Flyttransparens rapport till Finansinspektionen från projektets styrgrupp

Transkript

1 Flyttransparens rapport till Finansinspektionen från projektets styrgrupp 1. Bakgrund 1.1 Stärkt konsumentskydd i fokus Konsumentskyddet behöver stärkas och arbete sker på flera nivåer. EU-institutionerna förhandlar flera rättsakter som ska bidra till trygga och nöjda konsumenter när det gäller försäkringar och andra finansiella tjänster. Finansdepartementet har förslagit ny lagstiftning som kräver att all information som en försäkringsförmedlare lämnar till sina kunder ska vara rättvisande och tydlig. Frågan om i vilka situationer som provision får förekomma diskuteras såväl på EUnivå som nationellt. Finansinspektionen har skärpt sina föreskrifter om information som gäller försäkring och tjänstepension. För att underlätta för konsumenterna finns redan verktyg som webbsajterna Min Pension och Ersättningskollen. Självreglering i form av rekommendationer till försäkringsföretagen är ett effektivt sätt att stärka konsumentskyddet. Svensk Försäkrings styrelse skärpte nyligen flera sådana branschrekommendationer. Det gäller slopad provision till skadeförsäkringsförmedlare, förköpsinformation till försäkringstagare och gemensamma begrepp i pensionsinformationen. 1.2 Tidigare behandling av flytträttsfrågan Lagstiftningsåtgärder Frågan om flytt av försäkringssparande har varit föremål för successiva lagstiftningsåtgärder sedan slutet av 1990-talet, med början i att en möjlighet till flytt infördes via ändringar i inkomstskattelagen och försäkringsavtalslagen. I syfte att säkerställa att försäkringstagarens rätt till flytt får genomslag och för att säkerställa god konkurrens på försäkringsmarknaden införde lagstiftaren senare en uttrycklig rätt till flytt såvitt avser försäkringar tecknade den 1 juli 2007 och därefter, under förutsättning att vissa krav enligt nämnda lagstiftning är uppfyllda. För dessa försäkringar ska försäkringsföretaget se till att det alltid framgår av försäkringsavtalet om försäkringens värde får flyttas och de närmare villkoren för en flytt. Om en försäkringstagare väljer att flytta värdet av försäkringen till ett annat försäkringsföretag ska det företag från vilket försäkringens värde flyttas vara skyldigt att så snart som möjligt medverka vid genomförandet av flytten. Livförsäkringsutredningens förslag Den av regeringen tillsatta Livförsäkringsutredningen presenterade sitt betänkande i september Utredningens förslag innebär en utökning av den lagstadgade flytträtten, eftersom förslaget även omfattar bl.a. en retroaktiv flytträtt för privata pensionsförsäkringar, liksom en flytträtt för premiebestämda tjänstepensionsförsäkringar där premiebetalningen upphört. Utredningen ville också skärpa kraven Svensk Försäkring Box Stockholm Karlavägen 108 Tel

2 på information om flyttvärde och avgifter i samband med flytt. Förslagen har ännu inte resulterat i några lagstiftningsåtgärder. Finansmarknadsministerns Rundabordssamtal Dåvarande finansmarknadsministern Peter Norman bjöd in till fyra s.k. rundabordssamtal om transparens och utvidgad flytträtt, med början den 7, 8 respektive den 10 april Till samtalen bjöds bl.a. företrädare för försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, banker och arbetsmarknadens parter in att delta. Ett uppföljande fjärde samtal där olika myndigheter bjudits in hölls den 13 juni. 1.3 Det nu aktuella regeringsuppdraget Regeringen gav den 19 juni 2014 Finansinspektionen i uppdrag att arbeta för en överenskommelse i livförsäkrings- och pensionsbranschen om en branschstandard för transparens- och informationsfrågor i samband med flytt av en pensionsförsäkrings värde. Uppdraget gavs genom en ändring i inspektionens regleringsbrev. Uppdraget innebär följande: Branschöverenskommelsen