Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vallmon Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vallmon Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, teter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om väter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

3 Enhetens egna mål Vi pedagoger på Vallmons förskola delar in barnen i mindre grupper för att främja barnens utveckling och lärande. Vi på Vallmon ska använda oss av IKT (Informations- och KomunikationsTeknik, e lärplatta, projektorer och andra digitala redskap) som ett verktyg för att skapa situationer för lärande och samspel. Arbetet i verksamheten Språkutveckling På Vallmons förskola går många barn med annat modersmål än svenska, vilket gör att vi måste arbeta väldigt aktivt med språket. Vi arbetar nära barnen och i små grupper för att få många tillfällen att bekräfta och benämna det barnen gör. Vi arbetar mycket med bildförstärkning och TAKK, tecken som stöd, för att underlätta för de barn som ännu inte har ett utvecklat talspråk. Vi letar och testar hela tiden nytt material för att barnen ska kunna utveckla sitt språk på ett roligt och lärorikt sätt. När vi berättar sagor så använder vi oss ofta av flanosagor då vi har barn med många olika modersmål. Barnen får själva vara delaktiga i sagoberättandet, prata om vad som är på bilderna eller berätta sagan för en kamrat. Detta gynnar språkutvecklingen hos barnen. Vi använder oss av digitala fotoskärmar som vi laddar med bilder från vår verksamhet. Dessa bilder skapar många tillfällen för barnen att föra dialoger med varandra om vad som händer på förskolan. Det här gynnar både barnens språkutveckling likväl som det sociala samspelet. Matematikutveckling Vi arbetar mycket med vardagsmatematik med både de yngre och de äldre barnen. Vi försöker att använda oss av matematiska begrepp och förklara dem för barnen så att de förstår. Vi räknar ofta hur många barn vi är i olika situationer, te vid samling och matbordet. När vi äter frukt så delar vi frukten i olika stora delar som t.e halv eller fjärdedel och benämner dem för barnen. Tillsammans med barnen sjunger vi sånger och ramsor som innehåller siffror och räkneord. När barnen lägger pärlplattor och halsband så inspirerar vi dem att göra olika mönster vilket stimulerar deras matematiska utveckling. Vi tittar på vad som är litet och stort, mycket och lite, lång och kort mm. När vi är ute på promenad så pratar vi om färger och former som finns där vi befinner oss. Vi gör barnen uppmärksamma på matematiken som finns runt omkring oss i vardagen. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi har två stycken Lärplattor som vi låter barnen arbeta med. Arbetet med lärplattan leds alltid av en pedagog. Genom att låta barnen sitta två eller flera vid Lärplattan så lär de sig 3

4 även att ta del av varandras olika kunskaper. Detta är ett lärtillfälle såväl som en samspelssituation. Vi har även en dator placerad på avdelningen för de äldre barnen som de har möjlighet att använda för att söka och utveckla sina kunskaper med. Vid den här datorn erbjuds barnen att använda sig av hörlurar för att bevara sin koncentration. Vi använder oss av sökmotorer på internet såsom Google och youtube för att leta information och bredda våra kunskaper eempelvis när barnen ställer frågor eller vi ska fördjupa oss i något tema. Förskolans projektor använder när vi vill arbeta med lärplatta eller dator i grupp. Det kan vara eempelvis i gruppverksamhet om 4-6 barn eller också i större grupp t.e. vid samling. Detta för att skapa tillfällen för samspel, men också för att fler barn ska ges möjlighet att vara delaktiga. Vi använder oss av material som finns i eperimentlådorna som cirkulerar i förskoleområdet. Där i finns material som både skapar idéer och lockar till eperiment tillsammans med andra barn och pedagoger. Vi inspirerar barnen att använda sig av teknik och intresset för byggleken med lego och kaplastavar är stort. Vi tar även fram nya material som de kan skapa nya projekt och idéer med som utvecklar leken. I naturen finner vi inspiration till olika aktiviteter och nya teman. Vi har ett nära förhållningssätt till barnen och är lyhörda för vad som intresserar dem i vår närmiljö, vilket innebär att planerade teman kan ta en annan riktning. Tillsammans med barnen så besöker vi regelbundet vår miljöstation som ligger i närområdet med återvinningsmaterial. Vi pratar med barnen om varför vi går dit och att man ska vara rädd om naturen och inte slänga skräp ute i skog och mark. Vi gör barnen medvetna om att det de slänger i återvinningen kommer att bli till nya saker igen. Praktisk-estetisk utveckling Vi använder oss regelbundet av gymnastikhallen som finns i huset. Barnen har stort rörelsebehov och där har vi möjlighet att arbeta med barnens grovmotorik. Vi har en rad olika aktiviteter i gymnastikhallen så som bollek, balansövningar, jaga-lekar, och mycket musik och dans. Vi arbetar mycket med skapande i olika material för att barnen ska bli bekanta med det material som vi har att tillgå på förskolan. Det är viktigt att vi som pedagoger visar vad som finns och vad man kan göra med det material vi har, så att barnen sedan själva kan använda sin fantasi och skapa. Vi försöker förvara materialet synligt så att barnen kan se vad som finns, bli inspirerade och fråga efter material själva. Vi arbetar mycket med sång och musik. Musiken kan användas både till att höja tempot och dansa och busa, men också till att sänka tempot till eempel vid vilan efter maten. Vi sjunger mycket med barnen, både vid samlingar men också vid andra tillfällen under dagen. Sång är roligt och stimulerar barnens minne och språkutveckling. 4

