Studiehandledning. vt 2015 Ämneslärarprogrammet Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp 4PE002. Uppsala universitet

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Studiehandledning vt 2015 Ämneslärarprogrammet Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp 4PE002 1

2 Innehåll Kursintroduktion... 3 Ledarskap... 3 Lärare som medverkar i kursen... 3 Schema... 3 Syfte, målsättningar och innehåll... 4 Mål (enligt kursplanen)... 4 Arbetsformer och undervisning... 5 Förberedelser inför föreläsningar, workshoppar och seminarier... 6 Kurslitteratur... 7 Ordning på kursens olika moment:... 8 Examinationer Salsskrivning Ledarskapsportfölj Allmänt om examinationsformer Fusk och plagiat Allmän information Webbsida Arbete i arbetslag Kursvärdering och studerandeinflytande Om du har funktionsnedsättning Språkverkstad Rättigheter och skyldigheter Bilaga 1: Minilektion Min egen minilektion: Kamratgranskning: Referenser

3 Kursintroduktion Ledarskap I skolans uppdrag ingår att utbilda och fostra eleverna. Ett gott ledarskap i klassrummet påverkar elevernas trygghet och uppförande, vilka båda utgör goda förutsättningar för lärande. Stora metaanalyser (Cornelius-White, 2007; Hattie, 2009) visar att lärarens ledarskap (exempelvis förmåga att skapa goda relationer med eleverna, förmåga att leda, motivera och entusiasmera eleverna samt förmåga att skapa arbetsro) har en direkt påverkan på elevernas utveckling och skolprestationer. Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig: Martin Karlberg (martin.karlberg@edu.uu.se), Tfn: , Lärare: Andreas Andersson (Lärare på Videskolan i Uppsala en resursskola) Matts Dahlkwist (matts.dahlkwist@edu.uu.se) Charlotte Gottfries (charlotte.gottfries@edu.uu.se) Jenny Langwagen (jenny.langwagen@edu.uu.se) Lars Madej (lars.madej@edu.uu.se) Carina Skeri (Lärare på Katarinaskolan i Uppsala) Yvonne H:son Tapper (yvonne.hson-tapper@edu.uu.se) Dessutom föreläser gästföreläsare från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund om yrkesetik. Kursadministratör: Jennifer Aulin (jennifer.aulin@edu.uu.se) Schema Schema och lokalanvisning finns på Studentportalen. Observera att det är viktigt att du kontrollerar ditt schema ofta, eftersom ändringar kan ske med kort varsel. Kontrollera också regelbundet Anslagstavlan på Studentportalen, där ändringar kan komma att noteras. 3

4 Syfte, målsättningar och innehåll Kursen Ledarskap för ämneslärare är en grundkurs (kärnkurs) för blivande ämneslärare och omfattar 7,5 högskolepoäng (hp). Det är en av de sju kärnkurserna som innehåller: vissa kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för alla lärare oavsett inriktning och oavsett skolväsendets organisation (Utbildningsdepartementet, 2010). Ansvarig institution för kursen är Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet. Vissa kurser går in och behandlar specifika frågor på djupet, medan andra kurser strävar efter att ge en helhetsförståelse och fokuserar på centrala nyckelbegrepp för att studenten/kursdeltagaren därigenom bättre ska kunna orientera sig inom kunskapsområdet. Den här kursen inriktar sig i huvudsak på det sistnämnda. Syftet med kursen är att studenten ska få kunskap och förmåga att självständigt arbeta som ämneslärare för att i verksamheten utveckla ett bra ledarskap, bygga relationer, förstå grupprocesser, förebygga och motverka konflikter. I kursen behandlas också centrala etiska och juridiska frågor samt hur man kan förstå och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I kursplanen anges målen för kursen, vilka kan betraktas som slutstationer för de kunskaper du som student förväntas uppnå efter det att kursen är avslutad. I studiehandledningen finner du en mer detaljerad beskrivning av kursens innehåll i punktform samt den litteratur som ingår i kursen och en kort beskrivning av kursens examinations- och bedömningsformer. Till skillnad från kursplanen är studiehandledningen alltså mer utförlig i sin beskrivning av kursens utformning och struktur. Det är viktigt att du tidigt går igenom kursens studiehandledning för att därigenom bättre kunna planera dina studier. Mål (enligt kursplanen) Kursen riktar sig till studenter som läser ämneslärarprogrammet. Syftet med kursen är att studenten ska få den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare och för att i verksamheten förebygga och motverka konflikter, kränkande behandling, diskriminering och mobbing. Studenten ska introduceras i centrala begrepp och perspektiv samt få en inblick i aktuell forskning. Teorier om lärande, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap förankras i konkreta undervisningssituationer. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: baserat på autentiska fall reflektera över orsak och verkan i samspelet mellan lärare och elev baserat på autentiska fall analysera hur samspelet mellan elever och lärare påverkar lärandesituationen och relationen mellan lärare och elever baserat på autentiska fall identifiera och analysera sociala och psykologiska processer inom och mellan grupper formulera och värdera olika handlingsstrategier och deras konsekvenser vad gäller ledning av grupper i ett kortare och längre perspektiv baserat på autentiska fall redogöra för lärares rättigheter och skyldigheter i juridiska frågor 4

