Yttrande avseende Naturvårdsverkets förslag till vägledning om begränsning av externt buller från industrier och likartad miljöfarlig verksamhet

Transkript

1 Naturvårdsverket NV Diarienummer att Jard Gidlund Stockholm Elinor Kruse Yttrande avseende Naturvårdsverkets förslag till vägledning om begränsning av externt buller från industrier och likartad miljöfarlig verksamhet Bland Teknikföretagens medlemmar finns många små och medelstora företag och flera riktigt stora och komplexa industrianläggningar. Uppkomst av utomhusbuller är en viktig miljöaspekt för många företag. Viktiga källor till buller är lastning och lossning av gods, interna och externa transporter men även snöröjning av arbetsytor. I viss mån alstras buller även från fläktar och annan verksamhet, men det är inte ovanligt att dessa bullerkällor används för att uppfylla andra ur miljösynpunkt viktiga åtgärder, t.ex. fläktar till reningsutrustning. När den tidigare versionen av förslag till allmänna råd om buller var på remiss 2005 yttrade sig Teknikföretagen. Detta yttrande daterat är fortfarande högst relevant och vi vidhåller det vi då framförde. Att ställa kravet på 40 dba som begränsningsvärde för befintlig industri är att kraftigt särbehandla industrin före andra bulleralstrande verksamheter i samhället. Det skulle leda till omfattande och kostsamma bulleråtgärder. Införandet av begränsningsvärde i vägledningen innebär enligt vår uppfattning att kraven skärps ytterligare. Det är orimligt att överskridande av ett bullervillkor ska vara direkt straffsanktionerat. I detta sammanhang vill vi poängtera att buller mäts i en logaritmiskskala, 3 enheter i bullerskalan är en halvering/dubblering av ljudet. Det är helt oacceptabelt att konkurrensutsatt industri, som i dagsläget är tvingade till stora personalminskningar på grund av den globala ekonomiska krisen, ska behöva lägga ner stora ekonomiska resurser på att reducera buller till nivåer långt understigande vad verksamheter som samhället finansierar måste göra, exempelvis buller alstrat från statliga vägar, tågtrafik och inte minst flygtrafik. Det är vår uppfattning att det behövs en statlig utredning om hur bullerfrågorna ska hanteras i samhället, oberoende av vilken källa som alstrar bullret. Teknikföretagen har tagit del av Riksrevisionens rapport och stödjer i stort dess slutsatser. Vi anser att Naturvårdsverket ska vänta med att publicera remitterat förslag till vägledning om externt buller från industriell verksamhet. Man bör avvakta Regeringens ställningstagande till Riksrevisionens rekommendationer. Till sist anser vi att det är arbetsgivarens roll och ansvar att planera verksamheten. Det är inte acceptabelt att Naturvårdsverket genom att normera Teknikföretagen Box 5510, Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon Fax (9)

2 tidsbegränsningar för helgaftnar d.v.s. dag före röd dag kl indirekt begränsar företagens driftstider. Även fast vi anser att publiceringen av en ny vägledning för externt industribuller ska anstå i avvaktan på direktiv från regeringen, lämnar vi detaljerade synpunkter på aktuell remiss i bilagan. Utöver vad som framförs i bilagan delar vi även Gjuteriföreningens synpunkter. Åke Danemar Elinor Kruse 2(9)

