Antibiotikabehandling vid svår sepsis och septisk chock
|
|
- Ida Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antibiotikabehandling vid svår sepsis och septisk chock Inga Odenholt, Jan Sjölin Mikrobiologi I Tabell I redovisas antalet bakterier isolerade från blododlingar från fyra universitetssjukhus i Norge (1) samt från Universitetssjukhuset MAS i Malmö, 2002 (opublicerade data). Tabell I Bakterie Antal stammar (%) i Norge Antal stammar (%) i Malmö E. coli 131 (31,0) 231 (26,4) S. pneumoniae 69 (16,4) 46 (5,3) S. aureus 59 (14,0) 110 (12,6) Klebsiella spp. 29 (6,9) 54 (6,2) Enterokock spp. 20 (4,7) 61 (7,0) S. pyogenes 18 (4,3) 50 (5,7) Viridans streptokocker 17 (4,0) 69 (7,9) P. mirabilis 15 (3,6) 17 (1,9) P. aeruginosa 9 (2,1) 21 (2,4) Neisseria spp. 8 (1,9) 1 S. agalactiae 8 (1,9) 0 Enterobacter spp. 7 (1,7) 47 (5,4) Övrigt 32 (7,6) 165 (18,9) På indikationerna svår sepsis eller septisk chock finns väldigt få jämförande studier mellan olika antibiotika och i FASS finns inget antibiotikum med den indikationen. Infektioner med bakteriemi, dvs. positiv blododling, kallades förr septikemi och i FASS har endast ett antibiotikum, ampicillin, den indikationen godkänd. Fortfarande är det emellertid så att studier med fokus på antibiotikabehandling i de flesta fall utgår från bakteriemiska infektioner. Det finns därför anledning att understryka att inte alla bakteriemiska infektioner är förknippade med svår sepsis eller septisk chock och att endast cirka en tredjedel av de patienter som uppfyller kriterierna för dessa allvarligare tillstånd har en påvisbar bakteriemi utan att detta nämnvärt påverkar prognosen (2). Förutom att större studier är begränsade till antalet och i flertalet fall retrospektiva, har de odefinierade endpoints, inkluderar patienter med varierande infektionsförsvar och tar inte hänsyn till ingångsport för septikemin (3-6). Dessutom har de svårast sjuka patienterna med förväntad negativ utgång i många fall exkluderats eftersom studierna oftast initierats av läkemedelsindustrin. Riskfaktorer och mortalitet Vid progredierande svår sepsis och septisk chock är det av avgörande betydelse att tidigt ge antibiotikabehandling med effekt mot orsakande agens (7-9). I en dansk studie av 815 episoder med bakteriemi var mortaliteten 24 % efter 30 dagar. I 16 % initierades inte antibiotikabehandlingen förrän ett positivt blododlingssvar förelåg. Förutom ålder och bakomliggande sjukdomar var mortaliteten korrelerad till om patienten inte fått korrekt antibiotika initialt, vilket i denna studie hade skett i 9 % (7). I en annan dansk studie hade man retrospektivt studerat initiala episoder med bakteriemi. Mortaliteten efter 180 dagar var 34 %. Efter exklusion av andra riskfaktorer framkom det att patienter som hade fått rätt initial antibiotikaterapi hade en ökad överlevnad (RR=0,50; CI=0,32-0,77) jämfört med patienter som inte fått korrekt initial terapi (8). I en fransk studie, också den retrospektiv, undersökte man patienter (n=25) med IVA-förvärvad nosokomial septikemi eller pneumoni. Den totala mortaliteten var 48 % och signifikant associerad med dröjsmålet till insättning av adekvat antibiotikaterapi (9). Information från Läkemedelsverket 1:
2 Utan att det egentligen finns några jämförande studier, är de flesta helt överens om att den antibiotikaterapi som bör komma i fråga, förutom ett brett antibakteriellt spektrum som täcker tänkbara agens, ska ha en baktericid, dvs. bakteriellt avdödande effekt och sättas in så snart som möjligt. I motsats till denna enighet har en omfattande diskussion förts kring frågan i vad mån antibiotikabehandlingen kan förvärra en svår sepsis eller septisk chock genom frisättning av bakteriella toxiner och i vilken utsträckning man i så fall har att ta hänsyn till detta vid valet av antibiotikaterapi. Toxinfrisättning vid antibiotikabehandling Bland bakteriernas många toxiner har det helt dominerande intresset riktats mot endotoxin, som finns i de gramnegativa bakteriernas cellvägg. Under bakteriell tillväxt frisätts endast en mindre mängd endotoxin, främst i samband med celldelning. Såväl in vitro studier som djurförsök har påvisat att endotoxinfrisättningen ökar i varierande grad om bakterierna utsätts för antibiotika (10). I grova drag frisätter baktericida antibiotika initialt mer endotoxin än bakteriostatiska, som endast hämmar bakteriernas tillväxt utan att döda dem. Baktericida antibiotika med effekt på cellväggen, såsom betalaktamantibiotika (penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer) används ofta vid behandling av allvarliga infektioner och frisätter oftast mer endotoxin än antibiotika med annan verkningsmekanism. Man har kunnat visa förvånansvärt stora skillnader i endotoxinfrisättning mellan olika betalaktamantibiotika. Exempelvis frisätter cefuroxim in vitro mer endotoxin från E. coli jämfört med ceftazidim, som i sin tur frisätter mer än imipenem. Förklaringen till detta är att de binder sig till olika penicillinbindande proteiner (PBP). Cefuroxim binder till PBP-3, som leder till att bakterierna bildar filament och som ett resultat av detta ökar biomassan innan bakterierna dör och ganska avsevärda mängder endotoxin frisätts i samband med detta. Ceftazidim binder i lägre doser till PBP-3 och i högre till PBP-1, vilket då leder till snabb avdödning och lys och därmed mindre endotoxinfrisättning. Imipenem binder till PBP-2, som leder till sfäriska icke-växande bakterier som relativt snabbt dör (11). Frisatt endotoxin är biologiskt aktivt och i djurförsök har antibiotikainducerad endotoxinfrisättning visats leda till septisk chock och ökad mortalitet (12). Den kliniska betydelsen av detta är kontroversiell. Anhängarna åberopar förekomsten av övertygande experimentella data samt indirekta kliniska studier medan motståndaren hävdar att klara kliniska bevis saknas. Således finns fallbeskrivningar, där man kunnat påvisa endotoxinstegring i plasma efter insatt antibiotikaterapi och i en del fall har man också kunnat korrelera detta till klinisk försämring. I en retrospektiv studie fann man att mortaliteten var högre hos traumapatienter, vars infektioner behandlats med PBP-3 specifika antibiotika än hos dem som behandlades med andra antibiotika (13). En dubbelblind placebokontrollerad klinisk studie på urosepsis har visat en snabbare reduktion av inflammatoriska parametrar efter behandling med imipenem jämfört med ceftazidim, vilket således överensstämmer med experimentella fynd (14) medan man i andra studier ej kunnat verifiera denna effekt (15). Till intäkt för att antibiotikainducerad endotoxinfrisättning har ingen eller obetydlig relevans åberopas främst en studie på patienter med gramnegativ bakteriemi, där prov för endotoxinbestämning togs före och under några timmar efter insatt antibiotikum, varvid man fann en successivt sjunkande endotoxinkoncentration (16). Emellertid mätte man i den studien den totala endotoxinhalten, dvs. både fritt endotoxin och det som är bundet till bakterierna, vilket innebär att endotoxinhalten sjunker i takt med att bakterierna avdödas. I en studie på patienter med meningit har en annan forskargrupp emellertid visat att den totala endotoxinhalten i liquor minskade samtidigt som den biologiskt aktiva fria koncentrationen ökade efter insatt antibiotikabehandling (17). Sammanfattningsvis finns för närvarande ingen koncensus avseende den kliniska betydelsen av endotoxinfrisättning. Hittills publicerade data talar mer för än emot att denna troligen har betydelse även hos människa. För den stora merparten av alla