ska innehålla principer för 1. hur försäkringsföretagen ska arbeta med att fastställa och uttrycka värdet av det flyttbara pensionskapitalet och 2. hur överskottsmedlen hanteras i livbolagen. Det ska tydligt framgå 3. vilka kostnader som behöver betalas och till vem, 4. flyttvärde före och efter flytt, samt 5. påverkan på avgifterna för det kvarvarande kollektivet. Det är också önskvärt att 6. så kallade Norman-belopp arbetas fram för ökad jämförbarhet. Finansinspektionen ska redovisa resultatet av vidtagna åtgärder till regeringen senast den 30 oktober Arbetsformer Finansinspektionen har gett Svensk Försäkring i uppdrag att leda arbetet. Det har därför inrättats en styrgrupp med representanter för dels Finansinspektionen, dels Svensk Försäkrings kansli och medlemsföretagen. De tekniska diskussionerna om hur en branschstandard bör utformas har skett i en referensgrupp, ledd av Svensk Försäkrings kansli och med representanter för Svensk Försäkrings medlemsföretag. Arbetet har bedrivits i högt tempo, med ett antal möten i både styrgruppen och referensgruppen. Arbetsformerna och resultatet av arbetet utkastet till rekommendation har förankrats i Svensk Försäkrings styrelse. 1.5 Konkretisering av uppdraget och arbetets inriktning Den 30 oktober ska Finansinspektionen avrapportera till regeringen hur arbetet framskridit och vad det konkret resulterat i samt tydligt redovisa vilka delar av uppdraget som bedöms kunna lösas i en branschöverenskommelse och i 2 (7)

3 förekommande fall vilka delar som bedöms svårare att hantera på det sättet. Finansinspektionens avrapportering ska således tydligt informera regeringen om man bedömer att en branschöverenskommelse kan uppnås. Om Finansinspektionen gör bedömningen att en överenskommelse kan komma till stånd kan följaktligen branscharbetet slutföras. I annat fall förväntas regeringen återkomma med ytterligare regleringsuppdrag till Finansinspektionen. Mot denna bakgrund har styrgruppen konstaterat att arbetet är indelat i två faser. Den innevarande fas 1 har bestått i ett grundläggande arbete för att, på ett konkret sätt, identifiera och fastställa de olika komponenterna i en kommande branschöverenskommelse och hur arbetet sedan kan tas vidare. Därefter planeras en fas 2, där vissa frågor ges fördjupade överväganden i syfte att nå en slutlig överenskommelse. Styrgruppen anser att branschöverenskommelsen bör ta den konkreta formen av en rekommendation från Svensk Försäkring riktad till medlemsföretagen. Sådana rekommendationer är en beprövad självregleringsmetod i den svenska försäkringsbranschen. Varje rekommendation beslutas av Svensk Försäkrings styrelse och utgör en tydlig handlingsregel om hur medlemsföretagen bör eller ska agera på vissa områden. Rekommendationerna följs upp av Svensk Försäkring enligt en viss process i de fall där så bedöms särskilt påkallat. Arbetet har därför i detta första skede inriktats mot att arbeta fram ett väl utmejslat utkast till rekommendation som kan utgöra bas för det fortsatta arbetet. Utkastet beskrivs närmare i avsnitt 2 nedan. Frågeställningarna i det fortsatta arbetet beskrivs i avsnitt 3, liksom en tidsplan för det arbetet. Vad gäller de närmare detaljerna i uppdraget har styrgruppen bedömt att punkten 2 i uppdraget om hur överskottsmedlen hanteras i livbolagen i detta sammanhang rör överskottshantering i samband med flytt och att punkten 5 om påverkan på avgifterna för det kvarvarande kollektivet i praktiken ingår som en del i punkten 1 om hur försäkringsföretagen ska arbeta med att fastställa och uttrycka värdet av det flyttbara pensionskapitalet. När det gäller punkten 6 i uppdraget (så kallade Norman-belopp) har det varit oklart om den delen av uppdraget enbart rör flyttsituationen eller om den även avser jämförelsetal för nyteckning av försäkring i allmänhet. Styrgruppen återkommer till den frågan under avsnitt 3 nedan. 2. Utkast till rekommendation 2.1. Utgångspunkter Utgångspunkterna för rekommendationen har varit följande: Att öka standardiseringen av den information som försäkringsföretagen redan ger försäkringstagaren/den ersättningsberättigade. I sammanhanget ingår att branschens gemensamma ordlista, som numera är formell svensk standard och benämns Pensionstermer, ska användas i informationen till försäkringstagarna. 3 (7)

