Studiehandledning. VT 2017 Grundlärarprogrammet Campus Uppsala och Campus Gotland Ledarskap för grundlärare, 10 hp 4PE056. Uppsala universitet

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Studiehandledning VT 2017 Grundlärarprogrammet Campus Uppsala och Campus Gotland Ledarskap för grundlärare, 10 hp 4PE056 1

2 Innehåll Lärare som medverkar i kursen... 3 Schema... 3 Syfte, målsättningar och innehåll... 4 Mål (enligt kursplanen)... 4 Arbetsformer och undervisning... 5 Kurslitteratur... 6 Ledarskap: Grundlärare... 7 Kursens olika moment... 8 Examinationer Salstentamen Hjälpmedel vid tentamen Minilektioner Allmänt om examinationsformer Fusk och plagiat Allmän information Arbete i grupp Kursvärdering och studerandeinflytande Om du har funktionsnedsättning Språkverkstad Rättigheter och skyldigheter Bilaga 1: Min egen minilektion: Bilaga 2: Kamratgranskning: Instuderingsfrågor Thornberg Hattie Woolfolk & Karlberg Alberto & Troutman Evertson & Emmer Skolverkets material Lindström & Pennlert

3 Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig: Martin Karlberg (martin.karlberg@edu.uu.se), Lärare: Sara Bagge (sara.bagge@edu.uu.se) Helena Car (helena.car@tierp.se) Matts Dahlkwist (matts.dahlkwist@edu.uu.se) Marianne Frenne (marianne.frenne@edu.uu.se) Anna Kahlbom (anna.kahlbom@edu.uu.se) Martin Karlberg (martin.karlberg@edu.uu.se) Anna Marcström (anna.marcstrom@edu.uu.se) Pernilla Mattsson (pernilla.mattson@edu.uu.se) Carina Skeri (carina.skeri@edu.uu.se) Stina Öhman (stina.ohman@edu.uu.se) Kursadministratör: Cecilia Howe (cecilia.howe@uadm.uu.se) Johanna Nordling (johanna.nordling@edu.uu.se) Schema Schema och lokalanvisning finns på Studentportalen. Observera att det är viktigt att du kontrollerar ditt schema ofta, eftersom ändringar kan ske med kort varsel. Kontrollera också regelbundet Anslagstavlan på Studentportalen, där ändringar kan komma att noteras. 3

4 Syfte, målsättningar och innehåll Kursen Ledarskap för grundlärare är en grundkurs (kärnkurs) för blivande grundlärare och omfattar 10 högskolepoäng (hp). Det är en av de sju kärnkurserna som innehåller: vissa kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för alla lärare oavsett inriktning och oavsett skolväsendets organisation (Utbildningsdepartementet, 2010). Ansvarig institution för kursen är Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala Universitet. Vissa kurser går in och behandlar specifika frågor på djupet, medan andra kurser strävar efter att ge en helhetsförståelse och fokuserar på centrala nyckelbegrepp för att studenten/kursdeltagaren därigenom bättre ska kunna orientera sig inom kunskapsområdet. Den här kursen inriktar sig i huvudsak på det sistnämnda. Syftet med kursen är att studenten ska få kunskap och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare för att i verksamheten utveckla ett bra ledarskap, bygga relationer, förstå grupprocesser, förebygga och motverka konflikter. I kursen behandlas också centrala etiska och juridiska frågor samt hur man kan förstå och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I kursplanen anges målen för kursen, vilka kan betraktas som slutstationer för de kunskaper du som student förväntas uppnå efter det att kursen är avslutad. I studiehandledningen finner du en mer detaljerad beskrivning av kursens innehåll i punktform samt den litteratur som ingår i kursen och en kort beskrivning av kursens examinations- och bedömningsformer. Till skillnad från kursplanen är studiehandledningen alltså mer utförlig i sin beskrivning av kursens utformning och struktur. Det är viktigt att du tidigt går igenom kursens studiehandledning för att därigenom bättre kunna planera dina studier. Mål (enligt kursplanen) Kursen riktar sig till studenter som läser grundlärarprogrammet. Syftet med kursen är att studenten ska få kunskap och förmåga att självständigt arbeta som grundlärare och för att i verksamheten förebygga och motverka konflikter, kränkande behandling och diskriminering. Kursen är relaterad till den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenten ska introduceras i centrala begrepp och perspektiv samt få en inblick i aktuell forskning. Efter avslutad kurs ska studenten kunna: självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning med fokus på ledarskap och lärande redogöra för, och analysera, hur samspelet mellan elever och lärare påverkar lärandesituationen och relationen mellan lärare och elever identifiera och analysera sociala och psykologiska processer inom och mellan grupper redogöra för hur man kan förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever redogöra för hur man kan beakta ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten redogöra för lärares rättigheter och skyldigheter i juridiska frågor i ledarskapsrelaterade sammanhang formulera sig korrekt, på svenska, i tal och skrift. 4

