Johan Jakobsson. Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Johan Jakobsson. Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland"

Transkript

1 Johan Jakobsson Marknadsorientering i små och medelstora livsmedelsproducerande företag i sydvästra Finland Pro gradu-avhandling i Internationell marknadsföring Handledare: Malin Brännback Företagsekonomiska institutionen Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten Åbo Akademi Åbo 2004

2 INNEHÅLL 1 Inledning Problemformulering Syfte och avgränsning Centrala begrepp och definitioner Uppläggning Marknadsorientering Tidigare forskning inom marknadsorientering Marknadsorienteringens synsätt Marknadsinformationssynsättet Det kulturbaserade beteendesynsättet Jämförelse av synsätten Förutsättningar för marknadsorientering Konsekvenser av marknadsorientering Faktorer som påverkar marknadsorienteringen Faktorer i omgivningen Kunder eller konkurrenter? Branschen Småföretag och marknadsorientering Preciserat forskningsområde Livsmedelsbranschen Livsmedelsbranschen i Finland LounaFood Livsmedelsbranschen i Sverige Marknadsorientering och Livsmedelsbranschen Metod Kvantitativ forskningsmetod Enkäter som datainsamlingsinstrument Datanivåer Validitet och reliabilitet Analys Studiens operationalisering Urval och utförande Resultatet Demografisk data Hypotesprövning Framställning av marknadsinformation Spridning av marknadsinformation Reaktion på marknadsinformation Förutsättningar för bättre marknadsorientering Reliabilitet, validitet och replikerbarhet Diskussion Livsmedelsproducenternas marknadsorientering Kritiska synpunkter på undersökningen Hur hjälper denna undersökning LounaFood...73

3 7.4 Förslag till vidare forskning Sammanfattning...76 Källor...77 Bilaga 1: Enkät till livsmedelproducenterna...81 Bilaga 2: Följebrev till livsmedelsproducenterna...85 FIGURER Figur 1 Jämförelse mellan försäljningskonceptet och marknadsföringskonceptet...7 Figur 2 Förutsättningar för och följder av marknadsorientering...9 Figur 3 Marknadsorientering...12 Figur 4 Marknadsorienteringsmatris...15 Figur 5 Konsekvenser av marknadsorientering...24 Figur 6 Sambandet mellan marknadsorientering och lönsamhet för handelsvaruföretag...32 Figur 7 Exempel på fråga i MO-enkäten...51 Figur 8 Antalet anställda...56 Figur 9 Året när verksamheten började...57 Figur 10 Tron på att starkare MO leder till bättre lönsamhet...65 Figur 11 Förutsättningar och följder för livsmedelföretagens marknadsorientering...72 TABELLER Tabell 1 Preciserat forskningsområde...41 Tabell 2 Forskningshypoteserna och enkäten...54 Tabell 3 Medelvärden för framställning av marknadsinformation...58 Tabell 4 Utfallen vid hypotesprövning...59 Tabell 5 T-värdet för framställning av marknadsinformation...60 Tabell 6 Medelvärden för spridning av marknadsinformation...60 Tabell 7 T-värdet för spridning av marknadsinformation...61 Tabell 8 Medelvärden för reaktion på marknadsinformation...61 Tabell 9 T-värdet för reaktion på marknadsinformation...62 Tabell 10 Medelvärden för förutsättningar för starkare marknadsorientering...63 Tabell 11 T-värden för förutsättningar för starkare MO...63

4 1 INLEDNING Under det senaste decenniet har det studerats mycket i marknadsorientering som en framgångsstrategi för företag. Kärnan i strategin är kunden och information om kunden, det vill säga företagen bör kunna identifiera kundens behov och tillgodose dessa för att nå framgång. Idén om att hela företagets verksamhet baserar sig på information om kundens behov är emellertid inte något nytt, utan redan på 1950-talet diskuterade Peter Drucker om ett kundcentrerat marknadsföringskoncept i organisationer. De tidiga förespråkarna saknade dock empiriskt underlag för sina uttalanden om att marknadsföringskonceptet leder till framgång. Först flera årtionden senare, i början av 1990-talet, kunde man empiriskt bevisa det som tidigare förespråkats. Dessa studier ledde till att man exakt kunde definiera marknadsorientering, man presenterade verktyg för att kunna mäta marknadsorientering i ett företag, och man bevisade att marknadsorientering resulterar i bättre lönsamhet för företaget. För att skapa konkurrensfördelar anses det alltså viktigt för företag att i verksamheten beakta sina kunder och marknaden överlag. Även om marknadsorientering anses vara viktigt, kan man anta att företagsledare fokuserar oftare på mer konkreta faktorer som lättare går att kontrollera, till exempel kostnadsminskning och produktionseffektivering. 1.1 Problemformulering Små och medelstora livsmedelsproducenter i sydvästra Finland möter allt hårdare konkurrens på marknaden, speciellt med tanke på deras målsättning, som är expansion till nya marknader. Dessa livsmedelsproducenter har sitt ursprung i jordbruket och det kan antas att deras verksamhet därför är mera traditionellt produkt- eller produktionsorienterat, än marknadsorienterat. Hur mycket vet dessa företag om sina kunders behov och preferenser? Har dessa företag en klart formulerad marknadsföringsstrategi, eller väljs marknadsföringskanalerna på måfå och varor levereras till ställen där det just då råkar finnas efterfrågan. Kunde en mera marknadsorienterad verksamhet, som anses vara en 1

5 förutsättning för fortsatt tillväxt och framgång på nya marknader, vara lösningen för dessa företag? 1.2 Syfte och avgränsning Syftet är för det första att redogöra för vad marknadsorientering innebär, vad den består av och hurudan inverkan den har på lönsamheten i ett företag. Avsikten är därmed att presentera grundliga definitioner på marknadsorientering, beskriva hur marknadsorientering är uppbyggt, redogöra för vad som krävs av ett marknadsorienterat företag och slutligen diskutera vilka konsekvenser och positiva effekter marknadsorientering har för ett företag. Det primära syftet i denna avhandling är dock att studera till vilken grad små och medelstora livsmedelsproducenter i sydvästra Finland är marknadsorienterade. Hur är denna marknadsorientering uppbyggd? Kan man säga att dessa företag överhuvudtaget är marknadsorienterade? Har dessa företag förutsättningar för att bli marknadsorienterade? Avsikten är att genom en kvantitativ studie granska vilka styrkor och svagheter dessa företag har i sin marknadsorientering, samt vilka förutsättningar dessa företag har att bli mera marknadsorienterade. Avsikten är också att utgående från resultaten presentera lösningar till förbättrad marknadsorientering för företagen. Avsikten med den empiriska undersökningen är således inte att granska eller bevisa de följder en marknadsorientering möjligtvis har för dessa företag, utan endast existensen av själva marknadsorienteringen och förutsättningarna för den. Existensen och förutsättningarna granskas ur ett statiskt perspektiv, det vill säga hur de är under en tidpunkt. 1.3 Centrala begrepp och definitioner Det mest centrala begreppet inom avhandlingens ämnesområde är marknadsorientering. Marknadsorientering har sitt ursprung i marknadsföringskonceptet och hänvisar enligt litteraturen till själva implementeringen av marknadsföringskonceptet (Kohli & Jaworski 2