5 Arbetsformer och undervisning Kursens undervisning sker i form av föreläsningar, workshoppar och seminarier. En kombination av föreläsningar, workshoppar) och seminarier har visat sig ha god effekt på studenters lärande och utveckling (Hattie, 2009). Detta upplägg har, förutom goda effekter på lärande och utveckling, visat sig vara omtyckt av studenter. Kursen behandlar fyra centrala teman: Ledarskap i klassrummet Ledarskap och grupprocesser Sociala relationer och konflikthantering Retorik och kommunikation Varje tema inleds med en eller flera föreläsningar som ger en överblick över temat och bearbetar begrepp och resonemang utifrån litteraturen och forskningen. Vid föreläsningarna behandlas moment som är centrala i förhållande till kursens innehåll och mål. Innehållet i föreläsningarna bearbetas därefter under efterföljande workshoppar och seminarier. Inom varje tema sparas en föreläsning till slutet av temat för att lärarna på kursen ska ges möjlighet att gå igenom delar av kursinnehåll på nytt, beroende på hur studenterna har tillgodogjort sig innehållet. Inom varje tema ingår en workshop där studenterna genomför övningar i personligt ledarskap. Studenterna får bland annat öva sig i att hålla presentationer och att hantera konflikter. Momentet kräver aktivt deltagande. Seminarierna handlar om att bearbeta föreläsningarnas och litteraturens innehåll. Diskussionsfrågor finns i studiehandledningen och första halvan av seminarierna samtalar studenterna utifrån dessa och ställer frågor till varandra, utan att läraren lägger sig i. Istället för att leda och påverka innehållet i diskussionen (vilket kan leda till att läraren tror att studenterna behärskar innehållet) betraktar läraren diskussionen och reflekterar över nivån och innehållet. På så sätt får läraren återkoppling på hur mycket av föreläsningarnas och litteraturens innehåll som studenterna tillgodogjort sig. Efter att läraren har reflekterat över nivå och innehåll i studenternas diskussion så ges en sista föreläsning inom temat, som tar hänsyn till studenternas kunskapsnivå. Seminarieledaren för respektive tema kommer att ansvara för den sista föreläsningen inom varje tema, i syfte att minimera risken för missuppfattningar avseende hur väl studenterna har tillgodogjort sig kursens innehåll. Andra halvan av seminarierna leder läraren diskussionen. Seminarieledaren hjälper studenterna att strukturera, problematisera och reflektera över innehållet, och skapar på så sätt förutsättningar för att studenterna ska kunna uppnå kursens mål. 5

6 Förberedelser inför föreläsningar, workshoppar och seminarier För att du ska kunna tillgodogöra dig kursens innehåll på bästa sätt rekommenderas att du inför varje tema läser in dig på den relevanta litteraturen. Se lista över kurslitteratur nedan. Tema Ledarskap i klassrummet Litteratur Emmer, Edmund T., Evertson, Carolyn M. & Worsham, Murray E. (2013). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson/A and B. [246 s.] Hattie (2012). Synligt lärande för lärare Ledarskap och grupprocesser Emmer, Edmund T., Evertson, Carolyn M. & Worsham, Murray E. (2013). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson/A and B. [246 s.] Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare (2 uppl.). Stockholm: Liber. [Kap 1 10, 300 s.] Sociala relationer och konflikthantering Emmer, Edmund T., Evertson, Carolyn M. & Worsham, Murray E. (2013). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson/A and B. [246 s.] Erdis, Mare (2012). Juridik för pedagoger. (5. uppl. [sic]). Lund: Studentlitteratur. [115 s.] Lundström, Agneta (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Skolverket (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Skolverket. [55 s.] Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare (2 uppl.). Stockholm: Liber. [Kap 1 10, 300 s.] Retorik och kommunikation Gunnarsson, Hans (2012). Lärarens retorik. Om tal och samtal i läraryrket. Liber: Stockholm. [260 s.] 6

