Finansinspektionens kartläggning av avgiftsuttag inom livförsäkring

Transkript

1 PROMEMORIA FI Dnr Finansinspektionens kartläggning av avgiftsuttag inom livförsäkring Av/Kontakt Bertil Sjöö, Telnr Sammanfattning: Det är angeläget att allsidigt få belyst frågan om livförsäkringsbolagens avgiftsuttag i allmänhet och avgifternas relation till bolagens verkliga driftskostnader i synnerhet. I detta sammanhang avses de avgiftsuttag för traditionell livförsäkring som är hänförliga till retrospektivreserven ( 2:a ordningens plan ). Inom försäkringsbranschen har frågan diskuterats en längre tid. Någon enighet avseende hur en rättvisande redovisning av de faktiska driftskostnadsuttagen kan ske, synes branschen ej ha kommit fram till. Samtidigt förekommer obekräftade påståenden att avgiftsuttagen ofta inte speglar de verkliga driftskostnaderna och att kunderna i ömsesidigt verkande bolag får betala för underskott i avgiftsuttaget genom lägre återbäringsränta. Ett sådant scenario skulle förleda försäkringskonsumenten att tro att bolaget bedriver verksamheten mer billigt och effektivt än vad som i verkligheten är fallet. Finansinspektionen gör bedömningen att det ur ett konsumentperspektiv finns starka skäl för FI att medverka till att skapa klarhet i frågan. FI önskar ta hjälp av Försäkringsförbundet i sitt arbete och har inlett diskussioner med representanter för Försäkringsförbundet i denna fråga. Denna PM är tänkt att innehålla det som FI anser ska beaktas i undersökningen. Nuvarande inrapportering Genom FI:s formulär aktuarieredogörelsen (FFFS 2002:17) erhålls uppgifter om de s k frigjorda kostnadsbelastningarna som beräknas i anslutning till analyserna av de försäkringstekniska avsättningarna. Dessa belastningar är (normalt) hänförliga till de beräkningar av garantier som bolaget utfäster och avser alltså det som man betecknar med 1:a ordningens plan. Vidare Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE Stockholm [Sveavägen 167] Tel Fax finansinspektionen@fi.se ORG NR / REG NO (5)

2 redovisas i formuläret de verkliga driftskostnaderna samt effekter av förutbetalda anskaffningskostnader enligt årsredovisningsföreskrifter. Aktuarieredogörelsen för år 2002 uppvisar en blandad bild vad avser driftskostnadsresultatet inom sparbetonade traditionella försäkringar. För individuell livförsäkring uppvisar vissa livbolag överskott, medan några andra bolag har kraftiga underskott. Totalt sett i branschen synes kostnaderna vara i balans. För tjänstepensionsförsäkring, som även innefattar den förmånsbaserade tjänstepensionsförsäkringen, är underskotten dock generellt sett stora. Noterbart är att analysen av inrapporterade uppgifter ur aktuarieredogörelsen 2001 ger ett likalydande resultat. Denna jämförelse belyser den del av verksamheten som avser de långsiktiga ekonomiska garantierna. Den nu påbörjade kartläggningen bör syfta till att kartlägga om de avgifter som är knutna till retrospektivreservens beräkningar är lämpligt avvägda. De är nämligen dessa som informeras om vid tecknandet av försäkringarna och det är dessa avgifter som ibland tas upp för konkurrensjämförelser i media. Avseende kapitalförvaltningskostnader ska kostnaden anges, men utan jämförelse med avgiftsuttag då sådana normalt ej anges (redovisas netto i totalavkastningen). Kartläggningen ska fokusera på - undersöka traditionella sparprodukter såsom individuell livförsäkring samt premiebestämd tjänstepensionsförsäkring, alltså produkter där överskott bestäms med hjälp av s k retrospektivreserv. Både ömsesidigt verkande och vinstutdelande bolag bör ingå, men med uppdelad redovisning - följande verksamheter bör undantas: fondförsäkring, grupplivförsäkring, förmånsbestämd tjänstepension, sjukförsäkring och annan personförsäkring. Även tilläggsförsäkringen premiebefrielseförsäkring bör exkluderas. - undersökning av uttag för försäkringsrisk och avkastningsskatt ingår inte. - det som enligt aktuarieredogörelsen hänförs till driftskostnader utgör ramen för den kostnadsverksamhet som ska mätas. Särskilt problem vid anskaffningskostnader 2