5 Arbetsformer och undervisning Kursens undervisning sker i form av föreläsningar, workshops och seminarier. En kombination av föreläsningar, workshops och seminarier har visat sig ha god effekt på studenters lärande och utveckling (Hattie, 2009). Detta upplägg har, förutom goda effekter på lärande och utveckling, visat sig vara omtyckt av studenter. Kursen behandlar ledarskap i klassrummet, grupprocesser, sociala relationer, konflikthantering och retorik. Föreläsningarna ger en överblick över temat och bearbetar begrepp och resonemang utifrån litteraturen. Under föreläsningarna behandlas moment som är centrala i förhållande till kursens innehåll och mål. Innehållet i föreläsningarna bearbetas därefter under efterföljande workshoppar och seminarier. Under workshopparna genomför studenterna praktiska övningar i ledarskap. Studenterna får bland annat öva sig i att inleda en lektion, skapa intresse och förutsättningar för lärande. Seminarierna handlar om att bearbeta föreläsningarnas och litteraturens innehåll. Läraren förbereder diskussionsfrågor till seminarierna och publicerar dessa på Studentportalen inför seminarierna. Seminarieledaren hjälper studenterna att strukturera, problematisera och reflektera över innehållet, och skapar på så sätt förutsättningar för att studenterna ska kunna uppnå kursens mål. Ett av syftena med seminarierna är att stödja studenterna i arbetet med tentan. 5

6 Kurslitteratur Fleischer, Håkan & Kvarnsell, Helena (2015). Digitaliseringen som lyfter skolan. Teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning. 178 sidor. Gunnarson, Hans (2012). Lärarens retorik: - om tal och samtal i läraryrket. 1. uppl.: Stockholm: Liber. 260 sidor Hattie, John & Ashing, Karin (2012). Synligt lärande för lärare Stockholm: Natur & Kultur. 200 sidor. Kirschner, Paul A; van Merriënboer, Jeroen J. G. (2013). Do Learners Really Know Best? Urban Legends in Education. Educational Psychologist, 48 (3), s sidor Ledarskap: Grundlärare (2015). Pearson: Harlow. 650 s. Finns för beställning från receptionen Blåsenhus. 650 sidor. *Se nästa sida!!! Lindström, Gunnar; Pennlert, Lars-Åke (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl.: Umeå: Fundo. Valda delar. 60 sidor Thornberg, Robert (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. 2. uppl.: Stockholm: Liber. Kap sidor. Skolverket (2012). Mer om Tillsyn och sanktioner. Stockholm: Skolverket. 6 sidor Skolverket (2012). Mer om Tydligare krav på elevhälsan. Stockholm: Skolverket. 3 sidor Skolverket (2012). Mer om Frånvaro och ledighet. Stockholm: Skolverket. 3 sidor Skolverket (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 2., [rev.] uppl.: Stockholm: Skolverket. 55 sidor. Skolverket (2014). Mer om Trygghet och studiero. Stockholm: Skolverket. 9 sidor Skolverket (2015). Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. 9 sidor Skolverket (2016). Värdegrund i förskola och skola. Stockholm: Skolverket. 3 sidor. Totalt 1717 sidor Se Robert Thornberg presentera sin bok Det sociala livet i skolan : 6

7 Ledarskap: Grundlärare Notera att boken "Ledarskap: Grundlärare" inte går att köpa i bokhandeln. Innehållet i boken är utvalt speciellt för er och den är tryckt speciellt för er. Så här köper du boken om du befinner dig i Uppsala: 1. Gå till receptionen på Blåsenhus och köp boken för 650 kronor (du slipper 50 kronor för frakten). Så här köper du boken om du befinner dig i Visby: 1. Först mailar du till intendent@blasenhus.uu.se för att beställa boken. Du anger ditt namn, adress och bokens titel (viktigt med titeln!). 2. Du betalar in 700 kr på universitets plusgirokonto , anger ref. 904, och ditt NAMN (OBS! viktigt). 3. Boken kommer hem till dig inom ett par dagar. Du kanske tycker att det är mycket pengar för boken men den innehåller böcker och kapitel till ett värde på minst 1500 kronor. "Special price for you" :-) Boken innehåller: Tre kapitel ur boken Pedagogisk psykologi av Woolfolk & Karlberg I stort sett hela boken Applied Behavior Analysis for Teachers av Albert & Troutman Hela boken Classroom Management for Elementary Teachers av Evertson och Emmer Du måste inte köpa boken. Om du vill kan du givetvis låna eller köpa de separata böckerna. 7

8 Kursens olika moment Obs: Se schema för definitiv och aktuell tid, datum och lokal. Uppdateringar kan komma att ske. Kursintroduktion: Martin Karlberg Kursintroduktion. Genomgång av kursens studiehandledning. Förbered genom att i förväg läsa igenom studiehandledningen. Föreläsning: Martin Karlberg Hattie & Vetenskaplig metod. Denna föreläsning behandlar boken Synligt lärande för lärare av John Hattie och artikeln Do Learners Really Know Best? Urban Legends in Education av Kirschner och Merriënboer. Föreläsningen behandlar texterna ur ett vetenskapligt perspektiv. Några av de frågor som besvaras: Vad är evidens? Vad är effektstorlek? Vilka slutsatser kan man dra av analyserna? Hur säkra är slutsatserna? Hur vet man som lärare att man arbetar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Föreläsning: Carina Skeri Framgångsfaktorer för elevers lärande. Denna föreläsning handlar om innehållet i Hatties bok Synligt lärande för lärare och vad bokens resultat kan innebära för lärare och elever i en svensk skolkontext. Föreläsning: Martin Karlberg Beteendeanalys i skolan. Denna föreläsning handlar om hur man kan analysera sitt eget och elevernas beteende och hur man kan förutse och påverka beteenden i klassrummet. Föreläsningen grundar sig på Applied Behavior Analysis for Teachers av Alberto och Troutman (Den finns i Ledarskap: Grundlärare). Läs boken som en förberedelse till föreläsningen. Föreläsning: Marianne Frenne Presentationsteknik. Denna föreläsning handlar om hur lärare kan använda sig av olika slags presentationsteknik för att få ut sitt budskap till eleverna och för att säkerställa att lärande sker. Föreläsning: Marianne Frenne Digital kompetens. Under föreläsningen problematiseras IKT i undervisningen utifrån aktuell forskning om möjligheter och problem med digitala verktyg i skolan. Föreläsningen behandlar boken Digitalisering som lyfter skolan. Författarna till boken har tagit fram tio 8