6 1990, 1). Marknadsföringskonceptet i sig är en affärsfilosofi eller ett sätt att tänka som styr allokeringen av resurser och formulering av strategier i en organisation, och marknadsorientering är således de aktiviteter och åtgärder som vidtas i enlighet med konceptet (Sin m.fl., 2003, 1) Kohli och Jaworski (1990) har ett perspektiv på marknadsorientering som betonar marknadsinformationen. De definierar marknadsorientering som hela organisationens framställning av marknadsinformation som hänför sig till kundernas nuvarande och framtida behov, spridning av denna information mellan avdelningar i organisationen, och hela organisationens reaktion på denna information. Narver och Slater (1990) definierar däremot marknadsorientering som den företagskultur som mest effektivt skapar de behövliga beteendemönstren för skapandet av överlägset mervärde för köparen och därigenom kontinuerlig lönsamhet för företaget. Denna definition betonar således mera företagskulturen, och den antyder att företaget måste förstå köparnas behov och konkurrenters styrkor och svagheter, och samtidigt utföra aktiviteter som riktas mot att uppnå maximal kundtillfredsställelse. Båda definitionerna presenterar marknadsorientering som en del av hela företagets verksamhet där kundens behov står i centrum. I denna avhandling kommer den förstnämnda definitionen av Kohli och Jaworski att användas. Eftersom avsikten med denna avhandling är att studera små och medelstora livsmedelsproducenters marknadsorientering, är det även skäl att definiera vad som avses med små och medelstora företag. Små och medelstora företag innebär i denna avhandling att antalet anställda ligger mellan 1 och 20 personer. 1.4 Uppläggning Kapitel 2 behandlar centrala teorier om marknadsorientering, det vill säga marknadsorienteringens bakgrund, olika synsätt på marknadsorientering, förutsättningar 3

7 och konsekvenser av marknadsorientering, samt faktorer i omgivningen som kan komma att påverka marknadsorienteringen. Slutligen i kapitlet diskuteras småföretagens marknadsorientering mera ingående. Dessa teorier som behandlas i kapitel 2 utgör grunden för den empiriska delen som behandlas senare i avhandlingen. Kapitel 3 presenterar livsmedelsindustrin för att ge en inblick i den bransch där företagen som behandlas i denna avhandling är verksamma. I samma kapitel presenteras LounaFood, ett EU-finansierat projekt för mångsidigt höjande av kompetensen hos livsmedelsindustrins småföretag i sydvästra Finland, som fungerar som uppdragsgivare för denna avhandling. I det fjärde kapitlet presenteras vilken metod som valts för insamlingen av det empiriska materialet, samt varför denna metod valts. Det femte kapitlet redogör för undersökningens operationalisering, det vill säga hur urvalet och datainsamlingen gått till. I det sjätte kapitlet presenteras undersökningens resultat, reliabilitet och validitet. I det sjunde kapitlet diskuteras undersökningens resultat mera ingående. I samma kapitel granskas undersökningen ur en mera kritisk synvinkel och förslag till vidare forskning presenteras. Slutligen sammanfattas avhandlingen i kapitel åtta. 4

8 2 MARKNADSORIENTERING Ända sedan början av 1990-talet har marknadsorientering som affärsstrategi varit ett omdiskuterat och studerat ämne både bland akademiker och bland praktiker. Pionjärerna inom området är akademikerna Kohli och Jaworski (1990, 1993), samt Narver och Slater (1990). Dessa författare utvecklade hållbara teorier om hur marknadsorienteringen är uppbyggd, vilka faktorer som föregår marknadsorienteringen och vilka positiva effekter marknadsorientering har för ett företag. Således lade författarna den teoretiska grunden för en bred forskning om marknadsorientering och deras teorier har flertalet gånger replikerats och prövats framgångsrikt (se exempelvis Harris, 1996). I detta kapitel kommer jag för det första att diskutera tidigare forskning inom marknadsorientering där jag presenterar forskningens ursprung och forskningens läge idag. Därefter kommer jag att behandla två dominerande synsätt på markandsorientering. Dessa synsätt är markandsinformationssynsättet utvecklat av Kohli och Jaworski (1990), samt kultursynsättet utvecklat av Narver och Slater (1990). I kapitel 2.3 diskuterar jag relevanta teorier om vilka förutsättningar som krävs av ett företag som vill bli mera marknadsorienterat och vilka saker som bör beaktas. I kapitel 2.4 diskuterar jag de positiva effekter som en marknadsorientering har för ett företags framgång. Kapitel 2.5 behandlar olika externa faktorer som kan komma att påverka förhållandet mellan marknadsorientering och företagets framgång, och kapitel 2.6 behandlar småföretagens marknadsorientering mera ingående. Slutligen sammanfattas kapitlet. 2.1 Tidigare forskning inom marknadsorientering Marknadsorienteringen har en historia som utsträcker sig tillbaka till början av 1950-talet. Då introducerades det så kallade marknadsföringskonceptet som anses vara hörnstenen i marknadsföringstänkandet. Marknadsföringskonceptet ansågs vara en affärsfilosofi, ett ideal, eller ett sätt tänka som styr allokeringen av resurser och formulering av strategier i ett företag. Markandsföringskonceptet som affärsfilosofi innebar bl.a. att företaget skulle bättre 5

9 än konkurrenterna identifiera och tillfredsställa målmarknadens behov och preferenser. Förespråkarna ansåg att företag som förflyttar sig från en internt fokuserad orientering till en orientering som fokuserar på marknaden kommer följaktligen att ha betydligt större framgång på marknaden (se exempelvis Felton 1959; Levitt 1960: McNamara 1972; Drucker 1954). Man började alltså ifrågasätta företag som endast fokuserade på produktionen och förespråkade marknadsorienteringen som en viktig funktion i företaget. Redan 1954 påstod Drucker bl.a. att det i Europa inte finns förståelse för marknadsföring som en specifik funktion i företaget, vilket han ansåg vara en stor orsak till stagnationen av den dåtida europeiska ekonomin. För att fullt ut kunna förstå betydelsen av marknadsföring måste man enligt Drucker först överkomma fördomar och inse att produktionen inte är den huvudsakliga och avgörande funktionen i ett företag. (Drucker 1954, 31) Marknadsföringskonceptet ansågs alltså utgå från marknadens behov vilket utmanade de mer traditionella koncepten där fokuseringen är på produktionen, produkten och även försäljningen. Produktionskonceptet innebär en fokusering på en effektiv produktion och en bred distribution, produktkonceptet fokuserar på att skapa en bra produkt av hög kvalitet och försäljningskonceptet fokuserar på en aggressiv försäljning och promotion. Marknadsföringskonceptet utgår från målmarknaden där fokuseringen läggs vid kundernas behov. Genom en integrerad marknadsföring, vilket innebär att hela företaget deltar i marknadsföringen, skapar man nöjda kunder som i sin tur leder till bättre lönsamhet för företaget. (Kotler 1997, 17-23) I figur 1 nedan jämförs marknadsföringskonceptet med försäljningskonceptet. 6

