Yttermalungsskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Yttermalungsskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan i Yttermalung och på Blomsterbäcksskolan, grundskolans fritidshem Polstjärnan, Syrenen och Nyponrosen, förskoleklass, grundsärskolan och grundsärskolans fritidshem Solrosen. Ansvariga för planen Rektor Kaan Abrahamsson, Trygghetsteamets deltagare Anna Skytt, Viviann Paulsson och Anna Mattson. Vår vision Vår vision och strävan är trygghet och trivsel till alla Vi jobbar på att alla som vistas och arbetar här ska känna följande: Här är jag omtyckt och accepterad. Här vet jag vad jag får göra och vad jag inte får göra och varför dessa gränser finns. Här lyssnar vi på varandra. Här möter jag tolerans och förståelse. Här ser man vad jag är duktig på och säger det till mig. Här får jag hjälp med mina svårigheter. Här får jag pröva nya idéer. Här får jag uppleva att det är viktigt vad jag tycker och känner. Här känner jag att jag duger. Här känner jag att jag är någon. Planen gäller från Planen gäller till

2 Elevernas delaktighet I verksamheten finns elev/miljö/kulturråd, elevskyddsombud, klassråd och fritidsråd där elevdemokrati gäller och planens innehåll ligger som grund. Eleverna/barnen svarar på enkätfrågor angående normer och värden samt trivsel. Detta genomförs i början av höstterminen i grundskolan, förskoleklass, på fritidshemmen och grundsärskolan. Detta fungerar som ett underlag för hur eleverna trivs och hur trygghetsteamets arbete ska bedrivas samt till skolans kvalitetsredovisning. Vi tar reda på genom diskussioner i varje klass/grupp, situationer och platser där obehag och känsla av otrygghet kan finnas. Vid läsårsstart är eleverna med och reviderar skolans trivselregler samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. På terminens första elev/miljö/kulturråd/fritidsråd är eleverna med och reviderar skolans trivselregler samt planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen används under året som en naturlig del i undervisningen. Vårdnadshavarnas delaktighet Verksamheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras och visas upp vid varje skolstart på föräldrasamverkansmöten och föräldramöten, där även fritidspersonal deltar. Där ges vårdnadshavarna möjlighet att diskutera och ge synpunkter på planens innehåll och arbetet med denna. Vårdnadshavarna svarar på enkätfrågor angående normer och värden samt trivsel gällande grundskolan, förskoleklass, grundsärskolan och fritidshemmen. Vid behov används även planen i samtal med elever och vårdnadshavare. Personalens delaktighet All personal har ett ansvar för att följa verksamhetens Plan mot diskriminering och kränkande behandling. All personal har också ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling genom att reagera och agera. Att arbeta med värdegrundsfrågor och värderingsövningar. Att på föräldramöten informera föräldrar om verksamhetens trivselregler och skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att det tidigt på hösten genomförs aktiviteter med elever i blandade åldersgrupper för att lära känna elever i andra klasser. Att fadderverksamhet bedrivs i någon form. Att vikariepärmar med nödvändig information finns i varje klassrum/avdelning.