9 filmer som stöd för läsning av boken. Filmerna finns under menyn/fliken DIGITALISERING SOM LYFTER SKOLAN. Seminarium: Marianne Frenne & Pernilla Mattsson Digital kompetens. Seminariet baseras på föregående föreläsning och boken Digitaliseringen som lyfter skolan och handlar om hur IKT kan användas i praktiken. Vi kommer att problematisera ett digitalt verktyg som pedagogisk resurs. Föreläsning: Stina Öhman Retorik. Föreläsningen handlar om hur planerar, genomför och utvärderar undervisning samt hur läraren kan kommunicera med eleverna. Under föreläsningen behandlas centrala begrepp ut boken Lärarens retorik av Gunnarson Föreläsning: Martin Karlberg Didaktik: Undervisning i teori och praktik. Föreläsningen kommer att vara tillgänglig på Youtube (Här kommer länken att ligga). Se filmen som en förberedelse till arbetet med minilektionen. Föreläsningen baseras på boken av Lindström och Pennlert. Workshop: Sara Bagge, Anna Kahlbom & Carina Skeri. Examination = Obligatoriskt moment Retorik: Minilektion 1. Inför denna workshop arbetar studenterna tillsammans i grupperna genom att förbereda en lektionsinledning som de under workshoppen presenterar för varandra. Workshoppen följer upp föreläsningen om retorik och behandlar kapitel 4-7 i Hattie och kapitel 7-8 i Gunnarson. Utgå från dina ämnen och fundera ut ett relevant ämne för din minilektion. Se instruktioner till minilektionerna under rubriken Examinationer nedan. Använd Bilaga 1, se nedan. Vi samlas i det klassrum som står först i schemat. Vi har många grupprum och klassrum bokade för att övningen ska blir så autentisk som möjligt. Ta med mobiltelefon med filmkamera, laddat batteri och mycket plats i minnet. 9

10 Workshop: Anna Kahlbom & Stina Öhman Retorik (Icke-verbal kommunikation). Workshopen ingår som en del i retorikuppgiften. Under denna workshop behandlas icke-verbal kommunikation. En autentisk och övertygande ledare har ett kroppsspråk som signalerar ledarskap. Genom att arbeta med bl.a. kroppshållning, blick och andning behandlas enkla och tydliga verktyg för att stärka ledarskapet i klassrummet. I övningar kommer studenterna att använda delar av sin minilektion 1. Som en förberedelse till workshoppen uppmanas studenterna att titta på ett filmklipp på Amy Cuddy: Studera en föreläsare vars kroppsspråk du tycker fungerar bra, och välj ut två aspekter av dennes actio. Dessa exempel tillsammans med exempel i Hattie och Gunnarsson kommer att användas i gruppdiskussioner under workshopen. Föreläsning: Helena Car Skoljuridik och yrkesetik. Föreläsningen behandlar skoljuridik och yrkesetik på områden som trygghet, studiero, elevernas rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd, elevhälsa, tillsyn och sanktioner, samt värdegrund. Föreläsningen baseras på Skolverkets texter: Mer om Tillsyn och sanktioner, Mer om Tydligare krav på elevhälsan, Mer om Frånvaro och ledighet, Mer om Trygghet och studiero, Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd och Värdegrund i förskola och skola. Föreläsning: Carina Skeri Classroom management. Denna föreläsning handlar bland annat om hur du skapar regler, rutiner och procedurer i ditt klassrum och hur detta arbete påverkar undervisningen och lärandet. Föreläsningen behandlar den del av innehållet i Ledarskap: Grundlärare som handlar om Classroom Management (av Evertson och Emmer). Seminarium: Anna Kahlbom & Carina Skeri Framgångsfaktorer för elevers lärande. Seminariet behandlar böckerna av Evertson och Emmer (Classroom management) samt Hattie (Synligt lärande för lärare). Förbered följande frågor till seminariet: 1. Vad tänker du på när du planerar en lektion? 2. Hur skapar du arbetsro i klassrummet? 3. Hur maximerar du lärandet för eleverna? 4. Hur hanterar du regelbrott i klassrummet? 5. Hur vill du arbeta med att skapa regler och att implementera dem? Motivera varför. 10