3 Ett särskilt problem utgör beaktandet av Deferred Aquisition Costs (DAC). Med detta avses förutbetalda anskaffningskostnader, vilka sammanhänger med de initialkostnader som, särskilt genom provisionssystemets utformning ( Up front-ersättning ), uppstår i anslutning till tecknandet av nya försäkringsavtal. Vissa framtida avgiftsintäkter som är ämnade att täcka de kostnader som uppstått vid försäljning erhålls i en (delvis oviss) framtid. Om man skulle välja att inte beakta dessa förhållanden, så skulle sannolikt alla livbolag med aktiv försäljning visa kraftigt underskott, ifråga om driftskostnader. I kartläggningen föreslås därför bolagen få möjlighet att redovisa dessa förhållanden enligt två olika metoder: 1. Faktisk tillämpning av årsredovisningsföreskriftens regler (FFFS 2003:13, 14-15), normalt högst 10 års framtida duration beaktad. 2. Tillägg med diskontering till nuvärde av de beräknade framtida intäkterna av den nyförsäljning som skett under redovisningsåret samt avdrag för de avgiftsintäkter som inkommit under samma år, men som avser täckande av tidigare års anskaffning. Vid diskontering kan följande behöva beaktas: Diskonteringsränta Framtida utveckling av V (tänkt utveckling bör i så fall överensstämma med vald diskonteringsränta) Annullationsantagande Premier (fribrev) Kapital (flytt eller återköp) Längsta tillåtna duration för diskontering Metod 1 är obligatorisk medan bolagen ges möjlighet till en kompletterande redovisning enligt metod 2. För metod 2 ska livbolagen redovisa på vilka premisser de gjort skattningarna med förbehållet att antagandena ska vara realistiska och kunna styrkas ur historik Typer av avgifter Vissa avgifter tas ut med avseende på anskaffningskostnader och andra tas ut för att täcka löpande driftskostnader av olika slag. De avgifter som förekommer utgörs av: Avdrag på inbetald premie Avdrag på kapital (beskrivs ibland som avdrag på återbäringsräntan) Fast avgift per försäkring i SEK Tillägg på uttagen riskpremie Avgift på utbetalt pensions- och livräntebelopp 3

4 Återköpsavgifter (de som är hänförliga till driftskostnader) Flyttavgifter (de som är hänförliga till driftskostnader) Ändringsavgifter Många av avgifterna kan ha kombinerat syfte att täcka anskaffning/administration. Ex: Vid kapitalavdrag på 0,7 % kan 0,2 %-enheter avse anskaffning, medan 0,5 %-enheter avser administration. Skiktning på premier eller belopp kan ske. Ex: 3 % premieavgift vid engångspremie, men bara 1 % om premien (eller premiedel) överstiger 1 MSEK. I alla fallen ovan kan fasta avgifter kombineras med beloppsrelaterade. Ex: Utbetalningsavgift 0,5 %, dock lägst 50 kr, dock högst 200 kr. Avgifterna kan också variera med försäkringens duration. Ex: 3 % av premien under de första 10 försäkringsåren, därefter 0 %. Sådant som marknadsvärdesfaktorer tas inte med, då de är kopplade till rättvisan i utjämning under kollektiv konsolidering och därför inte är av intresse för kartläggningens syfte. I syftet kan heller inte ingå att bedöma om varje enskild typ av avgift är lämpligt avvägd, det är en sak för bolaget att klargöra gentemot kunderna. Även om bolagen i ekonomiska termer ska åläggas att redovisa de samlade effekterna av uttagen, så bör det räcka att bolagen i undersökningen redovisar de avgiftsuttagsfaktorer som är de mest frekventa. Beskrivning av uttag för olika distributionskanaler (mäklare, egna ombud, kundtjänst, intranät, kundmöten) behöver ej redovisas, då denna undersökningen ej har för avsikt att följa upp eventuella interna skillnader i dessa avseenden. Omfattningen av resultatredovisningen från kartläggningen - Uppdelning på verksamhetsgren bedöms tillräcklig. Redovisningen (faktiskt driftskostnadsutfall) bör gå att stämma av mot redovisade driftskostnader enligt resultatanalysen i årsredovisningen. - Redovisningen ska ske för resp. kalenderår och omfatta perioden FI strävar efter en ökad transparents och resultatet av kartläggningen kommer att redovisas öppet som en del i skapandet av ett förbättrat konsumentskydd Redovisningen bör för varje bolag belysa de särskilda delresultaten för anskaffning, skadereglering och övrig administration, förutom totalresultatet. 4

5 På så sätt kan eventuella tolkningsproblem vid DAC-hanteringen hållas isär från det övriga. Tidsplan v22, få namn från förbundet på deltagare till arbetsgruppen. Önskvärt 4-5 personer (aktuarier och redovisningsekonomer) v24, möte arbetsgruppen och diskutera detaljerna i ansatsen (8/6 kl på FI) v24-v27, arbete med blankettutkast i arbetsgruppen v28-33, semestrar v34-35, blankettutkast klart. Skickas till Förbundet för synpunkter från deras referensgrupp v37, synpunkter från förbundet till FI avseende blankettutkastet v39, slutlig blankett skickas ut till bolagen för ifyllande v42, fredagen 15/10 kl allmänt avstämningsmöte på FI avseende ifyllandet av blanketterna. Lokal Bellman. v45, FI får blankettsvaren v46-49, FI sammanställer och analyserar. Tar fram rapportutkast, som kommuniceras med förbundet v51, rapport klar 5