5 Pedagogisk miljö På Vallmons förskola lyssnar vi in vad barnen har för intressen och strävar efter att utforma verksamheten efter det. Vi tar tillvara barnens olika förmågor och erfarenheter för att sedan utveckla dessa. Vi ser kontinuerligt över vår innemiljö och utemiljö och ändrar om den för att tillgodose barnens behov och utmana till nya lekar. Vi strävar efter att lekmiljön ska spegla barnens intressen, ser vi till eempel ett stort intresse för bygglek så formar vi miljön och material för att inspirera och utveckla byggleken. Det är dessutom viktigt att vi som pedagoger är lyhörda närvarande, inspirerande, vägleder och visar barnen nya saker. Det kan i sin tur leda in barnen till nya intressen. Vi ska inspirera barnen att våga prova på nya lekar och material, för att alla ska få chansen att hitta det som just de tycker är kul och som de är bra på. Vi använder oss regelbundet av vår närmiljö och då besöker vi lekparker, skogen och grönområdet som angränsar till förskolan. Vi pedagoger observerar, upptäcker och pratar med barnen om det vi upptäcker, ser och besöker. Barnens tankar och idéer som kommer upp under besöken tas tillvara och kan i sin tur leda till nya projekt. Resultat Vi pedagoger på Vallmons förskola har vi tänkt mycket på att vi ska dela in barnen i mindre grupper, men också hur vi fördelar personalen på förskolan. Detta för att skapa bästa förutsättningar till lärande och utveckling. Som ett resultat av detta kan vi se att barnen visar större trygghet i den lilla gruppen och att barnen i sin tur vågar ta mer plats i den stora gruppen. Språkutveckling På Vallmons förskola har vi under läsåret haft över 75 % barn med annat modersmål än svenska (barn med en eller båda föräldrar med annat modersmål). Detta gör att Vallmons största fokus hamnar på språk, under året har vi arbetat med att alla barn ska öka sin förståelse och sitt ordförråd. Språkutveckling är individuellt för varje barn, men generellt i gruppen ser vi att barnens språk har utvecklats i hög fart. Detta kan vi till eempel se vid samlingen, där vi upplever att barnen har en ökad förståelse av samlingens innehåll och deltar mer aktivt. Även vid matsituationen kan vi se att samtalen utvecklats och att fler barnen deltar i konversationerna runt bordet. För att stödja barnens språk har vi använt tecken och bilder. Där ser vi att barnen tar till sig tecken och bilder olika bra. En del barn visar stor förståelse för tilleempel tecken och använder sig själva av det, medan andra inte visar något intresse av tecken. Ofta använder vi tecken när vi pratar till hela gruppen som i samling och liknande situationer, när vi vänder oss till ett barn använder vi tecken om det barnet behöver det och visar intresse för tecknen. Vi har under vårterminen börjat med Veckans tecken på avdelningen med de äldre barnen, där vi presenterar två tecken och samtalar/arbetar kring dessa. Barnen visar ett stort intresse av att lära sig tecknen och samtala kring när tecknen kan användas. 5