11 VFU-period Föreläsning: Anna Kahlbom & Martin Karlberg Uppföljning av VFU. Under detta moment får studenterna möjlighet att ställa frågor utifrån upplevelser på VFU:n. Förbered dig inför momentet genom att reflektera över vad du har varit med om på VFU:n, i ett ledarskapsperspektiv. I momentet ges också möjlighet till erfarenhetsutbyte avseende ledarstilar, lektionsinledning, konflikter, utmanande elever, sociala relationer och kontroll av lärande. Föreläsning: Carina Skeri Lärarauktoritet och fostran. Lärare ska bedriva ett medvetet värdepedagogiskt arbete genom att organisera och leda skolarbetet på ett sätt som skapar god arbetsmiljö och förankrar demokratiska värden och normer. I denna föreläsning belyses lärarens auktoritetsroll i relation till detta värdepedagogiska arbete. Föreläsningen baseras på Det sociala livet i skolan av Robert Thornberg, kap 3. Föreläsning: Carina Skeri Motivation, inlärningsmiljöer och undervisning. Föreläsningen handlar om hur du kan organisera och anpassa undervisningen så att du skapar goda förutsättningar för lärande. Förbered dig inför föreläsningen genom att läsa de tre första kapitlen i Ledarskap: Grundlärare. Workshop: Sara Bagge, Anna Kahlbom & Anna Marcström Examination = Obligatoriskt moment Retorik (Minilektion 2). Under denna workshop ska studenterna individuellt redovisa en lektionsinledning på 7-8 minuter. Redovisningen ska baseras på återkoppling och reflektion på minilektion 1. Följande ingår i examinationsuppgiften och bör därför beaktas särskilt i förberedelserna: 1. Dispositio (kapitel 7 i Gunnarson) 2. Elocutio (kap 9 i Gunnarson) 3. Visuella hjälpmedel (kap 10 i Gunnarson) 4. Actio och framförande (kap 12 i Gunnarson) Använd mallen sid i Gunnarsons bok för övning och självvärdering. Lektionsinledningen förbereds lämpligen genom övning i grupperna. Se mer information om minilektionerna under rubriken Examinationer. Använd Bilaga 1 som stödstruktur. Tentamensinformation: Martin Karlberg & Carina Skeri Under 45 minuter har studenterna möjlighet att ställa frågor inför tentamen. 11

12 Föreläsning: Anna Marcström Ledarskap och grupprocesser. Föreläsningen handlar om gruppens dynamik och om hur läraren och eleverna påverkar och påverkas av grupper. Föreläsningen behandlar forskning om socialpsykologi och studenterna får stifta bekantskap med centrala begrepp, exempelvis normer, fostran, identitet och mobbning. Föreläsningen baseras på Det sociala livet i skolan av Robert Thornberg. Läs Thornberg kap 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 Föreläsning: Carina Skeri Konflikthantering. Konflikter och konflikthantering är en del av lärares arbete med värden och normer och viktiga lärtillfällen för eleverna. Denna föreläsning handlar om att leda värdegrundsarbete och prosocialt arbete för att förebygga olika former av kränkningar och utveckla positiva relationer på skolan. Föreläsningen baseras på Det sociala livet i skolan av Robert Thornberg. Läs Thornberg kap 9 Föreläsning: Matts Dahlkwist Kränkningar, trakasserier och diskriminering. Mobbning förekommer i svenska skolor och har primärt negativa effekter på den utsatte, men även elever som mobbar eller blir vittnen till mobbning befinner sig i en riskgrupp för mental ohälsa. Att aktivt motverka kränkningar och mobbning är en lagstadgad uppgift för alla som arbetar i skolan. Denna handlar om att leda värdegrundsarbete och prosocialt arbete för att förebygga olika former av mobbning och kränkningar och att som ledare utveckla positiva relationer till elever och i personalgruppen. Föreläsningen baseras på Det sociala livet i skolan av Robert Thornberg och Skolverkets rapport Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Läs Thornberg kap 10 samt Skolverket Seminarium: Matts Dahlkwist & Anna Kahlbom Sociala relationer i skolan. Seminariet bygger på och är en fördjupning av föreläsningarna rörande Thornbergs bok. Syftet med seminariet är att levandegöra teoretiska begrepp, och seminariet förbereds genom att du börja reflektera över de seminariefrågor som delats ut under föreläsningarna, först individuellt före själva seminariet, därefter på seminariet i smågrupper med en helklassredovisning och diskussion som uppföljning. Seminariet ska även ses som en övning i att besvara frågor av den case-typ som förekommer i tentamen. Seminariefrågor: Lärarauktoritet och fostran (Thornberg kap 3) 1. Ge exempel på någon eller några tydliga auktoriteter på din VFU-skola. Hur tog detta sig uttryck och försök ge orsaksförklaringar till det. Använd Webers auktoritetstypologi. 12

13 2. Vad innebär ett situationsanpassat ledarskap med avseende på ledarskapets dubbla ide. Anknyt med exempel på vad du kunde se på din VFU. Gruppdynamik och sociala relationer (Thornberg, kap 1, 2, 5, 6, 7 och 10) 3. Gör en analys av dina egna erfarenheter av grupparbete, som ledare under VFU:n, alternativt som elev på grundskolan eller student på universitetet. 4. Hur kan man som lärare a. Konkret arrangera ett bra regelskapande, b. Påverka normbildningen i klassen och i skolan? Kränkningsproblematik och värdegrundsarbete (Skolverket 2014, Thornberg kap 1, 2, 5, 6, 7 och 10) 5. Att smälta in? Dela med dig av egna erfarenheter (positiva och negativa) av vad det innebär att vara ny på en arbetsplats, VFU eller annat arbete, koppla det till vad som kännetecknar lärarsocialisation, enligt Thornberg. 6. Analysera det likabehandlings- och värdegrundsarbete du såg på din VFU-skola. Såg eller hörde du om några tendenser till mobbning eller kränkningar, bland personal och bland elever? Tentamen: Sara Bagge, Matts Dahlkwist (ansvarig) och Carina Skeri Kursmålen examineras i en salstentamen. Mer information om tentamen nedan. Kompletteringstillfälle Minilektioner: Anna Kahlbom & Carina Skeri Kursutvärdering: Martin Karlberg & Carina Skeri Efter att kursen är slut kommer du att få fylla i en kursvärdering på Studentportalen. Under detta kursmoment får du enskilt och i grupp möjlighet att ge direkta synpunkter och få svar på frågor. Kursens lärare uppskattar verkligen att du deltar i detta moment då det bidrar med värdefull information om hur kursen kan utvecklas. 13