4 Att verka för att informationen ges till försäkringstagaren 1 i ett tidigt skede i flyttprocessen så att försäkringstagaren kan göra en jämförelse mellan den nuvarande och den nya försäkringen. Som en följd av dessa utgångspunkter har arbetet tagit avstamp i dels Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension, 2 dels utredningsbetänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd. 3 I sammanhanget har Svensk Försäkrings rekommendation om faktablad för livförsäkringsprodukter av sparandetyp 4 beaktats, liksom att Svensk Försäkrings styrelse vid sitt sammanträde den 9 oktober 2014 antagit en rekommendation om att medlemsföretagen i sin information ska använda nyssnämnda svensk standard benämnd Pensionstermer. 2.2 Rekommendationens närmare innehåll Mot bakgrund av ovan nämnda utgångspunkter innehåller utkastet till rekommendation följande delar: Avsnitt 1: Tillägg till nuvarande rekommendation om faktabladets innehåll: Information om huruvida försäkringen kan flyttas, information om principerna för beräkning av flyttvärdet samt information om principerna för överskottshanteringen (i samband med flytt). Avsnitt 2: Kvalitativ information i värdebeskedet: Information om huruvida försäkringen kan flyttas och principer för beräkning av flyttavgiften. Avsnitt 3: Information från avgivande bolag i samband med flytt: Information så snart som möjligt efter begäran om upplysningar inför en flytt, inklusive en lista med uppgifter för jämförelse mellan den nuvarande och den nya försäkringen ( jämförelseinformation ). Avsnitt 4: Information från mottagande bolag i samband med flytt: Information så snart som möjligt och senast vid erbjudande om nyteckning i samband med flytt, inklusive en lista med uppgifter för jämförelseinformation. Utkastet till rekommendation bifogas som bilaga 1 till denna rapport. 5 Ett par särskilda listor med den kommande standardiserade jämförelseinformationen bifogas även som en utgångspunkt för hur sådan information kan ges (se bilaga 2 och 3). Jämförelseinformationen bör vara så likformigt utformad mellan företagen som möjligt för att underlätta kundens valsituation. 1 Med försäkringstagare avses, i förekommande fall, även den försäkrade. 2 FFFS 2011:39. 3 SOU 2012: lad-for-livforsakringsprodukter-av-sparandetyp/ 5 Som framgår av inledningen till utkastet till rekommendation omfattar ingen del av rekommendationen kollektivavtalad tjänstepensionsförsäkring. Avsnitt 2-4 i rekommendationen omfattar sådan tjänstepensionsförsäkring som inte är kollektivavtalad, dock inte avsnitt 1. 4 (7)

5 3. Det fortsatta arbetet 3.1. Frågeställningar för fördjupning Under arbetet med rekommendationen har styrgruppen identifierat några frågor som väntas kräva ytterligare överväganden i det fortsatta arbetet fas 2. Frågor om distribution och administrativa rutiner vid flytt: Detta rör frågor kring hur rutinerna för kontakterna mellan avgivande och mottagande försäkringsföretag kan underlättas för att flyttar och informationsgivning ska kunna fungera så smidigt som möjligt. Här måste också beaktas att den svenska skattelagstiftningen kräver att nyteckning av försäkring i det mottagande bolaget sker innan det avgivande bolaget kan genomföra flytten. Detta kan komplicera matchningen av