3 Att handleda varandra i arbetslagen när problem kring normer och värden och bemötandet i samband med dessa blir svårt. Förankring av planen Planen förankras hos eleverna i samband med skolstart och tas upp regelbundet under läsåret. Ansvariga är klassernas lärare samt fritidspersonal. Hos vårdnadshavarna förankras planen på föräldramöten och i samverkansgruppen. Den finns även att läsa på vår hemsida. Ansvarig är rektor tillsammans med klasslärare. Trygghetsteamet ansvarar för att planen förankras hos personalen på grundskolan, förskoleklass, grundsärskolan, fritidshemmen samt övriga personalkategorier. Utvärdering läsåret 13/14 Vi har utvärderat planen utifrån genomförda enkäter hos elever och vårdnadshavare på grundskolan, förskoleklass, grundsärskolan samt fritidshemmen. Även genom blanketter som inkommit till Trygghetsteamet. Till höstterminens enkätundersökning kommer vi att bestämma ett datum då alla blanketter ska gås igenom. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att planera samtal med elever utifrån enkätsvaren. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan var Skolledningen, personal, elever och vårdnadshavare. De slutsatser vi kan dra från resultatet av utvärderingen av fjolårets plan är att de allra flesta elever trivs och känner sig trygga. Men arbetet kring enkäterna kan förbättras. Vi kan se att vi har färre små incidenter men att vi fortfarande har svårarbetade incidenter. Här önskar vi ett bättre samarbete mellan vårdnadshavare och skola. Vi kan också konstatera att vissa incidenter blir så djupgående och långdragna att de blir svåra att lösa. Vi kan se att det är viktigt att arbeta djupgående med incidenter i de tidigare årskurserna. Genom att använda enkäterna och inlämnade incidentrapporter kan trygghetsteamet rikta sina insatser mot speciella grupper, klasser eller elever. I årets enkäter har det framkommit att eleverna tycker att de har någon att vara med. De tycker även finns vuxna att gå till när de behöver. Detta gäller samtliga verksamheter. Det har i årets enkäter framkommit att det är färre elever som känner sin otrygga eller utsatta. De som har uppmärksammats i enkäterna är också de elever som vi i trygghetsteamet och pedagogerna arbetar med. Vi har omarbeta elevenkäterna så att det blir enklare för förskoleklassen och grundsärskolan. I F-klass och särskola har enkäterna gjorts muntligt. Det är viktigt att förskoleklassens vårdnadshavare blir väl insatta i hur vi arbetar med likabehandlingsplanen och eventuella ärenden. Vid första föräldramötet tas detta upp av rektor. Vi har ännu inte hittat något passande förebyggande material att använda som grund när vi arbetar kring planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har hittat några informationsfilmer som innehåller ämnen om nätmobbning och

4 härskartekniker men inget bra material mot de yngre årskurserna. Vi önskar att kuratorn har större möjlighet att vara en naturlig del i att möta eleverna i klassrummet och i enskilda samtal. När kuratorn inte har samtal inbokade önskar vi att den är mer närvarande i klasserna. Vi har blivit bättre på att uppmärksamma och kartlägga relationerna som pågår i de olika grupperna vi har för att vi ska kunna göra tidiga insatser. Den kartläggningen är också viktig att dokumentera och lämna till Trygghetsteamet. Personalen gör någon form av anteckning vid händelser som skett. Trygghetsteamet kommer att föreslå en dag vid skolstart när en i trygghetsteamet går igenom planen i samtliga klasser. Samt att vi har andra aktiviteter som främjar trygghet och trivsel på skolan under FN-veckan. Detta arbetar vi även kontinuerligt med under läsåret. Några ärenden som trygghetsteamet har arbetat med har lämnats vidare till Huvudmannen. Årets plan ska utvärderas senast Utvärderingen har inte skett som planerat. Till nästa år måste detta planeras noggrannare. Ansvarig för att årets plan utvärderas är Rektor Kaan Abrahamsson.

5 Förebyggande och främjande insatser Åtgärd nummer 1 Områden som berörs av insatsen är Kränkande behandling Mål och uppföljning: Vårt mål kring kränkande behandling är att vi vill att alla ska känna oss trygga i alla våra verksamheter. Insatser och åtgärder: Att alla pedagoger har ansvar för att kartlägga och kontinuerligt arbeta med gruppernas sociala samspel. Detta kan medföra att trygghetsteamet kan se att vissa klasser behöver och kommer att behöva mycket stöd för att få och behålla ett bra klassklimat och studiero. Under vissa perioder kan då trygghetsteamets jobb riktas mot klass eller klasser som har stort behov. Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. Vara närvarande och lyhörd på elevernas samspel. Det är viktigt att det finns en öppenhet mellan skolans pedagoger. Pedagoger sköter grupp och lagindelningar inom undervisningen. I den mer fria verksamheten ex på fritidshemmet, är det viktigt att man har god insyn i alla grupperingar och rum. Motivera åtgärd: På skolan har vi identifierat grupper av elever som behöver extra stöd av trygghetsteamet.