7 Kurslitteratur Emmer, Edmund T., Evertson, Carolyn M. & Worsham, Murray E. (2013). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson. [246 s.] Erdis, Mare (2012). Juridik för pedagoger. (5. uppl. [sic]). Lund: Studentlitteratur. [115 s.] Gunnarsson, Hans (2012). Lärarens retorik. Om tal och samtal i läraryrket. Liber: Stockholm. [260 s.] Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. [225 s.] Lundström, Agneta (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet, Umeå. [123 s.] Skolverket (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Skolverket. [55 s.] Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare (2 uppl.). Stockholm: Liber. [Kap 1 10, 300 s.] Totalt 1270 sidor. Se Robert Thornberg presentera sin bok Det sociala livet i skolan : 7

8 Ordning på kursens olika moment: TEMA 1: Ledarskap i klassrummet Föreläsning 1: Martin Karlberg Denna föreläsning inleds med en kursintroduktion. Därefter ges en översikt till temat Ledarskap i klassrummet. Föreläsning 2: Carina Skeri I denna föreläsning ligger fokus på Hattie, kapitel 3-8. Föreläsning 3: Andreas Andersson I denna föreläsning ligger fokus på Emmer & Evertson, kapitel 3, 5, 6, 8 och 9. Workshop: Jenny Langwagen Under denna workshop får studenterna i par, eller mindre grupper, filma varandra under en minilektion, s.k. mikroundervisning. Du ska helt enkelt hålla en lektion, eftersom den ska vara ca 5-10 minuter kallas det minilektion. Du kommer att filmas eftersom videoanalys är ett av de mest framgångsrika sätten att utvecklas som ledare och lärare. Filmen är också en hjälp för dig att analysera lärande och ledarskap till din inlämningsuppgift. Workshoppen följer upp Carina Skeris föreläsning och behandlar kapitel 4-7 i Hattie och kapitel 7-8 i Gunnarsson. Repetera dessa kapitel och fundera ut ett relevant ämne för din minilektion. Se instruktioner i Bilaga 1 (i Filareor). Inför workshoppen ska du förbereda ett ämne som du vill presentera i en minilektion. Minilektionerna ska baseras på det innehåll som Hattie lyfter fram som centralt i det kollegiala lärandet vid förberedelse av en lektion (kap 4). Du kan förbereda dig individuellt eller i ditt arbetslag. Eftersom kollegialt samarbete gynnar lärandet är det önskvärt att ni förbereder er tillsammans i arbetslaget. Även om ni ska undervisa om helt skilda ämnen kan ni diskutera med varandra hur man ska säkerställa att ett lärande sker osv. Har man förberett sig enskilt går det bra. Om man inte har förberett sig alls så är det klokt att man i alla fall kommer och håller en lektion så gott man kan. Under workshoppen delar läraren in studenterna i mindre grupper. Minilektionen ska innehålla momenten: 1. Förberedelse av lektionen 2. Inledning av lektionen 3. Genomförande av lektionen (lärande) 4. Återkoppling som grund för upplägget av minilektionen och vad som ska granskas i kamratgranskningen. Du kommer att kamratgranskas utifrån kriterier som enligt forskningen gynnar lärandet. Detta är också en hjälp för dig att utvecklas till senare praktiska moment i kursen (workshop i tema 4). Filmningen, egenreflektionen och kamratgranskningen ska vara avklarad till seminariet i Ledarskap i klassrummet (följande moment) där det sker en uppföljning. Använd bilaga 1. Ta med mobiltelefon med filmkamera, laddat batteri och mycket plats i minnet. Notera att den student som håller i minilektionen och som filmas ska filmas med sin egen kamera och att filmen i denna kamera tillhör studenten som har hållit lektionen. Ingen student ska filmas och finnas på någon annans kamera. Anledningen till detta är att studenterna ska äga sin egen film. 8

