjligt går utrustning som inte längre används inom landstinget till återbruk. Elförbrukningen avseende IT-utrustningen och all utrustning i serverhall mäts årligen. IT-avdelningen försöker också påverka medarbetare och övrig verksamhet att förändra beteende när det gäller utskrifter som exempelvis använda dubbelsidig utskrift, använda större nätverksanslutna skrivare för billigare utskrifter av högre kvalitet. Skrivarna kan också ställas in så att det bara går att skriva ut i färg efter manuellt ingrepp av användare. I stort sätt har alla landstingets äldre datorer nu bytts ut mot energisnålare varianter vilket även kan utläsas ur den totala elanvändningen som visas i tabellen nedan. Tabell 2. Energianvändning för datorer, bildskärmar och skrivare Antal 212 Antal 213 Antal 214 MWh 212 MWh 213 MWh 214 Datorer Bildskärmar Skrivare Totalt

10 1(7) Transporter Landstingets policy och riktlinjer för resor i tjänsten har ett miljöperspektiv. Möten på distans och kollektivtrafik ska väljas före andra alternativ och egen bil ska endast användas när inga andra alternativ finns. Uppföljning visar att arbetet med att marknadsföra distansmöten har gett goda resultat. Landstingets interna klimatkompensation innebär att det är gratis för arbetsplatserna att resa med buss och tåg i regionen om de använder Din Turs företagskort eller förbeställer resan via resebyrån. En extra kostnad läggs på användningen av landstingets tjänstebilar samt flyg mellan Stockholm och Sundsvall/Härnösand. Landstingets reserådgivare informerar om hållbara resmöjligheter samt följer upp resandet. Mål 214 Tjänsteresorna ger upphov till utsläpp av högst 83 ton koldioxid. Målet nås genom att utveckla distansmöten och kollektivtrafik samt genom att satsa på gång, cykel, effektivare fordon, förnybara bränslen och minskad flygtrafik. Detta innebär en halvering jämfört med 29. Personbilar och lätta lastbilar som köps in ska uppfylla kraven i Förordning (29:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor samt köras på minst 85 procent förnybara bränslen. Kraven i målet ska tillämpas under hela planperioden. Sjukresor ger upphov till högst 1 16 ton koldioxid från körning med egen bil. detta innebär en minskning med 3 procent från 29. Miljöstyrningsrådets aktuella upphandlingskriterier för godstransporter används vid upphandling av varor och tjänster. Leverantörerna av transporttjänster ska redovisa klimatbelastningen från de transporter som berör landstinget Miljökraven i Svensk kollektivtrafiks miljöprogram 29 ska gälla i samband med upphandling av kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland med buss sker till minst 5 procent med förnybara drivmedel. Resultat 214 Tjänsteresor Antalet resor med flyg mellan Stockholm och länet har minskat med 4 procent sedan 212, se tabell nedan. Totalt gjordes flygresor mellan länet och Stockholm och det totala antalet flygresor mellan Sundsvall och Stockholm var 594 stycken. Under 214 gjordes totalt 3 89 inrikes flygresor och 777 utrikes flygresor. Totalt ger samtliga flygresor (alla destinationer inrikes och utrikes) upphov till 564 ton CO2, varav 113 ton (2 %) kan kopplas till flygresor mellan länet och Stockholm och 6 ton (11 %) kommer från flygresor mellan Sundsvall och Stockholm.

11 11(7) Tabell 3. Antal resor med flyg och tåg mellan Stockholm och länet Flyg Tåg Summa resor Det totala antalet tågresor under 214 var 1 52 stycken jämfört med 989 stycken föregående år. Antalet tågresor mellan länet och Stockholm var 4 75 stycken och av dessa gjordes resor mellan Sundsvall och Stockholm. 694 företagskort har använts i kollektivtrafiken under året och med dessa kort gjordes 17 6 resor under 214 jämfört med stycken resor under 213. Tabell 4. Resor med bil, körda mil Privat bil Leasingbilar långlån * Leasingbilar bilpool Externt hyrda bilar Övriga bilar Summa körda mil *Beräknat värde utifrån 213 års siffror. Tabell 5. Koldioxidutsläpp i ton från bilar, Egen bil Leasingbilar långlån * Leasingbilar bilpool Korttidshyrda bilar Övriga bilar Summa koldioxidutsläpp, ton * Beräknat värde utifrån 213 års siffror över körda mil. Enligt miljö- och energiplanen ska minst 85 procent av bilparken vara fordon som drivs på förnybara bränslen. Vid slutet av 214 låg den siffran på 86 procent.