6 Åtgärd nummer 2 Områden som berörs av insatsen är Kön och Könsidentitet eller könsuttryck. Mål och uppföljning: Vårt mål är att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk. Att flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande och utrymme i skolans olika verksamheter. Insatser och åtgärder: Nolltolerans mot kränkande språkbruk. Alla ska reagera. Såväl pedagogisk personal som övrig personal. Att vid behov ha samtal kring vad de olika uttrycken står för. Uppmärksamma olika slags språkbruk i klassrumssituationer samt vardagliga situationer. Jämställdhetsansvarige ansvarar för att dessa frågor diskuteras under exempelvis arbetslagsträffar. Pedagogerna reflekterar regelbundet över sina olika metoder och förhållningssätt gentemot flickor och pojkar. Motivera åtgärd: Vi lever i ett föränderligt samhälle och för att få till ett jämställt samhälle behöver vi arbeta kring dessa frågor. Vi pedagoger behöver tänka igenom vårt förhållningssätt för att påverka detta framåt.

7 Åtgärd nummer 3 Områden som berörs av insatsen är Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Att alla ska känna sig trygga i sin religion eller annan trosuppfattning. Vi ska öka kunskaper om olika religioner och kulturer i världen och främst på vår skola. Att fördjupa och utveckla undervisningen i religionskunskap på vår skola. Insatser och åtgärder: Vi ska i vår dagliga undervisning ta tillvara på olika religioner och kulturer som finns på skolan och fritidshemmet genom att ex föra diskussioner kring dessa. All skolans personal ska få större insikt i vad våra världsreligioner samt vad deras högtider innebär. Vi ska uppmuntra den pedagogiska personalen till att se på de inköpta filmerna kring våra världsreligioner. Motivera åtgärd: Vi behöver utveckla våra kunskaper kring dessa frågor. Vi vill också öka skolans acceptans ytterligare och kunskaper i religionsfrågor. Religionsfrågor och etnicitet påverkar samhällsutvecklingen och våra elever behöver träna på att ta ställningstaganden.

8 Åtgärd nummer 4 Områden som berörs av insatsen är Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Öka insikten hos elever och personal om olika slags funktionsnedsättning och hur det kan påverka vårt bemötande av våra elever. Vi vill att att de känner sig inkluderade och trygga i verksamheten. Insats och åtgärd: Genom samarbete mellan grundskolan och träning/grundsärskolan får eleverna möjlighet att träffas och får större förståelse för varandra. Att öka öppenheten genom att prata om de olikheter som finns i klasserna/grupperna och delge kunskaper om de olika funktionsnedsättningarna. Rektor informerar övrig personal om de olika funktionsnedsättningarna som vi har på skolan och vad dessa kan innebära i kontakten med övrig personal. Motivera åtgärd: För att nå likvärdighet krävs kunskap om varandras olikheter/likheter. Detta sker genom planerade och naturliga möten i grundskolan. Detta kan utvecklas.