14 Examinationer Examinationerna består av en salstentamen och minilektioner med tillhörande dokumentation. För godkänt på kursen krävs G på samtliga examinationer. För VG på kursen krävs VG på salsskrivningen. Salstentamen I en salstenta tenteras studenterna emot kursens mål. Salstentan är en omfattande individuell, skriftlig uppgift. Som betyg används något av uttrycken underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Instuderingsfrågor inför tentan finns i slutet av detta dokument. Det finns inga garantier att du klarar tentan bara för att du klarar instuderingsfrågorna men tentamen är utformad i enlighet med instuderingsfrågorna och du kommer att komma väl förberedd till tentan om du kan besvara instuderingsfrågorna. Samarbeta gärna med dina kursare när du besvarar instuderingsfrågorna. Hjälpmedel vid tentamen Enligt kursmål 7 ska du kunna, i ledarskapsrelaterade sammanhang, formulera dig korrekt, på svenska, i tal och skrift. Detta får konsekvenser för vilka hjälpmedel du får använda under tentan. Följande gäller för hjälpmedel under salstentan: Du får tyvärr inte ha med någon ordbok, ordlista, lexikon eller något annat hjälpmedel eftersom tentan bl.a. utvärderar dina färdigheter i att skriva på svenska. Det är endast personer med dokumenterad funktionsnedsättning (exempelvis läs- och skrivsvårigheter) som får använda sig av hjälpmedel (exempelvis ordbehandlare). Studenter som har dokumenterad funktionsnedsättning, vilket kan inbegripa läs-och skrivsvårigheter har möjlighet att få stöd i studier. Eftersom stödet är beroende av ett intyg så ber vi dig att ta kontakt med universitets samordnare Catrin Schulze (samordnare@uadm.uu.se) så snart som möjligt. Minilektioner Syftet med minilektionerna är att du ska få möjlighet att utveckla och uppvisa ledaregenskaper och retoriska förmågor. I examinationsuppgiften ingår två minilektioner. Du ska under två workshoppar genomföra en muntlig presentation av en motiverande och intresseväckande inledning av en lektion. I Minilektion 2 utvärderas också Kursmål 7, då examinerande lärare bedömer om du kan formulera dig korrekt på svenska. Under den första minilektionen genomför du en presentation, reflekterar över din egen minilektion samt får återkoppling från ditt arbetslag. Du kommer sedan att använda minilektionen i workshoppen Retorik (icke-verbal kommunikation) för att arbeta med actio (tillsammans med Stina Öhman). Baserat på reflektion och återkoppling utvecklar du minilektionen ytterligare, inför Minilektion 2. Även efter denna presentation reflekterar du över din egen insats och får synpunkter från kursare. Planering, genomförande, återkoppling och reflektion redovisas i en skriftlig inlämningsuppgift som laddas upp på Studentportalen. Presentationen och dokumentationen betygsätt tillsammans, med betyget U eller G. 14

15 Förberedelse Minilektionen ska bestå av en 7-8 minuter lång lektionsinledning (därefter avbryts du av seminarieledaren om du inte redan är klar). Inför den första workshoppen planerar du din minilektion. Även om presentationen är individuell så kan förberedelsearbetet ske i mindre grupper (s.k. arbetslag, se indelningen i grupper på Studentportalen). Förberedelsearbetet sker utifrån det som Hattie lyfter fram som centralt i det kollegiala lärandet vid förberedelse av en lektion (kap 4). Minilektionen ska ha en tydlig disposition, fånga uppmärksamheten och säkerställa att ett lärande sker, se relevanta kapitel i Lärarens retorik av Gunnarson och Synligt Lärande av Hattie. Använd gärna bilaga 1 i förberedelserna till minilektionen. Genomförande Ni turas om att ha en minilektion, som filmas (förslagsvis med den egna mobiltelefonen, filmkamera finns att låna). Ni ska under workshoppen uppvisa de ledaregenskaper som är centrala för lärprocessen (se kamratgranskning i bilaga 2). Redovisningen, dvs. minilektionen, sker i smågrupper. Varje student redovisar enskilt sin minilektion, som tar max sju minuter i anspråk. Under tiden granskar en av gruppmedlemmarna minilektionen utifrån de i förväg uppställda kriterierna för effektiv undervisning (använder Bilaga 2). Under minilektionen spelar övriga studenter elever. Du bestämmer själv hur stor klassen ska vara, vilken årskurs eleverna går i, tid för lektionen och annat som kan tänkas vara relevant för lektionsinledningen. Låtsas att din grupp är en normalstor klass i passande årskurs. Efter minilektion 1 Som uppföljning av din minilektion summerar du dina tankar, reflektioner och den återkoppling som du fick. Se till att du får Bilaga 2 från den kurskamrat som fyllt i dokumentet. Förslagsvis kan du redan nu börja skriva på inlämningsuppgiften. Här kan din egen film fungera som ett stöd. Icke-verbal kommunikation I en workshop med Anna Kahlbom eller Stina Öhman behandlas icke-verbal kommunikation. Genom att under workshoppen arbeta och analysera bl.a. kroppshållning, blick och andning förbereds du inför din kommande VFU och yrkesgärning. Du ska dessutom använda de kunskaper, förmågor och färdigheter som du tillägnar dig under workshoppen när du skriver dokumentationen. Inför minilektion 2 Filmen från Minilektion 1 kan med fördel användas för att du själv ska se vad som behöver utvecklas till minilektion 2. Du ska nu använda erfarenheterna från minilektion 1 som utgångspunkt för minilektion 2. Använd bilaga 1 i dina förberedelser. Genomförande av Minilektion 2 Ni turas om att ha en minilektion. Minilektionen ska pågå i cirka 7-8 minuter. Den ska (helst) behandla samma ämne som i minilektion 1 och baseras på synpunkter och reflektion från minilektion 1. 15