9 Kamratgranskningen ska bygga på de ledaregenskaper som presenteras i bilaga 1. Bilaga 1 använder du som en hjälp att planera din lektion och för att få förståelse för hur du kommer att kamratgranskas. Vi samlas i det klassrum som står först i schemat. Vi har många grupprum och klassrum bokade för att övningen ska blir så autentisk som möjligt. Oftast finns tillgång till projektor, ibland smartboard. Seminarium: Martin Karlberg Första delen av seminariet förbereds genom att studenterna förbereder seminariefrågorna nedan inför seminariet. Denna del av seminariet genomförs i helklass. Andra delen av seminariet består av ett litteraturseminarium som behandlar boken av Hattie enligt pusselmetoden. Seminariefrågor: 1. Hur skapar du arbetsro i klassrummet? 2. Hur maximerar du lärandet för eleverna? 3. Vad tänker du på när du planerar en lektion? 4. Hur hanterar du regelbrott i klassrummet? Föreläsning 4: Lärarförbunden Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund föreläser om lärares yrkesetik. Föreläsning 5: Martin Karlberg Temats sista föreläsning ägnas åt det innehåll som studenterna har haft svårast att tillgodogöra sig, enligt studenternas och Martin Karlbergs bedömning. Kursinformation: Martin Karlberg TEMA 2: Ledarskap och grupprocesser Föreläsning 1: Matts Dahlkwist Matts Dahlkwist föreläser om gruppens dynamik och om hur läraren och eleverna påverkar och påverkas av grupper. Föreläsningen behandlar forskning om socialpsykologi och studenterna får stifta bekantskap med centrala begrepp, exempelvis normer, fostran, identitet och mobbning. Föreläsning 2: Matts Dahlkwist Matts Dahlkwist föreläser om att leda värdegrundsarbete och prosocialt arbete för att förebygga olika former av kränkningar och att som ledare utveckla positiva relationer till elever och i personalgruppen. Workshop: Charlotte Gottfries 9

10 Workshoppen består av interaktiva rollspel om roller som elever och lärare tar i grupper och de faser som grupper går igenom. Seminarium: Matts Dahlkwist Seminariet förbereds genom att studenterna förbereder seminariefrågorna nedan inför seminariet. 1. Hur kan man som lärare påverka normutvecklingen i klassen/skolan? 2. Hur kan man som lärare konkret arrangera ett bra regelskapande i skolan? 3. Hur kan man som lärare motverka social loafing i en grupp? 4. Hur bör man som lärare agera då elever klagar på en lärarkollega? 5. Ge exempel på hur man kan/bör agera när man är nyanställd på en skola? Föreläsning 3: Matts Dahlkwist Temats sista föreläsning ägnas åt det innehåll som studenterna har haft svårast att tillgodogöra sig, enligt studenternas och Matts Dahlkwists bedömning. TEMA 3: Sociala relationer och konflikthantering Föreläsning 1: Matts Dahlkwist Matts Dahlkwist föreläser om konflikthantering och konflikthanteringsmetodik i skolan, såväl inom elevgruppen som i personalgrupp och arbetslag. Föreläsning 2: Yvonne H:son Tapper Yvonne föreläser med grund i boken Juridik för pedagoger av Mare Erdis. Workshop: Charlotte Gottfries Workshoppen består av interaktiva rollspel som behandlar konflikter i skolan, där studenterna aktivt får söka efter lösningar. Seminarium: Matts Dahlkwist Seminariet förbereds genom att studenterna tar del av seminariefrågorna nedan och förbereder dem inför seminariet. 1. Ge exempel på ett lyckat värdegrundsarbete på en skola! 2. Hur bör man hantera skolpersonal som bryter mot värdegrundsprinciper? 3. Ge exempel på hur man kan förankra likabehandlingsarbetet maximalt bland personal, elever och föräldrar? Föreläsning 3: Matts Dahlkwist Temats sista föreläsning ägnas åt det innehåll som studenterna har haft svårast att tillgodogöra sig, enligt studenternas och Matts Dahlkwists bedömning. TEMA 4: Retorik och kommunikation 10