12 12(7) Tabell 6. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor Transportsätt CO 2 (ton) 21 CO 2 (ton) 211 CO 2 (ton) 212 CO 2 (ton) 213 CO 2 (ton) 214 Bil Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Totalt Totalt ger samtliga tjänsteresor med bil, flyg och tåg upphov till utsläpp av 1 19 ton koldioxid vilket är i samma nivå som 213. Distansmöten Antalet distansmöten ökade under 214 jämfört med föregående år. Videokonferenser medför en kraftig kostnadsbesparing till följd av minskat resande. Videokonferenserna har dessutom minskat landstingets koldioxidutsläpp med cirka 187 ton. Jämförelsen görs mot att dessa möten istället skulle ha krävt resor. Vid beräkningarna används en snittsträcka med bil samt ett snitt på koldioxidutsläppen. Fler sammanträdesrum har utrustats med videokonferensanläggningar och totalt finns nu 75 stycken inom landstinget. Det finns också 43 stycken videoutrustningar kopplade till basarbetsplatser. Under 214 ökade antalet timmar videomöten med 53 procent jämfört med samma period föregående år. Användningen av telefonmöten ökade med hela 2 procent. Ökningen av antalet timmar med videokonferenser samt antalet telefonmöten framgår av figur och tabell nedan. Tabell 7. Antal timmar videomöten samt antal telefonmöten Videokonferenser Telefonmöten

13 13(7) Figur 1. Antal timmar videomöten Sjukresor Under 214 har sjukresorna med egen bil uppgått till en sträcka av 63 mil. Det ger ett koldioxidutsläpp på 1 9 ton vilket gör att målet på 1 16 ton till 214 uppnås. Se tabell 8 för sammanställning över sjukresorna. Tabell 8. Landstingets sjukresor antal resor samt kostnader År Färdmedel Egen bil st st st Taxi/specialfordon st st st Buss och tåg st st st Flyg 777 st 732 st 756 st Totalt antal ersatta sjukresor st st st Total kostnad ersatta sjukresor kr kr 65, 6 milj. kr Ambulanstransporter Ambulansernas förbrukning av bränsle samt bilvårdskemikalier ses i tabell 9 nedan. Antalet körda mil har ökat med drygt 1 mil vilket motsvarar 6

14 14(7) procents ökning jämfört med 213. Bränsleförbrukningen gav upphov till 88 ton CO2, en ökning med 18 procent jämfört med 213. Tabell 9. Statistik gällande ambulanserna Sundsvall Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Totalt Bensin l Diesel l AdBlue Olja l (påfyllning) Tvättmedel l Avfettning l Spolarvätska l Tjärlösare l Glykol l Däck st Fälgar st Medimix l Antal mil Avfall Avfallshanteringen inom landstinget styrs av lagstiftningar samt lokala beslut. Det viktigaste inom avfallshantering är att minska avfallsmängderna och att sortera avfallet på rätt sätt för att användningen av resurser ska minska. Avfallet hanteras enligt avfallshierarkin vilket betyder att avfallet i första hand ska återanvänds, i andra hand materialåtervinnas, därefter energiutvinnas och i sista hand deponeras. Statistiken som redovisas i denna rapport gällande avfall härrör det som kommer från de tre sjukhusen i länet samt från Närvården i Härnösand. I statistiken från sjukhusen samt Närvården ingår även viss del från övriga verksamheter utanför som transportenheterna på respektive ort hämtar. För fullständig avfallssammanställning, se bilaga 5. Mål 214 Den totala mängden avfall ska minska med 15 procent jämfört med 29. Andelen avfall som går till materialåtervinning ska vara minst 4 procent. Andelen avfall som går till deponi ska vara mindre än 2 procent. Det ska finnas möjlighet att källsortera avfall vid samtliga arbetsplatser. Ruiner för avfallshantering finns tillgängliga för samtliga medarbetare och information om avfallshantering ges till samtliga medarbetare vid förändringar.

15 15(7) Resultat 214 Den totala mängden avfall från sjukhusen har minskat jämfört med 213 men ökat med 5 procent jämfört med 29. Andelen avfall som går till återvinning var 22 procent 214 och andelen till deponi var 4 procent. Landstinget når med andra ord inte något av de tre målen. Möjlighet att källsortera finns dock och under 214 har det informerats i stor utsträckning om avfallshanteringen. Dessutom har en avfallshandbok som gäller för samtliga sjukhus tagits fram. En upphandling av källsorteringsmöbler sker under 215 vilket innebär att landstinget kommer att ha ett gemensamt sortiment när det gäller sorteringskärl. Skyltar som visar vad som ska sorteras i respektive kärl kommer också att distribueras under 215. Läkemedel Läkemedel är konstruerade för att ha effekt på levande organismer vilket också innebär att de kan vara giftiga för djur och natur samt att de ofta är mycket svårnedbrytbara. Det är därför viktigt att överblivna läkemedel tas omhand på rätt sätt så att de inte kommer ut i naturen. Det är flera läkemedel som har bevisad negativ effekt på miljön. Två läkemedelsgrupper har valts ut som lämpliga att minska förskrivningen av. Det är läkemedel där minskad förskrivning skulle ge positiva effekter både medicinskt och miljömässigt. De läkemedelsgrupperna är sömnläkemedel samt antibiotikagruppen fluorokinoloner. Antibiotika intar en särställning bland läkemedel då deras användning, och särskilt en hög förbrukning, ökar uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier är ett snabbt växande problem såväl globalt som i Sverige. Även om Västernorrlands län har en total antibiotikaförbrukning som ligger under genomsnittet för riket, finns förbättringsutrymme både med avseende på kvantitet och på kvalitet. För att öka medvetenheten om läkemedels miljöpåverkan medverkar Läkemedelsenheten varje år med en del i den återkommande utbildningen av miljöombud i landstinget. Lustgas används som smärtlindring, främst vid förlossningar men även som narkosmedel. Utsläpp av ett kilo lustgas motsvarar utsläpp från 18 mils bilkörning med snittbilen i Sverige. Mål procent av förskrivande läkare har genomgått utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Förskrivningen av sömnläkemedel ska minska med 25 procent jämfört med 21.