infektioner spelar detta ingen roll men för de allra svårast sjuka patienterna med progredierande svår sepsis eller manifest septisk chock, är det inte orimligt att tro att en extra dos endotoxin skulle kunna ha skadliga effekter. Antibiotikainducerad toxinfrisättning från grampositiva bakterier är betydligt mindre studerad. Cellväggskomponenter som teichonsyra och lipoteichonsyra frisätts i mindre grad från pneumokocker vid avdödning med rifampicin, som påverkar bakteriernas proteinsyntes, än med cefalosporiner och detta har hos försöksdjur visats vara kopplat till skillnader i mortalitet (18). Även vid infektion orsakad av betastreptokocker finns vissa data, som indikerar att frisättning av exotoxiner blir lägre om klindamycin med dess proteinsynteshämmande effekt adderas till penicillinbehandlingen (19). Val av antibiotikaterapi I avvaktan på resultat från eventuella kliniska prövningar på indikationen septisk chock, blir valet beroende på antibakteriell effekt mot tänkbara agens, potentiella biverkningar och eventuellt benägenhet att frisätta toxin. Aminoglykosider har sedan tidigare ofta använts tillsammans med betalaktamantibiotika vid svåra infektioner beroende på deras breda spektrum och snabba bakterieavdödning. Det har nu visats att aminoglykosider även är en av de antibiotikaklasser som frisätter minst endotoxin och 22 Information från Läkemedelsverket 1:2004
3 att tobramycin, har förmågan att kraftigt reducera den betalaktaminducerade endotoxinfrisättningen. Bakterieavdödningen blir snabbare och endotoxinfrisättning per avdödad bakterie lägre ju högre tobramycindos som ges (20, 21). Mot bakgrund av ovanstående torde en aminoglykosid i kombination med ett betalaktamantibiotikum ur effektsynpunkt vara ett tilltalande alternativ till patienter med livshotande infektioner. Dessutom ser man nu oftare, på grund av hög antibiotikaanvändning och högt selektionstryck på våra intensivvårdsavdelningar, allvarliga infektioner orsakade av resistenta gramnegativa bakterier, som ej längre är känsliga mot flera eller samtliga betalaktamantibiotika. Resistensen hos gramnegativa bakterier mot aminoglykosider är mycket låg och om de används i kombination med betalaktamantibiotika minskas sannolikt risken för utveckling och selektion av betalaktamresistenta stammar. Aminoglykosidbehandling till patienter med progredierande svår sepsis eller septisk chock är emellertid kontroversiell, då den kan vara nefrotoxisk samtidigt som sepsissjukdomen i sig innebär en påtaglig risk för njurskada och dialyskrävande njurinsufficiens är en oberoende riskfaktor för död hos IVA-patienter. Till skillnad mot NSAID-preparat, som på denna patientgrupp akut kan strypa njurcirkulation och orsaka njursvikt, ackumuleras aminoglykosider i njurtubuli och kan så småningom ge en dosberoende och i de allra flesta fall reversibel njurskada. Risken för njurskada har visats vara mer beroende av behandlingstidens längd än av given dos. Sannolikt gäller detta även intensivvårdspatienter, eftersom man i en studie visat att sex dagars behandling med netilmicin inte påverkade njurfunktionen, ens vid doser upp till 10 mg/kg hos patienter, vars njurfunktion dock från start var relativt bra (22). I vad mån aminoglykosidbehandling vid septisk chock skulle kunna stjälpa över en icke dialyskrävande njurinsufficiens har ej studerats men i en nyligen publicerad studie på patienter med njursvikt av annan genes och peritonit påverkades inte njurfunktionen mer av aminoglykosider än av andra antibiotika (23). Även om en skadlig effekt i avsaknad av specifika studier aldrig kan uteslutas, måste risken av någon eller några dagars behandling betraktas som liten och ställas mot den reducerade inflammation som kan ske i njurarna till följd av aminoglykosidens breda