6 Matematikutveckling Matematiska begrepp är en naturlig del i det vardagliga språket på Vallmon, vi pedagoger benämner och påpekar skillnader i storlek, färg, form mm i alla våra samtal med barnen. Vi kan se en utveckling i barnens användning av begrepp under läsårets gång, de använder fler och mer begrepp senare under läsåret. Barnen, främst de äldre, visar också på en utveckling i förståelsen för vad begreppen innebär, siffror och begrepp får en innebörd som betyder något för barnen. Detta kan visa sig när som helst i verksamheten, tilleempel när ett barn spontant räknar hur många barn som är med på en aktivitet och påpekar att vi var fler/färre igår eller när ett barn påpekar att hen har mer mjölk, större sten, fler bilar mm. Användningen av och intresse för matematik ger tydliga ringar på vattnet, om några barn visar intresse för eempelvis räkning och siffror under en period så sprider det sig väldigt ofta till fler barn. De äldre barnen har visat ett stort intresse att göra pärlplattor. Barnen söker ofta efter mönster på någon av våra lärplattor och följer sedan mönstren genom att räkna, färgsortera och föra över till pärlplattan. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Kommunen har under detta läsår gjort en stor satsning på lärplattor (I Pad), Vallmon har därför fått ytterligare två stora lärplattor samt fyra små lärplattor. Detta gör att vi nu har fyra stora lärplattor som är barnens samt fem små lärplattor som pedagogerna kan fota och dokumentera med tillsammans med barnen. Att vi nu har så mycket större tillgång av lärplattor gör att barnen får fler möjligheter att använda dessa och det i sin tur gör att deras kunskaper i att arbeta med plattorna utvecklas snabbt. Barnen visar ett stort intresse för lärplattorna och vill gärna använda dem. Vi har även fått en projektor till förskolan som vi ofta kopplar med lärplattorna, då kan man arbeta med en större grupp barn. Eperiment och NTA-lådan hade vi tänkt använda mer det här läsåret, men vi skulle kunna bli bättre än då på att ta tillvara på att inspireras av material/litteratur som finns tillgängligt på förskolan. När vi har gjort eperiment tycker barnen att det är väldigt kul och det mynnar ofta ut i väldigt intressanta tankar hos barnen. Ibland ser vi också att barnen spinner vidare på eperiment och liknande aktiviteter i den fria leken och i sitt skapande. 6

7 Praktisk-estetisk utveckling Båda avdelningarna har under läsåret, då framförallt under vinterhalvåret, använt oss av gymnastikhallen. Vi har delat in barngruppen i mindre grupper när vi haft aktiviteter i gymnastikhallen, då det ger större möjlighet för oss pedagoger att se och stödja barnen i deras utveckling. I gymnastikhallen har vi varierat aktiviteterna med fokus på rörelse. Barnen har bl.a. fått dansa och rört sig till olika slags musik, lekt lekar, sprungit hinderbana. Då många barn har visat ett stort intresse och mycket glädje när vi har varit i gymnastikhallen, har vi valt att utveckla de aktiviteter som barnen visat mest intresse för. Vi har sett att det skett en utveckling hos många barn både grovmotoriskt, men också i deras självkänsla. Framförallt visar flera barn en stor rörelseglädje. På vår 3-6 års avdelning har vi ett gjort ett skapanderum, där mycket material finns synligt och tillgängligt för barnen. Som ett resultat av det tillgängliga materialet ser vi att barnen visar en stor skapandelust och använder olika slags material. Vi använder både färdigt material men också material som återanvänds t.e. mjölkpaket, toalettrullar, äggkartong men också material från naturen. På 1-3 års avdelningen finns mindre material tillgängligt för barnen, men flera av barnen är medvetna om vilket material som finns och efterfrågar det. När barnen visar intresse för att skapa/måla/klippa och klistra uppmuntrar vi dem och ger dem det material de behöver. Vi kan också se en stor glädje hos många av barnen när de visat upp någonting som de själva har gjort. Sång och musik är något som vi har använt i princip dagligen, både under mer planerade former såsom samling men också i den fria leken. Vi har märkt att många visar ett stort intresse för sång och musik genom att de tar egna initiativ till att t.e. sjunga och dansa. Flera av de yngsta barnen som ännu inte har det talade språket nynnar ofta med i sången, vilket vi också har sett att de tar med i den fria leken. Vi använder ibland lärplattan tillsammans med projektorn för att dansa och sjunga med till sånger på storbild. Flera de äldre barnen har under läsåret visat ett stort intresse för att använda lärplattan till att söka efter musik på t.e. youtube, som de sedan har uppträtt till. 7