16 16(7) Förskrivning av fluorokinoloner ska minska med 25 procent jämfört med 21. De totala utsläppen av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 29. Resultat 214 Drygt hälften av landstingets anställda har genomgått den grundläggande miljöutbildningen där en del om läkemedel och miljö ingår. Ingen utbildning har dock hållits specifikt för läkare. Förskrivningen av fluorokinoloner har minskat med 9 procent sedan 21. Förskrivningen av sömnläkemedel har minskat med,5 procent sedan 21. Användningen av lustgas är av stor nytta för patienterna men har en stor klimatpåverkande effekt. Mellan 28 till 21 minskade utsläppet med ton koldioxidekvivalenter då läckage i ledningarna upptäcktes och upphörde. Under 214 förbrukades totalt kg lustgas som i huvudsak används vid länets tre förlossningsavdelningar. Den inköpta mängden lustgas motsvarar ett utsläpp på 1 19 ton koldioxidekvivalenter. Under våren 214 installerades en destruktionsanläggning för lustgas på Sundsvalls sjukhus. Lustgasen som används vid förlossningen i Sundsvall destrueras och utsläppen är därför mindre än den inköpta mängden lustgas. Sedan maj 214 har 56 kg lustgas destruerats vilket motsvarar 157 ton koldioxidekvivalenter. Under den första inkörsperioden var destruktionsanläggningen frånkopplad vid ett antal tillfällen. De totala utsläppen från landstingets användning av lustgas motsvarar 133 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 1. Inköpt mängd lustgas Mängd (kg) CO2 -ekvivalenter(ton)

17 17(7) Livsmedel Livsmedelsproduktion har klimatpåverkan vid både förädling, förpackning och tranport. Det är därför viktigt att minska kassationen av mat så att klimatet inte påverkas i onödan. Landstingets andel ekologiska livsmedel har ökat kraftigt de senaste åren. Mål 214 Minst 25 % av kostnaden för livsmedel ska utgöras av ekologiska produkter som är märkta enligt KRAV, MSC och/eller uppfyller kriterierna för ekologiskt producerade livsmedel enligt Förordning 292/91/EEG om ekologisk produktion (för växtodling) respektive Förordning 184/++ (för animalieproduktion). Minst 5 procent av kostnaden för livsmedel 214 ska utgöras av rättvisemärkta produkter eller produkter med motsvarande märkning. Genmodifierade organismer (GMO) ska inte användas. Resultat 214 Under 214 utgjorde andelen ekologiska livsmedel 22 procent av den totala kostnaden för inköpen. Främst är det mejeriprodukter, fisk och kaffe som har köpts in ekologiskt. All fryst fisk är antingen ekologisk eller MSC/ASC-märkt. Från 215 gäller en ny upphandling som beräknas öka andelen ekologiskt till hela 4 procent utan att öka kostnaden. Den stora ökningen är möjlig genom att vissa varugrupper endast innehåller ekologiska produkter. Förutom krav på ekologisk framställning har det ställts många andra miljökrav på produkterna. Det gäller till exempel palmolja, gödsel och genmodifierade organismer. Sociala krav har också ställts och exempelvis är allt kaffe och te rättvisemärkt, vilket bidrar till landstingets mål om att fem procent av kostnaden för livsmedel ska utgöras av produkter som säkerställer etiskt och socialt godtagbara förhållanden vid framställning. Det är också viktigt att leverantören har så liten negativ påverkan på miljön och människor som möjligt. Under avtalsperioden kommer en uppföljning att göras för att säkerställa att kraven faktiskt uppfylls.

18 18(7) Inom verksamheten Kök och restauranger erbjuds patienterna alltid ett vegetariskt alternativ och man har även infört vegetariska temadagar. Nu är utmaningen att hitta andra vägar för att minska köttkonsumtionen. Det kan till exempel handla om att minska mängden animaliskt protein och ersätta med vegetabiliskt, självklart med bibehållen kvalitet och smakupplevelse. Det kan handla om att byta ut en del av färsen i köttfärssåsen mot linser. På sikt vill man också införa vegetariska rätter som huvudalternativ mer frekvent. Det framgångsrika arbetet med att minska matsvinnet kommer att fortsätta under 215. Den nya miljö- och energiplanen har också mål för livsmedel och kök som handlar om att minska matens klimatpåverkan.,5 procent av kostnaden för livsmedel utgjordes av rättvisemärkta produkter, främst kaffe och te. Kemiska produkter Ett stort antal kemiska produkter används inom Landstinget Västernorrland. Många av dessa är ofarliga medan andra kan ha negativ påverkan på både hälsa och miljö. Mål procent av de produkter som har särskilt allvarligt miljö- och hälsopåverkan ska fasas ut eller substitueras till 214 jämfört med 21. Landstinget arbetar aktivt för att begränsa sortiment och antal leverantörer. Det totala antalet kemiska produkter ska minska med 25 procent jämfört med 21. Riskbedömning ska vara genomförd på alla märkningspliktiga produkter. Landstinget ska ta miljöhänsyn vid ny och ombyggnation. Resultat 214 Arbetet med att fasa ut de farligaste produkterna har påbörjats och 6 procent av de produkter som har störst miljö- och hälsopåverkan fasades ut under produkter finns med på PRIOs utfasningslista och 9 produkter finns med på Begränsningsdatabasens restriktionslista. I slutet av 214 fanns kemikalier registrerade i landstingets kemikalieregister. Det är en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Riskbedömning är utförd på 3 procent av det totala antalet produkter och på 55 procent av de märkningspliktiga produkterna. Hållbara inköp Landstinget köper varor och tjänster för drygt 3 miljarder kronor årligen. Hållbara inköp innebär att miljö- samt sociala och etiska krav ställs vid upphandling. Upphandling är ett viktigt verktyg för att uppnå flera av landstingets mål inom miljö och energiområdet.