16 Efter minilektion 2 Det sista momentet avseende minilektionerna är att du, individuellt, lämnar in en skriftlig dokumentation. Dokumentationen ska innehålla följande rubriker: 1. Planering av presentationen (med koppling till kurslitteraturen: inklusive retoriska överväganden, överväganden avseende effektivt ledarskap samt lärdomar från minilektion 1). Använd Bilaga 1 som du har fyllt i inför båda minilektionerna. 2. Genomförande av presentationen (saklig beskrivning av genomförandet) 3. Actio verbal och icke-verbal kommunikation (beskrivning av hur du arbetade med verbal och icke-verbal kommunikation) 4. Egna reflektioner på presentationen (reflektion över genomförandet i förhållande till planeringen, reflektion över genomförandet i förhållande till kurslitteraturen) 5. Reflektioner över kamraternas återkoppling (sammanfattande reflektion över kursarnas återkoppling, med koppling till kurslitteraturen) 6. VFU/framtid (några meningar med resonemang om vilka lärdomar du kan dra inför kommande VFU eller framtida yrkesutövning). Du ska referera till kurslitteraturen i dokumentationen av minilektionerna, främst litteraturen av Gunnarson och Hattie. Du ska inte ha med dina egna kommentarer på dina kamraters lektioner. Däremot ska du ha med dina reflektioner på dina kamraters återkoppling på din lektion. Använd centrala begrepp som lyssnande, dispositio, elucutio, visuella hjälpmedel samt actio och genomförande. Ladda upp dokumentet på Studentportalen före 29 maj kl Omfattning: ca 800 ord. Referenserna räknas inte in i de 800 orden. Använd dokumentet Att referera och citera enligt modifierad APA. Dokumentet finns bland dokumenten på Studentportalen. Här finns en film som visar hur tidigare grupper har arbetat med minilektionerna: Allmänt om examinationsformer Allmänt gäller att bedömande lärare har 25 kalenderdagar på sig att sätta betyg på examination. Vid ett underkännande av examination ges studenten möjlighet att omexamineras vid maximalt fem tillfällen. Efter den tredje omgången har studenten möjlighet att byta examinator. Efter fem underkända omexaminationer måste momentet göras om/eller hela kursen läsas om. Se vidare Uppsala universitets riktlinjer. Fusk och plagiat Inom universitetet strävar vi efter att du som student skall utveckla vetenskaplig hederlighet grundad i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är därför viktigt att man som student är medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet när du skriver dina texter. Samtliga lärare är ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till fusk och att 16

17 till prefekt eller studierektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller har konstaterats. Urkundssystemet handlar om säkerhet för studenter och en minimering av risken att som student få sina texter plagierade. Urkund är ett automatiserat system för kontroll av plagiat i hemtentamen, uppsatser, PM med mera. För mer information om urkund se texten Hjälp studenterna att undvika plagiering av Jude Carroll och Carl-Mikael Zetterling vid KTH ng.pdf Följande räknas som plagiat: Att kopiera andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera andras texter ordagrant utan att använda citattecken eller blockcitat. Att referera andras verk genom att endast ändra ett par ord eller meningar i texten. Att återanvända egna texter utan att ange det. 17

18 Allmän information Arbete i grupp Du tillhör en grupp med studenter. Gruppindelningen administreras av institutionen. Det är i denna grupp som du exempelvis arbetar med minilektionerna. Ni samarbetar med varandra, ger varandra synpunkter och stöd. Samarbetet i arbetslaget ska vara positivt och respektfullt. Vid behov kan ni använda de grupprum som finns på Blåsenhus. På Studentportalen kan du se vilken grupp du tillhör. Kursvärdering och studerandeinflytande Lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att utbildningen vid Uppsala universitet utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna utveckling. Kursvärderingar ska fylla två huvudsakliga funktioner, genom att studenter ges möjlighet att reflektera över sin utbildning, samt att en sammanställning av resultaten ger ett underlag för kvalitetsutveckling (Uppsala universitet: Regler och riktlinjer: Grundläggande högskoleutbildning. Dnr 2005/1813). En utvärdering sker i slutet av kursen. Kursen utvärderas vid ett kortare seminarium då kursen är avslutad. Därefter skriver varje student en individuell nätbaserad (Studentportalen) utvärdering. Denna utvärdering presenteras när den sammanställts i Studentportalen. Om du har funktionsnedsättning Studenter som har dokumenterad funktionsnedsättning, vilket kan inbegripa läs-och skrivsvårigheter har möjlighet att få stöd i studier. Eftersom stödet är beroende av ett intyg så ber vi dig att ta kontakt med universitets samordnare Catrin Schulze (samordnare@uadm.uu.se) så snart som möjligt. Språkverkstad Det finns en Språkverkstad som är öppen för alla studenter vid Uppsala universitet som vill ha hjälp med skriftlig eller muntlig framställning. Vid Språkverkstaden kan du boka tid hos en handledare för kostnadsfri rådgivning. För mer information, se språkverkstadens hemsida: Rättigheter och skyldigheter Universitetsstudier innebär både rättigheter och skyldigheter, bland annat krav på eget beslutsfattande och självständigt arbete. För att få en förståelse för dina rättigheter och skyldigheter som student ber vi dig att läsa Pedagogiskt program för Uppsala universitet riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling samt Viktig information för dig som studerar vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Det är angeläget att du tar del av informationen så att du kan fullfölja dina studier i enlighet med de regler och riktlinjer som finns vid Uppsala universitet och vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. 18