3 Bilaga till yttrande från Teknikföretagen om allmänt råd om industribuller Riksrevisionen konstaterar bl.a. att Naturvårdsverkets krav på bullernivåer vid befintlig och nyetablerad industri är betydligt strängare än Boverkets krav på buller och järnväg. Eftersom Riksrevisionen rekommenderar regeringen att klargöra hur buller ska bedömas vid planläggande och byggande av bostäder anser vi att regeringens ställningstagande ska beaktas i samband med att vägledningen om industribuller publiceras. Teknikföretagen ger här ändå detaljerade synpunkter på det remitterade förslaget. Flera av dessa är argument som motiverar vår ståndpunkt att det behövs en utredning om hur samhället ska hantera buller. Det är vår bedömning att en ny vägledning ska utgöras av ett dokument och formen bör vara en handbok. Att kräva 40 dba för befintlig industri är oskäligt Teknikföretagen ifrågasätter motiven för en skärpning av de allmänna råden avseende buller. Skärpningen av vägledningen baserar sig på hur samhället och industrin såg ut för 20 år sen, före införandet av miljöbalken och miljömålet en god bebyggd miljö. Det är visserligen så att omgivningsbullret i stor utsträckning har ökat sedan dess och området har också blivit mer komplext. Det är också odiskutabelt att buller kan leda till hälsorisker. Trots att det nu 20 år senare, inte är industrin som står för den största ökningen av bullret ställer förslaget till vägledning de hårdaste kraven avseende på buller. Det är oskäligt och orimligt. Det är vår uppfattning att bullerkraven mot industrin inte bidrar till den samhällsnytta som eftersträvas. I praktiken leder det till osäkerhet för företagen och ökade kostnader för beräkningar, mätningar och i vissa fall även kostsamma investeringar. Vi accepterar vägledningens normerande krav på 40 dba nattetid för befintlig industri. Bland Teknikföretagens medlemmar är det många företag som har klarat nuvarande allmänna råden för befintlig industri. Att använda detta som ett argument för att då kan alla klara en övergång av rättviseskäl är inte gångbart. Att flertalet större befintliga industrier idag har 45 db(a) eller mer som riktvärde nattetid är resultatet av den sakliga prövning som domstolarna gjort i samband med tillståndsprövningen. Det innebär att åtgärder som går längre i de flesta fall bedömts som orimliga. Naturvårdsverkets anvisningar i form av allmänna råd eller handböcker kan inte ändra på dessa objektiva förhållanden för dessa anläggningar. Vägledningen kommer i stor utsträckning påverka mindre verksamheter som inte domstolsprövas vilket leder till att verksamheter sannolikt regelmässigt kommer att åläggas att investera i vissa fall ekonomiskt orimliga åtgärder. I de allra flesta fall påverkar inte dessa industrier bullersituationen för de kringboende alls eftersom, då andra källor bidrar med mer buller. 3(9)

4 Vägledningen har för högt ställda krav om det regelmässigt leder till att företagen överklagar sina tillståndsbeslut. Teknikföretagens slutsats är att tabellen för befintlig industri ska kvarstå i en framtida vägledning. Kostnader för mätning är mycket kännbara Det är uppenbart att Naturvårdsverket inte förstår hur kännbara kostnaderna för mätning och beräkning av buller är för företagen. Med de skärpta kraven krävs mätningar/beräkningar ned till motsvarande 37 db för att företagen med säkerhet ska klara en nattgräns på 40 dba. WSP Akustik belyser detta mycket pedagogiskt i sitt remissyttrande, som vi stödjer. Att vidta åtgärder för att reducera bullernivåerna till dessa nivåer är i många fall tekniskt komplicerat och kostsamt. Den juridiska situationen för tillståndspliktig verksamhet är mycket osäker Ett antal beslut av miljödomstolen av praxisbildande karaktär har nyligen publicerats, dessa förändrar tillämpningen av regelverket på många sätt. Effekterna av dessa domar för kommande villkor rent generellt är oklara. Vad gäller buller är det mycket viktigt att villkor föreskrivs som riktvärden - som inte får överskridas. Om värdet skulle överskridas ska problemet åtgärdas för att förhindra ett upprepande. Ett enstaka överskridande av ett bullerriktvärde kan inte anses vara sådan störning att det ska kunna leda till straffbarhet. Det är ingen bestående störning varken för miljön eller för människorna. I samband kontroll av överensstämmelse mot bullervillkor kan ibland buller behöva alstras. Detta kan temporärt leda till högre bullernivåer än vad villkoren medger. Enstaka mätningar som görs under kort tid får inte utgöra grund för straffansvar. Vid mätningar i omgivningen går det inte alltid med säkerhet att fastställa vad som kommer från olika källor. Det är inte helt säkert att ett uppmätt bullervärde härrör från verksamheten. Detta särskilt ju lägre bidraget från verksamheten tillåts vara. I många fall ligger företagen nära motorvägar, järnvägar eller annan bulleralstrande verksamhet som skapar ljudmattor som gör mätningen praktiskt svår. Naturvårdsverkets förslag tolkar vi som att begräsningsvärden för buller införs, vilket dels enligt ovan är rättsligt problematiskt samtidigt som det innebär en skärpning av bullerkraven. Införandet av begränsningsvärdena i vägledningen talar för att bullernivåerna i vägledningen bör höjas. Regelverken kring etablering av bostäder nära industriområden är otydliga och spretiga Frågan om bostäder i anslutning till industrier är mycket angelägen och regelverket avseende byggandet av nya bostäder är snårigt. För Teknikföretagen finns det två viktiga principer; 4(9)