19 19(7) Mål 214 Miljö- och energiprestanda ska ges vikt i den ekonomiska utvärderingen. Varor och tjänster ska väljas utifrån en total ekonomisk bedömning så att det långsiktigt mest hållbara alternativet kan väljas. Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används där de finns framtagna och används huvudsakligen med nivå avancerad eller spjutspets. Där endast baskraven används ska anledningen redovisas. Information om rekommenderade varor och tjänster med bra miljö- och energiprestanda tas fram. Rutiner ska finnas för att följa upp de miljö- och energikrav som ställs i förfrågningsunderlaget. Årlig information om miljö- och energifrågor genomförs för samtliga medarbetare som arbetar med upphandling. Samtliga beställare har genomgått miljöutbildning. Upphandlade entreprenader ska omfattas av målen i miljö- och energiplanen. Resurser och kompetens finns för att hantera frågorna om hållbara inköp. Resultat 214 I slutet av 214 började Inköp & Upphandling med kontinuerliga strategimöten, där miljö är en stående punkt. Konkurrensverkets kriterier har använts där de finns framtagna och var aktuella. Miljökrav har ställts i alla upphandlingar där särskild anledning till annat ej funnits. Beslut togs om att miljökrav ska ställas även i prioriterade direktupphandlingar. En intern rutin och plan för uppföljning av ställda krav har arbetats fram för att börja användas under 215. Arbete med avtalstrohet har fortsatt, det är viktigt att köpa rätt för att ställda krav ska ge rätt verkan. Utbildning i miljö- och energifrågor har skett fortlöpande för personalen på Inköp & Upphandling. En intern rutin har upprättats där kompletteringar till avtal samt anskaffningar inom prioriterade områden granskas ur miljösynpunkt innan de godkänns. Miljöledning Miljöarbetet inom Landstinget Västernorrland ska bedrivas systematiskt och målinriktat vilket underlättas av ett miljöledningssystem. Mål 214 Landstinget Västernorrland har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 141 för alla förvaltningar. Landstingets miljöorganisation består av en central miljöfunktion samt miljösamordnare och miljöombud inom förvaltningarna.

20 2(7) Ett miljöråd fungerar som utskott för miljö- och energifrågor i landstingsdirektörens ledningsgrupp. En politisk referensgrupp följer genomförandet av miljö- och energiplanen samt de årliga handlingsplanerna. Resultat 214 Under 214 har arbetet med att införa miljöledningssystem i hela landstinget fortsatt och Folktandvården är nu certifierade enligt ISO 141. Tiden för certifiering av hela landstinget är förlängd till miljöombud finns vid de olika arbetsplatserna och sex miljösamordnare för förvaltningarna. Utbildning Miljöutbildning är en viktig del i att få medarbetare delaktiga i det systematiska miljö- och energiarbetet. Mål 214 Miljö- och energiinformation ska ingå i introduktionen som ges till alla nyanställda. Miljö- och energiutbildning erbjuds alla medarbetare. Miljöombuden ska delta vid miljöombudsträffar minst en gång per år. Nya miljöombud ska delta vid en riktad miljöutbildning. 75 procent av medarbetarna ska ha genomgått miljö- och energiutbildning antingen som traditionell kurs eller via intranätet. Resultat 214 Under 214 har arbetsplatserna fortsatt att genomföra den grundläggande miljöutbildningen som innehåller sex olika filmer med tillhörande arbetsmaterial. Totalt har drygt hälften av alla anställda genomfört utbildningen. Miljöombudsträffar hölls på video under våren och på respektive ort under hösten. En stor del av informationen rörde det nya avfallsavtalet och avfallssortering. Fördjupad miljöutbildning för nya miljöombud, chefer eller andra medarbetare med behov att få mer information om landstingets miljöarbete hölls på Hola folkhögskola både under våren och under hösten. Miljö ingick också som del i basutbildningen för nya chefer. Samverkan En serie energi- och klimatsamtal erbjuds för landstingets politiker och beslutsfattare. Målet med samtalen är att dessa ska ges tid att reflektera över vad omställningen till ett hållbart samhälle innebär. Mål 214 En serie energi- och klimatsamtal har genomförts under minst 1,5 år för politiker och beslutsfattare.