11 Föreläsning 1: Lars Madej Lars föreläser om hur läraren kan kommunicera med eleverna. Workshop: Charlotte Gottfries Mikroundervisning: Under denna workshop ska studenterna individuellt redovisa en presentation på fyra minuter. Presentationen bör behandla ett ämne som är relevant i skolan. Redovisningen ska baseras på synpunkter och reflektion på den minilektion som studenten genomförde under temat Ledarskap i klassrummet. Följande ska ingå i den examinerande inlämningsuppgiften (nedan kallat Uppdrag 4) och bör därför beaktas särskilt i förberedelserna: 1. Lyssnande (kapitel 2) 2. Dispositio (kapitel 7) 3. Elocutio (kap 9) 4. Visuella hjälpmedel (kap 10) 5. Actio och framförande (kap 12) Använd mallen sid i Gunnarssons bok för övning och självvärdering. Presentationen förbereds lämpligen genom övning i arbetslagen. Observera! Skilj på presentationen och uppdraget! När det gäller presentationen ska följande beaktas: Den ska pågå i 4 minuter Den ska behandla ett ämne som är relevant i skolan - gärna samma ämne som i Presentation 1 Den ska baseras på synpunkter och reflektion på Presentation 1 Den ska utgöra en motiverande och intresseväckande inledning på en lektion Ingen sammanfattning Inga ordningsregler När det gäller uppdraget ska följande beaktas: Centrala begrepp som lyssnande, disposition, elucutio, visuella hjälpmedel samt actio och genomförande Den ska innehålla egen reflektion och kamraters synpunkter på presentationen Redogör för: Vilka reflektioner och teoretiska resonemang som låg till grund för planeringen Hur du bedömer att genomförandet gick Vilken återkoppling du fick Hur presentationen skulle kunna förbättras och utvecklas till ett annat tillfälle 11

12 Seminarium: Lars Madej Seminariet förbereds genom att studenterna tar del av seminariefrågorna nedan och förbereder dem inför seminariet. 1. Vad bör du tänka på i ditt eget kroppsspråk? 2. Hur kan du använda din röst på ett så bra sätt som möjligt? 3. Identifiera en bra lyssnare du känner, vad är utmärkande för denne? Relatera detta till kurslitteraturen. 4. Hur kan du koppla retorikens sju partes till en undervisningssituation? Föreläsning 2: Lars Madej Temats sista föreläsning ägnas åt det innehåll som studenterna har haft svårast att tillgodogöra sig, enligt studenternas och Lars Madejs bedömning. Kursavslutning och kursutvärdering: Martin Karlberg Tentamen Se Studentportalen för information om tid och plats. Det är också på Studentportalen som du anmäler dig till tentamen. Examinationer Examinationerna består av en salsskrivning och en digital ledarskapsportfölj. Salsskrivning I en salsskrivning tenteras studenterna emot kursens mål. I samråd med studentavdelningen har det framkommit att studenter med läs- och skrivsvårigheter, eller andra svårigheter som påverkar studenternas språkliga förmåga, behöver identifieras tidigt under lärarutbildningen för att kunna få adekvat stöd, exempelvis genom språkverkstaden. Salsskrivningen utgör på så sätt både en kunskapskontroll, ett inlärningstillfälle och en del i institutionens pågående arbete med att följa upp hur studenterna klarar av att uttrycka sig i skrift. Betyg: U, G eller VG. Ledarskapsportfölj Den digitala ledarskapsportföljen är en omfattande individuell, skriftlig uppgift. Den innehåller fyra olika inlämningsuppgifter/uppdrag som ska fullgöras under kursens gång. Betyg för hela ledarskapsportföljen: U, G eller VG. Ledarskapsportföljens olika uppdrag ger poäng (inte att förväxlas med högskolepoäng). Summan av poängen för ledarskapsportföljens olika uppdrag är avgörande för betyget. Maximalt kan man få 22 poäng. För att få G på ledarskapsportföljen ska man dels ha fått minst en poäng på respektive uppgift, dels ha erhållit minst 12 poäng totalt. För att få VG på ledaskapsportföljen ska man dels ha fått minst en poäng på respektive uppgift, dels ha erhållit minst 16 poäng. 12