5 1, industriområden måste få förbli industriområden och 2, i de fall detaljplanen hanterat bullerfrågan ska personer som bor i bostäder som är byggda enligt beslut i detaljplanen inte kunna driva krav mot verksamhet med miljötillstånd att ytterligare reducera bullerkällor. Teknikföretagen anser således att vägledningen ska kunna tillämpas i samband med plan och byggärende. Det finns medlemsföretag som köper närliggande villabebyggelse för att vara säkra på att det ska finnas ett rimligt avstånd till bostäder. Detta kan förstås bara stora företag ha råd med, det synliggör problematiken. Vad gäller tillämpningsområdet för vägledningen är det därför Teknikföretagens uppfattning att vägledningen ska användas i samband med prövning av tillståndspliktig verksamhet. I samband med tillsynen anser vi att den enbart ska användas för två fall, dels när bullerfrågan inte är avgjord genom ett laga kraft vunnet beslut och dels när det är uppenbart att företaget har svårigheter att innehålla bullervillkoren. Det måste klargöras att för företag som har tillstånd, enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken och där bullerfrågan prövats kan inte vägledningen användas som argument för att t.ex. förelägga om minskning av bullerstörningarna. Vi vill uppmärksamma Naturvårdsverket på att kommuner i Sverige snöröjer gator och vägar under nätterna och invånarna är glada för detta. När företag snöröjer sina arbetsytor utomhus tidigt på morgonen gör man det för att man ska hinna färdigt innan kl då personalen börjar komma. Detta leder ibland till klagomål från grannarna. Det är därför Teknikföretagens uppfattning att snöröjning bör undantas från begreppet buller som orsakas av normal verksamhet. Transporter till och från verksamheten ska bedömas enligt riktlinjer för vägtrafik Kringboende upplever bullerproblem från framförallt externa transporter, tillfälliga fel i utrustning och andra tillfälliga ljud. Med hjälp kvalificerad tillsyn kan säkert fler bullerkällor reduceras, utan att nya förelägganden behövs, t.ex. ett lager som har skurit sig låter lika illa på en bullerdämpad fläkt som på en gammal odämpad fläkt. I många fall ligger vägarna mellan bostäderna och de industriella anläggningarna, det skapar ytterligare problem. Det är också Teknikföretagens uppfattning att när det gäller bedömningen av en bullersituation vid samtidig påverkan av olika typer av ljud t.ex. buller från en väg, järnväg och miljöfarlig verksamhet så måste de vägledningen beskriva hur denna bedömning ska ske. Det är Teknikföretagens uppfattning att interna och externa transporter på verksamheternas arbetsområden innanför grindarna ska bedömas enligt riktlinjer för trafikbuller. Det är mycket anmärkningsvärt och oskäligt att t.ex. lastbilar får köras på vägen till ett företag, men den får inte köras innanför grinden, om nyetableringstabellens bullervärden skulle gälla för verksamheten. 5(9)