9 Åtgärd nummer 5 Områden som berörs av insatsen är Sexuell läggning. Mål och uppföljning: Att det ska vara självklart för alla på skolan att det finns olika slags familjebildningar och sexuell läggning och öka kunskapen och acceptansen kring detta. Insatser och åtgärder: Att i förskoleklass/skolans alla årskurser/grundsärskolan samt fritidshemmet använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Utifrån den uppkomna situationen i ämnet föra samtal på individ och gruppnivå. Motiverad åtgärd: Vi vill att eleverna ska få ökad kunskap och förståelse för olika familjebildningar och sexuella läggningar som finns i vårt samhälle. Ansvarig: All personal, huvudansvarig Rektor Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder som vi använder oss av är elevenkäter samt alla elevsamtal som utförs av pedagoger och trygghetsteam. Utifrån detta har vi kunnat utläsa om elevers trivsel, otrygga platser, kamratskap och vuxenstöd. Utifrån elevsvaren/samtal har vi utfört djupintervjuer. Områden som berörs i kartläggningen är Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Eleverna har involverats i i kartläggningen på så vis att de har svarat på enkäterna och de har även vid behov intervjuats. Utifrån dokumenterade och inlämnade elevärenden har Trygghetsteamet som uppgift att följa upp samtal med elever och ibland vårdnadshavare. På klassråden finns en stående punkt om trygghet och trivsel. Trygghetsvandringen sker i samband med skyddsronden som genomförs av elev/kultur/miljörådet och Rektor samt skyddsombudet. På utvecklingssamtalen kan elever och pedagoger lyfta frågor. Utifrån elevernas svar på trygghetsteamets enkäter har en sammanställning gjorts och den har redovisats för personal i de olika verksamheterna; skola/förskoleklass/grundsärskola/fritidshem. Där problem uppkommer stöttar Trygghetsteamet den personal som jobbar i de/den grupp som är aktuell. På de klasskonferenser Rektor har med berörd personal diskuteras även klassklimatet och arbetet kring detta. Vid en kartläggning är det viktigt att personalen inom skola/förskoleklass/grundsärskola/fritidshem samarbetar och har en öppen kommunikation. Detta sker kontinuerligt under hela året. Trygghetsteamet har en stående punkt på APT. I kartläggningen är det viktigt att skolan vid behov kontaktar vårdnadshavare. Detta kan gälla både vid elev och gruppnivå.

11 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Eleverna genomför trivselenkäter. Diskussioner i varje klass/grupp kring situationer/platser där obehag och känsla av otrygghet kan finnas. Personal och elever/barn samtalar om etik. Signaler från elever, personal eller föräldrar. Elev har ökad frånvaro. De barn/elever som själva aktivt ber om hjälp ska alltid tas på allvar. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Klasslärare/Resurslärare/Fritidshemspersonal/Grundsärskolelärare. Trygghetsteamet. Skolsköterska. Kurator. Rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Personal som upptäcker att någon blir kränkt avbryter händelsen direkt. Allvarssamtal genomförs för att snabbt klarlägga och förhindra att händelser mellan elever riskerar att utvecklas till allvarligare konflikter eller mobbing. Rapporterade kränkningar/diskriminering och vidtagna åtgärder dokumenteras av berörd personal och lämnas till Trygghetsteamet. Teamet bedömer om övriga insatser behövs. Trygghetsteamet tar ansvar för hanteringen vid mobbing. Trygghetsteamet går igenom, utvärderar och analyserar elevenkäterna samt tänker ut åtgärder. Rektor rapporterar ärenden på avsedd blankett till huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Om en elev utsätts för kränkande behandling av någon vuxen ska detta omedelbart anmälas till rektor. Eleven kan vända sig direkt till rektor eller annan vuxen på skolan. Rektorn ansvarar för att den kränkande behandlingen omedelbart upphör.

12 Rutiner för uppföljning: All personal informeras för att särskilt observera de inblandade eleverna. Trygghetsteamet följer upp att vidtagna åtgärder ger resultat Rektor kallar till konferens om mobbningen fortsätter. Rektor kallar in extern kompetens vid behov. Rektor följer upp att den kränkande behandlingen har upphört. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänst och/ eller polis behöver ske. Rutiner för dokumentation: Vid varje upptäckt fall av kränkning/diskriminering ska blankett: Dokumentation kränkning/diskriminering (med rubrikerna händelse, åtgärd och uppföljning) fyllas i av närvarande vuxen och lämnas till Trygghetsteamet. Trygghetsteamet dokumenterar och utvärderar varje fall. Vid behov av ytterligare åtgärder agerar Trygghetsteamet. Rektor rapporterar till huvudmannen. Ansvarsförhållande: Ytterst ansvarig för "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" är huvudmannen. På Blomsterbäcksskolans Grundskola, Förskoleklass, Grundsärskola och Fritidshem är rektor huvudansvarig för att planen genomförs, utvärderas och revideras. För att planen följs och åtgärder vidtas ansvarar också all personal.