13 Uppdrag 1: Mikroundervisning (max 6 poäng) [Omfattning: ca 500 ord] Hattie (2009) hänvisar till Metcalf (1995) och Bennett (1987) som i oberoende studier visade att mikroundervisning har stor effekt på lärares beteende och att denna effekt, i hög grad, vidmakthålls över tid. Bennett visade dessutom att lärares kunskaper utvecklades mest i undervisning där man varvar teori, övning, demonstration, handledning och återkoppling. Hattie (2009) visade att feedback från lärare till lärare är en mycket viktig faktor i att utveckla ledarskapet och förbättra elevernas skolprestationer. Examinerande workshoppar med feedback från studentkollegor utgör en förberedelse inför läraryrket, både för den som får feedbacken och den som ger den. I mikroundervisning (Allen, 1967) ingår att studenterna samarbetar i mindre grupper (högst fem studenter) där de turas om att ha en minilektion, som filmas. Studenten har förberett ett valfritt kunskapsområde och ska under workshoppen utveckla de ledaregenskaper som är centrala för lärprocessen (se kamratgranskning i bilaga 1). Under workshoppen planerar studenterna minilektioner. Detta arbete sker i smågrupper, s.k. arbetslag. Redovisningen, dvs. minilektionen, sker i dessa arbetslag. Varje student redovisar enskilt sin minilektion, som tar fem till tio minuter i anspråk. Under tiden granskar en av gruppmedlemmarna minilektionen utifrån de i förväg uppställda kriterierna för effektiv undervisning. Under minilektionen spelar övriga studenter elever. Efter varje minilektion reflekterar studenterna gemensamt över lärande och ledarskap, utifrån kamratgranskningsmallen och utifrån filmen. Studenten filmas med sin egen mobil och äger således filmen. Filmen kan med fördel användas under den gemensamma reflektionen, men används framförallt för att man få feedback på sin egen ledarskapsprestation och vad som behöver utvecklas till retorikexaminationen (i Tema 4). Det sista momentet i mikroundervisningen är att studenterna, individuellt, lämnar in en skriftlig dokumentation över [1] sina egna reflektioner på undervisningssituationen och [2] reflektioner över kamraternas återkoppling. Uppdrag 2: Litteraturseminarium enligt pusselmetoden (max 4 poäng) Hatties bok Synligt lärande för lärare redovisas i ett seminarium enlig pusselmetoden. Arbetslag A och B ansvarar för kapitel 1-3, Arbetslag C och D ansvarar för kapitel 4-6 och Arbetslag E och F ansvarar för kapitel 7-9. Varje medlem i varje arbetslag läser hela texten (300 s), men koncentrerar sig på kapitlen ovan. Individuell inläsning krävs före seminariet. Under seminariet redovisas innehållet i boken enligt pussel-metoden. Först samlas arbetslagen en kortare stund och enas om vilket innehåll som är mest centralt i de kapitel som man ansvarar för. Därefter delas medlemmarna i arbetslaget upp i tvärgrupper. Samtliga i tvärgruppen redogör för det centrala innehållet i de kapitel man ansvarar för. I tvärgruppen fungerar man sålunda som expert för några kapitel. Tvärgruppens diskussionsprotokoll (i form av punktlistor) redovisas genom att protokollet lämnas in till seminarieledaren via mejl (martin.karlberg@edu.uu.se). Namnet på samtliga deltagare i tvärgruppsdiskussionen ska finnas på protokollet, då detta utgör grunden för examination av detta uppdrag. Denna uppgift kräver aktiv närvaro. 13

