Startpromemoria för planläggning av Kristinebergshöjden, Kristineberg 1:4 m fl i Kristineberg (230 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (14) Handläggare: Magnus Bäckström Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Kristinebergshöjden, Kristineberg 1:4 m fl i Kristineberg (230 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Susanne Lindh Bo Bergman Nina Åman Sammanfattning Planförslaget utgör en del av stadsutvecklingsområdet VästraKungsholmen. Planförslaget grundas på planprogram för Nordvästra Kungsholmen (2002) samt de bearbetningar som därefter gjorts i samband med intilliggande detaljplaneprojekt. Planförslaget medför att höjden bebyggs med två bostadskvarter, som får lokaler för centrumändamål i bottenvåning mot Tove Janssons väg och den södra gatan. Planmotivet är att skapa en tät varierad bebyggelse som trappas från 4 våningar upp till 9 våningar så att kvarteren både kan möta slottets lägre skala och den storskaliga kontorsbebyggelsen som planeras utmed Essingeleden. Planförslaget är något tätare bebyggt än intilliggande detaljplan med bostadsbebyggelse, Krillans krog 1, och rymmer totalt ca kvm ljus BTA. Detta ger ca 230 lägenheter och ca 2000 kvm lokaler inklusive en förskola med 6 avdelningar i norra kvarteret. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget kommer att bidra till att skapa en levande stadsmiljö med en bebyggelse som hör till innerstaden i linje med planprogrammets ambitioner. När höjden bebyggs kommer dock träd och naturmark inom planområdet inte att kunna bevaras. Slottet kommer nu i ett mer stadsmässigt sammanhang, vilket påverkar värdena för kulturmiljön kring slottet negativt, men detta kan också skapa nya värden för stadsmiljön och områdets framtida invånare bl a då parkerna rustas upp och göras mer tillgängliga. Den nya bebyggelsen ska gestaltas med stor hänsyn till slottsmiljön och parken. Husen ska också utformas för att klara störningar från trafik och ges en modern gestaltning, som bidrar till den nya stadsmiljö som nu utvecklas vid Kristinebergs slott. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget ger möjlighet att skapa en mycket attraktiv boendemiljö i ett centralt läge med goda kommunikationer. För att aktuell detaljplan ska kunna förverkligas behöver båda angränsande detaljplaner för Krillans Krog och Kristineberg 1:10 vinna laga kraft. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (14) Utlåtande Syfte Detaljplanen syftar till att fullfölja planerna för stadsutvecklingsområdet Västra Kungsholmen genom att möjliggöra två nya bebyggelsekvarter öster om Kristinebergs slott. Planområdets läge och markägoförhållanden. Planområdet öster om Kristinebergs slott och Kristinebergsparken. Utsnitt ur Stockholmskartan. Planområdet ligger mellan Kristinebergsparken och planerad bebyggelse utmed Essingeleden. Planområdets preliminära gränser är anpassade till den kommande gatustrukturen och de projekt som planeras i närområdet såsom bostäder, kontor och idrottshall. Marken ägs av Stockholms stad.