19 Bilaga 1: Obs: Ska användas som stödstruktur/hjälpmedel Min egen minilektion: Mål Formulera ett mätbart mål som eleverna förväntas uppnå (stoff jag tänker presentera): Optimera inlärningen: Efter att ha förberett lektionen tillsammans med mina kollegor kommer jag att fokusera på följande punkter som Hattie (kap 4) lyfter upp är viktiga för att optimera inlärningen: Anslag: Jag kommer fånga uppmärksamheten hos mina elever på följande sätt (Lärarens retorik kap 1 & 10): Säkerställande av lärande: Hur ska eleverna visa att de har tillägnat sig kunskapen, förmågan eller färdigheten? (Hattie kap 7): 19

20 Bilaga 2: Obs: Ska användas som stödstruktur/hjälpmedel Kamratgranskning: Namn på den som ger minilektionen: Hur ser kamratens disposition ut (finns inledning, huvuddrag och sammanfattning)? Hur fångar kamraten uppmärksamheten hos sina elever? Hur använder kamraten visuella eller auditiva hjälpmedel? (Lärarens retorik, kap 10)? Hur säkerställer kamraten att ett lärande sker? 20

21 Summering: Vad ska din kamrat BEHÅLLA? Vad ska din kamrat UTVECKLA? Efter kamratgranskningen och reflektionen ger du denna bilaga till den kamrat som höll minilektionen. 21

22 Instuderingsfrågor Se instuderingsfrågorna som en hjälp i lärandeprocessen och att behandla centrala delar av stoffet i kurslitteraturen. På tentamen kommer vissa frågor att hämtas härifrån, och/eller i modifierat skick. Exempel på hur gamla tentor är upplagda, kan du se i dokukumentsamlingen gamla tentor. Där finns även exempel på hur case kan se ut. Casen är bra övningar att tillämpa faktakunskaper i praktikfall. Thornberg 1. Vilka konsekvenser har Tuckmans grupputvecklingsmodell för lärarens ledarskap? 2. Hur kan man som lärare motverka social loafing i en grupp 3. Vilka funktioner kan normer ha i klassrummet? Utveckla. 4. Redogör hur du som lärare kan arbeta för att vända den negativa sociala utvecklingen i en klass där det bildats två ömsesidigt fientligt inställda grupper, vilka är i konflikt med varandra. 5. Hur kan man som lärare bedriva ett bra värdepedagogiskt arbete? 6. Redogör för olika fostransstilar, enligt Thornberg 7. Redogör för olika typer av regler och deras funktion, enligt Thornberg. 8. Hur kan man som lärare arbeta med konflikthantering, då det gäller en konflikt mellan två rivaliserande grupper? 9. Vad innebär teorin om inlärd hjälplöshet? 10. Ge exempel på fall av groupthink? 11. Vilken är skillnaden mellan en arbetsgrupp och en grundantagandegrupp? 12. Vad innebär den s k åskådareffekten? 13. Vilken är den vanliga definitionen på mobbning? Hattie 14. Redogör för hur du på ett framgångsrikt sätt som lärare kan organisera ett grupparbete som har målet dels social träning, dels att använda kamrateffekter i inlärningen. 15. Ange och förklara och utveckla sex saker som kännetecknar s k expertlärare (framstående lärare), enligt Hattie. 16. Varför är det viktigt med formativ bedömning? 17. Ange hur man som lärare kan använda sig av kamrateffekter på lärande, för att förbättra lärandet 18. Vad innebär IRE-effekten? 19. Hur kan lärare på ett effektivt sätt samplanera sin undervisning? 20. Hur kan man som lärare arbeta med personbästa? 21. Utred påståendet en del lärare som gör vissa saker gör skillnad 22. Utred relationernas (elevers relationer till läraren) betydelse för lärandet 23. Hur kan effektiv återkoppling kopplas till elevernas prestationsnivå? 24. När är återkoppling som mest effektiv? 22