spektrum, snabba bakterieavdödning och eventuellt reducerade endotoxinfrisättning. Om man använder aminoglykosiden huvudsakligen för att reducera den inflammatoriska reaktionen torde det i de flesta fall räcka med en enda dos eftersom bakterieantalet är högst initialt, bakterieavdödningen är logaritmisk och endotoxinfrisättningen korrelerar till antalet avdödade bakterier. Om man använder aminoglykosiden för att få ett tillräckligt antibakteriellt spektrum, vilket är särskilt viktigt om man på sin intensivvårdsavdelning har resistenta stammar, bör kombinationen i de flesta fall behållas ytterligare något eller några dygn tills odlingsbesked föreligger. Mot bakgrund av ovanstående skulle en aminoglykosid i kombination med ett betalaktamantibiotikum kunna utgöra ett antibiotikaalternativ vid svår sepsis eller septisk chock. Om infektionen bedöms ha annan ingångsport än buken eller en nosokomial urinvägsinfektion, skulle aminoglykosiden förslagsvis kombineras med ett cefalosporin, t.ex. cefuroxim eller cefotaxim. Om infektionen misstänks utgå från buken, bör antibiotikabehandlingen också täcka anaeroba bakterier som Bacteroides fragilis, vilka inte är ovanliga agens i dessa sammanhang. Aminoglykosiden bör då kombineras med ett antibiotikum som har effekt mot anaeroba bakterier, t.ex. klindamycin eller metronidazol. Ett annat alternativ kan vara imipenem/cilastatin eller meropenem antingen som singelbehandling eller i kombination med en aminoglykosid. Vid misstanke om att patientens sepsis orsakas av en nosokomial urinvägsinfektion eller om det annars finns skäl att misstänka en enterokockinfektion kan aminoglykosidbehandlingen kombineras med ett antibiotikum med effekt på dessa bakterier, t.ex. piperacillin/tazobaktam. Vid misstanke om infektion orsakad av betastreptokocker grupp A är det sannolikt klokt att addera klindamycin till penicillinbehandlingen för att om möjligt reducera toxinfrisättningen (24, 25). Det är även viktigt att i sin antibiotikastrategi ta hänsyn till resistensläget och i vad mån patientens infektion kan ha åstadkommits av bakterier med nedsatt känslighet. Efter odlingssvar och när resistensmönster klarlagts, riktas antibiotikaterapin mot aktuella agens. Behandlingstidens längd anpassas efter kliniskt svar, typ av lokal infektion och underliggande sjukdom. Principer för antibiotikadosering Antibiotikaterapi skiljer sig från annan läkemedelsbehandling i ett väsentligt avseende nämligen genom att målorganen för denna läkemedelsgrupp är levande mikroorganismer, som kan odlas fram och studeras i laboratoriemiljö. Detta har inneburit unika möjligheter att mäta effekten av antibiotika in vitro. Den kliniska antibiotikaeffekten är dock ofta svårmätbar eftersom en lång rad faktorer samverkar i utläkningen av en infektion. Stora patientmaterial är därför nödvändiga för att man statistiskt ska kunna påvisa skillnader eller likhet i effekt. För att fastställa doseringsregimer för antibiotika görs ofta jämförelser mellan bakteriers känslighet, mätt in vitro som s.k. minsta hämmande koncentration (MIC) och uppnådda plasmakoncentrationer av läkemedlet. Därvidlag har uppfattningen gällt att de uppnådda plasmakoncentrationerna skall överstiga MIC-värdet under så lång tid av doseringsintervallet som möjligt, utan att toxiska effekter uppkommer hos Information från Läkemedelsverket 1:
4 patienten. Med all sannolikhet har detta tänkande lett till en överdosering av antibiotika hos immunologiskt kompetenta individer där infektionsförsvaret väsentligt bidrar till att bemästra infektionen. Vid behandling av patienter med nedsatt infektionsförsvar, vilket är en växande patientgrupp inom dagens sjukvård, kan omvänt standardiserade doseringsregimer leda till en inadekvat terapi. När det gäller dosering av betalaktamantibiotika (dvs. penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer) är effekten beroende på den tid den fria, ej proteinbundna, serumkoncentrationen ligger över MIC för den aktuella bakterien (T>MIC). Hur lång T>MIC ska vara är med stor sannolikhet beroende på hur allvarlig infektionen är men för penicilliner och cefalosporiner har T>MIC på cirka % av doseringsintervallet visats ge maximal effekt vid behandling av immunkompetenta patienter med otit och sinuit (26-28). Att T>MIC är korrelerad till effekt för betalaktamantibiotika beror på att avdödningen inte är koncentrations- utan tidsberoende. En höjning av dosen leder givetvis till en samtidig förlängning av T>MIC, men eftersom t.ex. bensylpenicillin har en halveringstid på 45 min blir denna tidsvinst mycket marginell. Vid dosering av bensylpenicillin till patienter med normal njurfunktion ger 3 g x 3 iv en T>MIC på 100 % för flertalet grampositiva patogener. För isoxazolylpenicillinerna, som är mycket högt proteinbundna (>90 %) bör den minsta dosen ej understiga 2 g x 3 iv. Till skillnad från betalaktamantibiotika har kinolonerna och aminoglykosiderna en koncentrationsberoende avdödning och effekten är beroende på ytan under serumkoncentrationskurvan, AUC/MIC (29-30). För aminoglykosiderna är effekten även beroende av Cmax/MIC och studier har inte bara visat bättre effekt när hela dygnsdosen ges en gång per dygn utan även att biverkningarna i form av njurtoxicitet minskar (30). Vid utveckling av septisk chock försämras njurfunktionen successivt. I många fall sker detta från en njurfunktion som redan före infektionen var sänkt på grund av underliggande sjukdom eller ålder. Det normala åldrandet medför en rad morfologiska och strukturella förändringar i njuren, vilka bl.a. återspeglas i progressiv sänkning av den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) med ökande ålder. Man kan räkna med att GFR hos friska individer sakta sjunker med ca 0,35 ml/min per levnadsår fram till 50-årsåldern, varefter en snabbare minskning (ca 1 ml/min och år) tar vid. För antibiotika som utsöndras i huvudsak via njurarna kan en nedsatt njurfunktion leda till ackumulation av läkemedlet med toxiska effekter som följd. För dessa antibiotika är det viktigt att njurfunktionen tas i beaktande vid doseringen. Detta gäller bl.a. för aminoglykosider och flertalet betalaktamantibiotika. För läkemedel som helt eller delvis metaboliseras i levern behöver man oftast inte ta hänsyn till njurfunktionen. Till denna grupp hör bl.a. doxycyklin, makrolider, klindamycin, rifampicin och metronidazol. Doseringen av tobramycin, gentamicin och netilmicin måste ställas i relation till njurfunktionen men bör också enligt ovan vara så hög som möjligt för maximal effekt. Hos septiska patienter är distributionsvolymen för aminoglykosider signifikant ökad, varför initialdoser på upp till 7 mg/kg har förslagits (31). I en prospektiv studie på 89 intensivvårdspatienter med ett kreatininclearance >30 ml/min och med infektioner som krävde aminoglykosidbehandling har denna dosering befunnits fungera tillfredsställande (32). Vad avser patienter med sämre njurfunktion än så eller som börjar bli oliguriska saknas data men rimligen bör dosen sänkas och vid hotande anuri knappast vara högre än 1,5-2,0 mg/kg. Utveckling av njurfunktion och koncentrationsbestämning får sedan avgöra tidpunkt för eventuell nästkommande aminoglykosiddos. Referenser 1. Leegaard TM, Bevanger L, Jureen R, et al. Antibiotic sensitivity still prevails in Norwegian blood culture isolates. Int J Antimicrob Agents 2001;18: Rangel-Frausto MS, Pittet D, Costigan M, et al. The natural history of the systemic inflammatory response syndrome (SIRS). A prospective study. JAMA 1995;273: Solberg CO, Sjursen H. Safety