Flyttransparens uppföljningsrapport till Finansinspektionen från Svensk Försäkrings projektstyrgrupp. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 2.

Transkript

1 Flyttransparens uppföljningsrapport till Finansinspektionen från Svensk Försäkrings projektstyrgrupp 1 Sammanfattning I Finansinspektionens regleringsbrev för 2015 gav regeringen myndigheten i uppdrag att i november 2015 redovisa en uppföljning av arbetet med en branschöverenskommelse om transparens- och informationsfrågor i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde. Nedan presenteras en uppföljningsrapport från styrgruppen i Svensk Försäkrings projekt. Svensk Försäkrings projekt har resulterat i dels en branschrekommendation om informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde, se bilaga 1, dels en branschståndpunkt om ett s.k. jämförpris vid köp av livförsäkringsprodukter av sparandetyp, se bilaga 2. Rekommendationen slår fast krav på ytterligare information om flytt i faktabladet och i årsbeskeden, liksom att särskild jämförelseinformation vid flytt ska lämnas till försäkringstagaren via standardiserade flyttblad med enkel och tydlig information från det avgivande respektive det mottagande bolaget. Slutligen finns ett avsnitt om åtgärder för att undvika administrativa hinder vid flytt samt en ordlista. Branschståndpunkten ger stöd för framtagandet av en räknesnurra för beräkning av ett s.k. jämförpris mellan olika försäkringsprodukter, hur informationen ska samlas in och hanteras, vilka uppgifter som ska ingå i räknesnurran samt modellen för försäkringsföretagens beräkning av avgifter och kostnader som ska rapporteras in för att användas i snurran. Räknesnurran ska tas fram av Konsumenternas Försäkringsbyrå (KFB) och publiceras på dess hemsida tillsammans med kvalitativ information om de olika försäkringarnas innehåll. 2 Bakgrund 2.1 Kort historik Det är starkt politiskt fokus på konsumentskydd både nationellt och på EU-nivå, bl.a. genom kommande nya regler om försäkringsförmedling och skärpt reglering av information och provisioner. Ett effektivt sätt att ytterligare stärka konsumentskyddet är den självreglering via rekommendationer till medlemsföretagen som försäkringsbranschen bidrar med, exempelvis när det gäller förköpsinformation och användning av gemensamma termer i pensionsinformation. Andra sätt att underlätta för konsumenten ges via verktyg som Min Pension och Ersättningskollen. Flytträttsfrågan har varit föremål för lagstiftningsåtgärder sedan i slutet av talet, då en möjlighet till flytt infördes via ändringar i inkomstskattelagen och Svensk Försäkring Box Stockholm Karlavägen 108 Tel