3 SID 3 (14) Tidigare ställningstaganden Vision 2030 I Stockholm stads Vision 2030 (godkänd i fullmäktige juni 2007), anges att det växande Stockholm är en viktig förutsättning för att staden ska kunna utvecklas och att stockholmarna ska få en bättre stad att leva i. Samtidigt ställer en växande stad stora krav på bostadsbyggande, ny infrastruktur, och god offentlig service. Omkring en miljon personer beräknas bo i Stockholms stad år Översiktsplan I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, är planområdet utpekat som stadsutvecklingsområde med innerstadsbebyggelse. Den beslutade inriktningen i Program för Nordvästra Kungsholmen (2002), ska gälla för fortsatt planering och byggande. I översiktsplanen benämns stadsutvecklingsområdet Västra Kungsholmen. Detaljplan För västra delen av planområdet gäller Pl 943A, fastställd 1931, som anger planterad allmän plats. För östra delen av planområdet gäller stadsplan Pl 6111, fastställd 1964, som anger Park, Gatumark och Specialområde för motortrafik. För en mindre del i södra planområdet gäller Dp 92069, fastställd 1995, som anger kvartersmark för hotell. Riksintressen Essingeleden, Drottningholmsvägen och Bromma flygplats är kommunikationsanläggningar av riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Tillkommande bebyggelse och andra förändringar får inte innebära att trafikkapaciteten riskerar att inskränkas eller att framtida funktion hotas. Program för detaljplaner Stadsbyggnadskontoret har utarbetat ett program för stadsutveckling inom Nordvästra Kungsholmen. Stadsbyggnadsnämnden godkände i huvudsak programmet i januari I beslutet fastslog nämnden att området ska vara en del av innerstaden och att bebyggelsen ska anpassas efter denna ambition. Nämnden uttalade vidare att hög exploatering, klara kvartersindelningar och en mångfald i verksamheter och fasader är grunden för utformningen av stadsmässig bebyggelse. I programmet eftersträvas en mångfunktionell stad genom samlokalisering av bostäder och arbetsplatser. En varierad och nyskapande arkitektur eftersträvas.

4 SID 4 (14) Illustration från planprogrammet för Nordvästra Kungsholmen Aktuellt planområdes ungefärliga läge markerat i rött. I programmet för Nordvästra Kungsholmen föreslås ny bebyggelse i form av bostäder samt grönområde närmast slottet inom aktuellt planområde. Kristinebergsmotet Utanför planområdet, i nordost, finns en ny detaljplan är för Kristinebergsmotet (Dp ), lagakraftvunnen i september Detaljplanen innebär att den nuvarande trafikplatsen ersätts med en mindre ytkrävande trafiklösning. Staden gör nu här en investering för att genom detta frigöra mark för framtida bebyggelse på Kristinebergshöjden, väster om Essingeleden. Den nya trafikplatsen byggs just nu och beräknas vara färdig Förutsättningar Planområdet är en del av stadsutvecklingsområdet Västra kungsholmen, där det i nuläget pågår planläggning vid Kristinebergs slott genom flera detaljplaner. En stor del av norra stadsutvecklingsområdet har planlagts och här växer nu den nya stadsdelen fram. Stadsutvecklingen inom Västra Kungsholmen medför stora förändringar i den befintliga miljön. Inom stadsutvecklingsområdet är målet att skapa en attraktiv stadsmiljö som blir en del av innerstaden med en blandning av bostäder och verksamheter. Behovet av bostäder i Stockholm är idag stort och därför måste stadens mark användas så effektivt som möjligt, i synnerhet i centrala lägen. De tomter som exploateras bebyggs tätt och på de friytor som sparas/skapas utvecklas till attraktiva parker och offentliga platser som kan användas av stadens invånare.

5 SID 5 (14) Kristinebergs slott och slottsparken I den närmaste omgivningen ligger Kristinebergs slott och slottspark, vilka utgör en historisk miljö där avläsbara tidslager samverkar till en värdefull helhet. Slottet är en elegant, lite stram rokokobyggnad i sten på två våningar uppförd på 1700-talet. Klocktornet på taket har tillkommit i efterhand. Kristinebergs slotts huvudbyggnad är blåklassad av stadsmuseet, dess kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminne. Slottets två flyglar är grönklassade, vilket också innebär ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. I dag ingår Kristinebergs slott i stadens allmännyttiga hyreslägenhetsbestånd och flyglarna används som skola. Slottet och dess flyglar är organiserade i en axel som tar stöd i och förstärker landskapsrummets riktning. Slottets huvudbyggnad, beläget i en trång sektion av dalstråket, delar upp parken i två delar. Kristinebergs slottspark (som är en del av Kristinebergsparken) är en kulturhistorisk anläggning med en formell struktur med axlar och siktlinjer. Inom planområdet återfinns även delar av den ursprungliga Kristinebergs Slottsväg. I dag används slottsparken i huvudsak av lekande skolbarn, hundägare och boende i Kristineberg. Mark Inom planområdet finns idag delar av Kristinebergs Slottsväg samt naturmark med berghällar och vegetationsklädda sluttningar. Områdets norra del innefattar även på och avfarter till Essingeleden. Området är till större delen inte avsett för att vistas i då det ligger intill större trafikleder. Den södra sluttningen har annekterats som odlingslotter och en brandövningsplats har funnits sedan lång tid tillbaka mellan Kristinebergsslott och Kristinebergspåfarten (Essingeleden).