jämförelseinformationen från respektive bolag. Vidare behöver det i sammanhanget beaktas att de flesta flyttar idag sker via en försäkringsförmedlare och sällan på direkt initiativ av försäkringstagaren. Dessa perspektiv kan påverka vissa delar av rekommendationen, t.ex. när det gäller vid vilken tidpunkt som viss information ska lämnas, och bör därför ges tillfälle att övervägas ytterligare. Rekommendationen kan illustreras med en tidsaxel som beskriver de översiktliga stegen i flyttprocessen. Frågor kopplade till beskrivning av garantier i försäkring: När det gäller traditionell livförsäkring är en komplicerande faktor att informationen om förekommande garantier och garanterade förmåner är olika utformad. Detta kan vara en följd av olikartad terminologi men också av produktutformningen som sådan och bolagets verksamhetsform. Nuvarande utkast till rekommendation anger att garantier ska beskrivas och garanterade förmåner anges, liksom att en uppdelning av försäkringens värde i förekommande fall ska ske på garanterade förmåner och övrigt värde (se under rubrikerna Garantier och Försäkringskapital i avsnitt 3 och 4 i utkastet till rekommendation). Då garantierna är olika utformade är det viktigt att en kund som överväger en flytt får en sådan förklaring avseende garantiernas innehåll från respektive bolag att kunden kan jämföra skillnaderna i garantierna vid en eventuell flytt. Frågor kring så kallade Norman-belopp (jämförelsetal): Återkommande diskussioner har förts avseende tolkningen av uppdraget i denna del. För att konsumenten ska ges en rimlig möjlighet att jämföra produkter på ett tillräckligt bra sätt behövs mer komplicerade överväganden än vad som är fallet på fondområdet. Styrgruppen överväger att inkludera vissa jämförelsetal i jämförelseinformationen i avsnitten 3 och 4 i utkastet till rekommendation ifråga om det löpande avgiftsuttaget på såväl den nuvarande som den nya försäkringen för ett antal år framåt, åtminstone tio år generellt men eventuellt längre, i enlighet med intentionerna bakom Norman-beloppen på fondområdet. Detta är ett exempel på en typ av illustration av avgiftsuttaget som skulle kunna läggas till i jämförelseinformationen vid flytt. Om det därutöver även är fråga om schablonmässiga jämförelsetal av samma typ som när det gäller befintliga Norman-belopp på fondområdet konstaterar styrgruppen att uppdraget i denna del är vidare än att enbart omfatta flytt, eftersom det då skulle vara fråga om produktjämförelser även vid nyteckning av 5 (7)

6 försäkring i allmänhet och inte enbart i samband med flytt. Ett sådant jämförelsetal skulle kunna inkluderas i faktabladet. I juni i år tillsatte Svensk Försäkring en oberoende expertgrupp för konsumentinformation. Arbetet bedrivs under ledning av Gunnar Olsson, f.d. chef för Konsumenternas Försäkringsbyrå. Uppdraget innefattar bl.a. följande: För att öka konsumenternas förståelse för, och underlätta deras valsituation vid, köp eller flytt av livförsäkringsprodukter av sparandetyp vill Svensk Försäkring ta fram konsumentanpassade nyckeltal. Nyckeltalen är främst tänkta att upplysa om avkastning, avgifter och kostnader, samtidigt som hänsyn tas till de riskskydd som är knutna till produkterna. Utgångspunkten för projektet bör vara en förbättrad transparens ur ett kund- och förtroendeperspektiv. 