2 försäkringsavtalslagen. Senare infördes en lagstadgad flytträtt för försäkringar tecknade från och med den 1 juli 2007, under förutsättningar att vissa krav i nämnda lagstiftning är uppfyllda. För dessa försäkringar ska det alltid framgå av försäkringsavtalet att försäkringens värde får flyttas och de närmare villkoren för flytt. Vidare ska det försäkringsföretag från vilket flytten sker medverka vid genomförandet av flytten. I sitt betänkande från 2012 föreslog Livförsäkringsutredningen en kraftig utvidgning av den lagstadgade flytträtten och skärpningar av informationsregleringen. Förslagen har ännu inte resulterat i några lagstiftningsåtgärder. Men i juni 2014 bjöd den dåvarande finansmarknadsministern Peter Norman in till flera rundabordssamtal med alla relevanta aktörer för att diskutera transparens och utvidgad flytträtt. Efter dessa rundabordssamtal gav den dåvarande regeringen den 19 juni 2014 Finansinspektionen i uppdrag att arbeta för en överenskommelse i livförsäkringsoch pensionsbranschen om en branschstandard för transparens- och informationsfrågor i samband med flytt av en pensionsförsäkrings värde. 2.2 Närmare om regeringsuppdraget Enligt det ursprungliga regeringsuppdraget till Finansinspektionen den 19 juni 2014 ska branschöverenskommelsen innehålla principer för: 1. hur försäkringsföretagen ska arbeta med att fastställa och uttrycka värdet av det flyttbara pensionskapitalet och 2. hur överskottsmedlen hanteras i livbolagen [i samband med detta]. Det ska tydligt framgå 3. vilka kostnader som behöver betalas och till vem, 4. flyttvärde före och efter flytt, samt 5. påverkan på avgifterna för det kvarvarande kollektivet. Det är också önskvärt att 6. så kallade Norman-belopp arbetas fram för ökad jämförbarhet. Finansinspektionen skulle enligt uppdraget senast den 30 oktober 2014 redovisa för regeringen hur arbetet framskridit, vad det konkret resulterat i samt om man bedömde att en branschöverenskommelse kan uppnås. Om Finansinspektionen gjorde bedömningen att en överenskommelse kunde nås skulle branschens arbete följaktligen kunna slutföras. I annat fall förväntades regeringen återkomma med ytterligare regleringsuppdrag till Finansinspektionen. 3 Arbetsformer och arbetets gång Finansinspektionen gav Svensk Försäkring i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en branschöverenskommelse. Arbetet har bedrivits i en referensgrupp dit samtliga Svensk Försäkrings medlemsföretag på livförsäkringsområdet har bjudits in att delta. I projektet har det även funnits en styrgrupp med representanter för medlemsföretagen, Svensk Försäkrings kansli och Finansinspektionen. 2 (6)

3 Arbetstempot har varit mycket högt med sammanlagt närmare 60 möten i de olika grupperingar som beskrivits, inklusive interna möten på Svensk Försäkrings kansli. Stora ansträngningar har gjorts från alla projektdeltagare för att utifrån regeringsuppdragets ramar hitta konstruktiva, gemensamma lösningar. Arbetet har löpande följts upp och förankrats i Svensk Försäkrings styrelse. Arbetet kan sägas ha bedrivits i tre faser. Nedan beskrivs de olika faserna i arbetet, liksom kommande uppföljning och övriga åtgärder. 3.1 Fas 1: Projektet påbörjas och delrapporteras Fas 1 innefattar tiden fram till Finansinspektionens rapport till regeringen i oktober Utgångspunkten var att branschöverenskommelsen skulle ta formen av en rekommendation. Sådana rekommendationer är en beprövad metod för självreglering. Rekommendationerna beslutas av Svensk Försäkrings styrelse och utgör handlingsregler för hur medlemsföretagen bör eller ska agera på vissa områden. Styrgruppen lämnade därefter en rapport till Finansinspektionen i oktober 2014 om hur arbetet fortskridit, jämte ett första utkast till rekommendation, jämte två flyttblad med jämförelseinformation, och en tidsplan för det fortsatta arbetet. I rapporten fanns även ett avsnitt med olika fördjupningsfrågor, varav en gällde uppdraget om ett s.k. Norman-belopp ( jämförelsetal ). I rapporten föreslogs att den frågan skulle tas om hand av den expertgrupp för konsumentanpassade nyckeltal, ledd av KFB:s tidigare chef Gunnar Olsson, som Svensk Försäkring tillsatte redan i i juni 2014 och som skulle lämna sin rapport i april Finansinspektionen gav i sin rapport till regeringen i oktober 2014 i huvudsak sitt godkännande till branschens arbete hittills. I Finansinspektionens regleringsbrev för 2015 gav regeringen därefter myndigheten i uppdrag att i november 2015 redovisa en uppföljning till regeringen om arbetet med branschöverenskommelsen. 3.2 Fas 2: En rekommendation antas Fas 2 delades upp i två arbetsströmmar kopplade till dels rekommendationen (inklusive flyttblad), dels frågan om administrativa hinder vid flytt. När det gäller flyttbladen genomfördes i början av januari 2015 konsumenttester av flyttbladen med hjälp av konsultföretaget Augur. Fyra medlemsföretag bistod med att fylla i flyttbladsmallarna med verklighetsnära uppgifter. Testerna skedde i form av djupintervjuer med 18 personer i olika åldrar och med olika bakgrund. I sin rapport från konsumenttesterna betonade Augur vikten av jämförbarhet, begriplighet och lättillgänglighet. Utifrån dessa begrepp angav Augur sammanfattningsvis att språket ( tonaliteten ) i bladen behövde förenklas samt att antalet hänvisningar mellan olika delar av bladen borde minimeras för att förenkla konsumenternas läsning och förståelse (underlätta informationspusslet ). Utifrån dessa resultat arbetades flyttbladen igenom med hjälp av referens- och styrgruppen. Beträffande frågan om administrativa hinder vid flytt gjordes tillsammans med referens- och styrgruppen först en kartläggning av vilka hinder som förekommer i praktiken. Frågan behandlades även vid Svensk Försäkrings styrelsemöte i 3 (6)