21 21(7) Resurser avsätts för att samverka i regionala, nationella och internationella utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Det finns ett regionalt resurscentrum som i bred samverkan driver och koordinerar utvecklingsinsatser inom miljö- och energiområdet. Resultat 214 Under våren 214 genomfördes en rad workshops med deltagande från både politiker och tjänstemän som ett led i framtagandet av nya miljö- och energimål. Den nya Miljö- och energiplanen beslutades sedan i maj 214. Processen fram till beslut har varit viktig för förståelsen och förankringen av de mål som gäller till 219. Landstinget deltar i en rad nätverk och projekt inom miljö- och energiområdet. Extern samverkan ger både ny kunskap samt projektfinansiering till verksamheten. Mer information finns redovisad under det inledande avsnittet om extern samverkan. Verksamheternas egna miljöredovisningar Folktandvården Folktandvårdens miljöarbete Folktandvården miljöcertifierades enligt ISO 141 i mars 214. Uppföljning av miljömålen har genomförts vid DB1 och DB2 och uppföljning av handlingsplaner tertial 1 och 2 under samma period. Internrevisioner har genomförts enligt planen. Samtliga sex revisioner hade övervägande bra resultat, endast två mindre avvikelser noterades där förhöjda kvicksilvervärden noterades då de inte var åtgärdade. En utbildningssatsning för skötsel av klinikernas driftanläggning genomfördes våren 214 och alla kliniker utom en var representerade på kursen. Varje klinik upprättade därefter handlingar över klinikens driftanläggning och har uppmärksammats vikten av att hygienrutinen Skötsel av driftanläggning följs. En övergripande planering och genomgång av samtliga driftanläggningars status görs då all data finns tillgänglig. Ledningens genomgång har genomförts vid två tillfällen under hösten 214. Alla förutom en fråga har avhandlats, genomgång av miljöaspektregistret, som genomförs februari 215. Nya miljömål för perioden fastställdes hösten 214 och ingår nu i folktandvårdens styrkort. Sammanfattning miljömål Miljömålet att sortimentsoptimera fyra valda materialgrupper och minska dem med fem procent är svårt att följa upp. Antalet varianter finns i så stort antal inom varje materialgrupp i folktandvården att det är svårt att få en övergripande

22 22(7) sortimentsoptimering. Om en klinik fasar ut en unik produkt kan samma produkt finnas kvar på annan klinik. Folktandvårdens totala mängd har då inte minskat trots klinikens optimering. Uppföljningen har därför gjorts på kliniknivå med ett sammanlagt resultat för alla enheterna. Det sammanlagda resultatet visar att i tre av de fyra materialgrupperna bör det finnas utrymme kvar hos ett antal enheter att sortimentsoptimera en eller flera material. Miljömålet att fasa ut tre produkter med särskilt allvarlig miljö- och hälsopåverkan har inte uppnåtts då två arbetsplatser har varsin produkt kvar. Miljömålet att minska koldioxidutsläpp vid tjänsteresor med 1 % under 214 har inte uppnåtts. Utsläppstak för 214 var satt till kg CO2 med färdmedlen leasingbil och egen bil. Under 214 har mil körts i tjänst som motsvarar 3 56 kg CO2-utsläpp. Det är en ökning med kg CO2 (4 528 körda mil) jämfört med utsläppstaket för 214 och 7 94 kg CO2 (6 121mil) mer än 213 års utsläppsnivå som låg på kg CO2 ( mil). Miljömålet att elenergiförbrukningen i Folktandvårdens lokaler ska minska med 2 % per år innan utgången av år 214 jämfört med år 213 i valda lokaler har inte uppnåtts. Energiåtgång per vårdtimme 214 har ökat med,46 kwh till 7,63kWh jämfört med 213 års energiåtgång och ligger därmed högre än målet. Miljömålet att minska avfallsmängden av samtliga fraktioner med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213 har inte uppfyllts. Avfallsmängden per vårdtimme har 214 minskat till,23 kg och målet (maxvärdet) var,22 kg/vårdtimme. Miljömål - Sortimentsoptimering Tandvårdsmaterial i valda materialgrupper ska minska med 5 % innan utgången av 214 De valda materialgrupperna är: Avtrycksmaterial, Kompositer, Etsmedel och Bonding. Resultatet för samtliga material omfattas av alla 21 kliniker. Tandteknik och Folktandvårdens kansli omfattas inte. I verksamhetsområdenas redovisning av årsbokslut har antalet produkter justerats jämfört med tidigare redovisat antal i delårsbokslut 1 och 2. Orsaken kan vara att siffror granskats och kvalitetssäkrats till årsbokslutet. I samtliga materialgrupper är det svårt att följa upp om folktandvårdens totala mängd minskat. Antalet varianter av en materialgrupp är av stor mängd inom varje materialgrupp. När en klinik fasat ut en unik produkt kan samma produkt finnas kvar på annan klinik. Därför går det bara att följa upp den enskilda arbetsplatsens arbete med sortimentsoptimering. Resultat Avtrycksmaterial Antalet avtrycksmaterial varierar mellan arbetsplatserna, från 2 stycken till 11 olika avtrycksmaterial. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med så stor differens som nio varianter. På ett antal arbetsplatser bör det därför finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell 1.