10 Figur 1 Jämförelse mellan försäljningskonceptet och marknadsföringskonceptet Startpunkt Fokusering Sättet Resultat FABRIK PRODUKT FÖRSÄLJNING& LÖNSAMHET GENOM PROMOTION FÖRSÄLJNINGSVOLYM (a) FÖRSÄLJNINGSKONCEPTET MÅL- KUNDBEHOV INTEGRERAD LÖNSAMHET GENOM MARKNAD MARKNADSFÖRING NÖJDA KUNDER (b) MARKNADSFÖRINGSKONCEPTET Källa: Kotler 1997, 21 Även om akademiker lärde ut marknadsföringskonceptet under flera årtionden och berättade om hur viktigt det är för ett företags långsiktiga framgång, hade implementeringen av konceptet inte nått speciellt stor popularitet bland företag i affärsvärden (Pelham 2000, 2). En orsak kan vara att de tidigare förespråkarna saknade empiriskt underlag för sina argument om marknadsföringskonceptets betydelse för företagets framgång, och argumenten baserades därför främst på intuition. Frågor om vad en marknadsorientering egentligen är och på vilket sätt den påverkar ett företags lönsamhet saknade också svar. Först i början av 1990-talet, flera årtionden efter att man börjat förespråka om marknadsföringen, kunde man empiriskt bevisa att marknadsföringskonceptet faktiskt spelar en avgörande faktor i företagets framgång. De empiriska resultaten och de nya och mera hållbara teorierna om implementeringen av marknadsföringskonceptet, som man nu började kalla marknadsorientering, utarbetades av Kohli och Jaworski (1990), samt Narver och Slater (1990), och publicerades i Journal of Marketing. Dessa två undersökningar hänvisade starkt till tidigare marknadsföringslitteratur när marknadsorienteringsbegreppet utarbetades, och större industriella företag användes i de empiriska undersökningar där marknadsorienteringens betydelse för ett företags framgång bevisades. (Kohli & Jaworski 1990, 1-3; Narver & Slater 1990, 1-3) 7

11 Idag är forskningen inom marknadsorienteringen stor och fortsätter att växa. Enligt Lafferty och Hult (2001) kan man från forskningen urskilja fem olika sätt att se på marknadsorientering; (1) synsättet som betonar beslutsfattande, (2) marknadsinformationssynsättet, (3) beteendesynsättet som baserar sig på kulturen, (4) strategifokuserade synsättet, och (5) kundsynsättet. (Lafferty & Hult 2001, 3) Denna avhandling kommer främst att behandla marknadsinformationssynsättet och det kulturbaserade beteendesynsättet. Pionjärerna till det förstnämnda synsättet är Kohli och Jaworski (1990) vars definition av marknadsorientering betonar framställning och spridning av marknadsinformation, samt en gemensam reaktion på informationen. De främsta forskarna bakom det senare synsättet är Narver och Slater (1990) som i sin definition av marknadsorientering betonar att företagskulturen är utgångspunkten för skapandet av olika beteendemönster som möjliggör värdeskapande för kunden. Alla fem synsätten har naturligtvis vissa skillnader när det gäller tolkningen av marknadsorientering, men tydliga likheter finns också. Alla synsätt lägger i marknadsorienteringen tonvikt vid att identifiera och möta kundens behov, och därigenom skapa värde för kunden. Alla synsätt ser också insamlingen av information om kunder och konkurrenter, samt spridning av informationen inom organisationen, som viktiga utgångspunkter för ett starkare marknadsorienterat beteende. (Lafferty & Hult 2001, 13) De tydliga likheterna kan visserligen bero på att de flesta synsätten på marknadsorientering baserar sig starkt på de ramar som Kohli och Jaworski, samt Narver och Slater utarbetat i början av 1990-talet. 2.2 Marknadsorienteringens synsätt I kapitel 2.1 nämndes att ur dagens forskning av marknadsorientering kan man urskilja fem olika synsätt. I denna avhandling kommer jag främst att behandla marknadsinformationssynsättet och det kulturbaserade beteendesynsättet, eftersom dessa två synsätt anses vara de mest dominerande inom området för marknadsorientering. 8

12 2.2.1 Marknadsinformationssynsättet Marknadsinformationssynsättet baserar sig på den forskning som Kohli och Jaworski (1990) gjort. Kohli och Jaworski presenterar en modell som beskriver förutom själva marknadsorienteringens uppbyggnad, även faktorer som en marknadsorientering förutsätter, samt de följder som en marknadsorientering enligt deras mening har för ett företag (se figur 2). Förutsättningarna och följderna diskuteras mera ingående i kapitel 2.3 och 2.4. Figur 2 Förutsättningar för och följder av marknadsorientering FÖRUTSÄTTNINGAR FÖLJDER FÖRETAGSLEDNINGEN ARBETSTAGARE MARKNADSORIENTERING DYNAMIK MELLAN - Framställning av information OMGIVNING AVDELNINGAR - Spridning av information - Reaktion på information ORGANISATIONEN PRESTATION Källa: Kohli & Jaworski 1993, 3 Enligt definitionen av Kohli och Jaworski består alltså marknadsorientering i ett företag av tre komponenter eller hörnstenar: framställning av marknadsinformation spridning av denna information organisationens reaktion på marknadsinformationen Framställning av marknadsinformation är således den första hörnstenen av marknadsorientering. Marknadsinformationen består av kundernas artikulerade behov och preferenser, samt en analys av hur olika faktorer i omgivningen kan komma att påverka dessa behov och preferenser. Kunder kan bestå av både konsumenter (de slutliga 9

13 användarna av produkter och tjänster) och distributörer (mellanhänder). Faktorerna i omgivningen som kan komma att påverka kunders behov och preferenser är bl.a. statliga regleringar (lagstiftning), existerande teknologi och konkurrenters aktiviteter. Marknadsinformationen som framställs bör innehålla både information om kundernas nuvarande och framtida behov, vilket betyder att ett företag bör kontinuerligt samla information om kunder och granska sin omgivning för att kunna identifiera faktorer som påverkar kunderna. (Kohli & Jaworski 1990, 4) Själva framställningen av marknadsinformation kan ske på ett flertal formella och informella sätt. Informationen inkluderar således olika systematiska undersökningar som till exempel enkätundersökningar om kundtillfredsställelse, konkurrentinformation eller förändringar i kundsegment. Information som kommer mer eller mindre oförutsett till organisationen räknas också som marknadsinformation. Informationen kan till exempel framställas genom intervjuer, möten och diskussioner med kunder, branschkollegor, distributörer och politiska beslutsfattare, samt genom analys av sekundära källor som offentliga undersökningar, databaser, tidningsartiklar och årsredovisningar. (Kohli & Jaworski 1990, 4) Denna typ av information kan vara till exempel bitar av information som dyker upp då och då och som sedan genom erfarenhet sammanfogas till användbar kunskap om till exempel konkurrenters beteende (Jaensson 1997, 26). Framställningen av marknadsinformation är inte heller enbart en uppgift för marknadsföringsavdelningen, utan den framställs kollektivt av individer och avdelningar i hela organisationen. Försäljningspersonal kan till exempel samla information genom direktkontakt med kunden, produktutvecklingen följer med teknologin och företagsledningen läser om trender i olika affärsjournaler. (Kohli & Jaworski 1990, 5) Den andra hörnstenen av marknadsorienteringen är enligt Kohli och Jaworski (1990) spridning av marknadsinformationen mellan avdelningar i hela organisationen. För att en organisation skall kunna anpassa sig efter marknadens behov och fatta koordinerade beslut på basen av marknadsinformationen, måste informationen kommuniceras, spridas och ibland även säljas till relevanta avdelningar och individer inom organisationen. För att spridningen skall ske så effektivt som möjligt bör alla avdelningar aktivt delta och de 10