6 Den oberoende expertgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 17 april Styrgruppen anser att frågan om jämförelsetal bör hänskjutas till den expertgruppen. Frågan om en schablonmässig modell för sådana tal när det gäller jämförelser vid nyteckning av försäkring i allmänhet kan som angetts ovan sedan inkluderas bland tilläggen till Svensk Försäkrings nuvarande rekommendation om faktabladets innehåll, medan en illustration av avgiftsuttaget skulle kunna läggas till i jämförelseinformationen vid flytt som ges i utkastet till rekommendation. En utgångspunkt i beräkningen av jämförelsetalen för avgifter både vid nyteckning och flytt bör alltså vara att dessa beräknas för ett antal år framåt. Anpassning till exempelvis en kortare uppskovstid i det enskilda fallet vid flytt är givetvis acceptabelt, eftersom informationen här är individualiserad. Formatet för jämförelseinformationen: Jämförelseinformationen i avsnitt 3 och 4 i utkastet till rekommendation ska som framgår lämnas till försäkringstagaren i sammanhållen form med de konkret angivna rubriker och det innehåll som anges i rekommendationen. I nästa fas kommer arbetet att inriktas på den närmare formen för hur jämförelseinformationen ska ges. Frågan om format och innehåll ifråga om exempelvis avgifter ska även ingå som en del i de konsumenttester som föreslås nedan. De listor med jämförelseinformation som bilagts denna rapport är mot den nu angivna bakgrunden i nuläget att se som en utgångspunkt för bedömningen av innehållet. Behov av konsumenttester: Svensk Försäkrings rekommendation om faktablad föregicks av grundliga konsumenttester. Styrgruppen anser att sådana tester är nödvändiga även i detta sammanhang. Det gäller särskilt jämförelseinformationen som respektive bolag ska tillhandahålla vid flytt enligt utkastet till ny rekommendation. Svensk Försäkrings kommande rekommendation bör således föregås av sådana tester. Kundtesterna skulle i så fall hållas i Svensk Försäkrings regi, men Finansinspektionen ska bjudas in att delta. 3.2 Tidsplan Nedan ges en tidsplan för det fortsatta arbetet. I arbetet ingår som framgått grundliga konsumenttester som en central del för att säkerställa att rekommenda (7)

7 tionen får avsedd effekt. Därför planeras två omgångar med konsumenttester, en i december 2014/januari 2015 samt en särskild test i maj 2015 avseende jämförelsetalen. Detta innebär att huvuddelen av rekommendationen ska kunna beslutas av Svensk Försäkrings styrelse i mars 2015, för att kompletteras med beslut om jämförelsetal i juni samma år. De enskilda försäkringsbolagen kommer att så långt möjligt förbereda ändringar av konsumentinformationen allt efter att arbetet fortskrider. Men nödvändiga anpassningar av befintlig information hos varje bolag, liksom av IT-miljön och andra administrativa anpassningar, kommer inte att kunna slutföras förrän efter att branschrekommendationen i slutskick har beslutats i juni nästa år. Tidsplanen bygger i alla delar på en skyndsam hantering av de olika momenten i arbetet, men måste samtidigt vara realistisk för försäkringsbolagen som har att hantera konsumentinformationen. Mot den bakgrunden bör rekommendationen träda i kraft den 1 januari Slutförande av det fördjupade arbetet med frågor kring rekommendationen i projektets referensgrupp och styrgrupp Förankring av rekommendationen vid Svensk Försäkrings styrelsesammanträde Konsumenttest av rekommendationen via en konsumentpanel Avrapportering av konsumenttest till projektets styrgrupp Mitten oktober mitten november november 2014 December 2014 januari 2015 Början av februari 2015 Ytterligare referens- och Februari 2015 styrgruppsarbete Utskottssammanträde Svensk 9 mars 2015 Försäkring Beslut om antagande av 17 mars 2015 rekommendationen vid Svensk Försäkrings styrelsesammanträde Rapport från den oberoende 17 april 2015 expertgruppen för konsumentanpassade nyckeltal Konsumenttest av jämförelsetal Maj 2015 Beslut vid Svensk Försäkrings 10 juni 2015 styrelsesammanträde om införlivande av jämförelsetal i rekommendationen Ikraftträdande av rekommendationen 1 januari 2016 Uppföljning av rekommendationen arbete med branschen under ledning av Svensk Försäkrings kansli och efter samråd med Finansinspektionen Första halvåret (7)