23 23(7) Fyra arbetsplatser har minskat avtrycksmaterial med 1-5 produkter under 214. En arbetsplats har ökat avtrycksmaterial med 1 produkt under arbetsplatser har oförändrat antal avtrycksmaterial 214 jämfört med år 213. Tabell 11 - Avtrycksmaterial VO (verksamhetsområde) Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, Ramsele Ångermanland södra, Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik Antal produkter /klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Antal produkter /klinik Bokslut 214 5,2,3,3 5,2,3,3 5,2,3,3 5,2,3,3 5,5 5,5 5,5 5,5 4,3,3 4,3,3 4,4,3, 4,4,3, 2,1 2,1 2,1 2,1 Sjukhustandvård, Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 8,13 8,13 8,13 7,8 4,3 4,3 4,3 4,3 11,12,9 11,12,9 11,4,8 11,1,8 3,2,3 2,2,3 2,2,3 3,2,3 Resultat Kompositer Antalet kompositer varierar mellan arbetsplatserna, från 1 stycken till 7 olika kompositer. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med differensen 6 varianter. Sex arbetsplatser har minskat antalet kompositer med 1-2 produkter under 214. En arbetsplats har ökat antalet kompositer med en produkt under arbetsplatser har oförändrat antal kompositer 214 jämfört med år 213. Flera arbetsplatser har ett begränsat antal kompositer där det kanske inte finns utrymme för optimering. På ett antal arbetsplatser bör det finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell nedan.

24 24(7) Tabell 12 - Kompositer VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, 7,2,3,4 6,2,3,4 5,2,3,4 5,2,3,3 Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, 5,5 5,5 5,5 5,5 Ramsele Ångermanland södra, 2,3,1 2,3,1 2,3,1 2,3,1 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 2,1 2,1 1,1 1,1 Sjukhustandvård, 1,6 1,6 1,6 1,6 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 3,1 3,1 3,1 2,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 2,2,2 2,2,2 2,2,3 2,2,3 5,2,4 4,2,4 4,2,4 4,2,2 Resultat Etsmedel Antalet etsmedel per arbetsplats är optimal, 1st per arbetsplats, med undantaget av två arbetsplatser som har två sorter av etsmedel, se tabell 13. Tabell 13 - Etsmedel VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Övik, Husum, Domsjö, Bredbyn 1,1,2,1 1,1,2,1 1,1,2,1 1,1,2,1 Sollefteå kommun Sollefteå, 1,1 1,1 1,1 1,1 Ramsele Ångermanland södra, 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 2,1 2,1 2,1 2,1 Sjukhustandvård, 2,2 2,2 2,2 2,2 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 1,1 1,1 1,1 1,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1 1,1,1

25 25(7) Resultat Bonding Antalet bondingmaterial varierar mellan arbetsplatserna, från 2 stycken till 8 olika bonding. Vad som är den optimala mängden för varje arbetsplats kan variera men troligtvis inte med differensen 6 varianter. Sex arbetsplatser har minskat antalet bondingmateril med 1 produkt. 15 arbetsplatser har oförändrat antal bondingmaterial 214 jämfört med år 213. Flera arbetsplatser har ett begränsat antal bondingmaterial där det kanske inte finns utrymme för optimering. På ett antal arbetsplatser bör det finnas utrymme för sortimentsoptimering, se tabell. Tabell 14 - Bonding VO (verksamhetsområde) Antal produkter/klinik Ingångsvärde 214 Antal produkter /klinik DB1 Antal produkter /klinik DB2 Ö-vik, Övik, Husum, Domsjö, 8,3,6,5 8,3,6,4 8,3,6,4 8,3,6,4 Bredbyn Sollefteå kommun Sollefteå, 5,4 4,4 4,4 4,4 Ramsele Ångermanland södra, 6,3,2 6,3,2 6,3,2 5,3,2 Härnösand, Kramfors HK TR Sundsvall och Ped, TR Övik 4,2 4,2 4,2 4,2 Sjukhustandvård, 2,2 2,2 2,2 2,2 Specialistandvård vx Medelpad norra Centrum, Timrå 2,1 2,1 2,1 2,1 Antal produkter /klinik Bokslut 214 Medelpad södra Alnö, Kvissleby, Nacksta Medelpad västra Ånge, Fränsta, Matfors 4,5,5 4,5,5 4,2,4 4,5,4 4,4,2 4,4,2 3,3,2 3,3,2 Miljömål - Utfasning sex kemikalier De kvarvarande tre av sex produkterna enligt Utfasningslistan ska fasas ut 214. Produkter som Kloroform, Medicinsk bensin, Oxygenal, Gluma N3 primer, Clinpro white varnish/fluorlack och Seal & Protect ska bytas ut mot mindre skadlig produkt innan utgången av år 214. Resultatet omfattar alla kliniker och Tandteknik. En arbetsplats, Folktandvårdens kansli, omfattas inte. Av totalt 22 arbetsplatser har två arbetsplatser var sin produkt kvar. Folktandvården Kvissleby har Medicinsk bensin kvar i sin kemikalieförteckning, folktandvården Sollefteå har Clinpro white varnish/fluorlack kvar. Enligt