14 anställda bör vara lyhörda för att anpassa sig till kundernas behovsförändringar. Detta betyder att det inte är endast marknadsföringsavdelningen som sköter om informationsspridningen, utan informationsflödet kan också gå i motsatt riktning från individer i andra avdelningar till marknadsföringen, beroende på var informationen genereras. Spridningen av informationen kan för det första ske på formella sätt genom att man delar ut periodiska informationsblad och cirkulär, man upprätthåller databaser som alla i organisationen har tillgång till eller genom att man samtalar under officiella möten. Spridningen kan också ske mera informellt genom vardagliga och oregelbundna samtal mellan olika individer i organisationen. (Kohli & Jaworski 1990, 5-6) Den tredje och sista hörnstenen av marknadsorienteringen är organisationens reaktion på marknadsinformationen som framställts och kommunicerats inom organisationen. Denna del är av stor vikt, eftersom om en organisation inte använder marknadsinformationen som beslutsunderlag och reagerar på marknadens behov, är de tidigare delarna, det vill säga framställningen och spridningen av informationen, relativt betydelselösa. Reaktion på marknadsinformationen innebär att organisationen vidtar relevanta åtgärder som till exempel val av målmarknad, segmentering av kunder, utveckling och utformning av produkter och service i enlighet med kundernas nuvarande och förväntade framtida behov. Reaktionen leder slutligen till produktion, distribution och promotion av dessa produkter på ett sätt som resulterar i en för organisationen fördelaktig reaktion från de slutliga kunderna. Liksom i de två tidigare hörnstenarna, är det även här av stor vikt att alla avdelningar och individer i en marknadsorienterad organisation deltar i reaktionen på olika marknadstrender. (Kohli & Jaworski 1990, 6) Det kulturbaserade beteendesynsättet Det andra dominerande synsättet, det kulturbaserade beteendesynsättet, baserar sig på Narver och Slaters (1990) forskning. Enligt definitionen av Narver och Slater (1990) skall marknadsorientering ses som en företagskultur och inte endast som en mängd processer och aktiviteter. Utgångspunkten för deras marknadsorienteringsmodell ligger i den allmänt accepterade principen om att en vinstgivande verksamhet nås genom att man skapar en 11

15 ihållande konkurrensfördel. Konkurrensfördel innebär att ett företag skapar ett värde för sina köpare som är större än det värde som konkurrenterna erbjuder. Värde för köparen innebär i sin tur differensen mellan den uppfattade nyttan av ett erbjudande och den uppfattade kostnaden av samma erbjudande. För att få konkurrensfördelar krävs det att företaget förstår köparnas behov, konkurrenters erbjudanden och förutsättningar, köparnas uppfattning om det värde företaget erbjuder i jämförelse med vad konkurrenter erbjuder, samt att företaget utvecklar mekanismer som internt koordinerar värdeskapande i företaget. Det bästa sättet att lyckas med detta i ett företag är att införa en marknadsorienterad kultur där allas målsättning är att skapa värde för kunden. (Narver & Slater 1990, 1-2) Figur 3 Marknadsorientering KUNDORIENTERING LÅNGSIKTIGHET LÖNSAMHET KONKURRENT- ORIENTERING INTERN KOORDINERING Källa: Narver & Slater 1990, 4 Själva modellen av marknadsorientering, som presenteras ovan i figur 3, innehåller tre beteendekomponenter och två beslutskriterier. Beteendekomponenterna är kundorientering, konkurrentorientering och intern koordinering, och beslutskriterierna är långsiktighet och lönsamhet. Komponenterna anses vara lika viktiga vilket presenteras i figuren som en liksidig triangel. I Narver och Slaters modell innebär kundorientering att ett företag har tillräckligt med kunskap om sin målmarknad och kan därmed reagera och vidta lämpliga 12

16 åtgärder enligt kundernas nuvarande och framtida behov. Detta betyder i sin tur att företaget kan kontinuerligt skapa överlägsen mervärde för sina kunder. Värdeskapande kan ske på två sätt; genom att företaget ökar köparens nytta i förhållande till köparens kostnader, eller genom att minska på köparens kostnader i förhållande till köparens nytta. Utöver de direkta kunderna behöver företaget också förstå de ekonomiska begränsningarna som finns i hela värdekedjan, det vill säga allt från de direkta kunderna till de slutliga konsumenterna. (Narver & Slater 1990, 2) Konkurrentorientering innebär att för att ett företag skall kunna skapa större värde för kunder än vad konkurrenterna gör, måste företaget analysera och förstå de kortsiktiga styrkorna och svagheterna, samt de långsiktiga förutsättningarna och strategierna som både nuvarande och potentiella framtida konkurrenter har. Analysen bör vara så pass tillräcklig att den identifierar alla potentiella konkurrenter som kan komma att tillfredsställa kundernas nuvarande och framtida behov. (Narver & Slater 1990, 2-3) Den sista komponenten, intern koordinering, innebär att företagets resurser och relevant information om kunder och konkurrenter bör vara fördelat så att alla i hela företaget kan delta i skapandet av värde till kunderna. Grunden för intern koordinering är således de tidigare komponenterna kund- och konkurrentorientering. För att den interna koordineringen skall ske effektivt så att värdeskapande blir en uppgift för hela företaget och inte endast en avdelning, krävs det att de olika avdelningarna inte är isolerade från varandra. Förutom större samarbete mellan avdelningar krävs det även att de olika avdelningarna är motiverade till att delta i värdeskapande till kunder. Enligt modellen kan ett belöningssystem, där avdelningarna belönas efter aktivt deltagande i skapandet av värde, fungera som motivation. (Narver & Slater 1990, 3) De två beslutskriterierna i modellen långsiktighet och lönsamhet innebär att aktiviteterna som vidtas i företaget (komponenterna i modellen) präglas av en långsiktig fokusering där målsättningen är bättre lönsamhet. Även om Narver och Slater påpekar här att målsättningen för företag är ofta att maximera sin vinst eller förmögenhet på lång sikt, påstår de också att en kortsiktig fokusering på vinster inte nödvändigtvis ändå är motstridigt 13

17 med en mera långsiktig fokusering. Enligt författarna är sambandet mellan kortsiktig och långsiktig fokusering följande: Ett företag strävar hela tiden efter att skapa överlägsen värde till köparna. När konkurrenter reagerar på detta genom att ändra på sina produkter eller introducera nya produkter vilket skapar mervärde för samma köpare, måste företaget i sin tur reagera för att kunna skapa mervärde för köparna och behålla dem som kunder och behålla sin överlägsna värdeskapande. För att kontinuerligt kunna vara konkurrenskraftig krävs både kortsiktiga utgifter och strategiska investeringar. Genom denna kontinuerliga värdeskapande process som medför en gynnsam kortsiktig lönsamhetsprestation, åstadkommer företaget också en överlägsen långsiktig lönsamhet. (Narver och Slater 1990, 3) Jämförelse av synsätten När man jämför de två modellerna som presenterats ovan kan man konstatera att det finns många likheter. Båda modellerna består av tre komponenter och båda betonar i korta drag att marknadsinformation skall stå som grund för alla beslut som fattas och åtgärder som vidtas. Narver och Slater presenterar kundorientering och konkurrentorientering som två skilda komponenter, medan information om både kunder och konkurrenter inkluderas i Kohli och Jaworski s komponent framställning av information. Däremot inkluderar Narver och Slaters intern koordinering både spridning av och reaktion på marknadsinformation som Kohli och Jaworski presenterar som skilda komponenter. I stora drag är modellerna således likartade. Skillnaden mellan modellerna är kanske den, att Kohli och Jaworski s modell är till viss mån utförligare beskrivet och klarare definierat, vilket med andra ord innebär att den beaktar fler faktorer som påverkar marknadsorienteringen. Narver och Slaters modell beaktar exempelvis inte vissa övriga faktorer på marknaden som påverkar kundernas nuvarande och framtida behov och förväntningar, som till exempel teknologi och lagstiftning. Deras modell beskriver inte heller så detaljerat hur marknadsinformation framställs och sprids inom en organisation. 14