4 november Den efterföljande diskussionen resulterade i att ett kompletterande avsnitt om åtgärder mot dessa hinder togs in i rekommendationen. Fas 2 avslutades med att rekommendationen antogs av styrelsen i mars i år. Ett företag Folksam reserverade sig i styrelsen mot nämnda avsnitt om åtgärder mot administrativa hinder vid flytt Fas 3: Reviderad rekommendation och jämförpris Fas 3 innefattar arbetet från styrelsens beslut den 17 mars i år fram till dess att en reviderad rekommendation och en branschståndpunkt om jämförpris antogs av Svensk Försäkrings styrelse i juni. Även denna fas kan alltså delas upp i två arbetsströmmar: dels ytterligare revideringar av rekommendationen, dels hanteringen av jämförelsetal. Rekommendationen Under maj månad genomfördes återigen konsumenttester, nu av de reviderade flyttbladen. Även dessa tester genomfördes i Augurs regi och med hjälp av samma fyra medlemsföretag som tidigare. Upplägget med djupintervjuer var detsamma, men den här gången intervjuades 12 personer. I rapporten från Augur fick de ändrade flyttbladen i huvudsak med beröm godkänt. Utifrån resultatet av de tidigare testen och ledorden jämförbarhet, begriplighet och lättillgänglighet ansåg Augur att samtliga tidigare brister i flyttbladen i princip hade rättats till. Det gällde inte minst ifråga om tonalitet och möjligheten för konsumenten att lägga informationspusslet. Augur föreslog därför endast några smärre justeringar av bladen. De efterföljande justeringarna av flyttbladen kunde därför inskränkas till smärre materiella och språkmässiga ändringar. Den reviderade rekommendationen antogs av Svensk Försäkrings styrelse den 10 juni Branschståndpunkt om jämförpris Expertgruppen för konsumentanpassade nyckeltal lämnade sin rapport den 29 april Det fortsatta projektarbetet i denna del fick därmed bedrivas oerhört skyndsamt med hjälp av referens- och styrgruppen. I den externa expertgruppens rapport föreslogs ett jämförpris vid köp av livförsäkring. Förslaget byggde på ett exempel där en person (en typkund ) som är 35 år tecknar en livförsäkring och betalar en engångspremie om kronor. Den sammanlagda utbetalningen från försäkringen mellan 65 och 85 års ålder summeras och jämförs sedan med vad de förväntade utbetalningarna skulle ha varit om det inte hade tagits ut några avgifter eller kostnader. Då expertgruppens förslag till ett jämförpris vid flytt av livförsäkring bedömdes vara mycket oklart och kräva ytterligare utredning koncentrerades projektarbetet till den första typen av jämförpris, dvs. ett jämförpris som kan användas av konsumenten som ledning vid all nyteckning av livförsäkring av sparandetyp i 4 (6)