6 Samsyn kring bullermått och riktvärden men även tidsenheter krävs Det är viktigt att samhället tillämpar samma typer av bullermått och tidsindelningar, den utredning vi efterfrågar bör komma fram till slutsatser inom detta område. Teknikföretagen vidhåller tidigare uppfattning att dag ska definieras från kl Många processer startar ännu tidigare för att möjliggöra start kl Begreppet fritidsbebyggelse är inte definierat, Det kan skapa problem vid tillämpningen. Avsnittet om skälighetsbedömning är ett steg i rätt riktning Teknikföretagen konstaterar att Naturvårdsverket hörsammat bl.a. Teknikföretagens tidigare önskemål om att vägledningen skulle kompletteras med en skälighetsbedömning. Det är som vi ser det problematiskt att kriterierna för denna skälighetsbedömning enbart finns i handboken. Den individuella prövningen får en underordnad betydelse eftersom skälighetsbedömningen i vägledningen betraktas som avsteg från normalfallet Det är Teknikföretagens erfarenhet att skälighetsbedömningar varierar oerhört mycket och att Miljöbalken ger ett stort utrymme för subjektiva bedömningar. Det finns exempel på osäkra handläggare hos kommuner och länsstyrelser som tar i extra beträffande tillämpning av kraven för att vara på säkra sidan och slippa kritik i efterhand. Det är lättare att hantera ett ärende med ett enskilt företag än att bemöta kritik från allmänheten. Alla undantag från tabellen kommer att betraktas som avsteg från en normalfallet som ges av tabellen och därmed bedömas mycket kritiskt. Att de allmänna råden dessutom anger en övergångsperiod för att sedan efter 10 år uppnå tabellvärdena kommer att leda till att avstegen uppfattas som något tillfälligt och något företaget får på nåder temporärt. Till sist anser vi att det är arbetsgivarens roll och ansvar att planera verksamheten. Det är inte acceptabelt att Naturvårdsverket genom att normera tidsbegränsningar för helgaftnar d.v.s. dag före röd dag kl indirekt begränsar företagens driftstider. Samtidig påverkan från flera industrier Enligt förslaget ska lägre bullervärden än vad som anges vägledningen kunna ställas som krav på företagen i industriområden där flera företag ger bidrag till bullersituationen Det kan slå mycket hårt mot industrier på dåligt lokaliserade industriområden där kommunen i grunden är ansvarig för att bostadsbebyggelsen kommit närmare industriområdena. Olika industrier ofta har olika bullervillkor pga. att deras tillstånd beviljats vid olika tidpunkter, eller att de enskilda förutsättningarna skiljer sig åt mellan företagen. 6(9)

7 Vi är kritiska till detta och anser att denna skrivning ska utgå, dels för att det är orimligt och dels för att vi inte kan se att det finns lagrum för detta. Vid en tillståndsprövning prövas endast den enskilda verksamheten och villkor för andra verksamheter ingår inte. Konsekvensanalysen är bristfällig Det är anmärkningsvärt att Naturvårdsverket inte redogör för de konsekvenser som redovisats i remissomgången Trots att många påtalade brister i konsekvensanalysen i 2005 års remissutgåva och i samband med detta erhöll underlag avseende konsekvenserna för industrin, har man inte redogjort för konsekvenserna i denna version. Det saknas en beskrivning av hur stor bullerreducering som kan uppnås i industrin i relation till vad som redan uppnåtts med hjälp av de allmänna råden. Konsekvensanalysen skulle vara mycket bra och den dessutom redovisade miljönyttan och hälsonyttan som uppnås i Sverige totalt sett med de skärpta kraven på industrin med avseende på för buller. Vi saknar också en analys av effekten av att begränsningsvärden införs istället för villkor som riktvärden. Detaljerade kommentarer på konsekvensbeskrivningen Problemanalysen Enligt problemanalysen framgår att det finns en stor efterfrågan på vägledning om externt industribuller, men motiven till dessa önskemål framgår inte.. Det framgår att man redan 1978 konstaterade att det var förenat med praktiska svårigheter för befintlig industri att nå ner till värdena man införde för nyindustri. Sedan 1978 har tillståndspliktig verksamhet i mycket stor omfattning arbetat med bullerreducerande åtgärder, det finnas en tydlig problemanalys som redovisar fakta avseende vad som uppnåtts inom industrin sedan Det finns många tillståndsbeslut och många omprövningar att analysera och redovisa i sammanhanget. Sedan 1978 har också, som vi tidigare påpekat, bullret från andra samhällsfunktioner ökat i förhållande till industribullret. Kopplingen till miljökvalitetsmålen Skrivningarna här är summariska och diskuterar inte alls vilket bidrag en uppdatering skulle ge för att miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö nås. För att miljömålet en god bebyggs miljö ska uppnås krävs troligen kraftfulla åtgärder inom flera samhällsektorer. Det är tveksamt om Miljöbalken är rätt instrument för att uppnå miljömålet. Miljöbalken kan enbart användas för en liten del av det buller som alstras, industribullret. Vi ifrågasätter därför att man använder Miljöbalken som redskap för att ytterligare skärpa kraven mot industrin utan att analysera vilken effekt det ger i relation till miljömålet. 7(9)