8 Pedagogisk miljö Under läsåret har vi förändrat den pedagogiska inomhusmiljön i både mindre och större omfattning utefter vad barnen har visat intresse för. Barnen leker gärna i de rum/utrymmen som vi förändrat och att vi kan se att leken har utvecklats genom att barnen kan leka över längre tid. I utomhusmiljön gör vi tillfälliga förändringar som grundas i barnens intressen och behov. Det kan t.e. vara att vi har tagit ut målarstaffliet, vattenbaljan eller andra saker som barnen visat intresse för. En förutsättning för att kunna se vad i miljön som vi behövt utveckla/förändra/ha kvar, har varit att vi har varit närvarande pedagoger som varit lyhörda för vad barnen har visat intresse för och haft behov av. T.e. har vi under höstterminen haft flera barn som visat ett intresse för bygg och konstruktion, varav vi gjorde ett byggrum, något som varit uppskattat av barnen då de ofta väljer att leka där. Vi har under läsåret utforskat vår närmiljö och då har barnen varit delaktiga i utflyktsmålen, vi har lyssnat in vart de viljat gå och vad de viljat göra. Barnen visar stort intresse för våra promenader och är entusiastiska inför dem. När vi utforskar vår närmiljö samtalar ofta barnen om det vi gjort efteråt, vi diskuterar och reflektera kring något vi har sett eller hört. Ofta tar vi med någon av våra lärplattor, dels för att kunna dokumentera men också för att kunna söka reda på fakta om det som för stunden fångat barnens intresse, vilket bidrar till att barnen lättare kan sätta saker i sammanhang. Resultatöversikt Genom att vi har delat in barnen i mindre grupper, har det gett barnen större möjlighet till att få sina behov och intressen bemötta. En förutsättning har varit att vi är engagerade och närvarande pedagoger som varit med och stöttat barnen i deras lärande och utveckling. Trygga barn är barn som lär sig och vi kan se en utveckling inom många områden, men kanske framförallt inom den språkliga utvecklingen. Språk är något vi jobbar aktivt med och en god språkutveckling bidrar till stora möjligheter att arbeta med flera andra områden. 8