14 Uppdrag 3: Analys av workshoppar (max 6 poäng) [Omfattning: ca 500 ord] Studenterna ska individuellt analysera den undervisning i form av workshoppar de har haft under kursen på följande punkter: Uppdraget baseras på samtliga (fyra) workshoppar. Du ska skriftligt analysera vad de lärt sig, med avseende på ledarskap och grupprocesser, under de genomförda övningarna Du ska redogöra för vilka goda idéer har de fått till att utveckla sitt eget ledarskap, utifrån dessa workshoppar I dokumentationen ska det finnas en tydlig koppling till kurslitteraturen (ange referenser) Du ska dessutom välja en problemsituation som ni har gestaltat under någon workshop och analysera problemet och hur det kan hanteras av dig som lärare, med koppling till kurslitteratur och föreläsningar. Uppdrag 4: Retorik (Presentationsövning) (max 6 poäng) [Omfattning: ca 500 ord] Varje student ska under en workshop genomföra en muntlig presentation av en motiverande och intresseväckande start av en lektion (se instruktioner ovan). Presentationen följs av återkoppling och reflektion i enlighet med mikroundervisningens form. Följande frågor ska besvaras i den digitala ledarskapsportföljen på studentportalen: Vilka reflektioner och teoretiska resonemang låg till grund för planeringen? Hur bedömer studenten att genomförandet gick? Vilken feedback fick studenten? Hur kan övningen/presentationen utvecklas och förbättras till ett annat tillfälle? Det är den skriftliga uppgiften som utgör examinationen och den betygsätt med U/G/VG. Allmänt om examinationsformer Allmänt gäller att bedömande lärare har 25 kalenderdagar på sig att sätta betyg på examination. Vid ett underkännande av examination ges studenten möjlighet att omexamineras vid maximalt fem tillfällen. Efter den tredje omgången har studenten möjlighet att byta examinator. Efter fem underkända omexaminationer måste momentet göras om/eller hela kursen läsas om. Se vidare Uppsala universitets riktlinjer. Fusk och plagiat Inom universitetet strävar vi efter att du som student skall utveckla vetenskaplig hederlighet grundad i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är därför viktigt att man som student är medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet när du skriver dina texter. Samtliga lärare är ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till fusk och att till prefekt eller studierektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller har konstaterats. Urkundssystemet handlar om säkerhet för studenter och en minimering av risken att som student få sina texter plagierade. Urkund är ett automatiserat system för kontroll av plagiat i hemtentamen, uppsatser, PM med mera. För mer information om urkund se: 14

15 Följande räknas som plagiat: Att kopiera andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera andras texter ordagrant utan att använda citattecken eller blockcitat. Att referera andras verk genom att endast ändra ett par ord eller meningar i texten. Att återanvända egna texter utan att ange det. Allmän information Webbsida Under pågående kurs kommer vi att börja använda en hemsida som komplement till studentportalen. Mer information kommer efter hand. Då webbsidan är under utveckling ber vi om ursäkt för eventuella brister. Påtala gärna bristerna skriftligt till matts.dahlkwist@edu.uu.se Arbete i arbetslag Du tillhör ett arbetslag med 4-6 studenter. Det är exempelvis i detta arbetslag som du arbetar med mikroundervisningen/minilektionerna. Ni samarbetar med varandra, ger varandra synpunkter och stöd. Samarbetet i arbetslaget ska vara positivt och respektfullt. Vid behov kan ni använda de grupprum som finns på Blåsenhus. På studentportalen kan du se vilket arbetslag du tillhör. Kursvärdering och studerandeinflytande Lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att utbildningen vid Uppsala universitet utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna utveckling. Kursvärderingar ska fylla två huvudsakliga funktioner, genom att studenter ges möjlighet att reflektera över sin utbildning, samt att en sammanställning av resultaten ger ett underlag för kvalitetsutveckling (Uppsala universitet: Regler och riktlinjer: Grundläggande högskoleutbildning. Dnr 2005/1813). En utvärdering sker i slutet av kursen. Kursen utvärderas först vid ett kortare seminarium. Därefter skriver varje student en individuell nätbaserad (Studentportalen) utvärdering. Denna utvärdering presenteras när den sammanställts i Studentportalen. Om du har funktionsnedsättning Studenter som har dokumenterad funktionsnedsättning, vilket kan inbegripa läs-och skrivsvårigheter har möjlighet att få stöd i studier. Eftersom stödet är beroende av ett intyg så ber vi dig att ta kontakt med universitets samordnare Catrin Schulze (samordnare@uadm.uu.se) så snart som möjligt. Språkverkstad Det finns en Språkverkstad som är öppen för alla studenter vid Uppsala universitet som vill ha hjälp med skriftlig eller muntlig framställning. Vid Språkverkstaden kan du boka tid hos en handledare för kostnadsfri rådgivning. För mer information, se språkverkstadens hemsida: 15