18 Är marknadsorienteringen då alltid likadan? Är två företag som fått samma totala resultat från en marknadsorienteringsundersökning likadant marknadsorienterade? Mavondo (1998) diskuterar detta och presenterar ett exempel där två företag, företag A och företag B, fått båda 12 poäng i en marknadsorienteringsundersökning, vilket skulle kunna antyda att de två företagen är lika marknadsorienterade. När man studerar de enskilda fallen mera detaljerat märker man att svarsprofilerna avviker. Företag A kan ha 7 poäng för kundorientering, 1 poäng för konkurrentorientering och 4 poäng för intern koordinering. Företag B, som har samma total som företag A, kan ha 4 poäng för kundorientering, 7 poäng för konkurrentorientering och 1 poäng för intern koordinering. Detta visar att marknadsorienteringen i de två företagen är olika, företag A är mera kundorienterad och företag B är mera konkurrentorienterat. (Mavondo 1998, enligt Sundqvist 2002, 8-9) Heiens (2000) har utvecklat en matris som innehåller fyra olika sätt att närma sig marknadsorientering (se figur 4 nedan). Figur 4 Marknadsorienteringsmatris KUNDFOKUSERING HÖG LÅG HÖG STRATEGISKT MARKNADSFÖRINGS- KONKURRENT- INTEGRERAD KRIGARE FOKUSERING LÅG HELT UPPTAGEN STRATEGISKT AV KUNDER ODUGLIG Källa: Heiens 2000, enligt Sundqvist 2002, 9 De fyra sätten är helt upptagen av kunder, marknadsföringskrigare, strategiskt integrerad och strategiskt oduglig. Heiens klassificerar företag som starkt betonar framställning av kundinformation på bekostnaden av konkurrentinformation som helt upptagen av kunder, och företag som starkt betonar konkurrenter som marknadsföringskrigare. Företag som 15

19 karakteriseras som strategiskt integrerade tilldelar lika mycket betoning på framställningen, spridningen och reaktionen på både kundinformation och konkurrentinformation. Företag som stämplas som strategiskt odugliga har inte lyckats utveckla en marknadsorientering. (Heiens 2000, enligt Sundqvist 2002, 9) Även Greenley (1995) kunde i sin studie bevisa att även om företag har samma eller en liknande nivå av marknadsorientering, ser själva profilen av marknadsorienteringen oftast rätt annorlunda ut bland företagen. Faktorerna som Greenley ansåg vara orsaken till att marknadsorienteringen ser annorlunda ut i företagen är spridningen av kundinformationen, fastställandet av målsättningar och strategier, samt nivån av övervakningen och kontrollen. (Greenley 1995, enligt Sundqvist 2002, 9) 2.3 Förutsättningar för marknadsorientering Varför är vissa företag mera marknadsorienterade än andra? Enligt Kohli och Jaworski (1993) finns det vissa förutsättningar för marknadsorientering, det vill säga faktorer i organisationen som påverkar till vilken grad ett företag kan bli marknadsorienterat. Dessa faktorer hänför sig till företagsledningen, dynamiken mellan avdelningarna i företaget och hur organisationen fungerar. (Kohli & Jaworski 1993, 1) Enligt Kohli och Jaworski spelar företagsledningen en avgörande roll när det gäller att skapa och forma en marknadsorientering i ett företag. En fungerande marknadsorientering kräver att företagsledningen skapar ett lämpligt sinnestillstånd i företaget och ger på så sätt klara signaler om hur viktigt det är att vara mottaglig till kundernas behov. Om företagsledningen strävar efter att förstärka betydelsen av marknadsorientering och kommunicerar detta klart och tydligt till de andra anställda i företaget, är det mera sannolikt att dessa anställda är motiverade till att kontinuerligt granska marknaden (framställa marknadsinformation), dela med sig informationen med andra anställda i företaget (sprida informationen) och vidta lämpliga åtgärder på basen av informationen (reagera på marknadsinformation). (Kohli & Jaworski 1990, 7; Kohli & Jaworski 1993, 2-3) Således kan man säga att: 16

20 Ju större tonvikt företagsledningen lägger på marknadsorienteringen och ju klarare detta kommuniceras till de andra anställda, desto större är marknadsorienteringen i företaget. (Kohli och Jaworski 1993, 3) En annan förutsättning för marknadsorientering i ett företag som är kopplad till företagsledningen är den hållning till risktagning som företagsledningen har. För att kunna reagera på förändrade behov från marknaden krävs det ofta ett innovativt tänkande från företagets sida, vilket bl.a. innebär att nya produkter och ny service introduceras som passar kundernas nya behov och förväntningar. En introducering av nya produkter, ny service och nya program innebär samtidigt att det alltid finns en liten risk för misslyckande. Enligt Kohli och Jaworski betyder detta att ifall företagsledningen är villig att ta risker och accepterar tillfälliga misslyckanden som en naturlig sak, ökar sannolikheten för att de andra anställda föreslår nya idéer och erbjudanden som en följd av förändrade behov hos kunder. Ifall företagsledningen däremot undviker risktagning i alla situationer och inte tolererar tillfälliga misslyckanden, är det mindre sannolikt att de anställda framställer och sprider marknadsinformation, samt reagerar på förändringar i kundernas behov. (Kohli & Jaworski 1990, 8-9; Kohli & Jaworski 1993, 3) Man kan alltså säga att: Ju större företagsledningens motvilja mot risktagning är och ju mera risktagning undviks, desto mindre är marknadsorienteringen i företaget. (Kohli & Jaworski 1993, 3) Den andra gruppen faktorer som påverkar ett företags förutsättningar för att bli mera marknadsorienterat har att göra med dynamiken mellan avdelningarna i företaget. Dynamik mellan avdelningar innebär de formella och informella interaktionerna och relationerna som existerar mellan olika avdelningar i ett företag. Den första faktorn som anses ha stor påverkan på marknadsorienteringen är konflikt mellan avdelningarna. Med konflikt avses här den spänning eller påfrestning som uppstår mellan avdelningarna i ett företag när faktiska eller önskade reaktioner inte uppnås. Konflikt kan till exempel uppstå när en viss avdelning vill ha mera makt i företaget eller försöker uppnå en viktigare status i företaget. 17