and efficacy of meropenem in patients with septicaemia: a randomised comparison with ceftazidime, alone or combined with amikacin. J Antimicrob Chemother 1995; 36 (Suppl A): Charbonneau P. Review of piperacillin/tazobactam in the treatment of bacteremic infections and summary of clinical efficacy. Intensive Care Med 1994;20:S Chow JW, Yu VL. Combination antibiotic therapy versus monotherapy for gram-negative bacteraemia: a commentary. Int J Antimicrob Agents 1999;11: Gross PA, Barrett TL, Dellinger EP, et al. Quality standard for the treatment of bacteremia. Infect Control Hosp Epidemiol 1994;15: Pedersen G, Schønheyder HC, Toft Sørensen H. Antibiotic therapy and outcome of monomicrobial gram-negative bacteraemia: a 3-year population-based study. Scand J Infect Dis 1997;29: Hanon F-X, Monnet DL, Lund Sørensen T, Mølbak K, Pedersen G, Schønheyder H. Survival of patients with bacteraemia in relation to initial empirical antimicrobial treatment. Scand J Infect Dis 2002;34: Mathevon T, Souweine B, Traoré O, Aublet B, Caillaud D. ICU-acquired nosocomial infection: impact of delay of adequate antibiotic treatment. Scand J Infect Dis 2002;34: Hurley JC. Antibiotic-induced release of endotoxin. A therapeutic paradox. Drug Safety 1995;12: Dofferhoff ASM, Nijland JH, de Vries-Hospers HG, et al. Effects of different types of combinations of antimicrobial agents on endotoxin release from Gram-negative bacteria: an in vitro and in vivo study. Scand J Infect Dis 1991;23: Morrison DC, Bucklin SE, Leeson MC, et al. Contribution of soluble endotoxin released from gram-negative bacteria by antibiotics to the pathogenesis of experimental sepsis in mice. J Endotox Res 1996;3: Mock CN, Jurkovich GJ, Dries DJ, et al. linical significance of antibiotic endotoxin-releasing properties in trauma patients. Arch Surg. 1995;130: Information från Läkemedelsverket 1:2004
5 14. Prins JM, van Agtmael MA, Kuijper EJ, van Deventer SJ, Speelman P. Antibiotic-induced endotoxin release in patients with Gram-negative urosepsis: a double blind study comparing imipenem and ceftazidime. J Infect Dis 1995;172: Luchi M, Morrison DC, Opal S, et al. A comparative trial of imipenem versus ceftazidime in the release of endotoxin and cytokine generation in patients with gram-negative urosepsis. Urosepsis Study Group. J Endotoxin Res. 2000;6: Maury E, Barakett V, Blanchard H, et al. Circulating endotoxin during initial antibiotic treatment of severe gram-negative bacteremic infections. J Infect Dis 1998;178: Arditi M, Ables L, Yogev R. Cerebrospinal fluid endotoxin levels in children with H. Influenzae meningitis before and after administration of intravenous ceftriaxone. J Infect Dis 1989;160: Heer C, Stuertz K, Reinert RR, et al. Release of teichoic and lipoteichoic acids from 30 different strains of Streptococcus pneumoniae during exposure to ceftriaxone, meropenem, quinupristin/dalfopristin, rifampicin and trovafloxacin. Infection : Coyle EA, Cha R, Rybak MJ. Influences of linezolid, penicillin, and clindamycin, alone and in combination, on streptococcal pyrogenic exotoxin a release. Antimicrob Agents Chemother. 2003;47: Sjölin J, Goscinski G, Lundholm M, Bring J, Odenholt I. Endotoxin release from Escherichia coli after exposure to tobramycin: dose-dependency and reduction in cefuroxime-induced endotoxin release. Clinical Microbiology and Infection, 2000;6: Goscinski G, Lundholm M, Odenholt I, Sjölin J. Variation in the propensity to release endotoxin after cefuroxime exposure in different gram-negative bacteria: uniform and dose-dependent reduction by the addition of tobramycin. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 2003;35:40-6, 22. Laczika K, Staudinger T, Hollenstein U, et al. Renal tolerability of four different once-daily dose regimens of netilmicin in critical care patients. Wien Klin Wochenschr 1997;109: Baker RJ, Senior H, Clemenger M, et al. Empirical aminoglycosides for peritonitis do not affect residual renal function. Am J Kidney Dis 2003;41: Zimbelman J, Palmer A, Todd J. Improved outcome of clindamycin compared with beta-lactam antibiotic treatment for invasive Streptococcus pyogenes infection. Pediatr Infect Dis J 1999;18: Seal DV. Necrotizing fasciitis. Curr Opin Infect Dis 2001;14: Craig WA. Pharmacokinetic/pharmacodynamic parameters: The rationale for antibacterial dosing in mice and men. Clin Infect Dis 1998;26: Craig WA. Choosing an antibiotic on the basis of pharmacodynamics. Ear Nose Throat J 1998;77: Craig WA. Does the dose matter? Clin Infect Dis 2001;33 (Suppl. 3): Forrest, Nix, Ballow, Goss, Birmingham & Schentag. Pharmacodynamics of intravenous ciprofloxacin in seriously ill patients Antimicrob Agents Chemother 1993;37: Craig WA. Once-daily dosing of aminoglycosides. Can J Infect Dis 1994;5(suppl C): Hansen M, Christrup LL, Jarlov JO, et al. Gentamicin dosing in critically ill patients. Acta Anaesthesiol Scand 2001;45: Buijk SE, Mouton JW, Gyssens IC, et al. Experience with a once daily dosing program of aminoglycosides in critically ill patients. Intensive Care Med 2002;28: Information från Läkemedelsverket 1:
Amikacin - dosering. Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier
Amikacin - dosering Dosering av amikacin vid behandling av infektioner orsakade av gramnegativa bakterier Innehåll 1. Rekommendationer, sammanfattning 2. Laddningsdos/engångsdos 3. Fortsatt behandling
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merAntibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik. Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Antibiotika Farmakokinetik/Farmakodynamik Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö Optimal antibiotikadosering Effekt Toxicitet Resistens Kostnader Farmakokinetik Absorption Biotillgänglighet
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merFarmakadynamik för antibiotika
Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merHur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Läs merAntibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merNy definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs mer2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs mer2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm
2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.
Läs mer(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT
(Principer för) Antibiotikadosering vid CRRT Johan Petersson Med Dr, Överläkare CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna johan.petersson@karolinska.se Antibiotikadosering vid njursvikt/crrt Livsviktig
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merBehandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle
Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle Disposition Antimikrobiell resistens hos enterokocker (Species och resistensbestämning) (Genotypning)
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merDosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) och dess metodgrupp (RAF-M)
RAFs RATIONALDOKUMENT: CEFUROXIM Produktnamn (företag) Zinacef (GSK), Cefuroxim (FarmaPlus) Deklaration Cefuroxim är ett parenteralt cefalosporin som är stabilt mot penicillinaser, och som liksom andra
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merInhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni. Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset
Inhalationsbehandling med antibiotika vid pneumoni Pontus Naucler Infektionskliniken, Karolinska Sjukhuset Upplägg HAP/VAP - Agens Varför inhalationsbehandling? Vilka antibiotika? Klinisk evidens? Biverkningar?