9 Analys och bedömning Språkutveckling Då vallmons förskola är mångkulturell förskola med en hög andel barn med svenska som andra språk, är språk och kommunikation något som vi måste arbeta aktivt med. Vi kan se att vårt fortsatta arbete med det språkliga ger ett positivt resultat, då fler av barnen lär sig det svenska språket från grunden, både gällande förståelse samt att de får ett berikat ordförråd. Genom att vi förstärker det talade språket främst med TAKK, men också bilder, ges barnen fler möjligheter att kommunicera med varandra och med oss pedagoger. Språkutveckling är en pågående process och vi pedagoger är medvetna om att vi är viktiga språkliga förebilder. Den skriftliga utvecklingen är något vi ser går framåt och flera av barnen visar ett intresse för skriftspråket, men skriftspråksutvecklingen får fortfarande stå tillbaka något p.g.a. det stora antal barn med annat modersmål. Att vi pedagoger uppmuntrar barnen att skriva tror vi gynnar barnens nyfikenhet och begynnande utveckling för tecken och skrift. Vi kan fortfarande tänka på att utmana barnen efter deras intresse och kunskapsnivå. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Arbeta mer aktivt med TAKK och bildstöd, samt fortsätta arbeta i mindre grupper och vara närvarande pedagoger som benämner vardagssituationer och bekräftar barnen. Matematikutveckling Hos flera av barnen kan vi se en positiv utveckling inom det matematiska. Barnen visar ett stort intresse för olika matematiska termer och begrepp och vi uppmuntrar barnen när de visar intresse för matematik. Barnens intresse för olika matematiska områden tror vi beror på att vi pedagoger är närvarande och uppmuntrande när barnen visar ett intresse för det matematik. Barnen visar ett stort intresse för olika matematiska termer och begrepp och vi uppmuntrar barnen när de visar ett intresse. Barnens intresse för räkneord, tallinjen olika begrepp mm tror vi beror på att vi pedagoger är närvarande och uppmuntrande när barnen när de möter vardagsmatematik. Att vi pedagoger är med och fångar upp matematiken i vardagen tror vi också bidrar till att barnen lättare kan skapa sammanhang. Arbetet med matematiska appar där barnen får räkna, sortera och kategorisera, följa mönster, får se och höra färger och olika matematiska begrepp, tror vi har bidragit till att barnen har fått ett ökat intresse för matematik vilket i sin tur har lett till att vi ser en positiv utveckling inom flera matematiska områden. 9

10 UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Upprätthålla vårt goda arbete med vardagsmatematiken, samt hitta vägar att utmana barnen utifrån deras individuella utvecklingsnivå och intresse. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi tror att många barn skulle uppskatta om vi gjorde fler eperiment i verksamheten, då de visat stort engagemang och intresse de gånger som vi eperimenterat med barnen. När vi pedagoger låter barnen diskutera och reflektera över det som händer vid ett eperiment, blir det ofta många intressanta resonemang. Att vi pedagoger tillsammans med barnen utforskar lärplattans möjligheter tror vi bidrar till barnens utveckling in i ett digitaliserat samhälle. Vi kan se att arbetet med lärplattan har gett resultat genom att de flesta av barnen är bekanta med lärplattan och kan navigera på lärplattan. Tillsammans kan de hjälpas åt och samarbeta i olika appar och söka efter bl.a. musik/sånger. När vi använder oss av lärplattan tillsammans med projektorn, kan fler barn involveras i aktiviteten och desto fler gånger vi använt dessa ihop desto mer bekanta har barnen blivit och turtagning och samarbete i dessa aktiviteter har fungerat bättre och bättre. Vi känner att vi har kommit en bit i arbetet med att implementera lärplattan som en naturlig del av verksamheten, men arbetet måste fortsätta att utvecklas. Flera av barnen uppskattar arbetet med lärplattan och visar upp både samarbetsglädje och kunskap i navigering vid olika appar mm. Detta tror vi beror på att lärplattan har blivit en naturlig del i verksamheten. Vi tror också att arbetet skulle kunna utvecklas, vilket också skulle gynna barnens utveckling i ett digitaliserat samhälle. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta arbetet med att implementera lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Eperimentera mer tillsammans med barnen. 10