6 SID 6 (14) Naturmark Inom planområdet återfinns naturmark med berghällar och vegetationsklädda sluttningar vilka tydligt beskriver det ursprungliga mälardalslandskapet. Området har ett högt naturvärde (naturvärdesklass 3, högt naturvärde av kommunalt intresse). Sammantaget inom hela Kristinebergsparken och områdena runt omkring finns ett ovanligt stort antal gamla ekar, lindar och fruktträd. Även grova askar och almar förekommer. Antalet grova träd är så betydande att området bedömts utgöra ett kärnområde för biologisk mångfald. Det har även konstaterats flera rödlistade arter i området. Trädens ålder samt dess betydelse för spridningssamband gör att träden inte fullt ut kan ersättas genom kompensationsåtgärder. Inom planområdet står idag 6 stycken ekar varav 1 är grov med en stamdiameter över 80 cm. Övriga träd är lind, oxel och ask. Planförslaget medför att samtliga träd inom detaljplaneområdet kommer att försvinna.

7 SID 7 (14) Förändringar sedan planprogrammet I samband med detaljplanearbeten i södra programområdet har den planerade stadsstrukturen i området kring Kristinebergs slott bearbetats sedan programmet för Nordvästra Kungsholmen togs fram Utvecklingen har skett utifrån de intentioner och gestaltningsprinciper som programmet slog fast. Den övergripande strukturen är utformad utifrån dessa utgångspunkter: Att bygga i så stor utsträckning som möjligt på redan exploaterad mark. Att bygga tätt för att spara friytor. Att skapa en skärm av bebyggelse som skyddar parken, bostäderna och skolan från miljöstörningar från Essingeleden. Att bevara sammanhållna grönområden som är viktiga både från biologisk och rekreations synpunkt. Att skapa en tydligt avläsbar sammanhållen stadsstruktur. Inom planområdet innebär föreändringarna sedan planprogrammet att gatustrukturen ändras något och att hela planområdet bebyggs. Bakgrunden till förändringarna är bl a att sträckningen justerats för den planerade nya gatan (Tove Janssons väg) för att skapa bättre förutsättningar för en bebyggelse som kan skärma park, bostäder och skola från störningar från Essingeleden. Tove Janssons väg förbinder Lindhagensgatan med Hjalmar Söderbergs väg och möjligör angöring till området. Den nya gatan anpassas i möjligaste mån till befintlig terräng och slottsparken, men kommer att medföra stora ingrepp i Kristinebergshöjdens terräng för att gatan ska få acceptabel tillgänglighet (maximal lutning 5%). Vidare har en omdisponering av ytorna för planerade bebyggelsekvarter skett kring slottet. Bakgrunden till detta är bl a att det visat sig svårt att bevara ekbestånden inom planprogrammets bebyggelseområden.fokus har därför lagts på att spara mer av det viktiga ekbeståndet öster om slottet (norr om planområdet), den så kallade Ekparken. Motivet till detta är att bevara ett större sammanhållet grönområde, vilket är viktigt för ekarnas överlevnad och för att åstadkomma en park med ett stort rekreationsvärde för stadsdelens invånare. Den vegetationsklädda sluttningen öster om Kristinebergsparken, som nu föreslås bebyggas, har idag ett lågt rekreationsvärde men ett högt naturvärde (naturvärdesklass 3, högt naturvärde av kommunalt intresse). Det bedöms svårt att bebygga Kristinebergshöjden med en tätare stadsbebyggelse utan att befintliga hällmarker och vegetation tas bort. Stadsutvecklingen i området kommer att medföra att landskapet kring slottet påtagligt förändras. Slottet och dess park kommer i ett tydligare stadsmässigt sammanhang och kvarteren föreslås därför ta upp slottets axelriktningar.