21 Konflikt kan också uppstå pga. grundregler som vissa avdelningar kan ha. Den som ansvarar för produktionen har exempelvis som uppgift att se till att produktionen fungerar så effektivt som möjligt utan att onödiga pengar slösas. Därför är det naturligt att denna person ställer sig motvilligt till kostsamma åtgärder som en marknadsorientering kan komma att kräva. Konflikt mellan avdelningar förhindrar således en fungerande kommunikation mellan avdelningarna, vilket i sin tur påverkar negativt på spridningen av marknadsinformation inom företaget. Ifall konflikten innebär att det existerar en spännig mellan avdelningarna, förhindrar detta även en samordnad reaktion på marknadsinformation. (Kohli & Jaworski 1990, 9; Kohli & Jaworski 1993, 3-4) Utifrån detta kan man säga att: Ju större konflikten är mellan avdelningarna, desto mindre är marknadsorienteringen i företaget. (Kohli & Jaworski 1993, 4) Den andra faktorn som berör dynamiken mellan avdelningar och som påverkar marknadsorienteringen i ett företag är samarbete. Samarbete, som kan ses som en direkt motsats till konflikt, avser här hur utvecklat interaktionen är mellan avdelningar i ett företag och till vilken grad dessa avdelningar är ömsesidigt beroende av varandra. Avgörande är hur starka formella och informella kontakter och relationer de anställda har med individer från andra avdelningar. I stället för att låta alla avdelningar fungera självständigt och oberoende av varandra skall man alltså sträva efter att öppna kommunikationskanaler mellan avdelningar på alla nivåer i företaget. Formellt kan det ske till exempel genom att regelbundet ordna möten där individer från olika avdelningar deltar och delar med sig information om marknaden, eller genom att individer jobbar på en annan avdelning under en viss period och på så sätt bekantar sig med deras verksamhet mer ingående. Utöver formella möten kan marknadsinformation även spridas genom de informella och direkta kontakter som uppstår mellan individer i företaget. Ett fungerande samarbete mellan avdelningar där individerna bildar ett samarbetsnätverk bidrar till en lyckad spridning av marknadsinformation inom företaget, samt en gemensam och samstämmig reaktion på informationen. (Kohli & Jaworski 1990, 9-10; Kohli & Jaworski 1993, 4) Man kan alltså säga att: 18

22 Ju bättre samarbetet mellan avdelningarna är, desto större är marknadsorienteringen i företaget. (Kohli & Jaworski 1993, 4) Den tredje gruppen faktorer som påverkar ett företags förutsättningar för att bli mera marknadsorienterat hänför sig till hur själva organisationen fungerar och hur den är uppbyggd. Den första förutsättande faktorn är organisationens centralisering. Centralisering innebär här till vilken grad beslutsfattande delegeras i hela organisationen och hur mycket medlemmarna i organisationen, det vill säga de anställda, får delta i beslutsfattandet. Eftersom marknadsorientering ofta innebär att man är innovativ och gör något nytt eller annorlunda som reaktion på förändrade förhållanden på marknaden, kan man dra slutsatsen att ifall beslutsfattande kan tillåtas på lägre nivåer i företaget och de anställda ges mera ansvar underlättar detta ett innovativt beteende. (Kohli & Jaworski 1990, 10-11; Kohli & Jaworski 1993, 4) Man kan alltså säga att: Ju större centraliseringen är i företaget, desto mindre är marknadsorienteringen. (Kohli & Jaworski 1993, 4) Den andra organisatoriska faktorn som Kohli och Jaworski anser vara en förutsättning för marknadsorientering är lämpliga belönings- och mätningssystem som finns i ett företag för att kunna påverka både önskvärt och icke önskvärt beteende bland de anställda. Ifall de anställda utvärderas och belönas på basen av kortsiktig lönsamhet och försäljning, finns det en risk att de anställda fokuserar sig endast på dessa kriterier och förbiser faktorer som påverkar företagets långsiktiga framgång, som till exempel kundtillfredsställelse. Ifall de anställda däremot värderas och belönas också på basen av marknadsorienterat beteende och kundtillfredssällelse är de anställda samtidigt mera villiga att framställa marknadsinformation, sprida informationen internt och reagera på marknadens behov. (Kohli & Jaworski 1990, 11-12; Kohli & Jaworski 1993, 4-5) Således kan man säga att: 19

23 Ju mera ett företag använder sig av marknadsfaktorer som underlag när anställda värderas och belönas, desto större är företagets marknadsorientering. (Kohli & Jaworski 1993, 5) 2.4 Konsekvenser av marknadsorientering Varför skall då företag implementera en mera marknadsorienterad strategi som kräver tid, energi och investeringar? Vilka positiva effekter har marknadsorientering för ett företag? Den första och kanske viktigaste konsekvensen som en marknadsorienterad strategi har för ett företag är att den förbättrar företagets prestation, och detta har kunnat bevisas och bestyrkas av flera olika undersökningar och författare. Kohli och Jaworski påpekar att företag som är marknadsorienterade, det vill säga de som undersöker och reagerar på kunders behov och preferenser, kan tillfredsställa kunden bättre och således även presterar bättre. Enligt Kohli och Jaworski leder en marknadsorientering även till att företagets vision och fokusering på strategin blir klarare. När alla avdelningar och individer i företaget fokuserar sig på samma sak och har samma klara målsättning, kommer företaget att prestera bättre. (Kohli & Jaworski 1990, 13; Kohli & Jaworski 1993, 5) Vad innebär då en bättre prestation mera specifikt? Är till exempel marknadsandel en rätt indikator på prestation? Kohli och Jaworski kunde inte i sin undersökning hitta ett specifikt samband mellan marknadsorientering och marknadsandel, men nog ett samband mellan marknadsorientering och en mera allmän uppfattning av prestation. En allmän uppfattning av prestation hänvisar till den uppfattning som företagsledare som deltog i undersökningen hade om företagets prestation i förhållande till konkurrerande företag. Samtidigt påpekar Kohli och Jaworski att marknadsandel inte nödvändigtvis är den rätta indikatorn på prestation, eftersom det finns flera exempel på att företag som har mindre marknadsandel presterar bättre än företag som har betydligt större marknadsandel. Man kan alltså säga att ju större marknadsorienteringen är i ett företag, desto bättre presterar företaget. (Kohli och Jaworski 1993, 11-12) 20

24 Narver och Slater är de författare som mest studerat sambandet mellan marknadsorientering och ett företags prestation och de är även en av de första som kunnat bevisa detta empiriskt. Enligt Narver och Slater leder marknadsorientering till bättre lönsamhet (större avkastning på eget kapital), bättre framgång för nya produkter på marknaden och större kundtillfredsställelse (Narver och Slater 1990, 32). I en senare studie påstår Narver, Jacobson och Slater att teoretiskt sett borde marknadsorientering även leda till ökad försäljning och bättre avkastning på investerat kapital. I sin empiriska studie kom de ändå fram till att det nog existerar ett mycket starkt positivt samband mellan marknadsorientering och ökad försäljning, men inget direkt positivt samband mellan marknadsorientering och avkastning på investerat kapital. Eftersom inget negativt samband heller kunde identifieras, anser författarna att måtten som använts för att mäta marknadsorienteringen tangerar mera sådana beteenden i ett företag som har större inverkan på ökad försäljning än avkastning på investerat kapital. Enligt författarna leder marknadsorienteringens positiva effekt på försäljningen direkt till större vinster för företaget, ifall företagets avkastning på investerat kapital samtidigt är större än kapitalkostnaderna. (Narver, Jacobson & Slater 1993, 2, 16-17) Även om det i allmänhet anses att implementeringen av en marknadsorientering kräver vissa investeringar, anser Narver m.fl. att en marknadsorientering kan också minska på vissa kostnader som ett företag har. En marknadsorientering kan minska på ett företags kostnader på två sätt. För det första minskas kostnaderna, eftersom ett marknadsorienterat företag förstår de uppenbara och tänkbara behov som sina nuvarande kunder har och kan därför kontinuerligt identifiera och utnyttja tillfällen att öka på kundernas nytta. De områden i företaget som inte direkt skapar värde kan utlokaliseras och företaget blir mera effektivt när man fokuserar sig på de saker som är av speciellt intresse till målmarknaden och kunderna där. För det andra kan en marknadsorientering minska på kostnaderna i ett företag eftersom ett överlägset värdeskapande för kunder, vilket leder till ökad försäljning, gör det lättare för företaget att kontrollera volymer och kapacitet och eventuellt utnyttja stordriftsfördelar. Ett marknadsorienterat företag uppnår alltså minskade kostnader både kortsiktigt och långsiktigt, eftersom företaget lär sig att (1) segmentera marknaden utgående från kärnkompetensen och tillväxtstrategier, (2) identifiera de uppenbara och tänkbara 21