23 25. På vilka tre sätt hänger utmanande mål samman med återkoppling? 26. Vad innebär pusselmetoden? Varför är den så effektiv? 27. Ange fyra inlärningsstrategier med hög effektstorlek 28. Ange fyra viktiga återkopplingsfrågor 29. Hur väl passar boken in i ett svenskt skolkontext? Vad bör man tänka på, då man ska tillämpa råd som ges i boken? Woolfolk & Karlberg 30. Vad är skillnaden mellan inre och yttre motivation? 31. Hur framställs motivation i de behavioristiska, humanistiska, kognitiva, socialkognitiva och sociokulturella perspektiven? 32. Vilken roll spelar behov, mål, intressen, nyfikenhet, känslor och ångest i motivation? 33. Vilka tänkbara motivationsrelaterade effekter har attributioner av framgångar och misslyckanden, och vilket samband har dessa effekter med föreställningar om förmåga? 34. Vilka yttre faktorer som stärker elevers motivation att lära kan påverkas av lärare? 35. Vilka strategier kan användas för att motivera ointresserade elever? 36. Hur etableras rutiner och regler för en klass? 37. Hur gör effektiva lärare för att etablera en positiv ton i början av läsåret? 38. Hur arrangeras den fysiska miljön i klassrummet så att den passar lärandemålen och undervisningsmetoderna? 39. Hur hanteras datoranvändningen i klassrummet så att den passar lärandemålen och undervisningsmetoderna? 40. Vilka är Kounins idéer om hur man förhindrar ledarskapsproblem? 41. Hur förebyggs problem genom att bygga relationer med elever? 42. Nämn två exempel på hur en konflikt mellan en lärare och en elev kan hanteras. 43. Vad kännetecknar effektiva lärare? 44. När och hur bör lärare använda undervisningsmål och undervisningsteman i sin planering? 45. I vilka olika situationer skulle någon av följande arbetsformer vara lämpliga: genomgång, enskilt arbete och läxor, frågor, gruppdiskussion? 46. Hur varierar lärarens roll i direkta respektive konstruktivistiska undervisningsmetoder? 47. Vilken är din ståndpunkt i läroplanskriget om läsning och matematik? 48. Hur kan lärares förväntningar påverka elevers lärande? Alberto & Troutman 49. Vad är behaviorism? 50. Vilken är målsättningen med behaviorism? 51. Definiera operant betingning 52. Ge flera exempel på argument mot användandet av tillämpad beteendeanalys 53. Beskriv hur man på ett etiskt tillfredsställande sätt kan använda tillämpad beteendeanalys 23

24 54. Redogör för hur man formulerar ett beteendemål (behavioral objective) 55. Vilka funktioner kan beteenden ha? 56. Definiera förstärkning (reinforcement) 57. Vilken är skillnaden mellan positiv och negativ förstärkning? 58. Ge exempel på olika slags förstärkare 59. Förklara skillnaden mellan kontinuerlig (continuous) och intermittent förstärkning 60. Definiera DRL, DRO, DRA, DRI och NCR 61. Vad innebär utsläckning (extinction) och vad ska man tänka på när man arbetar med utsläckning? 62. Definiera bestraffning (punishment) 63. Vilka möjligheter och hinder finns för att använda time-out i den svenska skolan? 64. Förklara vad responskostnad är. 65. Definiera aversivt stimulus och ge exempel på vad det kan vara 66. Förklara varför bestraffning genom presentation av ett aversivt stumulus kan vara effektivt 67. Redogör för nackdelar med bestraffning 68. Definiera prompt och ge exempel på olika slags prompter 69. Definiera modellering 70. Ge exempel på hur man kan arbeta med generalisering av beteenden 71. Ge exempel på hur man kan arbeta med att göra eleverna mer självständiga i att styra sina egna beteenden Evertson & Emmer 72. Ange fyra viktiga principer som är viktiga att följa, då man som lärare leder undervisningen vid starten av ett nytt skolår, enligt classroom management. 73. Vad innebär: a. Effektstorlek? b. Evidens? 74. Ange fyra saker som är viktiga att tänka på som lärare, då man startar en lektion 75. Ange fyra saker som är viktiga att tänka på som lärare vid starten av ett läsår i en ny grupp/klass 76. Hur kan man på ett effektivt sätt hantera regelbrott i klassrummet? 77. Hur kan man på ett effektivt sätt skapa arbetsro i klassrummet? 78. Vad är viktigt att tänka på, då man ger instruktioner till en grupp? 79. Vad bör man tänka på som lärare, då effektiva klassregler ska skapas? 80. Hur bör effektiva klassregler vara utformade? 81. Ge exempel på vanligen effektfulla interventioner en lärare kan göra i problemsituationer 82. Cooperative learning ge exempel på när detta kan vara effektivt 83. Varför är rutiner ett bra sätt att organisera undervisningen? 84. Hur kan man som lärare optimera resultatet av ett grupparbete? 24

25 85. Hur kan man som lärare arrangera konsekvenser, så att det fungerar på ett effektivt sätt? 86. Hur väl passar boken in i en svensk skolkontext? Vad bör man tänka på, då man ska tillämpa råd som ges i boken? Skolverkets material 87. Vad är avgörande för om man ska anmäla en upplevd kränkning till BeO eller till DO? 88. Vilken myndighet avgör om en likabehandlingsplan på en skola eller förskola håller måttet eller inte? 89. Ge exempel på tänkbar diskriminering i en skola, ett exempel utifrån var och en av de 7 diskrimineringsgrunderna. 90. Vilken är skillnaden mellan direkt och indirekt diskriminering? 91. Vad gäller kring lärares anmälningsplikt? 92. Hur ofta ska en likabehandlingsplan uppgraderas? 93. Vilka olika diskrimineringsgrunder finns det, enligt diskrimineringslagen? 94. Vad gäller rent juridiskt då man på en skola ska utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling? 95. Hur ska en bra elevhälsa fungera på en skola, enligt Skolverkets rekommendationer? 96. Ange några viktiga framgångsfaktorer för ett effektivt värdegrundsarbete på en skola. 97. Vilka är de viktigaste reglerna för elevers frånvaro och ledighet? Lindström & Pennlert 98. Vad bör man tänka på, då man planerar en lektion? 99. Vad bör man tänka på, då man utvärderar en lektion? 100. Du har börjat på en ny skola och ska börja grovplanera din undervisning för en termin. Du har läst Lindsrön & Pennlerts bok, vad kan du lära av innehållet i denna? (Se även Ledarskap för ämneslärare) 101. Hur man kan man planera en lektion för att maximera motivationen hos eleverna? (Se även Ledarskap för ämneslärare) 25