11 Praktisk-estetisk utveckling Vi tror att barnens stora skapandelust beror på tillgängligheten av material samt att vi pedagoger uppmuntrar barnens kreativitet och idérikedom. Vi kan också se att skapandet har förändrats längs med läsårets gång, barnen hjälper varandra och utmanar sig själva att hitta nya kreativa lösningar. Vi kan också se att barnens grovmotorik utvecklats under läsåret, vilket vi tror beror på vårt frekventa användande av gymnastikhallen. Barnen visar på goda förmågor att balansera, krypa, kräla, hoppa, springa mm. Vi tror att barnen känner sig trygga i aktiviteterna i gymnastikhallen då vi kan se att barnen vågar mer och deltar i aktiviteterna med mycket glädje. Flera av barnen har ett stort rörelsebehov och vi kan se att aktiviteter som innefattar rörelse bidrar till en positiv utveckling inom flera områden. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Använda lärplattan ännu mer i skapandeprocessen. Ännu större tillgänglighet till material. Fortsätta använda gymnastikhallen. Pedagogisk miljö De förändringar som vi gjort i vår pedagogiska miljö tror vi har bidragit till att barnens lek har utvecklats, med leken följer utveckling inom flera områden; språk och kommunikation, bygg och konstruktion, skapande, matematik mm. Att vi har varit följsamma när barnen visat intresse för olika områden och skapat utrymmen för olika slags lekar såsom hemvrår, byggrum, bilhörna mm, tror vi också bidragit till att barnen självmant delar upp sig i mindre grupper vilket ger barnen större möjlighet till lekro. Vi kan också se att leken i de olika utrymmena kan pågå över tid, vilket vi tror beror på att barnen fått vara delaktiga i utformandet av den pedagogiska miljön. UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta utveckla den pedagogiska miljön utefter den aktuella barngruppens behov och intressen. 11

12 Starka sidor Vår största utmaning men också vår fortsatta styrka är att bemöta familjer med annat modersmål och från andra kulturer. Vi ser att vårt aktiva arbete med språk och kommunikation ger resultat med barnens språkutveckling på flera olika sätt. Vallmons förskola är en mångkulturell förskola och vi anser att olikheter berikar förskolan, samtidigt som det är en utmaning. Vi anser också att en av våra styrkor är att vi är närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och bemöter dem efter deras olika förutsättningar, behov och intressen. Utvecklingsområden Vårt arbete med att implementera lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten är något vi ska fortsätta med, särskilt i och med kommunens satsning med dokumentationsverktyget pluttra. Ge barnen större utmaningarna inom områdena naturvetenskap och teknik och matematik. Den pedagogiska miljön är ständigt något som måste utvecklas, då barngruppen ej är dynamisk utan förändras allteftersom. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Språkutveckling Fortsätta att dela in barnen i mindre grupper, där vi kan vara närvarande pedagoger som bekräftar barnen. Använda oss av TAKK och bildstöd mer frekvent. Matematikutveckling Ge barnen större individuella utmaningar genom att hitta nya aktiviteter och material som bidrar till barnens matematiska utveckling. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Fortsätta utveckla arbetet med lärplattan till ett pedagogiskt verktyg. Använda oss av tillgängligt material och litteratur för att inspireras och bli mer aktiva med att eperimentera tillsammans med barnen. Praktisk-estetisk utveckling Fortsätta att använda gymnastikhallen och utveckla aktiviteterna utifrån barnens intressen och behov. Utveckla arbetet med sång och musik. Pedagogisk miljö Fortsätta vara inlyssnande och låta barnen vara mer delaktiga i att utveckla den pedagogiska miljön såväl inomhus som utomhus. 12

13 Utvärderingsmetod Under januari och februari ska åtgärdena följas upp genom: Samtal/reflektioner med barnen utifrån utvecklingsområdena Kritiska granskningar av oss själva och vår miljö Pedagogiska dokumentationer/ögonblick och reflektioner i pluttra Diskussioner och reflektioner i arbetslaget Utvärderingar genom dessa punkter leder fram till ett resultat. Framtiden och verksamhetsutveckling Vallmons förskola kommer att: Fortsätta göra indelningar av barnen i mindre grupper. Fortsätta vara inlyssnande och forma verksamheten utifrån den aktuella barngruppens intressen, förutsättningar och behov. Fortsätta arbeta med TAKK och utveckla arbetet med bildstöd mer. Utmana barnen mer inom områdena naturvetenskap och teknik samt matematik. Vi pedagoger ska tillsammans utveckla användandet av lärplattan i den pedagogiska verksamheten. Kompetensutveckling Vi önskar att alla pedagoger på Vallmon ska få utbildning i TAKK och ICDP. Få inspiration genom t.e. föreläsningar till hur vi kan förändra den pedagogiska inne- och utemiljön. Önskvärt att få fler föreläsningar kring olika kulturer för att kunna så större förståelse för de kulturkrockar det kan bli i mötena med våra familjer på Vallmon. 13