8 SID 8 (14) Detaljplaner i området Del av planöversikt för Västra Kungsholmen januari 2013 Flera detaljplanerarbeten är pågår i denna del av stadsutvecklingsområdet. 1. Krillans Krog 1, Dp Antagen i kommunfullmäktige i jan Nytt bostadskvarter för ca 160 lägenheter och förskola. Lokaler för centrumändamål utmed Hjalmar Söderbergs Väg. Detaljplanen är överklagad av bl a Trafikverket. Länsstyrelsen beslutade att prövning ska ske av beslutet att anta detaljplanen. 2. Kristineberg 1:10, Dp Plansamråd under april-maj Kontorsprojekt med lokaler för centrumändamål utmed gatan. 3. Aktuellt planområde, Kristinebergshöjden. Dp Nya bostadskvarter för ca 230 lägenheter och förskola samt med lokaler för centrumändamål utmed gatan.. 4. Kristinebergs slott 11 mm (Park1), Dp Plansamråd under feb-mar Kontor och brandstation För att aktuell detaljplan ska kunna förverkligas behöver båda angränsande detaljplaner för fastigheter (Krillans Krog 1) och Kristineberg 1:10 vinna laga kraft.

9 SID 9 (14) Planförslaget Planområdet med föreslagen kvartersstruktur Planförslaget grundas på den bearbetning av planprogrammets övergripande struktur som skett inför framtagande av intilliggande detaljplaner. Planförslaget medför att den befintliga höjden med den vegetationsklädda sluttningen inom planområdet kommer att bebyggas med två bostadskvarter. Befintlig natur och terräng bedöms dock inte att kunna sparas när vägar ska dras fram och höjden bebyggs. Planmotivet är att skapa en varierad stadsbebyggelse som både kan anpassas till den lägre skalan i parkmiljön mot slottet och möta den större skalan och stadslivet i gaturummet utmed Tove Janssons väg, med den planerade kontorsbebyggelsen mot Essingeleden på andra sidan. Bebyggelsen trappas därför stegvis så att kvarteren både kan möta slottets skala och kontorsbebyggelsen. Bebyggelsen trappas också så att höjdens krön förstärks. Kvarteren avgränsas av gator även mot omgivande parker för att möjliggöra angöring och för att tydliggöra gränsen mellan privat mark och allmänna platser. Kvarteren formas av riktningarna i slottets axlar samt Tove Janssons vägs och delas av en lokalgata. Den södra gatan kommer att utgöra ett viktigt gångstråk mellan kontorsbebyggelsen, parken och tunnelbanan. Gatan får därmed en bredare sektion som ger bättre kontakt med parken och en bred trottoar med plats för uteservering.

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 10 (14) Illustration, Snedbild från sydväst över Kristinebergsparken. Bild: Tengbom En lägre bebyggelse med gavlar i fyra våningar, som möter slottets skala, föreslås mot slottet och Kristinebergsparken. Volymerna trappas sedan upp mot Tove Janssons väg där bebyggelsen som högst är 9 våningar och i jämnhöjd med planerad kontorsbebyggelse på andra sidan gatan. Det varierade våningsantalet i området beskriver även höjdens topografi. Kvarteren öppnar sig mot Kristinebergsparken och kvällssolen. Gårdarna utformas utan murar och andra barriärer mot parken så att träd och grönska får fortsätta in på bostadsgårdarna och medverka till att det gröna parkrummet upplevs större. Den lägre bebyggelsen i området, dvs den som vetter ner mot äppelparken får gröna tak. Gröna tak höjer grönytefaktorn i området, bidrar till att ta hand om dagvatten och dämpar även i viss mån buller. Planförslaget rymmer ca kvm ljus BTA och har en exploateringsgrad på ca 3,4 inom kvartersmark. Detta kan jämföras med, intilliggande detaljplan, Krillans krog 1 som har en motsvarande exploateringsgrad på ca 3,2. Totalt innehåller kvarteren ca 230 lägenheter och ca 2000 kvm lokaler för centrumändamål. En förskola med 6 avdelningar planeras i det norra kvarteret i lokaler utemot Tove Jansson väg.