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merNjurfunktion och dosering hos äldre
Infektioner hos äldre, 12 januari 2012 Erik Eliasson, överläkare, docent Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Äldre exponeras för alltfler mediciner pga av samtidigt förekommande,
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merFallseminarium. SILFs höstutbildning Hesselby slott Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén
Fallseminarium SILFs höstutbildning Hesselby slott 181021 Elisabet Nielsen och Thomas Tängdén 2018-11-07 1 25-årig man 25-årig läkarstudent. MRSA-bärare. Nyligen varit på kurs i Sudan 4 veckor. Pga cystitbesvär
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merAminoglykosider vid endokardit nytta - risk. Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit
Aminoglykosider vid endokardit nytta - risk Katarina Westling Infektionsläkarföreningens programgrupp för endokardit Synergistisk effekt streptokocker Vid streptokockendokardit utnyttjas den synergistiska
Läs merLäkemedlets namn Namn Ciprofloxacin 2 mg/ml Infusionsvätska, lösning. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed. Ciprofloxacin Nycomed
BILAGA I FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDLETS NAMN, LÄKEMEDELSFORM(ER), STYRKA, ADMINISTRERINGSSÄTT AV LÄKEMEDLET SAMT SÖKANDE OCH INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstat Innehavare
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merInfektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merAminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar
16 april 2013, SMI Aminoglykosider; farmakokinetik, toxicitet och koncentrationsmätningar, professor, överläkare, Klinisk Farmakologi Sammanfattning Olika aminoglykosider har snarlika egenskaper beträffande
Läs merAntibakteriell kräm utan antibiotika
Antibakteriell kräm utan antibiotika Microcid, en antibakteriell kräm utan antibiotika Ingen resistensutveckling. Brett antibakteriellt spektrum. Ingen signifikant skillnad avseende effekt jämfört med
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merDosera antibiotika rätt
Dosera antibiotika rätt Asko Järvinen Verkan av olika antibiotika kan indelas i två olika kategorier. Penicilliner, cefalosporiner och andra betalaktamer tillhör en kategori där den antimikrobiella verkan
Läs merLite nytt om antibiotika
Lite nytt om antibiotika Mårten Prag 25 Antibiotika (J01 exkl metenamin) i Norden 1987-2007 total förbrukning, DDD/1000 invånare och dag 20 DDD/1000 invånare/dag 15 10 5 Island Finland Sverige Norge Danmark
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merMekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Läs merEpidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Läs merLitteraturstudie Ertapenem
Litteraturstudie Ertapenem Eva Brené Forsberg Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet Bild(Wikipediacommon)http://en.wikipedia.org/wiki/File:Ertapenem_Formula_V.1.svg
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merInnehåll. Nr Figur 1 Antibiotikaförbrukning vid länets sjukhus, uppdelat på undergrupper (ATC-koder). J01X J01M J01G J01F J01E J01D J01C J01A
Nr 2 26 Innehåll Antibiotikaförbrukning i Norrbotten... 1 Antibiotikaförbrukning i slutenvård... 1 Antibiotikaförbrukning i öppenvård... 3 Kartläggning av doseringen vid parenteral antibiotikabehandling...
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merCandida Optimering av diagnostik och behandling på IVA?
Candida Optimering av diagnostik och behandling på IVA? I vad mån ska guidelines styra behandlingen? Jan Sjölin Infektionskliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Jävsredovisning Advisory board, konsultuppdrag,
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merAltargo (retapamulin)
Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) är avsedd för korttidsbehandling av följande ytliga hudinfektioner: Impetigo, infekterade små rivsår, skrapsår eller suturerade sår. (Tryckt version: 2008;19(5)).
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs merFlukloxacillin - dosering
Flukloxacillin - dosering Dosering av flukloxacillin vid behandling av infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes (GAS) och Streptococcus agalactiae (GBS) Sammanfattning RAF
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs mer