25 behov som både nuvarande och potentiella framtida kunder har, (3) locka nya kunder, samt (4) behålla nuvarande kunder. Eftersom ett marknadsorienterat företag kan effektivt behålla nuvarande kunder och locka nya, sparar företaget direkt på marknadsföringskostnader. (Narver m.fl. 1993, 7-8) Narver m.fl. diskuterar också den inverkan som marknadsorienteringen har på efterfrågan. När ett företag ökar på sin marknadsorientering blir det lättare att skapa överlägsen kundvärde, vilket som tidigare nämnts leder till ökad försäljning. Ifall ett företag inte lyckas skapa överlägsen värde för potentiella kunder, har dessa kunder ingen orsak att köpa företagets produkter. Samma sak gäller för företagets nuvarande kunder, som inte heller har någon orsak att fortsätta köpa företagets produkter ifall de inte erbjuds något som är av större värde än det som konkurrenter erbjuder. Ett marknadsorienterat företag kan lättare identifiera tillfällen att skapa värde för kunder, och genom sin kund- och konkurrentorientering kan företaget lättare (1) identifiera kundsegment och målmarknader, (2) upptäcka och följa kunders behov, (3) förstå vilka konkurrenter som kunden anser kan alternativt tillfredsställa deras behov, (4) förstå dessa konkurrenters styrkor, svagheter och avsikter, (5) positionera sina produkter och varumärken i förhållande till målmarknaden, samt (6) införa ytterligare fördelar för kunderna och prissätta dem på ett lämpligt sätt. En marknadsorientering hjälper alltså ett företag att förstå de underliggande faktorerna som påverkar marknadens efterfrågan. (Narver m.fl. 1993, 6-7) Utöver direkta ekonomiska följder och prestation har marknadsorientering även en positiv effekt på de anställda i företaget. Enligt Kohli och Jaworski innebär en marknadsorientering både psykologiska och sociala fördelar för de anställda. Marknadsorientering leder till en känsla av stolthet av att höra till en organisation där alla avdelningar och individer har samma målsättning vilket är att tillfredställa kundernas behov. När man åstadkommer denna målsättning får de anställda en känsla av att deras arbetsinsats har varit nyttig och att de på sätt och vis hör hemma i företaget, vilket i sin tur leder till att de anställda är mera engagerade och trogna till företaget. Man kan därför säga att ju större marknadsorienteringen är i ett företag, desto större är kamratandan bland de anställda, desto 22

26 mer tillfredsställda är de anställda med arbetet, och desto större är de anställdas lojalitet till företaget. (Kohli & Jaworski 1990, 13; Kohli & Jaworski 1993, 5) En marknadsorientering har inte nödvändigtvis endast en inverkan på faktorer inom företaget. I en studie av Siguaw, Simpson och Baker (1998) diskuteras de möjliga positiva effekterna som en marknadsorientering har på ett företags distributionskanal och relationerna i kanalen. Enligt studien strävar många företag efter att kunna styra eller reglera distributionskanalen för att skaffa sig strategiska fördelar i den hårda globala konkurrensen. En marknadsorienterad strategi kan vara lösningen på detta och främja hela distributionskanalens prestation. För det första anses en marknadsorientering ha en positiv effekt på förtroendet i distributionskanalen. En distributionskanal är uppbyggt av relationer mellan företag, och i dessa relationer spelar förtroende en mycket större roll än till exempel kontraktsmässiga överenskommelser. En marknadsorientering innebär att ett företag kommunicerar med sina kunder och samlar information om behov och önskade produkter, vilket i sin tur leder till att kunden kan till viss mån påverka företagets produktionsprocess. När kundens intressen beaktas och inget är påtvingat, känner distributören till en marknadsorienterad leverantör större förtroende i leverantörens organisation. Ett marknadsorienterat beteende fungerar således som en inledande metod till att skapa förtroende i början av ett affärsförhållande och som en metod för att upprätthålla en hög nivå av förtroende i senare skeden av samarbetet. En hög nivå av förtroende i ett förhållande leder i sin tur indirekt till ett bättre samarbete och större engagemang mellan företagen i distributionskanalen, vilket bidrar till att hålla kanalen intakt och fri från spänningar. (Siguaw, Simpson & Baker 1998, 8, 24) Marknadsorientering anses också ha en direkt och indirekt positiv effekt på hela distributionskanalens prestation. För att marknadsorienteringen i distributionskanalen skall fungera krävs både att alla företag, det vill säga alla leverantörer och distributörer, är marknadsorienterade, och att dessa företag uppfattar varandras verksamhet som marknadsorienterat. Företagen måste alltså aktivt och öppet samla in och använda sig av marknadsinformation i sin dagliga verksamhet så att de andra i distributionskanalen uppfattar företaget som marknadsorienterat. (Siguaw m.fl. 1998, 24-25) 23

27 Det finns många studier som forskat i vad marknadsorientering leder till i ett företag. Gemensamt för dessa studier är att de har alla hittat ett tydligt positivt samband mellan marknadsorientering och företagets prestation. Orsaken till att resultaten i studierna till viss mån varierar och prestation definierats på olika sätt, till exempel bättre lönsamhet eller ökad försäljning, beror på att de mätinstrument som använts för att mäta både marknadsorientering och prestation varierar från studie till studie. De konsekvenser som diskuterats i denna avhandling är sammanfattade i figur 5. Figur 5 Konsekvenser av marknadsorientering M A R K N A D S O R I E N T E R I N G FÖLJDER - ALLMÄNT BÄTTRE PRESTATION Kohli & Jaworski 1990, BÄTTRE LÖNSAMHET - FRAMGÅNG FÖR NYA PRODUKTER Narver & Slater STÖRRE KUNDTILLFREDSSTÄLLELSE - ÖKAD FÖRSÄLJNING Narver m.fl MINSKADE KOSTNADER - BÄTTRE FÖRSTÅELSE AV EFTERFRÅGAN - POSITIV EFFEKT PÅ ANSTÄLLDA Kohli & Jaworski 1990, POSITIV INVERKAN PÅ DISTRIBUTIONSKANALEN Siguaw m.fl. 2.5 Faktorer som påverkar marknadsorienteringen När det nu bevisats att marknadsorientering leder till att ett företag kan prestera bättre, kan man fråga sig om detta faktiskt gäller under alla omständigheter? Finns det faktorer eller omständigheter i ett företags omgivning som påverkar sambandet mellan prestation och marknadsorientering? Är detta samband alltid lineärt? Är branschen där företaget är verksamt avgörande för till vilken grad marknadsorientering behövs? Skall företagen i sin 24

Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala

Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala Modularitet en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser 27 maj 2008 Den kundorienterade organisationen Utgångspunkter och centrala element för verksamhetsutveckling Ek. Dr John Söderström

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Affärsplanen. Affärsidé. www.coompanion.se

Affärsplanen. Affärsidé. www.coompanion.se Affärsplanen Kom igång med er verksamhet med en affärsplan! Skriv ned er affärsidé, göra en omvärldsanalys och beskrivning av er marknad på så vis får ni god kunskap i hur ert kooperativ eller ekonomiska

Läs mer

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor

Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring

Läs mer

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid Harjoitusty ö 5. Försäljning, marknadsföring och kundens

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Företagsstrategi. Affärsidé. Ledningsfilosofi (exempel Volvo) Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring. Mission Vision.