26 26(7) kemikalieregistret Chemsoft finns bara Medicinsk bensin kvar på Folktandvården Kvissleby. Målet är inte uppfyllt. Miljömål - Minska CO2-utsläpp Minska CO2-utsläpp vid tjänsteresor med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213. Genomtänkta val av tjänsteresor och mötesformer Resultatet omfattar samtliga folktandvårdens 23 arbetsplatser. Landstingets miljöenhet samlar in data för resor i tjänst med samtliga färdmedel. Det redovisas på intranätet och uppdateras månatligen. Uppgifter om resor i tjänst med tåg och buss samt flyg saknas för år 213. Folktandvårdens miljömål för resor i tjänst är därför bara möjligt att följa upp med färdmedlen leasingbil och egen bil. Utsläppstak för 214 var satt till kg CO2 med färdmedlen leasingbil och egen bil. Under 214 har 3 56 kg CO2 släppts ut, en ökning med kg CO2 (4 528 mil) jämfört med utsläppstaket 214 och 7 94 kg CO2 (6 121mil) mer än 213 års utsläppsnivå som låg på kg CO2 ( mil). Målet är inte uppfyllt. Tabell 15 Resor i tjänst Resor i tjänst med leasingbil och egen bil, antal mil och antal kg CO2 Bokslut 213 Leasingbil och privat bil Mål 214 (Utsläppstak) mil 2614 kg CO mil (om fördelningen mil med privata bilar och leasingbilar är oförändrad) kg CO2 Bokslut 214 Leasingbil 7218 mil 766 kg CO2 Bokslut 214 Privat bil mil 229 kg CO2 Bokslut 214 Leasingbil och privat bil 2455 mil 356 kg CO2 Resor med buss, tåg och flyg under 214 har sammanställts. Jämförelsetal från 213 saknas men kommer att följas upp årligen från och med år 214, se tabell 16.

27 27(7) Tabell 16 - Resor i tjänst Resor i tjänst med buss, tåg och flyg, antal resor och antal kg CO2 Bokslut 214 Buss Tåg Flyg inrikes Flyg utrikes Antal resor 1663 Antal kg CO2 Uppgift saknas för oktdec Antal resor Antal kg CO2 Antal resor Antal kg CO2 Antal resor Antal kg CO Videomöten Vid planering av ett möte ska mötesform övervägas och där det är möjligt bör mötet genomföras som videomöte. Folktandvården har följt upp videomötesstatistiken parallellt med uppföljning av körda mil i tjänst. Från år 214 finns bara landstingsövergripande statistik, inte statistik på förvaltningsnivå. Därför kan ingen uppföljning göras på antal videomöten. Förslag till åtgärd En analys över antal möten som genomförs och vald mötesform ger en uppfattning om i vilken utsträckning videomöten väljs framför fysiska möten. Att dokumentera och följa upp detta skulle ge mervärde för att sätta mål och följa upp dem. För att kunna göra en tillfredsställande uppföljning behöver all statistik finnas tillgängligt i tid för bokslut. En översyn av rutiner för detta behöver därför göras. Miljömål- Energi Energianvändningen ska minska med 2 % innan utgången av år 214 i valda lokaler. De lokaler där energiförbrukningen är mätbar är: Ftv Husum, Domsjö, Örnsköldsvik, Sollefteå, Höga Kusten, Nacksta, Kvissleby och Ånge. Energianvändningen per vårdtimme har ökat på fem mätbara enheter och minskat på tre under 214 jämfört med energianvändningen 213. En marginell minskning på två av dessa enheter, den tredje enheten har en märkbar minskad energiförbrukning. Inga investeringar har genomförts på dessa enheter under 214 som skulle ha kunnat påverka energiförbrukningen. Under andra tertialet, maj-aug, har sex av åtta enheterna högre energiförbrukning per vårdtimme jämfört med energiförbrukningen under första och tredje tertialet. Orsaken till den ökade energiförbrukningen kan vara att tillfälliga åtgärder har vidtagits för att få ett behagligare arbetsklimat under de varma sommarmånaderna.

28 28(7) Åtgärder som mobil fläkt och annat kan vara orsaken till ökad energi per vårdtimme. Energiåtgång per vårdtimme var år 213 7,32 kwh. Mål för 214 var satt till 7,17 kwh. Energiåtgång per vårdtimme år 214 har ökat med,46 kwh till 7,63kWh jämfört med 213 års energiåtgång och ligger därmed högre än målet, se tabell. Målet har inte uppfyllts. Tabell 17 - Energiåtgång Andel energiåtgång kwh/vårdtimme Andel 213 7,32 Mål 214 (maxvärde) Andel Bokslut 214 7,17 7,63 Miljömål Avfall Minska avfallsmängden av samtliga fraktioner med 1 % innan utgången av år 214 jämfört med år 213. Resultatet för samtliga material omfattas av alla Folktandvårdens 23 arbetsplatser. Av de 23 arbetsplatser har 21 st genomfört avfallsmätning enligt rutin veckomätning och registrerat mängden i exceldokument på S:. Avfallsmängden per vårdtimme har minskat under 214 till,23 kg jmfr med 213 års avfallsmängd på,24 kg/vårdtimme. Målet (maxvärdet) var,22 kg/vårdtimme. Målet har trots minskningen inte uppfyllts, se tabell. Tabell 18 - Avfallsmängd Andel avfallsmängd/vårdtimme Andel 213,24 Mål 214 (maxvärde),22 Bokslut 214,23 Förslag till åtgärd Om avfallsmängden ska kunna minska behöver enheternas handlingsplaner innehålla tydliga aktiviteter för att uppnå målen.