5 allmänhet och inte enbart i samband med flytt. I sammanhanget ska det även framhållas att flyttblad enligt rekommendationen ska innehålla en fyllig redovisning av flyttavgifter. I samarbete med referensgrupp och styrgrupp tog kansliet fram en standardtext om hur ett jämförpris baserat på angiven typkund skulle kunna presenteras för konsumenten. Texten inspirerades i hög grad av motsvarande text för Normanbeloppet på fondområdet. Texten konsumenttestades samtidigt som flyttbladen, dock med negativt resultat. Testpersonerna såg ett värde i ett jämförpris som sådant, men de hade svårt att ta till sig syftet med ett jämförpris baserat på en typkund, blev osäkra av den presenterade kalkylen och efterfrågade individualiserad information. Utifrån resultaten av konsumenttesten inriktades därför arbetet på att som ett första steg ta fram en räknesnurra för att på så sätt möjliggöra för konsumenten att göra en individualiserad beräkning av jämförpriset. Jämförpriset behövde även redovisas tillsammans med kvalitativ information om försäkringens innehåll för att ge konsumenten en fullödig bild. I likhet med expertgruppens förslag var kansliets bedömning att KFB vore bäst skickad att samla in uppgifter kring jämförpriset och på sin hemsida presentera detta tillsammans med kvalitativ information om försäkringen. KFB:s styrelse ställde sig i maj 2015 positiv till att KFB tar sig an detta arbete. För att tydliggöra försäkringsbranschens samsyn om att ett jämförpris bör tas fram antog Svensk Försäkrings styrelse den 10 juni 2015 en branschståndpunkt om jämförpris vid köp av livförsäkringsprodukter av sparandetyp, dvs. samtidigt med den reviderade rekommendationen. 4. Det fortsatta arbetet 4.1 Uppföljning av rekommendationen Rekommendationen kommer att träda ikraft den 1 januari Under första halvåret 2017 avser Svensk Försäkring att tillsammans med medlemsföretagen och i samråd med Finansinspektionen inleda en uppföljning för att undersöka hur rekommendationen har fungerat i praktiken, identifiera eventuella problem och vid behov revidera rekommendationen. Svensk Försäkrings kansli inventerar redan nu tillsammans med medlemsföretagen praktiska frågor om tillämpningen av rekommendationen för att flyttbladen ska kunna börja levereras vid årsskiftet. Utmaningen för företagen är bl.a. att välja och få på plats goda lösningar för mottagande av begäran om flyttblad och utskicken av bladen: pappersformat, PDF-fil, via Internetbank eller på annat sätt. 4.2 Elektronisk hantering av flyttbladen Efter förankring i Min Pensions styrelse och i Svensk Försäkrings styrelse har en förstudie påbörjats för att finna en lösning för att elektroniskt hantera flyttbladen via Min Pension. Förstudien ska levereras i form av en rapport som ska utgöra underlag för Min Pension och Svensk Försäkring för beslut om utveckling av en 5 (6)

6 lösning. Rapporten ska levereras vid utgången av första kvartalet Rapporten avses remissbehandlas. 4.3 KFB:s arbete med jämförpriset Efter Svensk Försäkrings styrelsebeslut den 10 juni om en reviderad rekommendation och en branschståndpunkt om jämförelsepris kommer som redovisats i avsnitt 3.3 återstående delar som är kopplade till regeringsuppdragets punkt 6 ( Norman-belopp ) att hanteras av KFB genom att de tar fram en räknesnurra för jämförpriset. Svensk Försäkrings medlemsföretag kommer att stå till förfogande för att bistå i det arbetet. KFB har inlett arbetet med räknesnurran. Enligt KFB:s projektplan överväger byrån i ett första steg vilket produktområde som de bedömer är lämpligast att börja med. Ambitionen är att en första delleverans av arbetet med i vart fall vissa produkter görs den 1 mars KFB:s projektarbete kommer att innefatta enkäter för att samla in uppgifter från bolagen, dialog med bolagen, sammanställning av uppgifterna, utformning av beräkningsmodeller samt en teknisk lösning. Därtill kommer grafisk design, presentation på KFB:s webbplats och en testperiod av den tekniska lösningen. KFB avser även att låta konsumenttesta räknesnurran. 6 (6)