11 SID 11 (14) Kvarterens gestaltning Kvarten delas gestaltningsmässigt in i tre delar/projekt efter hur volymerna fördelats mellan byggherrarna. Exploateringskontoret har markanvisat aktuellt område till två byggherrar, NCC Construction Sverige AB och AB Svenska Bostäder. En variation i fasadernas gestaltning eftersträvas, men fasaderna behöver också vara i harmoni med varandra och de olika miljöer kvarterens sidor möter. Illustrerade fasader ska ses som tidiga gestaltningskoncept och planförslagets utformning och kvarterens gestaltning kommer att bearbetas vidare i kommande planarbete. Norra kvarteret - Kvarter 1 Norra kvarteret, vy från norr vid den nya gatan Tove Janssons väg, Bild: Tengbom Byggherre för det norra kvarteret, kvarter 1, är AB Svenska bostäder och ritas av Tengbom. Kvarteret föreslås få en gestaltning som bygger upp ett ramverk i byggnationen. Detta ramverk bestående av en lätt utskjutande relief bryter upp husen i mindre vertikala enheter, vilket ger en mer småskalig upplevelse för de boende och de som vistas i området. Det varierade taklandskapet, där vissa av de översta lägenheterna har fått rum med förhöjd takhöjd, bidrar ytterligare till att dela in bebyggelsen i mindre enheter och ger en mjukare trappning mellan lågt och högt. Balkongerna är inglasade och indragna i fasaden. Kvarteret föreslås få en varm och ljus grundton i t ex infärgad betong eller ljus puts med inslag av färgtoner. Inslagen av färgtoner kan utgöras av andra material. Delarna närmast slottet kräver en lugnare utformning och mer återhållsam färgskala som inte konkurrerar med slottet om uppmärksamhet. En överhög sockelvåning med lokaler föreslås längs hela Tove Janssons Väg. En förskola med 6 avdelningar planeras här i de två nedre planen nära till Ekparken och idrottsanläggningarna som finns i området.

12 SID 12 (14) Övre södra kvarteret - Kvarter 2 Kvarter 2, vy från Äppelparken, Bild: Joliark Det södra Kvarteret delas mellan två byggherrar. Byggherre för den övre delen, kvarter 2, är NCC Construction Sverige AB med Joliark arkitektkontor. Gestaltningskonceptet föreslås här få en lite mer återhållsam gestaltning i jämförelse med det norra kvarteret. Fasaderna mot slottet ges ett nedtonat och harmoniskt fasaduttryck så att slottet får ha kvar sin framträdande roll. Alla lägenheter har balkong mot gården och en utblick mot slottsparken. Längs balkongernas ena kortsida löper vajrar för klätterväxter för att förstärka växtligheten i gårdsrummet och dess koppling till parken. Fasaderna föreslås vara putsade i ljusa kulörer som kan varieras något med trappningen i volymerna. Mot Tove Janssons väg föreslås lokaler i höga sockelvåningar. Volymernas trappning förstärks genom att bjälklagen för våningsplanen och sockelvåning trappas efter vägens lutning. Kvarter 2, vy från Tove Jansson väg Bild: Joliark