16 Rättigheter och skyldigheter Universitetsstudier innebär både rättigheter och skyldigheter, bland annat krav på eget beslutsfattande och självständigt arbete. För att få en förståelse för dina rättigheter och skyldigheter som student ber vi dig att läsa Pedagogiskt program för Uppsala universitet riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling samt Viktig information för dig som studerar vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Det är angeläget att du tar del av informationen så att du kan fullfölja dina studier i enlighet med de regler och riktlinjer som finns vid Uppsala universitet och vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. 16

17 Bilaga 1: Minilektion Du ska inför workshoppen förbereda ett stoff/lärande/kunskapsområde som du vill presentera i en minilektion. Minilektionerna ska baseras på det innehåll som Hattie lyfter fram som centralt i det kollegiala lärandet vid förberedelse av en lektion (kap 4). Du kan förbereda dig individuellt eller i ditt arbetslag. Under workshoppen delar läraren in studenterna i mindre grupper. Sedan genomför du minilektionen (5-10 minuter). De andra i gruppen spelar elever. En i gruppen filmar dig med din egen mobil. En annan i gruppen gör en kamratgranskning. Minilektionen ska ha en tydlig disposition, fånga uppmärksamheten och säkerställa att ett lärande sker. (se Lärarens retorik kap 1, 2, 7, 8, 9, och 12 samt synligt Lärande kap 5, 6, 7). Direkt efter din minilektion reflekterar ni tillsammans över lärande och ledarskap utifrån kamratgranskningsmallen. Om du vill använder ni filmen som underlag under reflektionen. Som uppföljning av din minilektion summerar du dina tankar, reflektioner och den feedback du fick i en inlämningsuppgift. Här kan din egen film fungera som ett stöd. Du ska även använda erfarenheterna från minilektionen som utgångspunkt för den examinerande workshoppen i Retorik och kommunikation (Tema 4). Min egen minilektion: Detta stoff tänker jag presentera (vilket innehåll du väljer är perifert, se exempel ovan): Efter att ha förberett lektionen tillsammans med mina kollegor kommer jag att fokusera på följande punkter som Hattie (kap 4) lyfter upp är viktiga för att optimera inlärningen: Min disposition kommer se ut så här (Lärarens Retorik kap 7 och 8, samt Synligt Lärande kap 5, 6 och 7): 17

18 Jag kommer fånga uppmärksamheten hos mina elever på följande sätt (Lärarens retorik kap 1 & 10): Jag kommer säkerställa att ett lärande sker på följande sätt (Synligt Lärande kap 7). Vilket lärande som sker är oväsentligt: 18

19 Kamratgranskning: Namn på den som ger minilektionen: Kamratgranskare: Datum: Hur ser kamratens disposition ut (finns inledning, huvuddrag och sammanfattning): Hur fångar kamraten uppmärksamheten hos sina elever: Vilka visuella eller auditiva hjälpmedel använder kamraten? (Lärarens retorik, kap 10): Hur säkerställer kamraten att ett lärande sker (vilket lärande som sker är oväsentligt): Finns ett Ethos, och hur visar det sig: 19

20 Hur förhåller sig kamraterna till de retoriska framgångsfaktorerna: Summering: Vad ska din kamrat BEHÅLLA till den examinerande workshoppen i temat Retorik och Kommunikation: Vad ska din kamrat UTVECKLA till den examinerande workshoppen i temat Retorik och Kommunikation: Efter kamratgranskningen och reflektionen ger du denna bilaga till den kamrat som höll minilektionen. 20

21 Referenser (ej att förväxla med kurslitteratur): Billings, L., & Fitzgerald, J. (2002). Dialogic Discussion and the Paideia Seminar. American Educational Research Journal, 39(4), Cornelius-White, J. (2007). Learner-Centered Teacher-Student Relationships Are Effective: A Meta-Analysis. Review of Educational Research, 77(1), Hattie, J. (2009). Visible learning. New York: Routledge. Roberts, T. (1998). The power of Paideia schools: Defining lives through learning. Alexandria, Va.: Association for Supervision and Curriculum Development. Roberts, T. & Billings, L. (2013). The Paideia classroom: Teaching for understanding. New York: Routledge. Utbildningsdepartementet (2010). Bäst i klassen: en ny lärarutbildning. Stockholm: Regeringen. 21