Företagsstrategi. Affärsidé. Ledningsfilosofi (exempel Volvo) Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring. Mission Vision. Företagsstrategi Del 2 Affärsidé, strategisk planering & marknadsföring ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Tomas Sörensson 1 Affärsidé Mission Vision Mission Övergripande uppgift Vision Önskvärt

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar

Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar Starta eget Bok 1 Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662 23 73 0910-72

Läs mer

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014

WWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014 Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets

Läs mer

Företagsekonomi och marknadsföring

Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi Företagsekonomi och marknadsföring Företagsekonomi syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag Ekonomiskt system Planekonomi

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Supply chain integration- Forskningsläget. Susanne Hertz, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Supply chain integration- Forskningsläget. Susanne Hertz, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping Supply chain integration- Forskningsläget Susanne Hertz, professor Internationella Handelshögskolan i Jönköping Integration Varför Vad menas Sätt att förändra integration Makt Hinder Vad händer och vad

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören KUNDANALYS Koncept 2 Varför byter man leverantör? 68% 14% 4% 5% 9% Inget intresse från leverantören Fick inte vad vi önskade Bättre pris/service hos annan leverantör Personlig bekant Leverantören upphörde

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Korta fakta om CoreHub. En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering

Korta fakta om CoreHub. En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering Korta fakta om CoreHub En molnbaserad verktygslåda för konkret strategiaktivering Tre snabba om CoreHub: En molnbaserad, skalbar och effektiv tjänst för aktivering. Skapar ett nav för samarbete & förbättring

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Artikel 3 - Developing Buyer-seller relationships- Dwyer, Schurr, Oh

Artikel 3 - Developing Buyer-seller relationships- Dwyer, Schurr, Oh Artikel 3 - Developing Buyer-seller relationships- Dwyer, Schurr, Oh Artikeln syftar till att lyfta fram ett ramverk för att utveckla relationen mellan säljare och köpare som bör ha en mer framstående

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten

Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Forskarskola studerar tillsammans med näringen förutsättningarna för ökad turism i Östra Norrbotten Vid ett seminarium i Överkalix nyligen diskuterades förutsättningarna för att utveckla turismnäringen

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar

Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar LIFE@WORK Medarbetarskap ger resultat. Omgivningens förväntningar Ulla Lövholm 1.9. / 2.9.2010 Dagens program 12.30-15.30 Kundens och organisationens förväntningar Kundens behov och förväntningar Psykologiska

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 5 & 6 och konsumenträtt Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi ens innehåll

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Skriftlig tentamen för kursen: Marknadsföring för ekonomer, 7,5 poäng (SMG011/TMG011).

Skriftlig tentamen för kursen: Marknadsföring för ekonomer, 7,5 poäng (SMG011/TMG011). Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Daniel Hjelmgren TENTAMEN I MARKNADSFÖRING 2014-08-21 Kl 09:00 13:00 Skriftlig tentamen för kursen: Marknadsföring för ekonomer, 7,5 poäng (SMG011/TMG011).

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

» Industriell ekonomi

» Industriell ekonomi » Industriell ekonomi FÖ4 Företagandet Norrköping 2013-01-21 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 » Välkommen» Syfte och tidsplan» Annat material FÖ4 Företagandet http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/462.4.39f16f103821c58f680007865.html»

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

Talent Management 2013

Talent Management 2013 Talent Management 2013 Bakgrund Talent Management är en viktig fråga för svenska företag. Det har andra undersökningar tydligt visat. Internationella undersökningar visar att företag som arbetar strukturerat

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Uppgift 1 (Företagsekonomi):

Uppgift 1 (Företagsekonomi): Uppgift 1 (Företagsekonomi): Beskriv kapitalvärdemetoden. (5 p) Beskriv kapitalvärdemetoden (5p) s326 Kapitalvärdemetoden kallas också för nuvärdemetoden. Vid användning av metoden jämförs en investerings

Läs mer

Affärsutveckling och marknadsföring

Affärsutveckling och marknadsföring Affärsutveckling och marknadsföring Bok 1 Nulägesbeskrivning HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Internationalisering Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Business relationship alignment: on the commensurability of value capture and mutuality in buyer and supplier exchange Andrew Cox Sammanfattning Inledning Artikeln syftar till att ge ytterligare klarhet

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

FÖRETAG UTNYTTJAR FLEXIBLA MOLNTJÄNSTER I ALLT HÖGRE GRAD, MEN UPPHANDLINGEN AV SYSTEMSTÖD STAMPAR PÅ STÄLLET

FÖRETAG UTNYTTJAR FLEXIBLA MOLNTJÄNSTER I ALLT HÖGRE GRAD, MEN UPPHANDLINGEN AV SYSTEMSTÖD STAMPAR PÅ STÄLLET FÖRETAG UTNYTTJAR FLEXIBLA MOLNTJÄNSTER I ALLT HÖGRE GRAD, MEN UPPHANDLINGEN AV SYSTEMSTÖD STAMPAR PÅ STÄLLET White paper Hösten 2014 Relex Författare Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.)

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT WhitePaper från Dale Carnegie Training Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. drive_engagement_031113_wp_sw

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder?

ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG. Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? ETT TILLVÄXTPROGRAM SOM DRIVS AV BUSINESS REGION GÖTEBORG Är du redo att ta ditt företag till nya höjder? Marknadslyftet ger dig redskapen till fokusering och expansion Bra kan bli bättre Är du ledare

Läs mer

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering?

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering? Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering? 9 maj 2012 Susanna Göransson susanna.goransson@mdh.se 070-553 71 84 Vi skapar aktivt mening av det vi ser, hör och upplever Bygger tankenätverk-

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

"Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!"

Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden! "Varumärken och marknadsföring - med ögonbindel mot framtiden!" Ekonomie doktor/docent Johan Anselmsson johan.anselmsson@transvector.se 040-30 34 32 Johan Anselmsson (johan.anselmsson@transvector.se) Bitr.

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

vad är marknadsföring?

vad är marknadsföring? om föreläsaren praktisk marknadsföring ring RPC Stockholm, den 16 december 2004 pappa (Milton, 10 och Nellie 7) ekonomie doktor (affärsautomatiseringar) forskare (Stocholms universitet: marknadsföring)

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer

Affärsutveckling och marknadsföring

Affärsutveckling och marknadsföring Affärsutveckling och marknadsföring Bok 5 Personlig försäljning HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Internationalisering Strandgatan 13 B, 1tr 070-662

Läs mer

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok

Modul 2. Förstå engagemang & åtgärdsstrategier. Arbetsbok Modul 2 Förstå engagemang & åtgärdsstrategier Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publikation är uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen ansvarar inte

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale.

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale. Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte En värld i snabb förändring. Det finns just nu en trend att man ska outsourca så många stödfunktioner

Läs mer