29 29(7) Uppföljning Energirond, Lagefterlevnad och Handlingsplan Uppföljningen omfattar nio verksamhetsområden. Folktandvården har haft bristande support på problem med tillgång till mappar/dokument på S: ISO 141 trots ett idogt uppmanande under ett halvår till ansvarig på IT-support att ordna med de problemen. Det har inneburit att alla med behörigheter på enheterna inte har kunnat spara ner viss data och dokument på S: och mappen ISO 141. Det innebär också att uppföljning på central nivå inte går att genomföra tillfredställande. Vid årsbokslut miljö har uppföljningsfrågor ställts om Energirond genomförts och Lagefterlevnad följts upp under 214 och om uppföljning av enheternas handlingsplaner genomförts på verksamhetsområdesnivå vid årsbokslut. Samtliga verksamhetsområden uppger att energironden är genomförd på samtliga enheter under 214. Energirond 214 finns på S: ISO 141 från nio enheter som genomförts under första eller andra kvartalet 214. Energironden 214 saknas på S: ISO 141 från 13 enheter. Orsaken kan bero på ovan redovisat problem då enheterna kan ha genomfört Energironden men inte kunnat spara ner den på S: ISO 141. Lagefterlevnad Samtliga utom ett verksamhetsområde uppger att en genomgång av lagefterlevnad har genomförts på samtliga enheter under 214. Lagefterlevnad på S: ISO 141 Lagefterlevnad 214 finns på S: ISO 141 från 18 enheter. Lagefterlevnad 214 saknas från tre verksamhetsområden och fyra enheter. Orsaken kan bero på ovan redovisat problem då enheterna kan ha genomfört Lagefterlevnad 214 men inte kunnat spara ner den på S: ISO 141. Handlingsplaner Samtliga nio verksamhetsområden har redovisat att uppföljning av alla enheternas handlingsplaner är genomförd 214. Sex verksamhetsområden uppger att alla aktiviteterna är genomförda, tre uppger att inte alla aktiviteter är genomförda. Aktiviteter som inte har genomförts Utfasning av produkter med särskild allvarlig miljö- och hälsopåverkan har inte fasats ut då dessa inte har gått att ersätta med likvärdig produkt. Byte till ekologisk handkräm och ekologiska sköljmuggar - har inte ersatts då dessa produkter saknas hos upphandlad leverantör. Mätning släckning rum/datorer enligt schema har inte genomförts. Ska därför genomföras under 215. Montering rörelsedeckare har inte genomförts då medel till det saknas. Källsortering avfall personalrum har inte genomförts. Ska därför genomföras under 215.

Miljö- och energiredovisning

Miljö- och energiredovisning Miljö- och energiredovisning 212 Innehåll Viktiga händelser under året 4 Internt miljöarbete 4 Externt miljöarbete 4 Ekonomi och utblick mot 213 214 5 Landstingets miljömål resultatuppföljning 212 6 Energi

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland 2015-2019. Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06

Miljö- och energiplan. för Landstinget Västernorrland 2015-2019. Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06 Miljö- och energiplan för Landstinget Västernorrland 2015-2019 Antagen av Landstingsstyrelsen 2014-05-06 Innehåll Miljö- och energipolicy...5 Inledning...6 Energi... 9 Transporter...11 Avfall...13 Läkemedel...15

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011

Sammanfattning. 1. Systematiskt miljöarbete. Detaljerad miljöredovisning 2011 WWigge 120215 1(6) Sammanfattning 2011 sammanfördes förvaltningarna för kultur och skola till en gemensam Kultur- och bildningsförvaltning. Dessutom övergick Älvdalens Naturbruksgymnasium i bolagsform

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012-02-22 2011-01-01 2011-12-31 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2012/040536 Datum: 2012-02-13 Återrapportering enligt

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Undersköterska i 11 år Magister examen inom miljömanagement Eget företag, 2002 (miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsledningssystem)

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2013 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sida: 1 av 10 Dnr: Af-2011/044734 Datum: 2011-02-09 Mottagare: Arbetsmarknadsdepartementet Naturvårdsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsförmedlingen Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2012/1918 Miljömål och handlingsplan för miljöarbete 2013-2015 Fastställd av rektor 2013-04-23 Innehåll Bakgrund 3 Beskrivning av miljöledningssystem 3 Övergripande miljömål 4 Handlingsplanens upplägg

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket 2013-02-13 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Dnr LD15/00576, LS 2015-06-01 11, LF 2015-06-15--16 16 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning resultat av miljöarbetet 2014... 4 Miljöpolicy för Landstinget Dalarna... 6 Miljömålsarbete...

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med

Läs mer

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Dnr ORU 1.2-1-4781/2013 MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Rektor Postadress: 701 82 Örebro Besöksadress: Fakultetsgatan 1 Telefonväxel: 019-30 30 00 Telefax:019-30 34 65 Postgiro:78 81 18-8 E-post:

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-06-01 Sida 1 (2) Administrativ enhet Dnr LD15/00576 Uppdnr 1085 2015-05-18 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-06-01 Landstingsstyrelsen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Resepolicy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06. Siv.Helzen@upplandsvasby.se. Nivå:

Resepolicy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06. Siv.Helzen@upplandsvasby.se. Nivå: Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2006:110 Siv.Helzen@upplandsvasby.se Resepolicy Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens

Läs mer