13 SID 13 (14) Nedre södra kvarteret - Kvarter 3 Södra kvarteret, Kvarter 3, vy från söder mot den nya gatan Tove Janssons väg, Bild Tengbom Den nedre delen av södra kvarteret, Kvarter 3, är det minsta kvarteret. Byggherre och arkitekt är samma som för Kvarter 1( AB Svenska bostäder och ritas av Tengbom). Gestaltningskonceptet för Kvarter 3 är också i grunden detsamma som för Kvarter1. Ramverket återfinns även här och bidrar tillsammans med de varierande materialen och materialiteten till en indelning av bebyggelsen i mindre enheter som förstärker variationen. Kvarteret ska dock få ett eget utryck med en variation på samma tema som Kvarter 1. Mot Tove Janssons väg och den södra gatan får kvarteret lokaler i en förhöjd bottenvåning. Lokalerna utmed södra gatan får en bredare trottoar framför sig vilket ger möjlighet för mindre uteserveringar. Konsekvenser för miljön Genomförandet av detaljplanen bedöms inte kunna antas innebära betydande miljöpåverkan som avses i 5 kap PBL och 6 kap MB. Naturmiljö, buller och luftkvalité utgör de viktigaste miljö- och hälsofrågorna att ta hänsyn till i detaljplaneringen. Naturmiljövärden, buller och luftföroreningar har studerats i tidigare planarbete i samband med detaljplaner för intilliggande kvarter och utredningar kommer att uppdateras för aktuellt planområdet. Planförslaget kommer att medföra att befintliga naturvärden inom planområdet försvinner. Vad gäller buller är aktuellt planområde är den preliminära bedömningen inte lika utsatt för buller som intilliggande planområden. Utförda bullerberäkningar visar att endast mindre delar av fasaderna får ekvivalentnivåer överstigande riktvärdet 55 db(a) och krav på bostäder bedöms här kunna uppfyllas här genom att tillämpa avstegsfall.

14 SID 14 (14) Konsekvenser för kulturmiljön Den planerade stadsmässiga bebyggelsen i slottets närmiljö minskar upplevelsen av slottets i huvudsak lantliga läge till ett läge med stadsmässig karaktär vilket inverkar negativt på slottsparkens landskapsbild. När Kristinebergshöjden bebyggs och marken planas ut kommer förståelsen för och upplevelsen av det historiska kulturlandskapet försvinna. Höjdens trädbevuxna front mot fruktträdgården bildar ett rum i trädgården som kommer att tas bort vilket även försämrar trädgårdens miljöskapande värden. Den planerade uträtningen av Kristinebergs slottsväg medför att en historisk vägsträckning försvinner vilket minskar förståelsen för färdvägar på Kungsholmen i äldre tider. Den kulturhistoriskt värdefulla helhetsmiljön försämras då den terränganpassade vägen med dess trädkantning utgör ett värdefullt miljöskapande inslag i parkanläggningen. Tidplan Samråd: 3:e kv 2013 Granskning: 1:a kv 2014 Antagande: 2:a kv 2014 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget kommer att bidra till att skapa en levande stadsmiljö kring Kristinebergs slott i linje med planprogrammets för Nordvästra Kungsholmens ambitioner, där man strävar efter att utveckla området med en tät stadsbebyggelse som hör till innerstaden. När Stockholm växer och en stadsutveckling kring Kristinebergs slott sker kommer detta oundvikligen medföra stora förändringar i området bl a för landskapsbilden och för befintliga naturvärden. När höjden bebyggs kommer träd och naturmark inom planområdet inte att kunna bevaras. Fokus har därför lagts på att anpassa kvartersgränsen i norr så att de stora ekarna kan sparas i den så kallade Ekparken norr om planområdet, som har större ekologiska värden och får bättre tillgänglighet som parkmark. Slottet kommer nu i ett mer stadsmässigt sammanhang, vilket påverkar värdena för kulturmiljön kring slottet negativt. Detta kan också skapa nya värden för stadsmiljön och områdets framtida invånare då bl a parkerna rustas upp och göras mer tillgängliga. Kvarteren tar upp slottets axelriktningar och den nya bebyggelsen ska gestaltas med stor hänsyn till slottet och parkmiljön där slottet fortfarande ska dominera. Husen ska också utformas för att klara störningar från trafik och ges en modern gestaltning, som bidrar till den nya stadsmiljö som nu utvecklas vid Kristinebergs slott. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget ger möjlighet att skapa en mycket attraktiv boendemiljö i ett centralt läge med goda kommunikationer. SLUT