8 När regeringens förlängda arm, Länsstyrelsen har yttrat sig om de allmänna råden är det i många fall miljöskyddsavdelningen och miljövårdsdirektörerna som yttrat sig. Det finns således en risk att Länsstyrelsen och Kommuner har lämnat partsinlagor till Naturvårdsverket och att inte myndigheternas sammanvägda bedömning vad gäller konsekvenserna på t.ex. plan och bygg processerna finns med i bedömningen. Alternativbeskrivning och val av alternativ för ny vägledning Nollalternativ brukar utgöras av att ingen åtgärd vidtas alls och konsekvenserna av detta. I detta fall anser vi att noll-alternativet innebär att de allmänna råden i nuvarande form bibehålls. Nollalternativet innebär således att de allmänna råden är 30 år gamla och hänvisar till miljöskyddslagen. Att vägledningen skulle vara föråldrad för att den är utgiven med stöd av gammal lagstiftning innebär inte i sak att det som vägledningen behandlar är föråldrat. Det skulle kunna vara en ren teknikalitet att uppdatera ett allmänt råd av detta skäl. Kap 2 i miljöbalken, de allmänna hänsynsreglerna är inte heller skäl för att motivera skärpta krav mot industrin när industrin inte står för det mesta bullret i samhället. Alternativ 1 är aktuell remiss. Det framgår att översynen och anpassningen sker till gällande praxis, gällande praxis redovisas inte. Konsekvenser av den nya vägledningen Naturvårdsverket skriver i detta avsnitt att man är mycket medveten om att industrin anser att det är omotiverade skärpningar för befintlig industri. De motiverar sina beslut med att det finns stöd för föreslagna nattvärden i WHO Night Noise Guidelines (NNGL) for Europe. Men det framgår inte att WHO rapporten inte omfattar industribuller, utan enbart väg och trafikbuller. Det hade också varit rimligt att sammanfatta resultaten i rapporten och relatera dessa till vägledningen. Naturvårdsverket anger att vägledningen förväntas ge resursvinster, både hos myndigheter och hos verksamhetsutövare. Det finns inte några fakta redovisade som stödjer detta. Enligt konsekvensanalysen kommer vägledningen bidra till en enhetlig rättstillämpning, men den diskuterar inte nyligen publicerade domar från miljööverdomstolen i detta sammanhang. Vi saknar en analys av effekten av att begränsningsvärden införs istället för villkor som riktvärden. Kommentarer på själva konsekvensutredningen: 1. Punkten är redan kommenterad under avsnitt problemanalys 2. Punkten är redan kommenterad under alternativbeskrivningen 3. Det är mycket svävande att enbart skriva att alla som bedriver industriell verksamhet och annan likartad verksamhet och ger upphov till externt buller. En rimlig beskrivning vore att analysera antalet anläggningar i befintlig industri som anses behöva skärpta krav och hur stor minskning av samhällsbullret detta skulle leda till, en beskrivning av hur många anläggningar som redan uppnått kraven för nyetablerad industri. 8(9)

9 4. Detta är en summarisk beskrivning utan fakta, fakta finns redovisat från remissinstanserna En analys av EU arbetet inom detta område hade varit rimligt. 6. Här borde man redovisa en analys av konsekvenserna av MÖD domarna i relation till vägledningen Texten besvarar inte frågan. 2. Man skriver ingen skillnad mot idag enligt vår bedömning leder de nya allmänna råden till stora skillnader i administration, utredningsarbete och mätning. 3. Texten besvarar inte frågan. 4. Man tar inte hänsyn till att företagen agerar på den inre marknaden och inte bara i Sverige. Analysen har enbart ett svenskt perspektiv som är förlegat. Trots att remissinstanserna tidigare poängterat detta. 5. Man svarar genom att skriva se ovan vad menas med det? 6. Man svarar nej, utan att ens fundera från ett företags perspektiv, man redovisar inte ens att man haft någon dialog eller frågat. 9(9)